Arbetsmarknad Dalarnas län

Transkript

1 PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN

2 AVVAKTANDE ARBETSMARKNAD År 2011 blev ett bra år på Dalarnas arbetsmarknad med ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Samtidigt ökade rekryteringsproblemen och en tredjedel av Dalarnas arbetsgivare uppgav att de haft svårt att hitta rätt kompetens till de lediga platserna under året. Efterfrågan på företagens produkter och tjänster har varit växande men planar nu ut. År 2012 kommer att bli en mer avvaktande period på arbetsmarknaden. Industrin har haft ett uppsving under 2011, men räknar med ett betydligt tuffare år 2012 i större delen av länet. Den sydvästra regionen kommer att klara sig bättre än övriga länet. Privat sektor med turistnäringen som en viktig näring kommer att växa, trots de sämre konjunkturerna. Handel, hotell och restaurang samt transport växer. Det gynnar framför allt centralregionen och turistområdena i länets nordvästra delar. Under 2012 väntas stora pensionsavgångar i Dalarna. Det gör att arbetskraften minskar. Det blir allt svårare att hitta nyckelkompetens i många företag. På sikt kommer problemet att växa allt mer. Samtidigt kommer det att vara lätt för välutbildade arbetssökande att få jobb i länet. Många arbetsgivare efterfrågar kompetens som inte finns, samtidigt som det finns sökande med kompetenser som inte efterfrågas. För arbetsgivare som söker specialister kan det vara en lösning att leta efter arbetskraft där de traditionellt inte letar, som till exempel bland sökande med funktionsnedsättning, bland utrikes födda och bland de äldre som kanske har lång arbetslivserfarenhet. OFÖRÄNDRAD ARBETSLÖSHET Dalarna hör till de fem län som har lägst arbetslöshet i slutet av 2011, 7,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Eftersom arbetsmarknaden går in i en osäker fas under 2012 beräknas arbetslösheten vara ungefär lika stor om ett år. Mer än arbetssökande beräknas lämna Arbetsförmedlingen i Dalarna till arbete under 2012, men samtidigt anmäler sig nya sökande. De flesta arbetssökande stannar bara en kort tid vid Arbetsförmedlingen. En knapp tredjedel av det totala antalet inskrivna arbetslösa har en arbetslöshetstid på mer än tre år under de senaste tio åren. Många av dessa tillhör någon av de utsatta grupperna på arbetsmarknaden; sökande med kort utbildning, äldre över 55 år, sökande med funktionsnedsättning eller sökande som är födda utanför Europa. SYSSELSÄTTNINGEN NÄSTAN OFÖRÄNDRAD TILL 2012 Antalet sysselsatta i Dalarna beräknas bli nästan oförändrat till slutet av 2012 eller minska med några hundra personer. Offentlig sektor med undervisning samt vård och omsorg minskar. Det gör också industrisysselsättningen. En ökning av sysselsättningen inom resten av privata sektorn väger upp förändringen som därmed blir nästan noll. En del av de offentliga tjänsterna tas över av privata huvudmän och bortfallet kompenseras. Inom industrin beräknas volymen av den inhyrda personalen öka, vilket också motverkar en lägre sysselsättningsgrad inom branschen som helhet. Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fortsatt bra, eftersom det sker ett omfattande generationsskifte på arbetsmarknaden.

3 OLIKHETER I LÄNET Skillnaderna mellan Dalarnas fyra centra kommer att vara små även under Sysselsättning och arbetslöshet fördelas relativt jämnt, även om de nordligaste kommunerna får en något högre arbetslöshet än resten av länet. Kommunerna i väst kommer att ha en lägre arbetslöshet medan sydöstra regionen och mittregionen ligger på eller något över länsgenomsnittet. Bristen på efterfrågad kompetens inom teknikyrken, service och skogsbruk blir ännu tydligare i länets norra och västra delar, medan mittregionen har en brist på specialister inom bygg, industri och sjukvård. Branschutveckling: PRIVATA TJÄNSTER Handeln efterfrågar försäljare inom fackhandeln, dagligvaruhandeln och säljare till företag. Yrken med krav på högskoleutbildning efterfrågas, bland annat driftchefer, marknadsförare och marknadsanalytiker samt datatekniker. Det saknas framför allt datatekniker, motorfordonsreparatörer och kvalificerade säljare. Det finns en viss risk för ökande problem att hitta rätt kompetens inom handeln, särskilt om intresset för gymnasieutbildning i handelsämnen dalar bland ungdomarna. Sysselsättningen inom transport kommer att växa till slutet av En snabb produktionstillväxt inom biobränsle kräver större transportkapacitet och behoven inom skogsnäringen, bygg och handel ökar. Transportyrken som kommer att efterfrågas är bland andra tågmästare, buss- och taxiförare, motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer. Mekanikerna är ett bristyrke. Framför allt de som har utbildning/erfarenhet av tunga fordon. Utbildnings- och erfarenhetskraven bland montörer går alltmer i riktning mot märkesspecialister och felsökning och diagnostik via data. Företagstjänster rymmer ett brett spektrum av yrken. Efterfrågade yrken är allt från civilingenjörer till lagerpersonal, hotell- och kontorsstädare, organisationsutvecklare, anläggningsarbetare och chefer för olika företag. Bristyrken i branschen är ingenjörer inom maskin och el, fastighetsmäklare, skogsmästare, skorstensfejare, saneringspersonal och anläggningsmaskinförare. Sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen ökar till slutet av De mest efterfrågade yrkena under 2012 är köks- och serveringspersonal, men pistmaskinsförare och liftskötare behövs också under vintersäsongen i fjällvärlden. Samtidigt är kockar och servitörer de största bristyrkena. Under vintersäsongen är det också svårt att hitta hotellstädare och taxiförare. Information och kommunikation kommer att växa med över fem procent i sysselsättning under året. Efterfrågan gäller framför allt programmerare, systemerare, datatekniker och dataingenjörer. Färsk högskoleutbildning eller erfarenhet är ett allmänt krav.

4 OFFENTLIG SEKTOR Sysselsättningen inom offentlig sektor minskar under 2012, både inom undervisning och vård och omsorg. En del av verksamheten flyttar till privata vård- och utbildningsföretag. Trots minskad sysselsättning kommer det att finnas efterfrågan på personal inom många områden, framför allt lärare och kvalificerad sjuk- och hälsovårdspersonal. Hälften av Dalarnas kommuner och landstinget uppger att det varit svårt att hitta personer med rätt kompetens det senaste året. Inom undervisning efterfrågas framför allt lärare i matematik, språk (franska och spanska), musik, bild och i praktiska ämnen. Generellt gäller krav på lärarbehörighet. Det är stor brist på specialister inom sjukvård, främst läkare, tandläkare och tandhygienister. Även om kommuner och landsting räknar med en snävare budget under 2012 och därmed färre möjligheter att nyanställa kommer det att finnas goda möjligheter till arbete inom de flesta yrken inom offentlig sektor till följd av generationsskiftet. Bland undersköterskor, som är ett överskottsyrke i Dalarna än så länge, sker en stor omsättning till arbete och det kommer att finnas behov av ersättningsrekryteringar i många kommuner i länet. Inom offentlig förvaltning behövs också ersättningsrekryteringar, främst med god teknisk eller administrativ kompetens. INDUSTRI Sysselsättningen inom industrin minskar något under Det är i första hand process- och verkstadsindustri som kommer att drabbas. Sågverk och livsmedelsindustri klarar sig något bättre. Trots minskad sysselsättning kommer efterfrågan på arbetskraft att kvarstå. Det beror på en omfattande ersättningsrekrytering i anslutning till generationsskiftet som pågår i branschen. Nyrekryteringar handlar till stor del om kvalificerade yrken inom IT och specialister på civil-ingenjörsnivå. Den personal som nu lämnar industriföretagen har ofta lång anställningstid och arbetslivserfarenhet. En knapp majoritet av kommande rekryteringar förutsätter teknisk universitets- eller högskolutbildning. Bland dessa rekryteringar finns önskemål om erfarenhet i yrket i 70 procent av fallen. Den andra delen av rekryteringarna förutsätter inte kvalificerade utbildningar. Kraven på erfarenhet är också lägre i cirka 50 procent av rekryteringarna. De största volymerna handlar om montörer inom metall, maskin och el. Förare av tunga fordon är också efterfrågade inom industrin. Vid anställning av maskin- och elmontörer är utbildningskravet 100-procentigt. Kraven är lägre när det gäller metallmontörer. Andra yrken som kommer att efterfrågas är operatörer inom sågverk och maskinoperatörer inom trävaru- och pappersindustri. Dessutom behövs svetsare, tunnplåtslagare och VVSmontörer.

5 BYGGNADSVERKSAMHET Sysselsättningen inom bygg beräknas öka under Detta förutsätter att arbetsgivarna hittar de nyckelkompetenser som är mycket svåra att rekrytera i dagens läge, främst platschefer, ingenjörer, konstruktörer och kalkylatorer. Räknat i volym kommer byggbranschen att rekrytera mest bland byggnadsarbetare och byggnadshantverkare. Cirka 80 procent av de kommande anställningarna under 2012 rör denna grupp. Samtidigt är det här de flesta bristyrkena finns, yrken som företagen haft svårt att rekrytera till. De mest frekventa bristyrkena är byggnadsträarbetare, anläggningsarbetare, installationselektriker och anläggningsmaskinförare. Med en ökad efterfrågan bland byggyrkena är det troligt att bristsituationen förvärras. Det största hindret för en tillväxt inom byggbranschen är bristen på kvalificerad personal. I den generation som nu lämnar arbetslivet finns många arbetstagare med en utbildning, och framför allt arbetslivserfarenhet, som är mycket svår att ersätta. Det kommer att behövas driftchefer inom byggverksamhet, ingenjörer på universitets- och högskolenivå och specialister inom bland annat anbudsberäkning. Samtidigt är det just dessa yrkesgrupper som är svårast att hitta på arbetsmarknaden idag. I sämsta fall leder detta till att det inte ens är möjligt att lämna anbud på byggnadsprojekt även om det fanns tillgång till byggnads- och anläggningsarbetare. JORD- OCH SKOGSBRUK Skogsbruket är viktigt som råvaruproducent till massa- och sågverksindustrin i Dalarna. Sysselsättningsutvecklingen har varit god under de senaste åren och beräknas växa ytterligare under Osäkerheten inför framtiden medför att branschen tror på en lägre efterfrågan på timmer under Många avverkningsavtal återstår emellertid att fullfölja och det håller sysselsättningen uppe under året. Verksamheten kan komma att hindras av bristen på skogsmaskins- och timmerbilsförare. Ju längre mot nordväst man rör sig i länet, desto svårare är det att hitta skogsmaskinsförare med rätt kompetens. Inom jordbruket efterfrågas maskinförare. Det är en yrkesgrupp som också kan vara svåra att rekrytera under SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I DALARNAS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Privata tjänster Offentliga tjänster Industri Byggnadsverksamhet Jord- och skogsbruk Utveckling till Kvartal Summa Dalarnas län

6 YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studieeller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Dalarnas län Brist Bergarbetare VVS-montör byggnadsplåtslagare Läkare IT-arkitekt Byggnadsingenjör Kranförare Tandläkare Civilingenjör, elkraft Tandhygienist Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst brist på arbetskraft Överskott Barnskötare Elevassistent Lagerarbetare Vårdbiträde Vaktmästare Parkarbetare Fastighetsskötare Administratör Ekonomiassistent Frisör Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst överskott på arbetskraft Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbets-ställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Dalarnas län har 471 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni MER OM FRAMTIDSUTSIKTER I OLIKA YRKEN: