Arbetsmarknad Dalarnas län

Transkript

1 PROGNOS 2014 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 Dalarnas län.indd :16:07

2 prognosen Svag tillväxt, men stor efterfrågan på arbetskraft Arbetsmarknaden i Dalarna kännetecknas av en svag tillväxt, men en stor efterfrågan på arbetskraft. De senaste årens lågkonjunktur inom processindustrin har medfört problem också i Dalarna med en lägre industrisysselsättning. Tidigare års rationaliseringar medför att det inte gått att lösa övertalighet i någon större utsträckning med pensionsavgångar. Tjänstesektorn går däremot bra och kompenserar till viss del bortfallet inom industrin blir ett tungt år för länet, även om företagen ser en ljusning mot slutet av året. En stark valuta och sviktande exportmarknader är det främsta hotet mot Dalarnas basnäring. Jord- och skogsbruket minskar i sysselsättning och inom den offentliga sektorn visar även utbildning negativa siffror. Kräftgången inom industrin fortsätter, men med något bättre förutsättningar. En minskad sysselsättning väntas och det drar också med sig byggbranschen. De privata tjänsteföretagen tillsammans med ökningar inom offentlig sektor kommer att kompensera detta och vi får en sysselsättningstillväxt på närmare en procent i länet. Arbetslösheten minskar Antalet personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa minskar under Det handlar inte om några stora tal, men är anmärkningsvärt mot bakgrund av den svaga konjunkturen. Det blir minskningar både i antal och andel av den registerbaserade arbetskraften och det gäller både ungdomar och äldre. Dalarna har redan en låg arbetslöshet, både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med hela landet. Under hela 2013 har länet hört till de regioner i Sverige som har lägst arbetslöshet. Så kommer det också att se ut under En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett stratifierat urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst fem anställda. I Dalarnas län har 387 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett urval statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen. Dalarnas län.indd :16:07

3 Stark efterfrågan på arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft i Dalarna var hög under Omkring lediga jobb i drygt 900 olika yrken lämnades till Arbetsförmedlingen. År 2007 nådde länet också nivåer i närheten av detta, men styrkan i efterfrågan står i kontrast mot den svaga konjunkturen. Särskilt anmärkningsvärd är ökningen i länets norra delar, som 2013 var drygt 20 procent jämfört med Det stora antalet lediga jobb kan ha fler förklaringar, men en stor del av efterfrågan rör gymnasieutbildade inom vård och omsorg. Detta kan kopplas till det faktum att generationsväxlingens effekter drabbar kommunerna i norra Dalarna särskilt hårt och att det är personal inom vård och omsorg som kommer att efterfrågas allra mest. Detta innebär att det kommer att finnas stor efterfrågan på arbetskraft även under Dalarnas län.indd :16:13

4 Dalarnas stora utmaning Generationsväxlingen ställer helt nya krav på länets arbetsmarknad. Vakanstiderna, både för lediga jobb och för arbetssökande, ska hållas korta trots ett växande paradoxproblem. Många arbetssökande har en kompetens som inte efterfrågas, samtidigt som arbetsgivarna söker en kompetens som inte finns tillgänglig. För att hantera den stora generationsväxlingen krävs en total samsyn bland alla aktörer på länets arbetsmarknad och en beredskap att samarbeta kring de tänkbara lösningarna. Det gäller att förkorta tiderna i arbetslöshet, framför allt bland dem som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, och att hålla nere vakanstiderna för lediga jobb. För att detta ska fungera krävs nya, innovativa arbetsmetoder. Arbetsgivarna behöver bli bättre på intern kompetensutveckling och framför allt måste nyanlända invandrare få bättre möjligheter att skaffa försörjning i egna företag. Sysselsättningsutveckling i Dalarnas län (jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2013 Utveckling till kvartal 4, 2014 Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Summa Dalarnas län Dalarnas län.indd :16:16

5 utvecklingen för branscher Besöksnäringen Besöksnäringen är ingen egen bransch utan en kombination av branscher inom den privata tjänstesektorn. Den står för en stor del av svensk exportinkomst och är viktig för Dalarna, eftersom länet är den tredje största turistregionen i Sverige efter Stockholm och Västra Götaland. Besöksnäringen har utvecklats positivt de senaste åren i Dalarna. Behovet av personal är stort under vintersäsongen, framför allt i länets nordvästra delar, men även under sommaren finns efterfrågan på arbetskraft. Turismen i Dalarna håller en hög internationell nivå. Kraven på yrkeskompetenser och språkkunskaper är därför i många fall extra höga. Det leder till att det ofta är svårt att hitta rätt kompetens. Inom restaurangbranschen är det brist på erfarna, kvalificerade kockar. I nästan samtliga yrken är det en fördel och ofta ett krav att ha körkort och helst också egen bil. Byggverksamhet Byggverksamheten får en svag början på 2014, även om de mindre byggföretagen ser mer hoppfullt på framtiden än de stora. Ledtiderna har förkortats avsevärt under det senaste året. Det betyder att det blir svårare att planera sysselsättningen långsiktigt. Istället finns många kortare projekt som binder personalen en kortare tid. Därefter är framtiden oviss. Detta gynnar de små byggföretagen som har bättre möjlighet att hoppa från projekt till projekt, men det leder naturligtvis till en osäkerhet inför framtiden. En arbetsgivare formulerade dagsläget som att man borde anställa och varsla samma dag. I takt med att konjunkturen går ner till en mycket låg nivå vintern 2014, kommer bristproblematiken att minska. Det finns risk för viss övertalighet i branschen. 5 Dalarnas län.indd :16:20

6 Svårigheterna att hitta nyckelkompetenser till byggföretagen kommer knappast att minska. Liksom inom industrin hämmas många byggföretag av bristen på vissa nyckelkompetenser som förvinner i rask takt i samband med generationsväxlingen. Bristyrken inom branschen är byggnadsingenjörer, konstruktörer och platschefer. Även VVS-montörer och plåtslagare kommer att vara efterfrågade under Industri Processindustrin i Dalarna har haft ett tungt år Den globala överkapaciteten på stål och papper hämmar produktionen i Dalarna och har lett till omfattande varsel. En del av produktionen kommer sannolikt inte att återhämta sig. Verkstadsindustrin är inte lika hårt drabbad och håller uppe sysselsättningsnivåerna tillsammans med delar av trävaruindustrin. Industrins konjunkturindex pekar neråt både i riket och i Dalarnas län. Den gnutta av optimism som funnits har förbytts i en lite mer uppgiven känsla bland företagen, men det blir ändå inga dramatiska förändringar. Processindustrin, stål och papper, kommer att ha fortsatt kämpigt till följd av minskad efterfrågan, men också på grund av ett konkurrenshinder i form av en stark svensk valuta som medför en svårare internationell handel. Trävaruindustrin har mycket olika förutsättningar beroende på marknaden. Europeisk och inhemsk efterfrågan är svag, medan företag som hittat nya marknader i Nordafrika har relativt god avsättning. Priset på timmer har ökat under hösten till följd av ökad efterfrågan. Skogsägarna är därför mer motiverade att sälja virke till sågverken än under Däremot är efterfrågan på massaved fortsatt låg. Industrin i Dalarna har dessutom problem med rekrytering av nyckelpersoner till företagen. Generationsväxlingen medför många pensionsavgångar bland mångåriga medarbetare och arbetsuppgifterna som en tidigare anställd utfört kan i vissa fall kräva kompetenser på ingenjörsnivå. Den närmast obefintliga tillgången på tekniska ingenjörer i länet är ett av de allvarligaste hoten mot en framtida expansion i industriföretagen. Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin faller med cirka 1,4 procent under Trots detta är det kontinuerlig efterfrågan på arbetskraft för att ersätta avgångar på grund av pension. Privata tjänster Delar av den privata tjänstesektorn kommer att uppväga den negativa utvecklingen inom industrin. Under 2014 ökar sysselsättningen med drygt tre procent. Inom företagstjänster ökar sysselsättningen med cirka 2,6 procent. Under många år finns en överdriven optimism om branschens framtidsutsikter i våra undersökningar. Trots detta bedömer vi att branschen får en positiv utveckling under Förutom tjänster riktade direkt till företagen ingår bemanningsföretagen i branschen. Man kan därför säga att en del av industrins minskningar under nästa år kompenseras av en ökning av industrisysselsatta inom bemanningsföretagen. I en osäker konjunktur är det enklare att hyra in personal istället för att anställa, men det är också mer kostsamt på längre sikt. Handeln går bra i länet. Efterfrågan på ny arbetskraft kommer att vara hög under första halvåret 2014, men minska en aning under det andra halvåret. Sysselsättningen ökar med cirka en procent under Inom transport har sysselsättningen ökat en aning under 2013 och kommer att ha en svag ökning också under En orsak till rekryteringsbehoven är bland annat den ökande omsättningen inom handeln. Personliga tjänster har en koppling till turistnäringen och följer sysselsättningen där. Under 2014 kommer därför sysselsättningen att öka. 6 Dalarnas län.indd :16:20

7 Inom hotell och restaurang ökar sysselsättningen svagt under Näringen är koncentrerad till vintersäsongen i Dalarna, men många hotell och restauranger har kontinuerlig verksamhet året om utanför fjällområdena och är i regelbundet behov av arbetskraft. Offentliga tjänster Offentliga tjänster är inte lika konjunkturkänsliga som privat sektor, men lever ändå med budgettilldelningar som påverkar verksamheten på kort och lång sikt. Under 2014 väntas inga stora förändringar. Hela den offentliga sektorn ökar med 0,6 procent. Inom förskolan finns ett konstant rekryteringsbehov som hämmas av bristen på arbetssökande förskollärare. Vård och omsorg har de högsta bristtalen. Här är det allra svårast att rekrytera kvalificerad personal inom vården. Under de närmaste åren minskar utbudet av undersköterskor till följd av en ökad efterfrågan. Lokalt finns det risk för en generell brist på undersköterskor, framför allt under semesterperioderna. 7 Dalarnas län.indd :16:23

8 YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. BRIST ÖVERSKOTT Arbetsförmedlingen Bilder: Johnér Bildbyrå,, Linda Broström, Björn Tesch. Apotekare Byggnadsingenjör och tekniker Byggnadsplåtslagare Civilingenjör maskin, elkraft Förskollärare Kock Lastbilsmekaniker Läkare Psykolog VVS-montör Administratör och sekreterare Barnskötare Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare Parkarbetare Personlig assistent Processoperatör, papper/massa Städare Vaktmästare Vårdbiträde Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under Kontakta oss på arbetsformedlingen.se 8 Dalarnas län.indd :16:25