Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012

2 Konjunkturförbättringen starkare än väntat Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med arbetsgivare i landet i näringslivets alla branscher signalerar sysselsättningsökning, minskande arbetslöshet och måttlig arbetskraftsbrist. Resultatet av dialogerna med arbetsgivare i Västernorrlands län visar i samma riktning även om styrkan inte är lika påtaglig. Förbättringen på arbetsmarknaden i Västernorrlands län har skett överraskande snabbt och i högre takt än väntat. Arbetsgivare inom alla branscher i Västernorrlands län bedömer att efterfrågan på varor och tjänster ökade under de senaste sex månaderna. Bedömningen för tidsperioden stämmer väl överens med den förväntning de hade på marknadsutvecklingen vid intervjutillfället i höstas. Förbättringen är som starkast inom industri, finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation. Även det närmaste året är arbetsgivarnas bedömningar om marknadsutvecklingen positiv. Det är framför allt arbetsställen inom industrin och finansiell verksamhet och företagstjänster där bedömningarna tydligast går i riktning mot ytterligare förbättrad arbetsmarknads utveckling. ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR Arbetsförmedlingen beräknar att sysselsättningen kommer att öka med personer fram till sista kvartalet Ökningen kommer att ske inom byggverksamhet, industrin men framförallt den privata tjänstesektorn där finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation är drivande i uppgången av antal sysselsatta. Den offentliga sektorn planerar för neddragningar. Sista kvartalet 2012 beräknas personer vara sysselsatta i länet. UTBUDET AV ARBETSKRAFT MINSKAR Utbudet av arbetskraft i Västernorrland minskar med personer fram till utgången av Den viktigaste förklaringen till det minskade utbudet är den negativa befolkningstrenden. Sista kvartalet 2012 beräknas personer ingå i arbetskraften. ARBETSLÖSHETEN MINSKAR Öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd minskar med personer fram till utgången av Minskning av arbetslösheten är förstås positiv men av de arbetslösa som kvarstår ökar andelen av de grupper som har svårast att få arbete. Detta ställer stora krav på Arbetsförmedlingen att stötta dessa grupper. Sista kvartalet 2012 beräknas personer vara öppet arbetslösa och programdeltagare.

3 UTMANINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN I VÄSTERNORRLAND Vårens prognos beskriver ett län i konjunkturuppgång med förbättrad arbetsmarknad, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet de närmaste åren. Men trots positiva trender befarar Arbetsförmedlingen flera problem där förutsättningarna för utveckling och tillväxt inte är tillräckligt goda. I prognosen diskuteras några utmaningar som de aktörer står inför som arbetar för att förbättra förutsättningarna på länets arbetsmarknad i önskad riktning. Förbättra förutsättningarna för dem som kommer att få det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. De personer som har svårast att få arbete är personer med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda, ungdomar utan gymnasiekompetens, personer med högst förgymnasial utbildning samt personer år. I riket har dessa utsatta grupper ökat i andel jämfört med alla öppet arbetslösa och programdeltagare. I länet är andelen utsatta grupper högre än riksgenomsnittet. Utöka utbudet av arbetskraft. I Västernorrland befaras arbetskraftsutbudet minska vilket är hämmande för tillväxt och expansion. För att bryta den negativa trenden behövs flera olika insatser. En del av lösningen är att öka arbetskraftsdeltagandet bland grupper där det finns stor potential, en annan del är att söka lösningar som dämpar den negativa befolkningsutvecklingen. Motverka kompetensbrist. Brist på arbetskraft med rätt kompetens är den faktor som har störst potentiell negativ inverkan på den förstärkning av arbetsmarknaden som nu sker i länet. Vår undersökning indikerar ännu ingen alarmerande kompetensbrist, men brister finns redan nu på kompetens som kan vara hämmande för möjligheterna till utveckling och expansion. BRANSCHUTVECKLING Nyanmälda lediga platser har ökat med 9 procent det senaste året. Störst är ökningen av platser inom industrin och byggnadsverksamhet medan offentlig verksamhet har minskat. Personer som varslas om uppsägning har minskat avsevärt. Vart femte företag i länet uppger att de behöver rekrytera fler för att kunna producera mer än de gör idag. Rekryteringsproblemen har ökat det senaste året. Drygt vart femte företag uppger att de upplevt arbetskraftsbrist i samband med rekryteringar de senaste sex månaderna. Brister finns i alla branscher och nivåerna är måttliga.

4 BYGGNADSVERKSAMHET Arbetsförmedlingen bedömer en starkt ökande sysselsättning 2011 som fortsätter öka, men i något avtagande takt under Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan senaste lågkonjunkturen. Efter ett svagt 2009 har allt fler arbetsgivare för varje intervjutillfälle uppgivit att efterfrågan på tjänster och varor ökat. Men det är först vid vårens mätning som en övervägande del av arbetsgivarna uppger att efterfrågan ökat senaste sex månaderna. Även när det gäller bedömningar om den förväntade efterfrågan närmaste sex månaderna uttrycker arbetsgivarna optimism. Den kompetens som upplevs svår att rekrytera finns inom flera olika yrkeskategorier. Bristen är påtaglig för civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, anläggningsarbetare och golvläggare. Anläggningsmaskinförare, byggnadsplåtslagare, vvs-montörer, murare, plattsättare, betongarbetare, kranförare och isoleringsmontörer är också yrkesgrupper som arbetsgivarna har svårt att hitta. Den förbättrade marknadsutvecklingen har också underlättat för utbildade inom byggverksamhet att få lärlingsanställningar i företagen. Men situationen är mycket problematisk för de med elektrikerutbildning. Det har utbildats betydligt fler elektriker än vad företagen efterfrågar och detta innebär att utbildade inom el har mycket svårt att få lärlingsanställningar. INDUSTRI Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka både under 2011 och under Industrikonjunkturen har förstärkts stadigt sedan lågkonjunkturen Vårens intervjuundersökning visar på en allt större andel arbetsgivare som bedömer en stärkt marknadsutveckling. Fler än hälften av arbetsgivarna uppger att efterfrågan ökat senaste halvåret. Verkstadsindustrin har haft en uppgång senaste halvåret och förväntar en fortsatt positiv utveckling det närmaste året. Massa och papperstillverkning visar på en stabil utveckling. Trävaruindustrin utsätts för hård konkurrens på exportmarknaden på grund av valutakursen. Var femte arbetsgivare har upplevt arbetskraftsbrist vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Bristen är påtaglig på den kompetens som civilingenjörerna och högskoleingenjörerna besitter och bristen gäller flera områden; elkraft, maskin, kemi. Brist råder också på grovplåtslagare, cnc-operatörer, verkstadsmekaniker. Svetsare med spetskompetens att arbeta med titan är svårrekryterade i länets inland. Företagssäljare med branschkunnande på industrisidan har företagen svårt att rekrytera. PRIVATA TJÄNSTER Det är företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation som framförallt bidrar till sysselsättningsökningen i länet. Hälften av företagen uppger att efterfrågan ökat de senaste sex månaderna. Även i bedömningar avseende det närmaste året tror hälften på ökad efterfrågan. Arbetskraftsbristen har ökat betydligt sedan intervjutillfället våren 2010 och brister finns på bland andra systemerare och programmerare, revisorer och redovisningsekonomer, företagssäljare inom industrin med nödvändiga fackkunskaper samt tekniska konsulter. Vår intervjuundersökning visar att arbetsgivarna inom handel nu är mer positiva i sina bedömningar både vad gäller marknadsutvecklingen de senaste sex månaderna och det

5 kommande året. Vart tionde företag inom handel har upplevt arbetskraftbrist de senaste sex månaderna och det är i samma nivå som vid mätningen våren Apoteksmarknaden avreglerades 2009 och innebar att marknaden öppnades för konkurrens och fler aktörer. Flera apotek har öppnats i länet och skapat en påtaglig brist på både apotekare och receptarier. Företagare inom hotell, restaurang och personliga tjänster är försiktigt optimistiska i sina bedömningar om efterfrågan inom det närmaste året. Branschen ger uttryck för ett oförändrat läge jämfört med intervjutillfället för ett år sedan. En ökning av den disponibla inkomsten ger stark konsumtionstillväxt och indikerar ökad sysselsättning inom hotell- och restaurang branschen. Arbetsställen vid transportföretag tror på ökad efterfrågan på tjänster. Bedömningarna är positiva men samtidigt försiktiga. Eftersom branschen är beroende av efterfrågan från främst industri, byggverksamhet och handel borde den positiva utvecklingen inom dessa branscher också påverka transportföretagen positivt. Branschen ger inte uttryck för arbetskraftsbrist ännu.i inlandet är bristen på lokförare stor och företag löser situationen genom att ta in pensionerade lokförare och internutbilda personal. I länet som helhet är det balans mellan efterfrågan och tillgång på lokförare. JORD OCH SKOGSBRUK Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen blir oförändrad, alternativt minskar marginellt, under prognosperioden. Fler arbetsgivare än vid mätningen våren 2010 uppger att efterfrågan ökat de senaste sex månaderna. Inom jordbruket har arbetsgivarna problem att hitta lantbruksarbetare och maskinförare. Skogsbruket signalerar brist på erfarna maskinförare. OFFENTLIGA TJÄNSTER Antalet sysselsatta inom kommun, landsting och stat har minskat det senaste året. Den kommunala verksamheten i länet planerar för färre anställda. Inom barnomsorgen och vuxenutbildning planeras för utökning medan neddragningar planeras inom grund- och gymnasieskola. Det finns inte tillräcklig tillgång på förskollärare samt gymnasielärare med inriktning språk, matematik, naturvetenskap samt yrkesämnen för att täcka behovet. Landstinget planerar för något färre anställda de närmsta åren. Neddragningarna handlar i första hand om primärvården och berör inte tandvården alls. Samtidigt är arbetskraftbristen påtaglig för flertalet legitimationsyrken. Störst är bristsituationen på läkare, tandläkare samt grundutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens inom ett flertal inriktningar. Inom statlig verksamhet visar intervjuresultaten ingen övertalighet, ersättningsrekryteringar sker, det finns inga stora arbetskraftbrister och antalet anställda kommer att vara i stort sett oförändrat fram till slutet av 2012.

6 Bristyrken Civil- och högskoleingenjör inom bl a maskin, VVS, kemi, bygg, elkraft Läkare, tandläkare Sjuksköterska med specialistkompetens Golvläggare VVS-montör Maskinförare Gymnasie- och högskolelärare Apotekare Revisor Överskottsyrken Vårdbiträde Undersköterska Barnskötare Personlig assistent Telefonförsäljare Taxiförare Processoperatör inom trä-, papper och kemisk industri Träarbetare Frisör Massör Installationselektriker SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I VÄSTERNORRLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Byggnadsverksamhet Sysselsättning kvartal Utveckling till kvartal Industri Privata tjänster Jord- och skogsbruk Offentliga tjänster Summa Västernorrlands län

7

8 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa