PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Värmlands län

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Värmlands län 2011

2 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 8 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...10 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...11 YRKESBAROMETER...13

3 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 3 Nationell bedömning Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt. Det finns tecken på att tillväxten kommer att dämpas framöver. Bland annat har Förenta staterna problem att få tillväxt och stabilitet i sin ekonomi. Dock har de senaste månaderna dominerats av positiva tecken. Europa brottas med stora ekonomiska problem och utvecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framåt. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp världstillväxten. Sverige går mycket starkt. I år hamnar BNP- tillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och Sveriges BNP beräknas växa med knappt 4 procent. Värmland Sammanfattning Konjunkturen har under vänt uppåt. Sammantaget för alla privata branscher är utfallet av efterfrågan de senaste sex månaderna i nivå med de förväntningar företagen hade i våras. När det gäller personal är företagens överkapacitet inte längre lika stor och efterfrågan på arbetskraft har därför ökat. Hos majoriteten av företagen är förväntningarna inför det kommande året att efterfrågan kommer att vara oförändrad eller öka. Endast 32 procent av företagen uppger att de kan öka sin produktion med mer än tio procent innan nyanställningar behöver ske. Lägre överkapacitet tillsammans med förväntad efterfrågeökning bedöms leda till nyanställningar inom industri, byggverksamhet, finansiell verksamhet och företagstjänster samt handel. När det gäller offentliga verksamheter är utfallet för de senaste sex månaderna något mindre negativt än vad som förväntades i våras. Inom barnomsorgen görs bedömningen att efterfrågan kommer att öka under det kommande året. Även inom vård och omsorg förväntas en svag ökning 6-12 månader framåt i tiden. Allt fler företag upplever rekryteringsproblem och vid höstens intervjuer uppgav 15 procent av de privata arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid minst en rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en ökning jämfört med föregående år. Inom byggverksamheten är rekryteringsproblemen betydligt större än i övriga sektorer och en tredjedel av företagen uppgav att de haft rekryteringsproblem. Inom offentlig sektor uppger en femtedel av arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid någon rekrytering och mest förekommande är det för specialistutbildad personal inom landstinget. Antalet sysselsatta ökar Inom offentlig verksamhet och jord- och skogsbruk förväntas en minskad respektive oförändrad sysselsättning, medan det i övriga sektorer förväntas ske en ökning. Sammantaget beräknas sysselsättningen i länet öka med personer under och med personer under Prognosen grundar sig i första hand på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning men även på SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) som också den påvisar en sysselsättningsökning. Sysselsättningen i länet har under perioden 1998 till 2008 varierat mellan och personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och antalet var högst under Arbetskraften minskar Utbudet av arbetskraft i Värmlands län bedöms minska något under och Ett antal faktorer ligger bakom denna bedömning. En minskning av arbetskraftsutbudet sker dels genom att befolkningen i de arbetsföra åldrarna år förväntas minska och dels genom att ett ökat antal personer studerar. De nya reglerna inom sjukförsäkringen, där färre personer får sjuk- och aktivitetsersättning, innebär däremot ett tillskott till arbetskraften. Vid en sammanvägning av dessa förändringar gör vi bedömningen att antalet personer i arbetskraften minskar med knappt 200 personer under och med närmare 450 personer under Arbetslösheten minskar Arbetslösheten började från ingången av att sjunka, men har legat på en relativt hög nivå under hela. Antalet inskrivna arbetslösa och personer som deltar i program med aktivitetsstöd bedöms minska med cirka personer under och med ytterligare cirka personer under 2011.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Utmaningar på länets arbetsmarknad De grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete och därmed behöver extra stöd och insatser är ungdomar med bristfällig utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa år, personer med högst förgymnasial utbildning och arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa). Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten har arbetsförmedlingarna i länet intervjuat närmare 500 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet. Konjunkturnedgången som började hösten 2008 och pågick större delen av 2009 har under vänt uppåt. Sammantaget för alla privata branscher är utfallet av efterfrågan de senaste sex månaderna i nivå med de förväntningar företagen hade i våras. I våras bedömde 55 procent av arbetsställena inom privat sektor att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka och 4 procent att efterfrågan skulle minska under kommande sex månader. Höstens intervjuer visar att utfallet för de senaste sex månaderna är en ökad efterfrågan för 57 procent av företagen och minskad för 7 procent. De olika branscherna skiljer sig åt. Exempelvis har utfallet överstigit förväntningarna för personliga och kulturella tjänster 1 samt hotell- och restaurangbranschen. Företagens överkapacitet när det gäller personal har inte varit lika stor som tidigare och efterfrågeutvecklingen har därför även medfört en ökad efterfrågan på arbetskraft. Hos majoriteten av företagen är förväntningarna inför det kommande året att efterfrågan kommer att vara oförändrad eller öka. 44 procent av företagen tror att efterfrågan kommer att öka de kommande sex månaderna och 9 procent att den kommer att minska. När det gäller efterfrågan 6-12 månader framöver förväntar sig 46 procent en ökning och 4 procent en minskning. Det är lägre siffror än i våras, men man ska då beakta att företagen nu i många fall gör sin bedömning från ett bättre utgångsläge. Troligt är även att den starka konjunkturförbättringen det senaste halvåret nu övergår i en svagare ökningstakt. Endast 32 procent av företagen uppger att de kan öka sin produktion med mer än tio procent innan nyanställningar behöver ske. När det gäller offentliga verksamheter är utfallet för de senaste sex månaderna något mindre negativt än vad som förväntades i våras. Då bedömde 35 procent att tjänsteproduktionen skulle minska och 8 procent att den skulle öka. Utfallet för de senaste sex månaderna visar en minskning för 32 procent av verksamheterna och en ökning för 16 procent. Inom barnomsorgen görs bedömningen att efterfrågan kommer att öka under det kommande året och även inom vård och omsorg förväntas en svag ökning 6-12 månader framåt i tiden. 1 Området innehåller verksamheter inom kultur, nöje och fritid, annan serviceverksamhet samt förvärvsarbete i hushåll.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 5 Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk 31 % 8 % 31 % - 8 % 42 % 0 % 15 % 17 % 0 % Byggnadsverksamhet 25 % 25 % 55 % - 3% 63 % 16 % 28 % 42 % 31 % Industri -13 % 15 % 57 % 21 % 58 % 41 % 48 % 66 % 44 % Privata tjänster 18 % 18 % 47 % 28 % 45 % 38 % 43 % 44 % 47 % Totalt näringsliv 10 % 18 % 50 % 21 % 51 % 35 % 42 % 50 % 42 % Offentlig verksamhet -30 % -22 % -16 % -36 % -27 % -7 % -38 % -23 % -12 % Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet anmälda lediga platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Antalet platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet under de tre första kvartalen ökade jämfört med motsvarade period De tio första månaderna under anmäldes totalt lediga platser, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med samma period Antalet nyanmälda platser i oktober uppgick till 1 187, vilket är 451 fler än samma månad föregående år. Ökande efterfrågan på arbetskraft ligger bakom denna utveckling. Noteringarna för de senaste månaderna tyder på att ökningstakten nu stagnerat. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober. Säsongs- och trendrensade värden Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En annan viktig indikator när det gäller företagens efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal behövs. Denna höst uppger 68 procent att de bara har högst 10 procent kapacitetsutrymme kvar innan rekrytering blir nödvändig. I våras var motsvarande siffra 58 procent och hösten 2009 var den 56 procent. Högst kapacitetsutnyttjande finns inom byggbranschen, information och kommunikation 2 samt jord- och skogsbruk. 2 I området ingår bland annat datakonsultverksamhet, förlagsverksamhet, telekommunikation samt film, video- och TV-programverksamhet.

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 57 % 36 % 7 % 0 % 0 % Byggnadsverksamhet 47 % 43 % 4 % 4 % 2 % Industri 17 % 56 % 15 % 10 % 2 % Privata tjänster 17 % 42 % 24 % 11 % 6 % Totalt 22 % 46 % 18 % 10 % 4 % Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Allt fler företag upplever rekryteringsproblem och vid höstens intervjuer uppgav 15 procent av de privata arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid minst en rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en ökning jämfört med föregående år. Inom byggverksamheten är rekryteringsproblemen betydligt större än i övriga sektorer och 33 procent av företagen uppgav att de haft rekryteringsproblem. De yrken som främst anges som svåra att rekrytera inom byggsektorn är installationselektriker, VVS-montörer, byggnadsträarbetare, byggnadsingenjörer och civilingenjörer. Inom övriga branscher uppges rekryteringsproblem när det gäller civilingenjörer och ingenjörer inom elkraft och maskin, redovisningsekonomer och även kompetenser inom IT. Inom offentlig sektor uppger 21 procent av arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering. Mest förekommande är det inom landstinget och de Varsel Till och med oktober har personer i Värmland varslats om uppsägning. Det är en halvering jämfört med 2009 då motsvarande siffra var personer. Av dem som varslats under berörs cirka 450 personer av flytt av ett par produktionsanläggningar utomlands. Tillverkningsindustrin och då i synnerhet verkstadsindustrin står för merparten av lagda varsel. Inom offentlig verksamhet har hittills i år 58 personer varslats om uppsägning. mest frekventa bristyrkena är läkare och olika typer av specialistsjuksköterskor, tandläkare och psykologer. Inom kommunerna uppger man gymnasielärare i yrkesämnen, specialpedagoger och socialsekreterare som bristyrken. De intervjuade företagen inom statlig verksamhet har upplevt brist vid rekrytering av lantmätare, organisationsutvecklare och jurister. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk 15 % 33 % 17 % Byggnadsverksamhet 19 % 8 % 33 % Industri 7 % 10 % 10 % Privata tjänster 11 % 11 % 14 % Offentliga tjänster 20 % 14 % 21 % Totalt 12 % 11 % 16 % Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen

7 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 7 Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 1998 till 2008 varierat mellan och personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och var som högst under Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter finns inga exakta uppgifter efter Data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2009 och tillsammans med Arbetsförmedlingens intervjuundersökning indikerar att sysselsättning- Näringsgrenar och yrken Tabell 5 visar den förväntade sysselsättningsutvecklingen i de olika sektorerna samt totalt sett. Pilarnas riktning visar om sysselsättningen förväntas öka, vara oförändrad eller minska. Sysselsättningen förväntas öka i samtliga branscher utom i jord- och skogsbruk där den bedöms bli oförändrad och inom offentlig sektor där en viss nedgång förutses. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket sysselsätter 2,5 3 procent av samtliga sysselsatta i länet. På lång sikt har antalet sysselsatta inom jordoch skogsbrukssektorn minskat dramatiskt till följd av den ökade mekaniseringen i skogen och stordrift i jordbruket. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom de areella näringarna och visar att det inte finns något stort ledigt utrymme. En utökning av verksamheten tenderar att vara åtgärder som ytterligare effektiviserar verksamheten och det innebär att investeringar och ökad produktion sällan ökar antalet anställda. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogbruk är hög. Risken finns att många verksamheter avvecklas om lönsamheten, och därmed intresset att överta verksamheter, minskar. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket bedöms bli oförändrat under prognosperioden. 3 Andel av samtliga förvärvsarbetande i länet per bransch enligt RAMS 2008, dagbefolkning. en minskat under 2009 och att den ökar med personer under. Sysselsättningen bedöms öka även under 2011 till följd av en fortsatt förbättring av konjunkturen, ökningen uppskattas till personer. Sysselsättningsökningen bedöms bli starkare i de tre storstadslänen än i övriga landet under nästa år. Deras andel av rikets sysselsättningsökning bedöms bli 68 procent vilket kan jämföras med deras befolkningsandel som år 2009 var 51 procent. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Industri Värmland är ett industrilän där cirka 20 3 procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom industrin. Industrin drabbades hårt i lågkonjunkturen med en kraftigt minskad orderingång som i många fall resulterade i personalneddragningar. Industrin befinner sig nu i en ökningsfas och det finns en fortsatt optimism avseende de kommande sex till tolv månaderna. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster det senaste halvåret har ökat i den omfattning som prognostiserades i våras. Nettotalet (andelen som uppger en ökning minus andelen som uppger en minskning) uppgår för perioden till 56 procent. Industrins nettotal för länet de kommande sex månaderna uppgår till 41 procent, något som ökar med ytterligare fyra procentenheter avseende de kommande 6-12 månaderna. Endast 4 procent av företagen tror att de under den perioden kommer att ha en minskad efterfrågan. Mer än två tredjedelar av företagen bedöms kunna öka produktionen med högst 10 procent innan nyrekrytering av personal behöver göras.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Liksom i övriga landet har efterfrågan inom verkstadsindustrin ökat och inför det kommande året är verkstadsföretagen något mer optimistiska än industrin som helhet. En viss ökning av antalet anställda förväntas under Massa- och pappersindustrin är en stor arbetsgivare i länets södra delar. Samtliga av de tillfrågande företagen förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan. För många av dem kan detta ske utan ökning av antalet anställda, men ersättningsrekryteringar är aktuella. Många av de tillfrågade företagen inom trävaruindustrin uppger att de förväntar sig en oförändrad eller minskad efterfrågan under det kommande året. I de fall en ökad efterfrågan förutspås beräknas den oftast inte generera några större förändringar av antalet anställda. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet anställda inom industrin kommer att öka något under prognosperioden. Byggnadsverksamhet Byggbranschen sysselsätter närmare 7 3 procent av samtliga sysselsatta i länet. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Den förbättring som branschen haft under har på kort tid medfört att allt fler företag signalerar om upplevd brist på arbetskraft. Se avsnittet Rekryteringsproblem. Det som ytterligare kan tilläggas är att företagen i ökad omfattning anger att bristen gäller kraven på yrkeserfarenhet. Inom byggbranschen finns en förväntan om ökad efterfrågan under det kommande året och sysselsättningen bedöms öka något under Privata tjänster Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat i länet under. Inom branschen påverkas sysselsättningen i stor utsträckning av konjunkturen inom industri och bygg. Företagen har en mindre överkapacitet att möta ökad efterfrågan med nu än under våren. Andelen företag, som endast kan öka produktionen med maximalt 10 procent innan nyrekrytering av personal behövs, ökar. I stort sett samtliga av de tillfrågade företagen inom handeln i länet förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan på sina varor under det kommande året. Störst förväntningar har företagen i de västra delarna av länet där gränshandeln är omfattande. Den positiva utvecklingen förväntas även leda till att antalet sysselsatta inom handeln i länet ökar under I intervjusvaren uppger närmare 70 procent av företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster 4 att de endast kan öka produktionen med 10 procent innan nyrekrytering av personal behövs. Ungefär hälften av företagen förväntar sig en ökad efterfrågan. Dessa två faktorer tillsammans bör leda till en ökad sysselsättning inom branschen. Inom transportnäringen är nettotalet för förväntad efterfrågeökning 23 procent för de kommande sex månaderna och något lägre, 18 procent, vid bedömningen 6-12 månader framåt. Transportnäringen gynnas av om det går bra för industrin, byggbranschen och handeln, men samtidigt går utvecklingen i branschen mot färre företag och en ökad konkurrens från utländska företag. Sysselsättningen i branschen förväntas vara i stort sett oförändrad under Offentliga tjänster Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har under de senaste två åren minskat 5. Bedömningen är att minskningen av antalet anställda kommer att fortsätta under prognosperioden. Inom landstinget bedöms sysselsättningen minska med 3 respektive 2 procent under de kommande två åren. Verksamheten inom kommunernas skola, barnomsorg och vård styrs till stor del av demografiska förhållanden. Barnomsorgen är ett område som behöver utökas. Grundskolan och gymnasieskolan har däremot en minskad efterfrågan. En ökad medelålder bland länets befolkning leder till ett ökat vårdbehov. Detta blir dock svårt att möta med kommunernas och landstingets ekonomiska situation och de tillfrågade vårdverksamheterna räknar inte med att öka antalet anställda. Utbudet av arbetskraft Värmlands län visar sammantaget på en liten minskning av utbudet av arbetskraft under och Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta samt registrerade arbetslösa och sökande i program med 4 I området ingår finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 5 Enligt Arbetsförmedlingens enkätundersökningar

9 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 9 aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag samt nystarts- och instegsjobb räknas som förvärvsarbetande. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutvecklingen, antalet studerande, pensionsavgångar och ohälsa. Vid en sammanvägning av de förändringar som väntas ske inom befolkningsutveckling, utbildning och ohälsa gör vi bedömningen att antalet personer i arbetskraften minskar med knappt 200 personer under och med närmare 450 personer under Befolkningsutveckling Under 2009 minskade länets befolkning med drygt 100 personer till vid årsskiftet. Under har födelseunderskottet avtagit under de tre första kvartalen. Tillsammans med ett flyttningsöverskott, som beror på inflyttning från utlandet, gör detta att befolkningen troligen ökar något under. Det är ett fåtal kommuner, främst Karlstad och Hammarö, som har en ökning av befolkningsmängden. Befolkningen i de arbetsföra åldrarna år bedöms minska i Värmlands län. Det leder till att arbetskraften, genom befolkningseffekten, minskar med cirka 500 personer under och cirka 650 personer under Stor grupp utanför arbetskraften Det finns all anledning att fundera över möjligheter att öka antalet personer i arbetskraften. Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län 6 belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbud och sysselsättning. I rapporten framgår att Värmlands län, liksom de flesta län med undantag av storstadslänen, får en allt minskande arbetskraft de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften minska med personer (9 procent) under förutsättning att arbetskraftsdeltagandet och andra trender som går att utläsa idag fortsätter. Arbetskraftsdeltagandet, det vill säga andelen av befolkningen mellan 16 och 64 år som är sysselsatta eller arbetslösa, är i Värmlands län 80 procent 7, enligt SCB:s senaste arbetskraftsundersökning. Det betyder att 20 procent av befolkningen år studerar, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Här finns arbetskraftspotential att ta tillvara. Bland svenskfödda personer i Värmlands län är arbetskraftsdeltagandet 77 procent, vilket är något lägre än riksgenomsnittet på 79 procent. Kvinnornas deltagande är 3 procent lägre än männens. Deltagandet inom gruppen utrikes födda personer är 56 procent. Det är 6 procent lägre än riksgenomsnittet. Det innebär att det finns en stor outnyttjad arbetskraftpotential bland den utrikes födda befolkningen. Att öka arbetskraftsutbudet handlar därmed i hög utsträckning också om förbättrad integration. Ohälsa De nya reglerna inom sjukförsäkringen har inneburit ett stort tillskott till arbetskraften, då många gick från sjukförsäkring till arbetsförberedande insatser hos Arbetsförmedlingen. Antalet personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning har fortsatt att minska. Under beräknas tillskottet från sjukförsäkringen uppgå till cirka 800 personer i Värmlands län och under 2011 till cirka 350 personer. Dessa personer är ett värdefullt tillskott till arbetskraftsutbudet, men behöver ofta Arbetsförmedlingens stöd i återgången till arbetslivet. Utbildning Antalet nybörjare vid universitet och högskolor i landet har fortsatt att öka höstterminen I Värmland är antalet som lämnar gymnasieskolan fortsatt högt under och Det innebär att antalet som söker till högre utbildning även fortsättningsvis bör vara högt. En förbättring av konjunkturläget medför att färre börjar studera som ett alternativ till arbetslöshet. Satsningar görs på yrkesinriktade utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och satsningar görs även på lärlingsutbildningar. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer studier i stället för att stå till arbetsmarknadens förfogande ökar med cirka 500 personer under och cirka 150 personer under Utredningsrapport Ura :6 7 Resultaten från arbetskraftsundersökningarna är behäftade med viss osäkerhet eftersom de utgör skattningar baserade på ett urval av befolkningen.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten 8 i Värmlands län låg på en låg nivå fram till sommaren 2008, då arbetslösheten började stiga snabbt. Ökningen pågick under hela 2009 och började först vid ingången av att sjunka. Den har dock legat på en relativt hög nivå under hela. Det sammanlagda antalet inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd nådde under september månad ett trendbrott där antalet är färre än samma månad föregående år. Antalet arbetslösa inskrivna har minskat, medan antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har ökat. Det är främst inom garantierna (jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar) som ökningarna skett. Inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina möjligheter till anställning. Närmare personer var öppet arbetslösa i oktober och det var personer färre än i oktober förra året. Antalet deltagare i program uppgick till närmare personer. Det är fler än för ett år sedan. Arbetslivsintroduktion är sedan januari en del i programutbudet. Programmet riktar sig till de personer som lämnar sjukförsäkringen i syfte att återgå till arbetsmarknaden. Reformen har bidragit till det ökade antalet deltagare inom programmen under det senaste året. Övergångarna från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen ger ett tillskott till antalet personer i arbetskraften som beräknas vara störst i år för att därefter minska under kommande år. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms fortsätta under resten av och under En ökning av sysselsättningen och ett minskat utbud av arbetskraften medför att antalet arbetslösa minskar. Vår bedömning är att antalet inskrivna arbetslösa och personer som deltar i program med aktivitetsstöd minskar med cirka personer under och med ytterligare cirka personer under Arbetslösa och i program som andel av befolkningen år beräknas uppgå till 7,5 procent under det fjärde kvartalet och 6,5 procent i slutet av Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Kolumnen Differens anger förändringen jämfört med samma kvartal föregående år. Arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd Antal 2009 kv Differens kv ,0 % 2011 kv ,6 % Arbetslöshetens struktur Tabell 7 på nästa sida visar skillnader i arbetslöshetens struktur, dels mellan kommuner i länet, men även mellan länet och riket. Under konjunkturnedgången drabbades männen hårdast på grund av krisen inom industrin där de traditionellt manliga yrkena finns. Traditionellt kvinnliga yrken finns till stor del vid stora arbetsplatser inom offentlig sektor. Effekterna av en ekonomisk nedgång kommer där oftast med en betydande fördröjning. När nu industrikonjunkturen förbättras, samtidigt som offentlig sektor är återhållsam, sker det motsatta och fler män än kvinnor går till arbete. I tabell 7 kan utläsas att andelen arbetslösa män sjunkit från 57,0 procent till 52,9 procent sedan i fjol. Andelen ungdomar av totala antalet arbetslösa har ökat något under det gångna året. Till största delen rör det sig om ungdomar med gymnasial eller förgymnasial utbildning och som saknar erfarenhet från arbetslivet. Andelen ungdomar är högre än i riket totalt, 27,9 procent jämfört med 24,4 procent. Även andelen utrikes födda har ökat något. Inom den gruppen är fördelningen mer jämn mellan förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Andelen utrikes födda är betydligt lägre i Värmland än i riket som helhet, 17, 1 procent jämfört med 31,4 procent. 8 Arbetslösa definieras här som arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 11 Andelen arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har också ökat något och uppgick tredje kvartalet till 21 procent av totala antalet arbetslösa. I riket är motsvarande siffra 15,3 procent. När det gäller utbildningsbakgrund har 56 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet gymnasiekompetens och 19 procent har en eftergymnasial utbildning. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper. Siffrorna anges i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i oktober för kommunerna, länet och riket (för länet även jämförelse med oktober 2009). Långtidsarbetslösa anges i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar anges i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen. Kommun Kvin -nor Män Unga -24 år Äldre 55- år Långtidsarbetslösa Funktionshindrad Utlandsfödda Utbildningsbakgrund Alla Unga Grundskola Gymnasium Högskola Arvika 45,0 55,0 26,7 13,7 18,7 18,4 27,7 11,1 24,6 57,5 17,9 Eda 43,9 56,1 23,3 20,3 19,1 27,4 28,3 16,5 31,3 53,9 14,7 Filipstad 39,4 60,6 34,7 18,2 24,1 11,5 24,9 6,3 26,9 61,4 11,6 Forshaga 52,6 47,4 29,7 16,1 21,7 10,5 18,0 11,5 22,0 60,7 17,4 Grums 50,2 49,8 30,3 14,9 19,2 11,5 27,2 14,5 32,6 56,5 11,0 Hagfors 50,1 49,9 28,8 18,5 30,7 11,0 16,3 3,7 21,8 66,0 12,2 Hammarö 49,0 51,0 28,9 16,8 19,7 8,6 23,6 7,9 15,5 60,5 23,9 Karlstad 47,1 52,9 25,5 14,2 20,1 22,9 23,5 12,2 23,3 50,5 26,1 Kil 52,7 47,3 31,0 18,1 21,3 8,4 11,5 3,5 25,4 60,9 13,8 Kristinehamn 46,2 53,8 28,7 17,7 22,4 16,4 24,2 13,9 27,2 58,4 14,4 Munkfors 47,0 53,0 31,4 16,5 28,4 11,9 16,0 4,6 26,8 62,5 10,7 Storfors 44,7 55,3 30,5 15,7 20,0 23,2 33,3 6,3 34,0 56,6 9,4 Sunne 48,5 51,5 32,6 15,2 22,6 9,2 17,0 3,6 20,0 61,4 18,6 Säffle 45,5 54,5 27,5 15,4 21,5 14,2 26,7 12,6 21,8 60,2 18,0 Torsby 47,0 53,0 31,7 16,6 24,3 12,1 9,2 6,9 22,9 61,0 16,1 Årjäng 49,3 50,7 20,8 23,4 17,9 25,5 24,1 22,3 36,2 48,7 15,1 Länet 47,1 52,9 27,9 16,0 21,3 17,1 23,0 10,7 24,6 56,5 18,9 Länet i fjol 43,0 57,0 27,0 14,3 19,8 15,6 22,4 12,7 23,3 57,8 18,9 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 29,1 11,1 26,5 49,6 23,9 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Fler personer behövs i arbetskraften för att upprätthålla vår välfärd och alla som kan och vill arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för olika grupper av personer som inte har ett arbete. Det utökade ansvaret gäller personer som utförsäkras inom sjukförsäkringssystemet och från och med 1 december har Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa under lågkonjunkturen. Grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2011 är: ungdomar med bristfällig utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer år, personer med högst förgymnasial utbildning och arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa).

12 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Ungdomar med bristfällig utbildning Andelen arbetslösa ungdomar (18-24 år) anmälda vid Arbetsförmedlingen var tredje kvartalet närmare 28 procent av antalet arbetslösa i samtliga åldersgrupper. I denna grupp saknar 17 procent gymnasieutbildning. Korttidsutbildade ungdomar har generellt svårare att få fäste på arbetsmarknaden än ungdomar med minst gymnasieutbildning. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden är det viktigt att ungdomar redan under skolåren får information om arbetsmarknaden, vägledning för att göra relevanta studieval, har tillgång till lämpliga praktikplatser och feriearbeten, och får godkända betyg. Utomeuropeiskt födda Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att synliggöra de resurser som finns inom den här gruppen. Ofta saknar dessa arbetssökande eget kontaktnät att använda i sitt arbetssökande och här har Arbetsförmedlingen en viktig utmaning i att underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. En annan viktig del är kommunernas undervisning i svenska för invandrare (sfi). Språket är en mycket betydelsefull länk när det gäller inträdet i arbetslivet. Utländska utbildningar och yrkeskompetenser behöver bedömas. De som vid invandringstillfället saknar tillräcklig utbildning behöver få erforderlig kompetenspåbyggnad inom utbildningsväsendet. Arbetssökande med funktionsnedsättning Värmland har en hög andel arbetssökande med funktionsnedsättning. Under tredje kvartalet var andelen 21 procent jämfört med 15 procent i riket som helhet. Personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, har alltid haft svårt att konkurrera med andra arbetssökande om jobben. Det krävs därför ofta en subventionering av lönekostnaden så att arbetsgivaren kompenseras för den lägre produktiviteten. Om inte detta alternativ står till buds är risken att tiderna utan arbete blir långa. Detta innebär att arbetsmarknadspolitiska stödinsatser har en mycket central roll för att finna lösningar för den här gruppen. Arbetslösa personer år Andelen arbetslösa över 55 år har ökat med 1, 7 procentenheter eller 12 procent och är nu 16 procent. Med en minskande arbetskraft och ett ökat behov av arbetskraft utgör de arbetslösa över 55 år en resurs. Av de arbetslösa över 55 år har 57 procent ett yrke där de har både utbildning och erfarenhet. Ytterligare 31 procent har erfarenhet av ett yrke. Utmaningen för Arbetsförmedlingen är att matcha denna grupp mot befintliga jobb med eller utan kompetenstillförsel. Personer med högst förgymnasial utbildning En fjärdedel av de inskrivna arbetslösa och deltagarna i program med aktivitetsstöd har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Efter hand som kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar, så ökar risken för utanförskap för den här gruppen. En intensiv matchning, eventuellt kompletterad med vägledning och/eller utbildningsinsatser, kommer sannolikt att krävas för att minska risken för utanförskap. Arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa) Arbetsmarknaden och yrkeskompetenserna är alltid i ständig utveckling. Detta medför att det vid länets arbetsförmedlingar finns ett antal sökande med kompetenser som inte längre är gångbara eller som är gångbara i betydligt mindre omfattning än tidigare. I samband med den ekonomiska krisen, som började hösten 2008, har arbetsmarknaden och yrkeskraven omstrukturerats i större utsträckning än normalt.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 13 Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Läkare Psykolog Civilingenjör maskin, bygg och anläggning, elkraft Skorstensfejartekniker Specialpedagog Gymnasielärare - yrkesämnen Socialsekreterare Tandläkare Specialistsjuksköterska Ingenjör, byggnads-, el och maskin Överskottsyrken Receptionist Lagerarbetare Barnskötare Vårdbiträde Vaktmästare Truckförare Gymnasielärare - historia, samhällskunskap Taxiförare Trädgårdsarbetare Montör Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser om den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Värmlands län var näringslivsurvalet 550 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 76 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 83 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än under föregående intervjuundersökning.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län

15 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Prognosen är hösten prognos för arbetsmarknaden i Värmlands län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Ann Mannerstedt, Johan Bissman En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län. För ytterligare information kontakta Arbetsförmedlingens informationsavdelning,

16 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa