Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter. Jönköpings län

Transkript

1 Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter Jönköpings län 2011

2 1 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Innehållsförteckning Sid INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 2 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 3 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 5 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 5 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 9 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR YRKESBAROMETER... 15

3 2 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Inledning Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt, men det finns nu många tecken på att tillväxten kommer att dämpas framöver. Bakom detta ligger problem för Förenta staterna att få igång sin ekonomi. Dock har de positiva tecknen dominerat under de senaste månaderna. Europa brottas med stora ekonomiska problem och utvecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framåt. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp världstillväxten. Sverige går mycket starkt framåt och i år hamnar BNP-tillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och BNP beräknas växa med knappt 4 procent. Sammanfattning Arbetsmarknaden i Jönköpings län påverkades snabbt av konjunkturnedgången som slog till på allvar under hösten Efterfrågan på arbetskraft minskade betydligt samtidigt som antalet personer berörda av varsel steg mycket kraftigt. Varseltalen är numera nere på låga nivåer samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökat under innevarande år, även om noteringarna för de senaste månaderna visar att ökningen stannat upp. Höstens intervjuundersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet har ökat betydligt det senaste året och överlag är arbetsgivarna optimistiska inför framtiden. Undersökningen visar även att kapacitetsutnyttjandet har ökat något samtidigt som arbetskraftsbristen har ökat med 6 procentenheter till 20 procent. Återhämtningen inom industrin har varit tydlig under innevarande år och byggkonjunkturen har vänt uppåt. Handeln, liksom företag som säljer tjänster till andra företag, har höga förväntningar på ökad efterfrågan det kommande året. Den återhämtning som nu sker inom industrin och byggbranschen förväntas bland annat påverka transportbranschen positivt. Inom offentlig verksamhet sker fortsatta neddragningar. Antalet sysselsatta ökar Under lågkonjunkturen beräknas sysselsättningen i länet ha minskat med omkring personer. Under innevarande år har återhämtningen på länets arbetsmarknad varit tydlig. Prognosen visar att antalet sysselsatta ökar jämfört med fjärde kvartalet Vid samma tid år och 2011 är det omkring respektive fler sysselsatta i länet. Prognosen byggen på antagande om att återhämtningen varit överraskande snabb i år och därefter följs av en utplanande fas. Arbetskraften ökar Sammantaget beräknas arbetskraften att öka med 800 personer i år och med 500 personer år Länets befolkning år förväntas öka något i år för att nästa år förbli oförändrad. Arbetskraften ökar framförallt genom att fler personer förväntas lämna sjukförsäkringen och därigenom räknas till arbetskraften. Arbetskraften påverkas även av att fler antas börja studera vilket gör att antalet personer i arbetskraften minskar. Arbetslöshet och deltagare i program med aktivitetsstöd Under innevarande år har det skett en återhämtning på länets arbetsmarknad men trots detta visar prognosen att summan av antalet inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att kvarstå på en hög nivå. Till fjärde kvartalet beräknas antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd att vara , vilket motsvarar en minskning med 12 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Summan av antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd förväntas fortsätta minska under nästkommande år till personer fjärde kvartalet Utmaningar på länets arbetsmarknad Samtliga grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete har blivit fler vid Arbetsförmedlingarna i länet. Det innebär sannolikt att fler har behov av insatser som stärker deras möjlighet till arbete. Arbetslöshetens struktur ställer högre krav på en fungerande matchningsfunktion, vägledning, rehabiliteringsinsatser och etableringsinsatser för att så många som möjligt så snabbt som möjligt förvärvsarbetar.

4 3 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Företagens bedömningar om efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet har tydligt förbättrats det senaste året. När konjunkturläget stärks och företagen tror på bättre tider redovisas positiva och starka nettotal. Den motsatta trenden uppstår när konjunkturläget försvagas. Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen framöver är därför viktiga för deras agerande när det till exempel gäller nyrekryteringar och framtida investeringar. Svaren från Arbetsförmedlingens undersökningarna de senaste tre gångerna visar att marknadsutvecklingens nettotal senaste 6 månaderna har ökat från 2 till 54 i höstens undersökning, vilket är en klart positiv förbättring. Dock är utvecklingen av måttlig styrka när man tar hänsyn till utgångsläget då bedömningarna många gånger är gjorda från ett lågt utgångsläge. Undersökningen bekräftar bilden av att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit starkast bland bygg- och industriföretagen samtidigt som andra delar av näringslivet inte drabbades lika tufft i nedgången. Länets nettotal på 55 visar att företagen är optimistiska inför framtiden, där majoriteten av de tillfrågade arbetsställena tror på en efterfrågeökning de kommande 6-12 månaderna. Sammantaget tyder det på en fortsatt positiv utveckling men med en viss osäkerhet inför den framtida marknadsutvecklingen. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Diagram 1 visar att efterfrågan på arbetskraft i länet började öka tydligt under inledningen av år 2006 fram till andra kvartalet Därefter minskade tillgången på lediga platser och gjorde så fram till andra kvartalet Sedan dess har allt fler arbetsgivare anmält lediga platser till Arbetsförmedlingen men noteringarna för de senaste månaderna tyder dock på att ökningstakten stagnerat, vilket ses som en utplaning i diagrammet. Under perioden januari till oktober anmäldes nästan lediga platser till Arbetsförmedlingarna i Jönköpings län. Det är en ökning med drygt platser, motsvarande 31 procent, jämfört med samma period föregående år. Drygt en tredjedel av de lediga platserna fanns inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Förbättringen under har tydligt berört olika yrken inom industrin såsom exempelvis maskinoperatörsarbeten. Här har rekryteringar via bemanningsföretag varit vanligt förekommande. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober. Säsongs- och trendrensade värden Källa: Arbetsförmedlingen

5 4 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet är en viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft och signalerar den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppger 66 procent av företagen i den privata sektorn att de inte kan öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket kan jämföras med 62 procent i vårens undersökning. Kapacitetsutnyttjandet har alltså ökat något och visar att fler företag närmar sig kapacitetstaket. Högst kapacitetsutnyttjande finns inom byggverksamhet. Enligt Arbetsförmedlingens undersökningar började kapacitetsutnyttjandet (0-10%) att minska under 2008 och först under hösten 2009 kom trendbrottet, där kapacitetsutnyttjandet åter började öka. Ökningen har hållit i sig fram till höstens undersökning. Förändringen jämfört med svaren hösten 2009 visar också att allt fler företag måste möta en fortsatt uppgång i efterfrågan genom att rekrytera nya medarbetare. Förändringen har varit starkast inom byggverksamhet och industri. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andelen intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Det senaste året har antalet arbetsställen som upplevt arbetskraftsbrist legat på en oförändrad och en förhållandevis låg nivå. I höstens undersökning har andelen ökat, från 14 till 20 procent. Den dolda arbetskraftsbristen 1 har det senaste året ökat från 4 till 5 procent. Bristsituationen inom byggverksamhet och industri har ökat tydligt det senaste året. Andelen företag som upplevt brist inom byggverksamhet har ökat med 25 procentenheter och med 10 procentenheter hos industriföretagen. Även inom offentliga verksamheter är bristsituationen stor. I hösten undersökning kvarstår bristsituationen inom flera branscher. De yrken som flest företag inom det privata näringslivet uppgett som svårt att rekrytera till är verktygsmaskinoperatörer, kvalificerade svetsare, maskinoperatörer inom träindustri, byggnadsträarbetare/inredningssnickare, byggnadsingenjö- rer och byggnadstekniker, företagssäljare samt systemerare och programmerare. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen, läkare, psykologer och tandläkare som man haft svårt att rekrytera. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret Höst 2009 Vår Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Höst 1 Med dold arbetskraftsbrist menas att arbetsgivaren inte ens försökt rekrytera trots behov av personal.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 5 Varsel Antalet varsel steg kraftigt under hösten 2008 till följd av den stora efterfrågeminskningen som inträffade. Av samtliga berörda av varsel under perioden var 69 procent inom industrin. Transport och kommunikation samt finansiell verksamhet och företagstjänster stod vardera för 8 procent. Från januari till oktober i år har personer i länet blivit varslade om uppsägning. Under samma period föregående år berördes personer, vilket är en minskning med 78 procent på ett år. Varseltalen har minskat betydligt det senaste året och är numera nere på låga nivåer, vilket indikerar att försämringen på arbetsmarknaden har upphört. Uppgifter om varsel ska i första hand ses som en konjunkturindikator. Alla som varslas blir ej uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Sysselsättningen i länet År 2008 var drygt personer sysselsatta i länet enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Sysselsättningen har ökat med nästan personer under perioden Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2008 men data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) och Arbetsförmedlingen indikerar en sysselsättningsminskning med omkring personer räknat från slutet av 2008 till slutet Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen kommer att öka med omkring personer sista kvartalet jämfört med Tabell 4: Antal varslade personer per år År (t.o.m. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen Antal varslade samma kvartal föregående år, som ett resultat av det förbättrade konjunkturläget. Under år 2011 tror de tillfrågade företagen inom det privata näringslivet på en fortsatt stabilisering men i en betydligt långsammare takt med hänsyn till det fortsatt osäkra ekonomiska läget. Till sista kvartalet 2011 förväntas sysselsättningen fortsätta stiga med personer. Den lägre sysselsättningsökning som förutses år 2011 bygger på ett förlopp där återhämtningen efter lågkonjunkturen varit överraskande snabb i år. Återhämtningen förväntas plana ut under nästa år i sviterna efter finanskris och lågkonjunktur som fortfarande verkar hämmande för utvecklingen. Näringsgrenar och yrken Återhämtningen hos industri- och byggföretagen har varit tydlig det senaste året och sysselsättningen förväntas öka både i år och under nästa år. Den återhämtning som nu sker inom industri och byggverksamhet påverkar bland annat transportbranschen positivt i form av ökad efterfrågan. Arbetsförmedlingens samlade bedömning är att sysselsättningen inom privata tjänster kommer att öka under prognosperioden. Oförändrad sysselsättning väntas inom jord- och skogsbruket och inom offentliga tjänster väntas sysselsättningen minska men till fjärde kvartalet 2011 väntas inte sysselsättningen att minska tillräckligt mycket för att markera med en nedåtriktad pil. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt (antal)

7 Arbetsmarknadsutsikter för X län 6 Jord- och skogsbruk Areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske med mera) sysselsätter 2 2 procent av samtliga sysselsatta i länet. Drygt 80 procent av de sysselsatta är män. Jordbruksnäringen är global och priset på exempelvis spannmål sätts på världsmarknaden. Samtidigt har det svenska lantbruket andra regler och skattetryck än i övriga Europa och världen. Efterfrågan på skogsråvara är god och överlag tror skogsägarna och lantbrukarna på en relativt oförändrad efterfrågan det kommande året. Kapacitetsutnyttjandet är högt och visar att det inte finns något stort ledigt utrymme. Näringen präglas av en pågående strukturomvandling som bidrar till att jordbruket effektiviseras och går från mindre till större enheter för att få lönsamhet. En utökning av verksamheten tenderar att vara t.ex. nybyggnation som ytterligare effektiviserar. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas, samtidigt som man alltmer efterfrågar personer som besitter många kompetenser. Kapitalkostnaden är hög inom lantbruket samtidigt som medelåldern inom näringarna är hög. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen förblir oförändrad under prognosperioden. Industri Industrin sysselsätter drygt 27 2 procent av samtliga sysselsatta i länet och är en mansdominerad bransch, där drygt 70 procent av de sysselsatta är män. Industrin drabbades hårt i konjunkturnedgången med en kraftig minskad orderingång som i många fall resulterade i varsel och personalneddragningar. Numera befinner sig industrin i en återhämtningsfas. Signalerna om en ökad stabilitet inom industrin är synbara, även om återhämtningen kommer att ta tid. Arbetsförmedlingens undersökningen visar att marknadsutvecklingen har tydligt förbättrats för industriföretagen i länet. Nettotalet har ökat från -9 hösten 2009 till 54 i höstens undersökning. Företagen är överlag optimistiska inför framtiden. Dock bör man ha i åtanke att bedömningarna är gjorda utifrån en låg nivå. Länets nettotal 2 Andel av samtliga förvärvsarbetare i länet per bransch enligt RAMS 2008, dagbefolkning. på 55 visar att företagen har en positiv framtidstro det kommande året. Undersökningen visar att nästan vartannat företag ligger så nära kapacitetstaket att man måste rekrytera nya medarbetare för att klara att möta en 5-procentig efterfrågeökning. Detta är i stort sett oförändrat läge sedan i våras men en klar ökning jämfört med hösten 2009, då andelen endast var 30 procent. Initialt är dock företagen försiktiga i sina nyrekryteringar och väljer i många fall att anlita bemanningsföretag. Signaler om korta ledtider och ryckighet i produktionen medför svårigheter för företagen att planera och skapar behov av ökad flexibilitet. Ny teknik införs i syfte att rationalisera företagen och förändrade kompetenskrav ställs som kan medverka till att de tidigare industrianställda inte alltid har de kvalifikationer som krävs för återanställning. Dessutom dröjer det sannolikt innan företagen är tillbaks på en sysselsättningsnivå liknade den innan lågkonjunkturen. I höstens undersökning uppger 20 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt arbetskraftsbrist det senaste halvåret. Det är betydligt högre jämfört med vårens svar, då 12 procent uppgav arbetskraftsbrist. Företagen efterfrågar framförallt kvalificerad arbetskraft med utbildning och erfarenhet. Bland upplevda bristyrken anger företagen främst verktygsmaskinoperatörer, kvalificerade svetsare, maskinoperatörer inom trävaruindustrin och civilingenjörer med inriktning elektronik och teleteknik. Trähusindustrin upplever en ökad efterfrågan men återhämtningen sker från en låg nivå. Efterfrågan på villabostäder påverkas av räntenivån och om räntan stiger dämpas sannolikt efterfrågan på småhus. Delbranschen signalerar brist på kvalificerade maskinoperatörer och trähusprojektörer. Möbeltillverkarna märker av ett förbättrat konjunkturläge. Nu framförs farhågor om minskad konkurrenskraft för länets skogsindustri på grund av en allt starkare valutakurs. Gummi- och plastindustrin känner av ett förbättrat konjunkturläge och plastindustrin signalerar råvarubrist. Inom metallvaruindustrin har återhämning skett och många företag uppger att orderingången har varit relativt god sedan i våras. Dock har flera företag känt av en viss avmattning under hösten. I länet som helhet har efterfrågan börjat öka men från en mycket låg nivå. Många företag utgår från en låg tillverkningsnivå. Bedömningen om vart i konjunkturläget som branschen befinner sig i är delad i länet men sammantaget bedöms sysselsättningen att

8 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 7 öka under prognosperioden. Ökningstakten till fjärde kvartalet 2011 kommer dock inte att vara lika stor som i år. Byggnadsverksamhet Byggbranschen sysselsätter 6 2 procent av samtliga sysselsatta i länet och är en klart mansdominerad bransch, där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan lågkonjunkturen slog till och förändrade bilden. Efter ett svagt 2009 har läget förbättrats påtagligt och branschen befinner sig nu i en återhämtningsfas, där företagen ser ljusare på framtiden. Undersökningen visar att marknadsutvecklingen har förbättrats betydligt det senaste året. ROTavdraget har inneburit en ökad efterfrågan, vilket främst gynnat de mindre byggföretagen. De stora byggföretagen upplever att det finns entreprenad att räkna på men det råder tuff konkurrens både från inhemska och utländska arbetsgivare. Den förbättring som branschen haft under har på kort tid medfört att allt fler företag upplevt arbetskraftsbrist. Bristsituationen har ökat markant det senaste året, från 8 till 33 procent i höstens undersökning. Företagen uppger framförallt brist på byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, murare, tunnplåtslagare och byggnadsträarbetare/inredningssnickare m.fl. Den förbättrade marknadsutvecklingen har underlättat för lärlingsanställning i företagen medan lärlingarna inom el-branschen har det fortsatt svårt att få lärlingsanställning. Antalet påbörjade flerbostadshus och småhus har ökat det senaste året i länet enligt statistik från SCB. Andra kvartalet i år var antalet påbörjade flerbostadshus 138, för ett år sedan var det 12. Antalet påbörjade småhus var andra kvartalet i år 178, vilket kan jämföras med 86 samma kvartal föregående år. Det förbättrade konjunkturläget förväntas fortsätta och sysselsättningen bedöms öka i takt med att bostadsbyggandet fortsätter att öka. ROT-avdraget förväntas ge fortsatt bra tillskott av arbete liksom satsningar på förbättrad infrastruktur bedöms bli något bättre för branschen jämfört med innevarande år. Privata tjänster 32 2 procent av länets sysselsatta arbetar inom privata tjänster och nästan 60 procent av de sysselsatta är män medan drygt 40 procent är kvinnor. Privata tjänstesektorn innefattar olika branscher såsom exempelvis handel, transport, hotell, restaurang och företagstjänster. Efterfrågan på varor och tjänster har gradvis stärks enligt de tre senaste undersökningarna och bedömningarna är fortsatt optimistiska det kommande året. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen inom privata tjänster kommer att öka under prognosperioden. Handel Nyetableringar i flera av länets kommuner förväntas fortsätta under det kommande året. Majoriteten, drygt 60 procent, uppger att efterfrågan har ökat det senaste halvåret. Företagen är optimistiska inför framtiden och majoriteten av de tillfrågade företagen tror att efterfrågan kommer att öka nästa år. Närmare bestämt tror 65 procent att efterfrågan kommer att öka det kommande året medan 3 procent tror på en minskning. I hösten undersökning har 12 procent av företagen upplevt brist på arbetskraft, vilket är en ökning det senaste året motsvarande 4 procentenheter. Det är vanligt med tim- och deltidsanställningar inom handeln och en del företag kan lösa en efterfrågeökning genom att erbjuda redan anställd personal mer arbetstid. Transport Ökad aktivitet inom industri, byggverksamhet och handel gynnar transportbranschen positivt. Trots att behovet av transporter förväntas öka så är konkurrensen fortsatt tuff både från inhemska och utländska företag. Drygt hälften av de tillfrågade företagen inom transportbranschen uppger att efterfrågan har ökat det senaste halvåret medan 9 procent uppger minskning. Det kommande året tror 43 procent av de tillfrågade företagen att efterfrågan kommer att öka. Endast 3 procent tror på en minskning. Bristsituationen har ökat till 14 procent i höstens undersökning, vilket kan jämföras med 9 procent i våras och 3 procent hösten Rekryteringsbehovet av chaufförer väntas öka i hela landet som ett resultat av kommande pensionsavgångar och ett förbättrat konjunkturläge. Finansiell verksamhet och företagstjänster Många företag inom denna bransch säljer någon form av tjänst till andra företag och är till stor del beroende av efterfrågan inom

9 8 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län andra branscher. IT-konsultbranschen och bemanningsföretagen är delbranscher som gynnas av att industrin köper externa tjänster och i takt med att industrin återhämtar sig påverkas dessa delbranscher positivt. Av de tillfrågade företagen uppger nästan 70 procent att efterfrågan har ökat det senaste halvåret medan inget företag har upplevt någon minskning. Företagen är optimistiska inför framtiden där en klar majoritet på drygt 70 procent tror att efterfrågan kommer att öka det kommande året samtidigt som inget företag tror på en minskning. Nära hälften av de tillfrågade företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster uppger att en produktionsökning på mer än fem procent skulle innebära att man måste rekrytera nya medarbetare. 9 procent av de tillfrågade företagen har upplevt arbetskraftsbrist det senaste halvåret. Bland upplevda bristyrken anger företagen främst företagssäljare samt systemerare och programmerare. I tidigare undersökningar har många företag uppgivit att man till stor del kommer att anlita bemanningsföretag vid en uppgång av efterfrågan. I länet är det vanligt att man inom industri, lager och logistik anlitar bemanningsföretag. Många företag har återanställt varslad personal och vid ökad efterfrågan anlitar man många gånger bemanningsföretag för att möta en ökande efterfrågan. Undersökningen visar att inhyrd personal hos de tillfrågade arbetsgivarna inom det privata näringslivet har ökat tydligt det senaste året, motsvarande en ökning med 33 procent. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Lågkonjunkturen medförde att efterfrågan på dessa typer av tjänster minskade. 44 procent av de tillfrågade företagen har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret medan 15 procent har upplevt en minskning. Höstens undersökning visar att de tillfrågade företagen tror på en oförändrad marknadsutveckling det kommande året. Delar av branschen är säsongsbetonad med en större efterfrågan på arbetskraft under sommarmånaderna vilket kan bidra till ökade rekryteringsproblem. Bristsituationen inom hotell och restaurang har minskat det senaste året från 18 till 7 procent och det är till stor del erfarna kockar som är svårt att hitta, speciellt under högsäsongen. Offentliga tjänster Offentlig sektor omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom offentlig sektor, varav nästan 80 procent av de anställda är kvinnor. Jobben inom utbildning finns till stor del inom den offentliga sektorn men konkurrens finns från friskolorna. Kommunerna är till stor del styrda av demografiska effekter. Undersökningen visar att barnomsorgen troligtvis behöver utökas medan grund- och gymnasieskolan behöver minskas under prognosperioden. I länet rapporterar flera kommuner att det finns en övertalighet av personal i förhållande till budget. Övertaligheten finns inom alla sektorer, dock inte inom vuxenutbildning. Under det kommande halvåret kommer antalet personalavgångar inom kommunal verksamhet att överstiga antalet rekryteringar. Antalet avgångar i länets kommuner beräknas till 740 medan antalet rekryteringar beräknas till 690 personer. Den relativt stora personalomsättningen inom sektorn skapar ofta möjligheter att minska personalstyrkan utan att behöva varsla om uppsägning. Den upplevda bristen på arbetskraft är hög inom offentliga tjänster, där 36 procent anger brist. Flera kommuner har rapporterat svårigheter att rekrytera förskollärare samt grundskollärare det senaste halvåret. Jobben inom vård och omsorg finns till största delen inom kommuner och landsting trots att de privata alternativen ökar. Det råder övertalighet på personal i förhållande till budget inom kommunal vård och omsorg, lasarett och slutenvårdskliniker samt inom primärvården. Man kommer till stor del inte att ersättningsrekrytera de kommande avgångarna. Rapporterade bristyrken är läkare, psykologer och tandläkare. Sysselsättningen inom offentliga tjänster förväntas minska till fjärde kvartalet och sjunka svagt under nästa år.

10 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 9 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som förvärvsarbetare, arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag samt nystarts- och instegsjobb räknas som förvärvsarbetare. Arbetskraften påverkas av befolknings- och sysselsättningsförändring, studier, pensionsavgångar och ohälsotal. Utbudet av arbetskraft i Jönköpings län förväntas öka under prognosperioden med 800 personer under och med 500 personer under Ökningen beror främst på en tillströmning till arbetskraften från sjukförsäkringen men även en positiv effekt av demografiska förändringar. Befolkningsutveckling Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet beräknas bli något positiv under år för att under följande år plana ut och förbli i stort sett oförändrad. Sammantaget innebär det att den demografiska effekten inte påverkar arbetskraftsutbudet i någon stor utsträckning. Den svenskfödda befolkningen i länet minskar och följer därmed samma mönster som landets övriga län med undantag för storstadslänen. Däremot ökar antalet personer som är födda utanför landet. Ungdomarna förväntas bli fler framförallt och bidrar med ett tillskott till arbetskraften under prognosperioden. Ohälsa Ohälsotalet i länet har sjunkit stadigt sedan senare delen av 2000-talet. De nya reglerna inom sjukförsäkringen har inneburit ett ökat tillskott till arbetskraften då många gick från sjukförsäkring till arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen. Många av de utförsäkrade har hittills i år bidragit till en ökad arbetskraft och övergångarna beräknas från och med nästa år att bli färre. Som ett riktmärke för åren och 2011 kan uppskattningsvis omkring personer bli aktuella för en övergång från sjukförsäkringen till arbetsförberedande insatser hos arbetsförmedlingen. Förutom tillskotten från personer som utförsäkrats från sjukförsäkringen kommer också ett tillskott från personer med kortare sjukskrivningar vilket också bidrar till ett ökat arbetskraftsutbud. Personerna är ett värdefullt tillskott till arbetskraftsutbudet men det kan dröja innan de går från arbetslöshet till arbete. Utbildning Antalet högskolenybörjare 3 i länet ökade kraftigt hösten 2009 jämfört med hösten 2008, motsvarande 27 procent. En förklaring är att människor i högre utsträckning väljer att börja studera i ett sämre konjunkturläge och när konjunkturen vänder uppåt tenderar inte lika många att välja att börja studera. Men även hösten förväntas nybörjarna fortfarande bli fler om än inte i nivåer med ökningen året innan. Ökningen är beräknad med antagande om att de extra högskoleplatser som inrättats i år och yrkeshögskolans utökade platser också kommer att nyttjas. Även den kommunala vuxenutbildningen har tilldelats ytterligare resurser både år och 2011, vilket borde resultera i en ökning av antal personer även till vuxenutbildningen. Stor grupp utanför arbetskraften I Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen 4 beskrivs befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraft och sysselsättning. I rapporten beräknas arbetskraften i Jönköpings län att minska de kommande 15 åren med 1,9 procent, motsvarande personer. Detta under förutsättning att nuvarande arbetskraftsdeltagande och andra trender som går att utläsa i nuläget fortsätter. Arbetskraftsdeltagandet, dvs. andelen personer som är sysselsatta eller arbetslösa i länet, är 80 procent av befolkningen år, i riket är motsvarande siffra 76 procent. Det betyder att 20 procent av befolkningen i länet år studerar, är föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Det finns alltså en stor arbetskraftpotential att tillvarata som kommer att spela en avgörande roll för länets ekonomiska utveckling. Arbetskraftsdeltagandet i länet bland svenskfödda personer är 83 procent, vilket är högre än riksgenomsnittet på 79 procent. Kvinnornas deltagande är 3 procentenheter lägre än männens andel. Arbetskraftsdeltagandet bland utrikesfödda personer är 3 Högskolenybörjare definieras som ny student i högskolesystemet. 4 Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län, Ura :6.

11 10 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län betydligt lägre än bland svenskfödda. Arbetskraftsdeltagandet för utrikesfödda personer i länet är 68 procent, vilket är 6 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Det finns en enorm arbetskraftspotential bland den utrikesfödda befolkningen och detta gäller framförallt de utrikesfödda kvinnorna som har en betydligt lägre grad arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda män. Att öka arbetskraftsutbudet handlar därför i hög utsträckning om förbättrad integration. Stora förändringar i sjukförsäkringen är redan genomförda, vilket bidragit till ökat arbetskraftsdeltagande. Det kommer fortfarande ett tillskott i form av kortare sjukskrivningstider och tidiga insatser som skapar förutsättningar för färre sjukpensioneringar och därmed fler personer i arbetskraften. En annan möjlighet är att se över förutsättningar för kortare eller mer intensiva utbildningar.

12 Arbetslöshet och programinsatser Nivån på arbetslöshet och deltagare i program med aktivitetsstöd låg på en relativt låg nivå fram till sommaren 2008 men under hösten medförde konjunkturnedgången att antalet arbetslösa började öka betydligt och gjorde så fram till årsskiftet 2009/. Under innevarande år har det skett en återhämtning och vid fjärde kvartalet beräknas antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd att vara , vilket motsvarar en minskning med 12 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Trots ett förbättrat konjunkturläge beräknas det totala antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd kvarstå på en hög nivå och förväntas göra så under hela prognosperioden. Detta kan förklaras med att utbudet på arbetskraft ökar framförallt i år. Under 2011 beräknas tillskottet till arbetskraften inte att vara lika stort som under samtidigt som sysselsättningen förväntas öka. Detta i sin tur gör att Arbetsförmedlingen räknar med att arbetslösheten och programdeltagandet fortsätter att minska under nästa år till personer fjärde kvartalet Tabell 6: Arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Arbetslösa inkl Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 11 Högst andel arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i oktober hade Gislaved och Tranås kommun på respektive 7,4 och 7,1 procent. Lägst andelar hade Habo och Eksjö med 3,7 respektive 4,6 procent. Under lågkonjunkturen har insatserna i form av arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd gradvis utökats. Insatserna syftar till att motverka långa tider i arbetslöshet och på detta sätt förhindra en stigande långtidsarbetslöshet. Det är främst inom garantierna som utökningarna skett. Bland de arbetsmarknadspolitiska program som finns inom Arbetsförmedlingen var i oktober de flesta deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin (2 500 deltagare), jobbgarantin för ungdomar (1 500 deltagare) samt personer som deltog i förberedande insatser. Inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd som de arbetssökande behöver för att förbättra sina jobbmöjligheter. Med utökade programinsatser har antalet arbetslösa minskat under det senaste året. Drygt personer var arbetslösa i oktober och det är drygt personer färre på ett år. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har ökat det senaste året med dryg personer till drygt personer i oktober kv program med aktivitetsstöd Antal Diff. % 2008 kv % 2009 kv % kv % 2011 kv % I slutet av oktober uppgick summan av antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd till knappt personer, vilket motsvarar 5,7 procent av befolkningen år. I riket var motsvarande andel 6,7 procent. Bara två andra län (Uppsala och Stockholm) hade en lägre andel än Jönköpings län. Diagram 2: Antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen Deltagare i program med aktivitetsstöd

13 12 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Arbetslöshetens struktur I tabell 7 kan man utläsa skillnader i arbetslöshetens struktur, dels mellan olika kommuner inom länet, men även mellan länet och riket. Denna information kan sedan ligga till grund för diskussioner om varför det ser ut som det gör och om det är förhållanden som kan och bör åtgärdas. Lågkonjunkturen bidrog till att männens andel av arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd ökade. Nu befinner sig arbetsmarknaden i länet i en återhämtningsfas och männens andel har minskat samtidigt som kvinnornas andel har ökat. Detta kan förklaras genom att konjunkturnedgången mer påtagligt drabbade mansdominerade yrken inom exempelvis industrin och byggbranschen. Nu när det vänt har många av dessa personer återanställts, varpå andelen minskat för män det senaste året. Det är fortfarande fler män än kvinnor som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Andelen ungdomar som är arbetslösa eller deltar i ett program med aktivitetsstöd har det senaste året ökat i länet och är betydligt högre än rikets andel. Det pekar mot en utveckling där ungdomarna har svårt att konkurrera om jobben med dem som har erfarenhet. Andelen långtidsarbetslösa ungdomar i länet är betydligt lägre än rikets andel. Andelen äldre år har ökat med 2.7 procentenheter och ligger något över riksgenomsnittet. Andelen som har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat med drygt 3 procentenheter och är något lägre än riksgenomsnittet. Andelen utlandsfödda har ökat med 2 procentenheter det senaste året och ligger något högre än riksgenomsnittet. Andelen långtidsarbetslösa har ökat med drygt två procentenheter det senaste året och ligger något lägre än riksgenomsnittet. När arbetslösheten ökade under lågkonjunkturen ökade tillgången på arbetskraft samtidigt som arbetsgivarna höjde kompetenskraven. Det senaste året har andelen personer med högst grundskoleutbildning ökat medan andelen med gymnasieutbildning har minskat. Konsekvensen blev att arbetssökande med låg utbildningsnivå fått svårare att få ett arbete. Samtidigt har andelen som har högskoleutbildning ökat något. Länet har en högre andel personer som har grundskole- och gymnasieutbildning än riket samtidigt som andelen högskoleutbildade ligger 6 procentenheter under riksgenomsnittet.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 13 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartal och kvartal 3 för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen Kommun Män Unga -24 år Äldre 55- år Alla Utbildningsbakgrund Aneby 47,9 52,1 29,0 16,2 20,6 18,0 21,7 0,9 26,7 59,5 13,8 Gnosjö 48,0 52,0 28,8 19,8 11,7 47,8 35,3 11,8 49,3 42,2 8,5 Mullsjö 49,1 50,9 38,2 17,5 11,6 17,4 22,5 10,1 22,2 55,0 22,8 Habo 41,7 58,3 37,8 19,5 11,9 14,3 29,5 2,1 27,9 55,0 17,1 Gislaved 49,8 50,2 27,7 15,3 10,3 39,2 38,3 5,4 37,7 50,1 12,2 Vaggeryd 46,1 53,9 32,1 15,3 11,5 34,8 28,9 7,3 33,4 49,8 16,8 Jönköping 45,6 54,4 29,5 14,6 13,5 36,5 26,3 7,9 26,7 51,0 22,3 Nässjö 47,9 52,1 28,4 18,6 18,4 25,6 23,3 4,1 29,6 52,9 17,4 Värnamo 50,6 49,4 29,5 14,6 15,9 42,0 36,8 6,2 33,1 52,3 14,6 Sävsjö 44,3 55,7 29,2 17,2 23,9 28,5 25,0 4,4 37,0 51,0 12,0 Vetlanda 53,0 47,0 37,4 17,8 19,9 25,6 22,3 1,8 31,2 51,8 17,0 Eksjö 43,8 56,2 28,3 15,0 21,6 23,0 27,1 10,2 22,8 57,2 20,0 Tranås 43,1 56,9 25,8 16,7 15,1 17,3 22,4 2,2 22,9 58,6 18,5 Länet 47,2 52,8 29,8 15,9 14,9 32,8 28,4 6,2 30,2 52,0 17,9 Länet i fjol 42,9 57,1 26,9 13,2 11,8 30,8 26,2 6,2 28,5 54,3 17,2 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 29,1 11,1 26,5 49,6 23,9 Riket i fjol 43,9 56,1 24,2 13,9 13,8 28,7 26,6 11,9 25,1 51,1 23,8 Långtidsarbetslösa Kvinnor Funktionshindrad Utlandsfödda Ungdomar Grundskola Gymnasium Högskola Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbetsmarknadspolitiken står inför en rad olika utmaningar. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för olika grupper av personer som inte har arbete. Alla som vill och kan arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Nya regler inom sjukförsäkringen trädde i kraft 1 januari som innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättningen i maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. Från 1 december har även Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa under lågkonjunkturen. Personer utan arbete i grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden bedöms få svårare att snabbt finna ett arbete under Dessa grupper är: ungdomar med bristfällig utbildning utomeuropeiskt födda funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga arbetslösa i åldersgruppen år personer utan arbete med högst förgymnasial utbildning arbetslösa inom yrken med hög arbetslöshet (strukturarbetslösa). Med tanke på vad som redovisades i avsnittet arbetslöshetens struktur betyder det sannolikt att Arbetsförmedlingarna i länet kommer att möta allt fler som behöver ta del av insatser som stärker deras möjligheter till arbete. Generellt inom många branscher, särskilt inom industrin, är att teknisk utveckling resulterar i färre arbetstillfällen och högre krav på kunskap och erfarenhet för de arbeten som finns kvar. Detta skapar strukturarbetslöshet, det vill säga arbetslösa inom tillbakagående yrken. Detta gör att förutsättningar till

15 14 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län arbete försvåras och därmed ställer högre kvar på utbildningsinsatser och omställning till nya yrken och andra branscher. För närvarande är kanske inte arbetskraftsförsörjningen inom industriföretagen det största problemet men på sikt är det högst väsentligt att detta fungerar på ett bra sätt. Problemet består till stor del av att attrahera personer till de befintliga gymnasiala och eftergymnasiala industritekniska utbildningar som finns att tillgå. Det kommer att finnas behov av utbildad och kvalificerad arbetskraft till industriföretagen framöver. Här fyller även Arbetsförmedlingens yrkesutbildningar en viktig funktion. Ovanstående belyser en utveckling där efterfrågan på arbetskraft och kraven på olika kompetenser ständigt förändras. Ungdomarna i länet drabbades hårt under lågkonjunkturen då de generellt sett har en svagare ställning till arbetsmarknaden. De är på väg in på arbetsmarknaden och saknar många gånger arbetslivserfarenhet och eget kontaktnät, vilket gör det svårare för dem att konkurrera om jobben. I en lågkonjunktur är tillgången på arbetskraft god och arbetsgivarna har höga krav på dem som söker de lediga jobben. I takt med att konjunkturen förstärks minskar kraven på utbildning och erfarenhet på de arbetssökande till följd av att arbetsgivarna blir tvungna att sänka kraven i takt med att utbudet minskar. Detta bidrar till att det blir lättare för arbetssökande att ta sig in på arbetsmarknaden under en högkonjunktur. I länet är kraven på utbildning och erfarenhet fortsatt höga. Arbetsförmedlingens undersökning visar att företagen upplever det svårare att hitta rätt arbetskraft, vilket tyder på att det i första hand är utbildad och erfaren arbetskraft som efterfrågas i länet. Sammantaget ställer de arbetsmarknadspolitiska utmaningarna stora krav på en väl fungerande matchningsfunktion, vägledning, rehabiliteringsinsatser och etableringsinsatser.

16 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 15 Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Läkare Psykologer CNC-operatörer Svetsare Civilingenjörer - elektronik och teleteknik Gjutare VVS-montörer Tunnplåtslagare, Byggnadsplåtslagare Förskollärare Systemerare/programmerare Överskottsyrken Receptionister Barnskötare Montörer metall, gummi och plast Försäljare fackhandel Vårdbiträden Lagerarbetare Truckförare Ekonomiassistenter/Löneassistenter Köks- och restaurangbiträden Vaktmästare Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Jönköpings län var näringslivsurvalet 626 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 81 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet var denna gång 82 procent, vilket är 4 procentenheter lägre än riksgenomsnittet.

17 16 Arbetsmarknadsutsikter för X län Prognosen är hösten prognos för arbetsmarknaden i Jönköpings län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Karin Berntsson En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län. För ytterligare information kontakta Arbetsförmedlingens informationsavdelning,

18 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa