PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Östergötlands län

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2011

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...10 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...11 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...13 YRKESBAROMETER...14

3 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 3 Sammanfattning Inledning av Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors: Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt, men det finns nu många tecken på att tillväxten kommer att dämpas framöver. Bakom ligger problem för Förenta staterna att få igång sin ekonomi. Dock har de positiva tecknen dominerat under de senaste månaderna. Europa brottas med stora ekonomiska problem och utvecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framåt. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp världstillväxten. Sverige går mycket starkt och i år hamnar BNPtillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och BNP beräknas växa med knappt 4 procent. Antalet sysselsatta ökar Under lågkonjunkturen minskade sysselsättningen i länet med ca personer. Under har sysselsättningen ökat men det är långt kvar till nivåerna före lågkonjunkturen. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar med personer från slutet av 2009 till slutet av och under nästa år med 700 personer. Prognosen bygger på antagande om att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit överraskande snabb i år. Det följs av en utplanande fas där sviterna efter finanskris och lågkonjunktur fortfarande verkar hämmande för utvecklingen. Tillväxten över landet är ojämn. Bedömningen är att 72 procent av den totala sysselsättningsökningen i landet tillfaller de tre storstadslänen. Arbetskraften ökar på kort sikt Arbetskraften beräknas öka under prognosperioden tack vare demografiska förändringar och tillskott till arbetskraften från sjukförsäkringen. Arbetskraften i landet beräknas öka de närmaste 15 åren, men den positiva utvecklingen bedöms infalla i de tre storstadslänen. Östergötland med andra län bedöms få en minskande arbetskraft under de kommande 15 åren. Arbetslösheten och sökande i program med aktivitetsstöd Under har en återhämtning skett på arbetsmarknaden, men trots det visar prognosen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att kvarstå på en hög nivå. För fjärde kvartalet beräknas antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd att vara , vilket är en ökning med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror på att tillskotten till arbetskraften överstiger sysselsättningsökningen. För nästkommande år förväntas antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minska marginellt till Utmaningar på länets arbetsmarknad När lågkonjunkturen slog till blev differentieringen och de strukturella problemen i länet påtagliga. Industritunga kommuner drabbades hårdast, med undantag av Finspångs kommun. Områden som utgör utmaningar för länets arbetsmarknad är: Arbete av enklare karaktär fasas ut inom flera områden, bland annat inom industrin och omsorgen. Strukturella förändringar är nödvändiga i delar av länet. Tidigare industritäta kommuner behöver förnya sin näringslivsstruktur. Östergötlands förhållandevis svaga tillväxttakt vad gäller sysselsättning och arbetskraftsutbud i relation till större regioner. Ungdomarnas svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Locka ungdomar till teknikcollege för att möta industrins framtida behov av kvalificerad arbetskraft.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Inom det privata näringslivet har företagens bedömningar om marknadens efterfrågan på varor och tjänster förbättrats påtagligt efter lågkonjunkturen. I nedanstående tabell redovisas företagens bedömningar i form av nettotal som utgörs av den andel som bedömer ökad efterfrågan, minus den andel som bedömt minskad efterfrågan på varor och tjänster. När konjunkturläget stärks och man tror på bättre tider redovisas positiva nettotal och således det omvända när man tror på sämre tider. Företagens bedömningar om marknadsutveckling är viktiga för deras agerande när det exempelvis gäller investeringar och nyrekryteringar. I våra undersökningar har nettotalet för marknadsutvecklingen under de senast 6 månaderna stigit från värdet -4 hösten 2009 till värdet 41 under innevarande höst. Det är en klart positiv förändring men av måttlig styrka om vi tar hänsyn till utgångsläget för förändringen. Starkast förbättring visar industriföretagen som har gått från - 13 till 47 och bygg som har gått från -2 till 49. Förbättringen för jord- och skogsbruk är sannolikt överskattat pga ett litet urval inom denna bransch. Undersökningarna bekräftar bilden av att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit starkast bland industriföretagen samtidigt som andra delar av näringslivet inte drabbades lika hårt av nedgången. Företagens bedömningar för utvecklingen på 6-12 månaders sikt är genomgående positiva men bara i jämförelse med de bedömningar som gjordes under våren. Den starka optimism om framtiden som visades vårens undersökning har nu mattats av något. Det tyder sammantaget på en fortsatt positiv utveckling men nu med en smula osäkerhet. Däremot tror allt fler av byggföretagen på en fortsatt förstärkt marknadsutveckling. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver 2009 Vår 2009 Vår 2009 Vår Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Sedan inledningen av år har antalet lediganmälda platser ökat märkbart jämfört med mycket låga nivåer under Noteringarna för de senaste månaderna tyder dock på att ökningstakten stagnerat. Under lågkonjunkturen var det främst arbeten inom industrin och den offentliga sektorn som minskade. Tjänster inom service och specialister inom olika områden höll en fortsatt förhållandevis god nivå även under lågkonjunkturen. Diagram 1: Nyanmälda lediga platser under perioden januari 1996 till oktober. Säsongs- och trendrensade värden Källa: Arbetsförmedlingen

5 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 5 Kapacitetsutnyttjande I vår enkätundersökning ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Det visar hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företagen måste nyanställa. I höstens undersökning anger 64 procent av företagen att man kan klara en produktionsökning på högst 10 procent innan man måste nyrekrytera. I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 52 procent. Orsakerna skiljer sig mellan de olika branscherna. Byggverksamheten har det särklass högsta kapacitetsutnyttjandet i länet och det beror på en ökad efterfrågan i kombination med en något sjunkande sysselsättning i branschen. Den personal som finns kvar får alltså arbeta mer. Inom industrin skiljer det sig mycket åt inom länet, där Motala sticker ut med lägre kapacitetsutnyttjande, sjunkande antal sysselsatta och lägre efterfrågan än övriga länet. I resten av länet beror det ökade kapacitetsutnyttjandet på ökad efterfrågan och utebliven nyrekrytering. Nivån på kapacitetsutnyttjandet indikerar att om efterfrågan fortsätter att öka nästa år kommer företagen att bli tvungna att rekrytera. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 21 % 32 % 32 % 11 % 5 % Byggnadsverksamhet 38 % 46 % 12 % 0 % 4 % Industri 10 % 53 % 25 % 7 % 5 % Privata tjänster 12 % 46 % 24 % 12 % 6 % Totalt 18 % 46 % 21 % 10 % 5 % Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andelen intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka o procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem I höstens undersökning uppger 18 procent av arbetsgivarna att man har upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 10 procent. Den upplevda bristen i Östergötland är likvärdig med övriga riket. Problemen att rekrytera personal gäller i första hand specialistyrken och högkvalificerade yrken. Inom byggbranschen är det främst byggnadsingenjörer som saknas. Inom privata tjänster är det systemerare och programmerare som är svåra att rekrytera. Ofta ställs krav på erfarenhet inom yrket vilket försvårar för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Den upplevda bristen är också hög inom offentliga verksamheter där återkommande bristyrken är läkare, lärare, specialistsjuksköterskor, undersköterskor med flera. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret 2009 Vår Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län Varsel Antalet varsel steg kraftigt under hösten 2008 till följd av att efterfrågan på arbetskraft sjönk dramatiskt. Av samtliga varsel under perioden berörde 53 procent industrin. Det kan jämföras med 35 procent av antalet varsel hittills under. Finansiell verksamhet och företagstjänster stod för 19 procent, parti- och detaljhandeln för 7 procent och den offentliga sektorn för 8 procent. Från januari till oktober i år har personer i länet blivit varslade om uppsägning. Under samma period föregående år berördes personer, vilket är en minskning med över 60 procent. Varseltalen har minskat betydligt det senaste året och är numera nere på mer normala nivåer, vilket indikerar att försämringen på arbetsmarknaden har upphört. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet År 2008 uppgick antalet sysselsatta i länet till personer (SCB, Rams). Sysselsättningen i länet sjönk kraftigt under 1990-talskrisen och har ännu inte nått samma nivåer som före krisen. Under 2000-talet har antalet sysselsatta i länet ökat med mer än personer. Innan lågkonjunkturen slog till 2008 uppgick sysselsättningsgraden bland befolkningen år till 72,4 procent i länet och det är en av de lägsta noteringarna i hela landet(scb, AKU). Motsvarande andel för riket som helhet var 76,0 procent. Under lågkonjunkturen föll sysselsättningen med cirka personer. Fallet i sysselsättningen avtog gradvis i slutet av år 2009 och början av år. Östergötland verkar vara något mindre konjunkturkänsligt än andra län och nu när konjunkturen vänder visar Östergötland på en svagare återhämtning än landet som helhet. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar med personer från slutet av år 2009 till slutet av år. Under nästa år väntas sysselsättningen öka med blygsamma 700 personer. Den lägre sysselsättningsökning som prognostiseras för nästa år bygger på ett förlopp där återhämtningen efter lågkonjunkturen varit överraskande snabb i år. Det följs av en utplanande fas där sviterna efter finanskris och lågkonjunktur fortfarande verkar hämmande för utvecklingen. Förloppet är inte mycket starkare i riket som helhet och Arbetsförmedlingen räknar med en total sysselsättningsökning i år på personer och med personer under nästa år. Tillväxten av nya jobb bedöms bli starkare i de tre storstadsregionerna jämfört med övriga landet under nästa år. Deras andel av jobbtillväxten bedöms till 72 procent vilket kan jämföras med deras befolkningsandel som år 2009 var 51 procent.

7 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 7 Näringsgrenar och yrken Återhämtningen i sysselsättningen under återfinns främst inom byggverksamheten och en förhållandevis stark utveckling inom privata tjänster. Sysselsättningen inom industrin i länet som helhet minskar under, men stora lokala avvikelser förekommer. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Kvartal Jord- och skogsbruk De areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske med mera) sysselsätter 2,3 1 procent av samtliga sysselsatta i länet. Jordbruksnäringen är global och priset på exempelvis spannmål sätts på världsmarknaden. Samtidigt har det svenska lantbruket andra regler och skattetryck än i övriga Europa och världen. Överlag är skogsägarna och lantbrukarna optimistiska inför framtiden. Kapacitetsutnyttjandet är relativt högt men utökning av verksamheten inom branschen tenderar att innebära investeringar som ytterligare effektiviserar vilket betyder att sysselsättningen ändå inte ökar. Efterfrågan på skogsråvara har varit god men i takt med att kronan stärks påverkas landets exportnäringar negativt, vilket kan medföra problem för skogsbruket. Kraven på efterfrågad arbetskraft är höga. Maskinerna är dyra och kräver ibland specialistkompetens. Arbetsgivarna vill ha flexibel och pålitlig arbetskraft och ofta efterfrågas personer med F-skattsedel. Utifrån de kompetenskrav som ställs tenderar djurskötare, maskinförare och skogsmaskinförare att framstå som bristyrken. Trenden med minskande sysselsättning inom jord- och skogsbruk avtar. Medelåldern hos de sysselsatta är hög och lönsamheten inom näringen behöver bli bättre för att locka yngre att våga satsa inom en näring med höga kapitalkostnader. Vi bedömer att sysselsättningen inom de areella näringarna förblir oförändrad inom prognosperioden. Industri Näringen sysselsätter 18,5 procent av samtliga sysselsatta i länet och har från 1998 till 2008 minskat med nästan sex procentenheter. Industrin drabbades mycket hårt i lågkonjunkturen och under hösten 2008 noterades en sysselsättningsminskning som tilltog under Industrin befinner sig nu i en återhämtningsfas och en ökande optimism kan utläsas ur höstens intervjuundersökning. Skillnaderna inom länet är dock stora. Motala är en av de kommuner i länet som drabbades hårdast i lågkonjunkturen. Från oktober 2008 till oktober gick arbetslösheten upp med 4,2 procentenheter i Motala. Det kan jämföras med 2,8 procentenheter för länet som helhet. ens enkätundersökning visar på en positiv sysselsättningsförändring inom industrin i länet hos alla kommuner utom Linköping som visar en svag nedgång och Motala som visar en kraftig nedgång i sysselsättningen även under. För 2011 spår företagen i Motala fortsatt nedgång i sysselsättningen medan Linköping tror på oförändrad och länet som helhet på en uppgång i antalet sysselsatta. Resultaten från enkätundersökningen visar att industriföretagen i länet trodde på en något snabbare uppgång under än vad som infriades. Däremot infriades förväntningarna för hösten väl. Industriföretagen är positiva inför 2011 med ett nettotal på 1 Andel av samtliga sysselsatta i länet per bransch enligt RAMS 2008, dagbefolkning.

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 46 2 för hela Under lågkonjunkturen har företagen fått anpassa arbetsstyrkan efter orderingången och slimmat organisationen hårt för att klara sig till konjunkturvändningen. Kapacitetsutnyttjandet är högt och fler än hälften av företagen måste rekrytera personal för att klara en orderuppgång. Trots detta är företagen återhållsamma med nyrekryteringar. Bemanningsföretagen anlitas i hög utsträckning vilket hjälper företagen att vara flexibla när ryckigheten i produktionen är stor. Antalet inhyrd personal förväntas minska under 2011 i samband med att antalet anställda på företagen ökar. I samband med att konjunkturen vände och företagen kunde utöka sina personalstyrkor återanställdes en del av dem som förlorade arbetet under Företagen har upplevt en ökande brist på kompetent arbetskraft i takt med ökande rekryteringar. De kompetenser som företagen anger som bristyrken är verktygsmaskinoperatörer, VVS-montörer och svetsare. Ett problem är att en del av den arbetskraft som före lågkonjunkturen användes av industriföretagen inte längre är gångbar då allt högre kompetens efterfrågas vad gäller teknikkunskaper. Dessutom är det sannolikt långt kvar till samma sysselsättningsnivåer som innan lågkonjunkturen. Det skapar en grupp arbetslösa personer som har mycket svårt att hitta tillbaka till arbetsmarknaden. Vi bedömer att sysselsättningen inom industribranschen i länet kommer att öka under främst den andra halvan av prognosperioden. Byggnadsverksamhet Branschen sysselsätter cirka personer vilket motsvarar 6 procent av den totala sysselsättningen i länet. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan lågkonjunkturen förändrade bilden. 2 Nettotalet definieras som andelen företag som uppger ökning minus andelen företag som uppger minskning av efterfrågan på varor och tjänster. Efter ett svagt 2009 har läget förbättrats påtagligt för branschen under främst den senare delen av. Arbetslösheten är dock fortfarande hög jämfört med de starka byggåren innan lågkonjunkturen. Den förbättring som branschen haft under har på kort tid medfört att allt fler företag signalerar om att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. I höstens undersökning bland byggföretagen anger 28 procent att man upplevt brist. Det kan jämföras med 16 procent i vårens undersökning och med 13 procent under hösten Bland upplevda bristyrken nämns främst byggnadsingenjörer och byggnadsplåtslagare. Företagen anger nu i något högre grad ökade krav på yrkeserfarenhet och utbildning. Den förbättrade marknadsutvecklingen har underlättat för lärlingsanställning i företagen men det är fortfarande långt ifrån bra. Inom elbranschen finns det ett problem med utbildningar som inte ger full behörighet att utöva yrket, vilket medför att det finns gott om utbildade men ont om behörig arbetskraft bedöms bli något bättre för branschen jämfört med innevarande år. ROT-avdraget fortsätter förväntas stimulera efterfrågan, liksom utvecklingen inom handeln. Nyproduktionen av bostäder väntas stiga. Till detta kan läggas satsningar på förbättrad infrastruktur och inom kultur- och nöjesområdet. Privata tjänster Detta är en sektor med många olika branscher som till exempel handel, transport och turism samt finansverksamhet. Ungefär 37 procent av Östergötlands sysselsatta arbetar inom branschen. (SCB, Rams) Vi bedömer att sysselsättningen inom branschen kommer att öka måttligt till slutet av Finansiell verksamhet och företagstjänster Många företag inom denna bransch säljer någon form av tjänster till andra företag och är till stor del beroende av ökad efterfrågan inom andra branscher och framför allt industriföretagen. Det innebär att verksamheter inom finansiell verksamhet och företagstjänster följer den försiktigt positiva utvecklingen som övriga branscher visar i höstens under-

9 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 9 sökning. Av de tillfrågade arbetsställena inom finansiell verksamhet och företagstjänster ser 40 procent en ökad efterfrågan på deras tjänster under de kommande sex månaderna. Vid mätningen i våras och förra hösten trodde en tredjedel av arbetsställena på ökad efterfrågan på kort sikt. På lite längre sikt, 6 till 12 månader, bedömer nästan hälften av företagen att efterfrågan ökar och de var lika positiva vid 2009 års höstmätning. Nära hälften av arbetsställena inom företagstjänster och finansiell verksamhet uppger att en produktionsökning med mer än tio procent innebär att de behöver anställa fler. I höstens intervjuundersökning uppgav 16 procent av arbetsställena att de upplever brist på arbetskraft vilket är i nivå med förra höstens mätning. Kompetenser det råder brist på är framför allt ingenjörer inom bygg, teknik och elektronik, samt säljare. Handel De mycket positiva signalerna om ökad efterfrågan inom handeln, som signalerades i vårens och förra höstens undersökning, infriades inte fullt ut. Av de tillfrågade företagen inom handeln uppger nära hälften att efterfrågan har ökat det senaste halvåret. Optimismen är något svagare men fortsatt stark för det kommande halvåret och året. Omkring vart sjätte arbetsställe inom handeln uppger att de upplevt arbetskraftbrist. Den kompetens som är svår att hitta är företagssäljare och kvalificerade säljare inom fackhandel. Transport Transportnäringen gynnas om det går bra för industrin, byggbranschen och handeln. Det är därför troligt att behovet av transporter ökar när konjunkturen är positiv. Drygt 16 procent av de tillfrågade arbetsställena bedömer en ökad efterfrågan på tjänster inom transportsidan de närmaste sex månaderna. Blickar vi ytterligare sex månader framåt förväntas ytterligare förbättrad efterfrågan på tjänster. På grund av nyligen avslutade, pågående och kommande upphandlingar av kollektivtrafik, samt en ny kollektivtrafiklag, är det just nu turbulent på marknaden. Antalet arbetstillfällen inom kollektivtrafiken förväntas dock inte att minska men en omväxling av arbetsgivare kan ske. Rekryteringsbehovet av chaufförer väntas öka i hela landet främst som en följd av pensionsavgångar men också genom stigande aktivitet i verksamheterna. Den upplevda bristen på arbetskraft är låg bland företagen. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Tack vare en bibehållen eller höjd nivå på många hushålls disponibla inkomst har konsumtionen varit förhållandevis fortsatt hög under lågkonjunkturen. Ungefär 6o procent av de tillfrågade arbetsgivarna inom hotell och restaurang tror på en ökande efterfrågan de kommande sex månaderna och de efterföljande 6-12 månaderna. Nära en femtedel av de tillfrågade arbetsställena inom hotell och restaurang upplever brist på arbetskraft. Det är framför allt erfarna och duktiga kockar och även kallskänkor som är svåra att hitta, speciellt under högsäsongen. Oerfarna kockar, kallskänkor och servicepersonal finns dock. Inom personliga och kulturella tjänster har företagen drabbats något hårdare under lågkonjunkturen, men i höstens intervjuundersökning präglas bedömningarna om framtiden av optimism. En knapp majoritet av de tillfrågade arbetsställena tror på en ökad efterfrågan inom branschen. Offentliga tjänster Den offentliga sektorn sysselsätter drygt en tredjedel av samtliga sysselsatta i länet och förändringarna är små men trenden är en svagt minskande sysselsättning. Bedömningen är att minskningen av antalet anställda inom offentlig sektor kommer att fortsätta under prognosperioden. Inom landstinget i Östergötland bedöms sysselsättningen minska i huvudsak inom administration och service, men även undersköterskor kan beröras. På grund av pensionsavgångar behöver landstinget rekrytera inom flera yrkeskategorier under prognosperioden, bland annat läkare och specialistsjuksköterskor, vilket är samma yrkeskategorier som det upplevs brist på. Inom kommunerna finns en svag optimism tack vare de goda skatteprognoserna, men osäkerheten är stor. Verksamheterna är dock till stor del styrda av demografiska effekter,

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län vilket gör att barnomsorg och grundskola eventuellt utökas medan gymnasieskolorna behöver minska sina verksamheter. Inom dessa områden har många kommuner redan påbörjat anpassning av verksamheterna och bedömningen är att förändringarna kommer att fortgå under prognosperioden. Verksamheterna inom omsorgen är på många håll ansträngda och en utökning av personalstyrkan skulle vara önskvärd, men kommunerna överlag är försiktiga med rekryteringar. Inom offentliga verksamheter, såväl inom kommunerna, landstinget och statliga verksamheter, blir det allt vanligare med externa aktörer. Sysselsättningen inom branscherna går således inte ner, men återfinns i allt högre grad hos andra arbetsgivare. Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft påverkas av befolkningsutvecklingen och arbetskraftsdeltagandet. Östergötland har ett relativt lågt arbetskraftsdeltagande på 75,1 procent av befolkningen. I riket är motsvarande andel 76,7 procent. Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Utbudet av arbetskraft i Östergötland förväntas att öka under prognosperioden. Det beror främst på en ökad befolkning och en tillströmning till arbetskraften från sjukförsäkringen. Befolkningsutveckling Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet är positiv under och Andelen ungdomar år i arbetskraften bedöms öka under prognosperioden för att därefter minska på grund av de minskande barnkullarna i mitten på 1990-talet. Den svenskfödda befolkningen i länet minskar och följer därmed samma mönster som övriga län med undantag för storstadslänen. Däremot ökar antalet personer födda utanför landet. Ohälsa Ohälsotalen i länet har sjunkit stadigt under senare delen av 2000-talet. Det har medfört ett positivt tillskott till arbetskraften. Under åren och 2011 bedöms arbetskraften i Östergötland fortsätta att förstärkas med personer som tidigare befann sig inom sjukförsäkringen. Det beror på de nya sjukförsäkringsreglerna som leder personer från sjukförsäkringen till arbetsförberedande insatser hos arbetsförmedlingen. Det beror också på bättre rehabilitering på arbetsplatserna, och på försäkringskassans intensifierade arbete med tidiga rehabiliteringsinsatser vilket kortar ner sjukdomstiderna. Utbildning Antalet nya studenter vid högskolor ökade mellan åren 2008 och 2009, vilket är en naturlig utveckling i en lågkonjunktur. Ökningen är dock lägre i Östergötland jämfört med i riket. Flera satsningar har de senaste åren gjorts inom utbildningsväsendet där både högskolorna, yrkeshögskolorna och komvux har tilldelats extra resurser för att möta utbildningsbehovet. Tillströmningen till utbildningarna förväntas vara fortsatt hög under och Stor grupp utanför arbetskraften Personer som befinner sig utanför arbetskraften kan vara studerande, sjuka, lediga, pensionärer eller värnpliktiga. I Östergötland utgör dessa knappt 25 procent av befolkningen. Delar av dem kommer naturligt att falla in i arbetskraften, men för att klara välfärden behöver en större andel av befolkningen finnas i arbetskraften. Män har högre arbetskraftsdeltagande än kvinnor. Av den utrikesfödda befolkningen befinner sig drygt 40 procent utanför arbetskraften. Det betyder att det finns en stor potential att ta tillvara hos den växande utrikesfödda befolkningen. Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län 3 belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. I rapporten framgår att i Östergötlands län, liksom de flesta län med undantag av storstadslänen, minskar arbetskraften de närmaste 15 åren. Fram 3 Utredningsrapport - Ura :6

11 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 11 till år 2025 beräknas arbetskraften stiga med personer i de tre storstadslänen medan arbetskraften i övriga län bedöms minska med personer. Arbetslöshet och programinsatser Under lågkonjunkturen drabbades många företag som enligt tradition i första hand sysselsätter män. När konjunkturen nu har förbättrats har arbetsmarknaden präglats av många återanställningar vilket betyder att det i första hand är de män som under lågkonjunkturen gick ut i arbetslöshet som nu återanställs. Kvinnorna går i sin tur i högre grad över i programaktivitet. Denna trend bedömer vi kommer att fortgå under 2011 eftersom den offentliga sektorn där de traditionellt kvinnodominerade yrkena återfinns är fortsatt försiktiga med rekryteringar under Arbetslösheten 4 i Östergötlands län låg på en förhållandevis hög nivå även före lågkonjunkturen med en arbetslöshet på 4,7 procent att jämföra med riket på 3,9 procent. I slutet av 2008 började arbetslösheten att stiga med ökande takt som sedan avtog i början av. Antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har ökat under trots att sysselsättningen i länet har ökat under samma period. Det beror på tillskotten till arbetskraften. Under 2011 kommer tillskotten till arbetskraften inte att vara lika stora som under. Samtidigt förväntas en sysselsättningsökning vilket innebär att arbetslösheten blir lägre under Tabell 6:Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd 2007 kv Arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd Antal % diff. fg. år 2008 kv % 2009 kv % kv % 2011 kv ,5 % 4 I denna rapport definieras arbetslösa som arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. I slutet av oktober uppgick summan av antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd till personer, eller 7,6 procent av befolkningen år. I riket som helhet var motsvarande andel 6,7 procent. Av kommunerna i länet hade Motala den högsta arbetslösheten med 9,7 procent, följd av Norrköping med 8,9 procent. Lägst arbetslöshet hade Ydre med 4,6 procent följd av Söderköping med 5,3 procent. Under lågkonjunkturen har insatserna förstärkts för att hjälpa de sökande tillbaka till arbetsmarknaden. Det har resulterat i en ökande andel i programaktivitet medan andelen öppet arbetslösa har minskat så att volymerna nu är likvärdiga Program Arbetslösa Vi bedömer en fortsatt hög arbetslöshet under 2011, då sysselsättningsökningen är positiv men blygsam. Mycket tyder på att lågkonjunkturen och den finansiella krisen fortfarande dämpar tillväxten i länet. Europa brottas med stora ekonomiska problem och eurozonen förväntas gå trögt flera år framåt. Den exportberoende industrin påverkas direkt av det ekonomiska läget i Europa, som står för merparten av vår exportmarknad. Den fortsatt svaga efterfrågan på arbetskraft i länet kommer troligen att påverka de grupper som hade det svårast under lågkonjunkturen, det vill säga ungdomar, lågutbildade, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning. Med de nuvarande reglerna för deltagande i program medför det sannolikt en fortsatt ökning av programvolymerna under 2011.

12 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 12 Arbetslöshetens struktur Av antalet arbetslösa är andelen kvinnor 46,2 procent för kvartal 3. Andelen män är 53,8 procent, men det är männen som har minskat under återhämtningen medan kvinnorna har ökat sin andel. Den trenden är ännu tydligare på riket. Andelen unga arbetslösa har ökat och det beror till stor del av de höga kraven på arbetskraften vad gäller erfarenhet och att arbetsgivarna under perioden i hög grad har återanställt tidigare varslad personal. Eftersom sysselsättningsökningen går så långsamt och gruppen ungdomar av demografiska skäl kommer att fortsätta att öka bedömer vi att antalet arbetslösa ungdomar kommer att vara fortsatt högt även under Andelen arbetssökande med enbart grundskoleutbildning har ökat sedan föregående år medan andelen med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har minskat. Det indikerar att det har varit lite lättare för de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning att åter ta sig in på arbetsmarknaden. Andelen utlandsfödda av de arbetslösa har ökat det senaste året och är högt, men är lägre än i riket. Vi vet att arbetskraftsdeltagandet bland utrikesfödda är lågt. Det betyder att det finns en stor potential av gångbar arbetskraft om de som är utrikesfödda får sina utbildningar verifierade, lyfts in i utbildningssystemet och lockas in i arbetskraften. Andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat det senaste året. Det beror till viss del på tillströmningen av arbetskraft från sjukförsäkringen. Även personer över 55 år har blivit fler under det senaste året, en trend som också finns i hela riket. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Oktober 2009 och för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen Kommun Kvin -nor Män Unga -24 år Äldre 55- år Utbildningsbakgrund Ödeshög 45,9 54,1 30,3 17,4 13,3 15,2 29,4 54,8 15,8 Ydre 41,2 58,8 29,8 31,1 14,9 14,2 13,8 64,4 21,8 Kinda 47,9 52,1 39,7 16,1 11,6 11,9 21,8 59,0 19,2 Boxholm 43,8 56,2 34,4 15,5 17,6 9,9 23,9 60,6 15,5 Åtvidaberg 47,6 52,4 25,0 22,0 16,0 9,1 22,5 60,2 17,3 Finspång 48,5 51,5 29,0 17,8 21,5 16,5 28,9 56,2 14,9 Valdemarsvik 54,5 45,5 19,3 25,6 22,0 12,8 33,7 52,0 14,4 Linköping 43,5 56,5 27,9 13,4 10,8 30,0 23,0 52,4 24,6 Norrköping 48,0 52,0 22,5 16,0 19,6 34,3 30,9 49,9 19,2 Söderköping 52,9 47,1 23,1 25,3 22,5 9,4 23,1 55,5 21,3 Motala 44,6 55,4 26,5 15,8 16,2 20,6 25,6 59,0 15,4 Vadstena 48,3 51,7 24,0 17,1 18,9 18,9 20,3 58,3 21,4 Mjölby 47,1 52,9 32,9 14,9 14,4 14,7 25,6 60,2 14,1 Länet 46,2 53,8 26,1 15,8 16,0 26,8 26,6 53,6 19,8 Länet i fjol 44,9 55,1 25,7 15,5 14,5 24,9 25,8 54,5 19,7 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 26,5 49,6 23,9 Funktionshindrad Utlandsfödda Grundskola Gymnasium Högskola Riket i fjol 43,9 56,1 24,2 13,9 13,8 28,7 25,1 51,1 23,8

13 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar I lågkonjunktur är tillgången på arbetskraft god och arbetsgivarna har höga krav på de sökande. I takt med att konjunkturen stiger sänks kraven på utbildning och erfarenhet på de arbetssökande, vilket gör det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden under en högkonjunktur. I kombination med en ökande upplevd bristsituation på kvalificerad arbetskraft tyder det på att det i första hand är utbildad och erfaren arbetskraft som efterfrågas i Östergötland. Efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft är däremot relativt svag. Det medför att personer som tidigare har utfört enklare yrken i högre utsträckning behöver skolas om till yrken som efterfrågas. Den blygsamma sysselsättningsökningen i Östergötland medför att kraven på efterfrågad arbetskraft kommer att vara fortsatt höga. Kraven på erfarenhet gör att det kommer att vara fortsatt svårt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Det räcker inte med en bra utbildning och det är en stor utmaning att hjälpa dessa ungdomar in på arbetsmarknaden. Fler personer och fler år i arbetskraften behövs för att upprätthålla vår välfärd. För att fler ska kunna behållas i arbetskraften längre tid krävs strukturella förändringar på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. Ungdomar behöver komma in på arbetsmarknaden tidigare och reformer för att underlätta övergången från utbildning till arbetslivet välkomnas. Fortsatt arbete för att förbättra folkhälsan är också viktigt. Ohälsotalet i länet är i nivå med riket, men det finns stora skillnader inom länet och mellan könen. Ohälsan bland kvinnor är hög och beror till viss del av arbetsvillkoren i de traditionellt kvinnodominerade yrkena. Det gäller exempelvis de stora grupper av arbetslösa eller undersysselsatta undersköterskor på Arbetsförmedlingen. Över personer söker arbete eller utökad arbetstid inom yrket samtidigt som det inte är ovanligt att arbetsgivare upplever en brist. Ytterligare en dimension är att de framtida behoven av dessa yrkesgrupper bedöms som stor. Det handlar om att förbättra arbetsvillkoren. Inom omsorgsyrken är det vanligt med deltider, och Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län 13 när kommuner genomför reformen att erbjuda önskad arbetstid fylls sällan tiden på en och samma arbetsplats, vilket ökar belastningen. Ett annat problem är arbetstiderna med korta pass, kvällar, helger och delade turer. Ytterligare en stor grupp hos arbetsförmedlingen är barnskötare. Idag är det knappt personer som söker arbete inom detta yrke. Samtidigt föredrar de offentliga arbetsgivarna att anställa förskollärare istället för barnskötare. Antalet utbildningsplatser i gymnasieskolan är inte i balans med behovet av arbetskraft. En anledning till det är de bristande möjligheterna för ungdomarna att under skolåren få information om arbetsmarknaden, vägledning för att kunna göra relevanta studieval, tillgång till relevanta praktikplatser och feriearbete. Det är frågor som berör olika ansvarsområden och samordningen är bristfällig. Inom Östergötland finns stora regionala skillnader. Kommunerna skiljer sig åt vad gäller befolkningens åldersstruktur, folkhälsa, utbildningsnivå, attityder till flytt och pendling, kommunernas näringslivsstruktur och kommunikationer. Förutsättningarna på arbetsmarknaden skiljer sig också åt mellan kommunerna till följd av detta. Under lågkonjunkturen drabbades industritäta kommuner som Boxholm, Motala och Mjölby hårt. Norrköping, som tidigare haft stora problem, klarade sig förhållandevis bra under lågkonjunkturen. Strukturella förändringar är nödvändiga i de nu hårt drabbade kommunerna, främst Motala. Det är en stor utmaning att få med hela länet i en konjunkturuppgång. Den stora delen av sysselsättningsökningen och arbetskraftsutvecklingen bedöms ske i storstadslänen. Små regioner tenderar att få det allt svårare att hävda sig i den nationella utvecklingen. Bättre samordning för att ta tillvara regionens utvecklingspotential är önskvärd i kombination med bättre samarbete med andra regioner. Det finns annars en risk att den upplevda arbetskraftsbristen i Östergötland ökar i kombination med fortsatt hög arbetslöshet.

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Östergötlands län Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken Bristyrken Byggnadsplåtslagare Telefonförsäljare Civilingenjörer, maskin, bygg och elkraft Skogsmaskinförare Kockar Företagssäljare Redovisningsekonomer Förskollärare Specialistsjuksköterskor, röntgen- akut-, barn-, distrikt- och inom psykiatrin Läkare Systemerare/Programmerare Överskottsyrken Barnskötare Vårdbiträden Montörer, metall, gummi, plast, fordon, el- och teleutrustning Journalister Lagerarbetare Köks- och restaurangbiträden Administratörer/Sekreterare Försäljare, dagligvaror och fackhandel Städare/Lokalvårdare Vaktmästare Elevassistenter Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Östergötlands län var näringslivsurvalet 606 arbetsställen och svarsfrekvensen var 79 procent. Svarsfrekvensen är högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 83 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än under föregående intervjuundersökning. Prognosen är höstens prognos för arbetsmarknaden i Östergötlands län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Annelie Almérus En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår webbplats under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län.

15 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa