Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter. Kalmar län

Transkript

1 Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011

2 1 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 2 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 3 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 5 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 6 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 9 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR YRKESBAROMETER... 14

3 2 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Sammanfattning Konjunkturen i världsekonomin har återhämtat sig snabbt, men samtidigt finns det nu många tecken på dämpad tillväxt framöver. Sverige går mycket starkt, BNP tillväxten är förväntad till 5,4 procent i år och beräknas nästa år att växa med knappt 4 procent. Sedan 2009 har en klar återhämtning skett på arbetsmarknaden i Kalmar län. Höstens undersökning bekräftar den försiktiga optimism som även vårens undersökning gav uttryck för. Industrin har gått in i en tydlig återhämtningsperiod och bedömningar om efterfrågan är väsentligt mer positiva jämfört med förra året. Förväntningarna på det kommande året är klart positiva. Antalet lediga platser har ökat avsevärt jämfört med 2009 och den största ökningen har skett inom industrin. Fler arbetsgivare uppger att de närmar sig rekryteringsbehov och fler har upplevt arbetskraftsbrist jämfört med mätningen förra hösten. Bristen finns framförallt på tjänstemannasidan. Byggkonjunkturen har vänt och efterfrågan det senaste halvåret har ökat liksom förväntningarna på ökad efterfrågan det kommande året. Vart femte företag upplever brist i samband med rekrytering och bristerna rör sig om bland andra byggnadsingenjörer, vvs-montörer och golvläggare. Arbetslösheten bland arbetssökande inom byggyrken har minskat och den förbättrade situationen har skapat förutsättningar för fler lärlingsanställningar även om det finns behov av betydligt fler lärlingsplatser. Företag som säljer tjänster till andra företag har höga förväntningar på ökad efterfrågan det närmaste året. Antal företag som upplever arbetskraftbrist har ökat och exempel på bristyrken är specialister inom IT och redovisningsekonomer. Även övriga företag inom privata tjänster har förväntningar om ökad efterfrågan. Inom offentlig verksamhet sker fortsatta neddragningar även om extra statsbidrag dämpar minskningen något. Det råder fortfarande brist på specialister inom hälsooch sjukvårdsområdet samt yrkeslärare inom utbildning. Fler sysselsatta under och 2011 Antalet sysselsatta i Kalmar län beräknas öka med personer och ytterligare Då ökningen ställs i relation till det låga utgångsläget är förändringen stark även om ökningen i antal inte är så stor. Sysselsättningsökningen sker uteslutande inom privata näringslivet medan antalet sysselsatta inom offentliga tjänstesektorn minskar både i år och nästa år. Arbetskraften minskar Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetskraftsutbudet i länet minskar med cirka 200 personer till slutet av Det är framförallt ett rejält tillskott från personer som tidigare tagit del av sjukförsäkringen som gör att minskningen inte är ännu större. Den demografiska effekten på utbudet är totalt sett negativ i länet, den svenskfödda befolkningen minskar medan den utrikes födda befolkningen ökar. Personer i utbildningssystemet har ökat avsevärt de senaste åren och en viss dämpad ökning förväntas under prognosperioden. Att fler utbildar sig leder till att antalet personer i arbetskraften minskar. Arbetslösheten minskar under och 2011 Antalet inskrivna arbetslösa och arbetssökande som deltar i program med aktivitetsersättning bedöms minska med personer till slutet av 2011 fördelat på en minskning om 900 personer varje år. Grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2011 är ungdomar med bristfällig utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer år, personer med högst förgymnasial utbildning samt arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa). Utmaningar på länets arbetsmarknad De grupper som bedöms få svårast att snabbt finna arbete har ökat i antal vid Arbetsförmedlingarna i länet. Det innebär sannolikt att fler har behov av insatser som stärker deras möjligheter till arbete. Arbetslöshetens struktur ställer allt högre krav på en väl fungerande matchningsfunktion, vägledning, rehabiliteringsinsatser samt etableringsinsater. Detta behövs för att så

4 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 3 många som möjligt ska få ett arbete så snabbt som möjligt. Länets arbetskraftsutbud behöver bli större för att arbetsgivarens efterfrågan på kompetens och arbetskraft ska kunna tillgodoses. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling I höstens intervjuundersökning har nära 500 arbetsställen i Kalmar län inom privatoch offentlig verksamhet under september och oktober bedömt och beskrivit efterfrågan på sina varor och tjänster. Bedömningar om marknadsutveckling ligger till grund för beslut om investeringar och nyrekryteringar och är därför en viktig indikator för efterfrågan på arbetskraft. Inom det privata näringslivet har företagens bedömningar om marknadens efterfrågan på varor och tjänster förbättrats påtagligt efter lågkonjunkturen. I höstens undersökning angav 54 procent av arbetsgivarna att efterfrågan ökat de senaste sex månaderna och 8 procent angav att efterfrågan minskat. Andelen arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan minus andel som bedömer minskning ger nettotalet 47 procent. Denna bedömning stämmer väl överens med de förväntningar man hade i våras avseende samma tidsperiod. Bedömningar av marknadsutvecklingen för de senaste sex månaderna har stigit från nettotalet 4 vilket är en klart positiv förändring men av måttlig styrka om vi tar hänsyn till utgångsläget för förändringen. Den starkaste förändringen redovisas bland industriföretagen som går från nettotal minus 4 till 52. Undersökningarna bekräftar bilden av att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit starkast bland industriföretagen samtidigt som andra delar av näringslivet inte drabbades lika hårt av nedgången. Många företag inom privata tjänster tror på ökad efterfrågan de närmaste sex månaderna och förväntningarna stiger ytterligare på längre sikt sex till 12 månader. Även inom byggnadsverksamhet och industri bedöms efterfrågan öka. Arbetsgivare med mellan 20 och 99 anställda anger kraftigt ökad efterfrågan under Inom offentlig verksamhet har efterfrågan minskat de senaste sex månaderna. En mindre efterfrågeökning väntas de närmaste sex månader för att sedan vända till en minskning under Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal). Kalmar län. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt privata näringslivet Offentliga tjänster Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Sedan inledningen av har antalet anmälda lediga platser ökat märkbart jämfört med mycket låga nivåer under åren Under perioden januari till oktober har nästan nya platser anmälts till länets Arbetsförmedlingar att jämföra med nära platser under samma period Det innebär en ökning på 35 procent. De lediga platserna har ökat mest inom industrin. Även platser inom finansiellverksamhet och företagstjänster, bygg och handel har ökat kraftigt. Inom offentlig förvaltning har antalet nya platser istället minskat kraftigt. De nyanmälda platserna har längre varaktighet jämfört med året innan. Andelen erbjudanden om tillsvidareanställningar har ökat med 60 procent jämfört med Fler erbjudanden om tillsvidarean-

5 4 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län ställningar kännetecknar en uppgång i konjunkturen Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober. Säsongs- och trendrensade värden Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande I intervjuundersökningen ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituation. Det vill säga hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan de behöver anställa personal. Intervjuer med arbetsgivare inom privata näringslivet visar att var femte arbetsställe har ett direkt rekryteringsbehov vid en produktions- eller tjänsteökning. Ytterligare fyra av tio arbetsställen anger att de kan klara en produktionsökning med 1-10 procent innan personalrekryteringar krävs. Jämfört med undersökningen hösten 2009 är förändringen betydande och tyder på att efterfrågan på varor och tjänster ökat och att man därmed nyttjar sin personal på ett effektivare sätt. Denna slutsats är möjlig att göra eftersom antalet sysselsatta under samma period inte har fortsatt att falla. Förändringar jämfört med förra året indikerar att företagen närmar sig rekryteringsbehov. Det är framförallt inom byggnadssektorn som förändringen är starkast sedan höstmätningen Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem I höstens undersökning anger 17 procent av arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Det är betydligt fler jämfört med undersökningen för ett år sedan då andelen var 9 procent. Bristen på arbetskraft de senaste sex månaderna var störst inom bygg- och anläggningsverksamhet och bristsituationen är ungefär den samma som vid mätningen förra hösten. Däremot har bristsituationen blivit större inom industrin och privata tjänster sedan mätningen förra hösten. Fem procent av arbetsställen inom privata näringslivet angav att rekryteringsproblemen inneburit att de inte försökt rekrytera. Den vanligaste effekten av arbetskraftsbristen är att det tar längre tid att rekrytera eller så resulterar det i att de inte lyckas rekrytera alls. Därefter resulterar arbetskraftsbristen i att företagen sänker krav på yrkeserfarenhet och sedan sänker man också utbildningskrav. Inom offentlig verksamhet förklaras den upplevda bristen i svårigheter att rekrytera specialister inom hälso- och sjukvårdsområdet samt yrkeslärare inom utbildningsväsendet.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 5 Tabell 3: Andel arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret Höst 2009 Vår Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Höst Varsel Antalet varsel steg kraftigt under hösten 2008 till följd av den stora efterfrågeminskningen. Av samtliga varsel under perioden berörde 57 procent industrin. Finansiell verksamhet och företagstjänster stod för 8 procent, bygg 6 procent, transport och kommunikationer 7 procent och parti och detaljhandeln för 2 procent. Från januari till oktober har 925 personer i länet blivit varslade om uppsägning. Det är en minskning med 53 procent jämfört med samma period föregående år då personer berördes av varsel. Antalet varsel har alltså minskat betydligt det senaste året och är numera nere på normala nivåer vilket indikerar en klar förbättring på arbetsmarknaden. Uppgifter om varsel ska i första hand ses som en konjunkturindikator. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda och av de som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m oktober) 925 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet År 2008 var antalet sysselsatta i åldrarna år i länet drygt personer (enligt SCB registerbaserad statistik 2008). Under lågkonjunkturen minskade sysselsättningen med drygt personer. Viss återhämtning skedde i slutet av 2009 och men inte i nivå med minskningen under lågkonjunkturen. Under prognosperioden förväntas en sysselsättningsökning med personer. Det betyder att antalet sysselsatta i länet i åldrarna mellan år beräknas bli personer och år Den lägre sysselsättningsökning som nu prognostiseras för 2011 bygger på ett förlopp där återhämtningen efter lågkonjunkturen varit överraskande snabb under och därefter följts av en utplanande fas där sviterna efter finanskris och lågkonjunktur fortfarande verkar hämmande på utvecklingen. Förloppet är inte mycket starkare i riket som helhet och Arbetsförmedlingen räknar med en total sysselsättningsökning i hela riket på personer och med personer Tillväxten av nya jobb bedöms bli starkare i de tre storstadsregionerna jämfört med övriga landet under nästa år. Under tredje kvartalet 2008, strax innan lågkonjunkturen, var sysselsättningsgraden 77,3 procent i Kalmar län och 77,1 i riket. Tiden fram till första kvartalet sjunker sysselsättningsgraden till 68,6 i länet och ligger då strax under riksgenomsnittet. Under andra och tredje kvartalet har sysselsättningsgraden förbättras avsevärt till 75,5 procent.

7 6 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Näringsgrenar och yrken Återhämtningen med fler sysselsatta under handlar framförallt om ökningar inom industrin och byggnadsverksamhet. Då ökningarna ställs i relation till det låga utgångsläget är förändringen stark om än ökningen i antal inte är så stor. Under 2011 blir sysselsättningsökningen inte lika stor som under och sker då fortsättningsvis inom industrin, byggverksamhet samt privata tjänster. Däremot sker en fortsatt neddragning av anställda inom offentlig verksamhet, framförallt undervisning och administration. Ökade statsbidrag till kommun och landsting både i år och nästa år bedöms dämpa planerade neddragningar något. Ersättningsrekryteringar kommer att ske i allt större Jord- och skogsbruk Ungefär fyra procent av alla sysselsatta i Kalmar län arbetar inom jord- och skogsbruk. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen förblir oförändrad, alternativt minskar marginellt, under prognosperioden. Höstens intervjuer visar att skogsägarna och lantbrukarna är optimistiska inför framtiden. Nästan hälften har haft en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna. Vart fjärde arbetsställe tror på en efterfrågeökning de närmaste sex månaderna. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom de areella näringarna. Vartannat tillfrågat arbetsställe behöver anställa personal vid en produktionsökning med mer än 5 procent. Viss arbetskraftsbrist signaleras på förare av jordbruks- och skogsmaskiner samt lastbils- och långtradarchaufförer. Lantbrukarna upplever en viss ökad efterfrågan av närproducerade och kravproducerade produkter. Investeringar sker i ny teknik eller nybyggnation som ytterligare effektiviserar verksamheten och ökar produktionen men inte resulterar i fler anställda. Högre krav ställs på den arbetskraft som efterfrågas och dessutom efterfrågas personer som besitter flera kompetenser. Medelåldern hos sysselsatta inom lantbruket är hög och risken är att många lantbruk avvecklas om lönsamheten i verksamheten minskar. omfattning i takt med att pensionsavgångarna på arbetsmarknaden accelererar de kommande fem till tio åren. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Efterfrågan på skogsråvara är god och virkespriserna har legat på rekordnivåer. Nu framförs farhågor om minskad konkurrenskraft för länets skogsindustri på grund av en allt starkare valutakurs. Behovet av skogsvårdande åtgärder som röjning och plantering är stort. Industri Inom industrin arbetar drygt 20 procent av samtliga sysselsatta i länet. Arbetsförmedlingen bedömer en starkt ökande sysselsättningsökning under och en avtagande men fortsatt ökning under Industrin befinner sig i en återhämtningsfas och en ökande optimism kan utläsas i höstens intervjuunderlag. Branschen drabbades hårt i lågkonjunkturen med en kraftigt minskad orderingång som resulterade i många varsel och personalneddragningar. Då sysselsättningsökningen ställs i relation till det låga utgångsläget är sysselsättningsförändringen stark men till antalet inte stor. Vart annat arbetsställe inom industrin angav att efterfrågan på varor ökat de senaste sex månaderna. Förra hösten noterade företagen minskad efterfrågan under samma period. Vart tredje industriföretag tror på ökad efterfrågan de närmaste sex månaderna och nästan vartannat företag ser en ökning på längre sikt, sex till 12 månader. Det är inom metallindustrin som bedömningar om ökad efterfrågan är mest positiv. Under lågkonjunkturen har många företag anpassat och minskat personalstyrkan efter

8 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 7 orderingången. Nu indikerar intervjuundersökningen att företagen närmar sig rekryteringsbehov. Nära hälften av företagen anger att de kan öka produktionen med maximalt 5 procent innan personal behöver rekryteras. Initialt är dock företagen försiktiga vid nyrekryteringar och väljer ofta tidsbegränsade anställningar och projektanställningar. Industriföretagen uppger att de dubblerat nyttjandet av inhyrd personal sedan förra året men avser att dra ned på denna typ av lösningar med 20 procent fram till nästa år. Ett ökat nyttjande av bemanningsföretagens tjänster kan tolkas som en försiktighetsåtgärd, att företagen har rekryteringsbehov men inte är beredda på att själva anställa och därmed tappa flexibilitet och möjlighet till snabbare anpassning av personalstyrkan. I höstens undersökning uppger 16 procent av de tillfrågade arbetsställena att man upplevt arbetskraftsbrist. Det är en ökning jämfört med förra höstens mätning. Fyra procent av de tillfrågade arbetsställen har svarat att de inte ens försökt att rekrytera på grund av arbetskraftsbrist. Det är framförallt på tjänstemannasidan som arbetskraftbristerna finns, till exempel maskiningenjörer, driftschefer och civilingenjörer. Arbetsgivarna uppger också att de haft svårt att rekrytera verktygsmaskinoperatörer och olika typer av mekaniker. Med införandet av ny teknik i syfte att rationalisera verksamheterna har samtidigt arbetsgivarnas kompetenskrav förändrats. Detta kan leda till att tidigare industrianställda inte alltid har de kvalifikationer som krävs för återanställning. Företagen beskriver att de ännu inte ser effekter av generationsväxlingen men diskussioner förs kring framtida lösningar i syfte att inte tappa kompetens inom företaget. Byggnadsverksamhet Branschen sysselsätter 7 procent av samtliga sysselsatta i länet. Arbetsförmedlingen bedömer en starkt ökande sysselsättningsökning under och en avtagande men fortsatt ökning under Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan lågkonjunkturen. Efter ett svagt 2009 har läget förbättrats påtagligt för branschen under. Då förbättringen ställs i relation till det låga utgångsläget är förändringen stark om än att sysselsättningsökningen i antal inte är så stor. Kapacitetsutnyttjandet är mycket högt, två av tre arbetsgivare anger att en produktionsökning över 5 procent innebär att de behöver rekrytera personal. Den förbättring som branschen haft under har på kort tid medfört att allt fler företag signalerar brist på arbetskraft i samband med rekrytering. I höstens undersökning anger vart femte arbetsställe att man upplevt brist. Var tionde arbetsställe uppger att de avstått från att rekrytera på grund av arbetskraftsbristen. Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, byggnadsträarbetare, golvläggare och VVSmontörer är exempel på yrkesgrupper som är svåra att hitta. Bristen har fått konsekvenser genom att befintlig personal fått arbeta mer och att de tackat nej till order. Något färre svarar att produktionen minskade eller att de köpt in tjänster istället. Arbetsgivarna uppger att bristen handlar om arbetskraft med utbildning och erfarenhet. Antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd inom byggyrken har minskat med 25 procent i en jämförelse mellan oktober 2009 och samma månad. Arbetslösheten bland arbetssökande inom byggverksamhet är låg, 5 procent. Den förbättrade marknadsutvecklingen har underlättat för lärlingsanställningar i företagen men det är fortfarande långt ifrån tillräckligt då flera utbildade inte får möjlighet att jobba sina lärlingstimmar. Det utbildas betydligt fler elektriker än vad företagen efterfrågar och detta innebär också att lärlingarna inom el har ytterligare svårare att få lärlingsanställning. ROT-avdraget (reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad) har gett ett betydande tillskott av arbetstillfällen för bygghantverkare, särskilt för småföretag. Enligt företagarorganisationen Företagarnas bedömning har avdraget skapat 380 arbetstillfällen i länet under perioden juli 2009 till juni. Förhoppningarna om fortsatt god efterfrågan är höga. Byggmästarföreningens prognos för investeringar talar om låga och fallande investeringar i bostadsbyggandet. Mindre ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt pågår. På anläggningssidan finns investeringarna på vindkraftverk vilket framförallt gynnar verkstadsindustrin och till mindre del byggnadsverksamhet.

9 8 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Privata tjänster Detta är en sektor med flera olika branscher som till exempel finansiell verksamhet, företagstjänster, handel, transport, hotell, restaurang. Drygt en tredjedel av alla sysselsatta i Kalmar län arbetar inom denna sektor. Sett ur detta perspektiv är branschen lika stor som offentlig sektor i länet. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom branschen kommer att öka både under och Höstens undersökning visar att företagen ser en tydlig förbättring på efterfrågan. Arbetsgivare inom privata tjänster är mest positiv i sina förväntningar på ökad efterfrågan det närmaste året i jämförelse med övriga branscher. Nästan hälften av de tillfrågade arbetsställena bedömer att efterfrågan på varor och tjänster ökat de senaste sex månaderna. Vid förra höstens mätning noterade 15 procent en ökning. Vid en bedömning om efterfrågan de närmaste sex månaderna tror 40 procent av företagen på efterfrågeökning, bara hälften så många gjorde samma bedömning förra hösten. Bedömningarna är positiva även på lite längre sikt, sex till tolv månader, det vill säga vår och sommarmånaderna. Då tror nära hälften av de tillfrågade arbetsställena på en efterfrågeökning. Finansiell verksamhet och företagstjänster Många företag inom denna bransch säljer någon form av tjänster till andra företag och är därför beroende av efterfrågeökningen inom andra branscher. När marknadsutvecklingen är stark tenderar företagen att köpa fler externa tjänster och fokusera egna resurser på produktion och kärnverksamhet Det innebär att verksamheter inom finansiell verksamhet och företagstjänster rimligen följer den försiktigt positiva utvecklingen som övriga branscher visar i höstens undersökning. Arbetsgivare i länet nyttjar bemanningsföretagens tjänster framförallt inom tjänstesektorn och i mindre utsträckning inom industrin. Antalet bemanningsuppdrag har ökat med 40 procent på ett år bland de intervjuade arbetsställena. Bemanningsföretagen har inte upplevt någon arbetskraftsbrist i tillsättandet av bemanningsuppdragen. Nära hälften av tillfrågade arbetsställen inom finansiell verksamhet och företagstjänster ser en ökad efterfrågan på sina tjänster under det kommande året. Nästan en tredjedel av arbetsställen inom företagstjänster och finansiell verksamhet uppger att en produktionsökning med mer än fem procent innebär att de behöver anställa fler. I höstens intervjuundersökning uppgav nästan var femte företag att de upplevt brist på arbetskraft. Exempel på kompetenser det råder brist på är redovisningsekonomer, ITstrateger. Handel Arbetsgivare inom handeln signalerar en ökad efterfrågan det kommande året. De närmaste sex månaderna tror 40 procent av företagen på ökad efterfrågan. Även på längre sikt, vår- och sommar 2011, tror nära hälften på ökad efterfrågan. Det är betydligt fler som tror på efterfrågeökning jämfört med förra höstens mätning. Konkurrensen hårdnar inom handeln efter etablering av flera lågpriskedjor utanför stadskärnorna. Nästan vart tionde arbetsställe inom handeln uppger att de upplevt arbetskraftsbrist vid rekrytering. Den kompetens som är svår att hitta är företagssäljare och kvalificerade säljare inom fackhandel. Transport Transportnäringen gynnas särskilt av framgångar inom industrin, byggbranschen och handeln. Det är därför troligt att behovet av transporter ökar i konjunktur uppgång. Men samtidigt kan utvecklingen inom branschen beskrivas med att företagen blir färre och istället större och konkurrensen från utländska företag blir tuffare. 38 procent av de tillfrågade arbetsställena bedömer en ökad efterfrågan på tjänster inom transportsidan de närmaste sex månaderna, betydligt fler jämfört med förra höstens mätning. Blickar vi ytterligare sex månader framåt, det vill säga vår- och sommarmånaderna, förväntar sig 46 procent förbättrad efterfrågan på tjänster. Rekryteringsbehovet av chaufförer väntas öka i hela landet främst som en följd av pensionsavgångar men också genom stigande aktivitet i verksamheterna. Bara 3 procent av tillfrågade arbetsställen i länet upplevde arbetskraftbrist föregående halvår. Hotell, restaurang och personliga och kulturella tjänster Företag inom personliga och kulturella tjänster har drabbats hårt av hushållens dämpade konsumtion under lågkonjunkturen. Hushållens konsumtion har ökat efter lågkonjunkturen och även om en sänkning noteras under hösten ligger värdena

10 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 9 ändå över det historiska genomsnittet. Detta borde gynna efterfrågan inom personliga tjänster, som till exempel frisörer och hushållsnära tjänster. I höstens intervjuundersökning förväntar sig vart tredje företag ökad efterfrågan medan färre ser en ökning även på sex till 12 månaders sikt. RUT-avdraget (rengöring, underhåll och tvätt) har skapat 60 heltidsarbetstillfällen i länet under perioden juli 2009 till juni enligt Företagarnas bedömning. Turism- och restaurangverksamheter har inte noterat nedgång i efterfrågan vilket delvis kan förklaras med att fler svenskar valt att turista inom landets gränser. Drygt var tredje arbetsställe inom hotell och restaurang tror på en ökande efterfrågan de kommande sex månaderna. Bedömningen är klart mycket mer positiv jämfört med förra hösten då knappt var tionde arbetsställe trodde på ökad efterfrågan. Sett på lite längre sikt tror två tredjedelar av arbetsställena på en ökad efterfrågan under högsäsongens vår- och sommarmånader. Nästan hälften av arbetsställena upplever brist på arbetskraft. Det är framförallt erfarna och duktiga kockar och även kallskänkor som är svåra att hitta, speciellt under högsäsongen. Oerfarna kockar, kallskänkor och servicepersonal finns. Utbudet av arbetskraft Arbetskraftsutbudet i Kalmar län minskar totalt sett under prognosperioden med 200 personer. Under ökar utbudet med 300 personer för att sedan minska med 500 under Det är framförallt ett rejält tillskott från personer i tidigare sjukförsäkring som gör att arbetskraftsutbudet inte minskar redan. Den demografiska effekten medför en tydlig minskning av utbudet och antalet studerande förväntas Offentliga tjänster Drygt en tredjedel av alla sysselsatta i Kalmar län arbetar inom offentlig sektor. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning samt Statistiska centralbyråns kortperiodiska sysselsättningsstatistik visar att antalet sysselsatta inom kommun, landsting och stat minskat det senaste året. Höstens intervjusvar visar en övertalighet i förhållande till budget på nära 250 personer där större delen arbetar inom kommunernas vård och omsorg. Minskande skatteintäkter och etablering av privat verksamhet inom främst skol- och vårdområdet är bidragande orsaker till nedgång i antalet anställda. I år och även nästa år tilldelas kommun och landsting extra statsbidrag till sina verksamheter, vilket lättar på trycket. Det är ändå inte tillräckligt för att hindra en nedgång av antalet anställda under kommande året. Åren beräknas åldersavgångarna på arbetsmarknaden bli störst inom offentlig sektor. Kalmar är ett av de län som får största åldersavgångarna de närmaste fyra åren. I vissa kommuner i landet kommer antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden totalt sett inte att täcka ens avgångarna inom enbart offentlig verksamhet. I Kalmar län ser situationen sämst ut i Borgholm, men tillträdande ungdomar täcker dock med liten marginal pensionsavgångarna i offentlig sektor i tidsperspektivet fram till år Utbildningssektorn i främst kommunal regi minskar till följd av mindre barnkullar och konkurrens av friskolor. Främst drabbas grundskolan men framöver minskar också antalet elever i gymnasieskolan. Det finns dock brist på gymnasielärare i allmänna ämnen samt yrkes- och språklärare. Den minskning som skett inom Landstinget bedöms kunna lösas främst genom naturliga avgångar så som pensionsavgångar som inte ersättningsrekryteras. Det råder brist på läkare, operationssjuksköterskor, psykologer. Inom den kommunala verksamheten upplever man stor brist på undersköterskor i vissa kommuner. Höstens intervjuresultat för den statliga verksamheten visar att det inte finns övertalighet, ersättningsrekryteringar sker, det finns inga stora arbetskraftsbister och antalet anställda kommer att minska något under bli något fler än tidigare och medför ytterligare minskning av utbudet. Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande, arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag samt nystarts- och instegsjobb räknas som förvärvsarbetande.

11 10 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Befolkningsutveckling Befolkningen i Kalmar län har minskat något under de tre första kvartalen till personer. Födelsenettot var negativt medan flyttningsnettot var positivt och förklaras med inflyttning från utlandet. Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Västervik har haft en positiv befolkningsförändring. Resten av länets kommuner visar negativ förändring där nedgången är störst i Oskarshamn. Befolkningseffekten på arbetskraftsutbudet är klart negativ under och minskar med ytterligare fler personer under Den svenskfödda befolkningen i länet minskar i antal och följer därmed samma mönster som landets övriga län med undantag för storstadslänen. I Kalmar liksom i öriga landet är det den utrikes födda befolkningen som ökar i antal. Ungdomarna blir fler under framförallt och bidrar med ett tillskott till arbetskraften under prognosperioden. Från 1992 och resten av 90-talet föddes färre barn och det innebär att tillskotten av ny ung arbetskraft avtar från Utbildning Antalet nybörjare vid högskolor i länet ökade kraftigt i en jämförelse mellan hösten 2008 och hösten I ett försämrat konjunkturläge väljer människor i högre utsträckning studier. När nu konjunkturen bottnat och är på väg uppåt väljer inte lika många studier. Även hösten har nybörjarna blivit fler om än inte i nivåer med ökningen året innan. Ökningen är beräknad med antagandet om att de extra högskoleplatserna som inrättats i år samt yrkeshögskolans utökade platser också nyttjas. Den kommunala vuxenutbildningen har också tilldelats ytterligare resurser både och 2011 vilket borde resultera i en ökning av antal personer även till vuxenutbildning. Ohälsa De nya reglerna inom sjukförsäkringen har inneburit ett stort tillskott till arbetskraften då många gick från sjukförsäkring till arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen. De flesta utförsäkrade har redan under bidragit till arbetskraften och övergångarna beräknas från och med 2011 att bli betydligt färre. Under har nästan personer lämnat sjukförsäkringen för insatser vid Arbetsförmedlingen och motsvarande siffra för 2011 är 370 personer. Förutom tillskotten från personer som utförsäkrats från sjukförsäkringen kommer också ett tillskott från personer med kortare sjukskrivningar. Det är framförallt sjuk- och aktivitetsersättning som minskat med personer jämfört med september 2009 och september. Dessa personer är ett värdefullt tillskott till arbetskraftsutbudet men det kan dröja innan de går från arbetslöshet till arbete. Stor grupp utanför arbetskraften Det finns anledning att fundera över möjligheter att öka antalet personer i arbetskraften. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet vilket kan göra att produktiviteten ökar eller att tillväxten stannar. Ökad produktivitet är bra i sig men medför samtidigt en mindre del till de offentliga inkomsterna som framförallt är beroende av antal sysselsatta. Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län 1 belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. I rapporten framgår att Kalmar län liksom de flesta län med undantag av storstadslänen får en allt minskande arbetskraft de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften minska med personer (motsvarande 9,3 procent) under förutsättning att nuvarande arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsmönster kvarstår framöver. Arbetskraftdeltagandet, det vill säga andel sysselsatta och arbetslösa relaterat till befolkningen mellan år, var förra året 78 procent i Kalmar län, i riket var andelen 76 procent. Resterande andel, det vill säga 22 procent, var studerande, föräldralediga, tog del av sjukförsäkringen eller gjorde något annat. Det betyder att det finns en stor arbetskraftspotential att tillvarata som spelar en avgörande roll för länets ekonomiska utveckling. Bland svenskfödda personer i Kalmar län var arbetskraftsdeltagandet 79 procent, samma andel som riksgenomsnittet. Kvinnornas arbetskraftsdeltagande var 4 procentenheter lägre än männens vilket gör frågan om ökat arbetskraftsdeltagande från kvin- 1 Utredningsrapport - Ura :6

12 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 11 nor också till en fråga om jämställdhet. Kvinnor har dessutom i högre utsträckning än männen kortare arbetstider, det vill säga mer deltids- och tillfälliga timtjänster. Om svenskfödda kvinnors arbetskraftsdeltagande skulle nå de svenskfödda männens skulle arbetskraftsutbudet i Kalmar län öka med ungefär personer. Arbetskraftsdeltagandet inom gruppen utrikes födda personer i Kalmar län är 64 procent och 2 procentenheter högre än riksgenomsnittet för gruppen. Det innebär att det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikes födda befolkningen. Detta gäller särskilt de utrikes födda kvinnorna som har hela 10 procentenheter lägre arbetskraftsdeltagande än de utrikes födda männen. Om utrikes födda i Kalmar hade lika högt arbetskraftsdeltagande som svenskfödda skulle tillskottet i arbetskraften vara ytterligare ungefär personer. Att öka arbetskraftsutbudet handlar därför också i hög utsträckning om förbättrad integration. Många av de i utbildningsväsendet har långa studietider. Det är vanligt att man kommer ut på arbetsmarknaden i års ålder. Att förkorta studietider skulle bidra till ett tillskott till arbetskraften. Stora reformer och förändringar i sjukförsäkringen är redan genomförda och det största tillskottet till arbetskraften från personer som tidigare deltog i sjukförsäkringen är redan inräknat. Fortfarande sker dock ett tillskott i form av kortare sjukskrivningstider och tidiga insatser. Det skapar förutsättningar för färre sjukpensioneringar och därmed fler personer i arbetskraften. Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten 2 i Kalmar län låg på en relativt låg nivå fram till tredje kvartalet Med lågkonjunkturen steg arbetslösheten med en ökande takt som avtog i början av. Med en positiv trend på arbetsmarknaden under med ökad sysselsättning blir arbetslösheten lägre fjärde kvartalet än motsvarande kvartal Att minskningen av arbetslösheten inte är större under beror på att utbudet på arbetskraft har ökat. Under 2011 kommer arbetskraften att minska och vi får en viss sysselsättningsökning som innebär att arbetslösheten blir lägre även under Sammanfattningsvis bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten minskar med 900 personer både och Antalet inskrivna arbetslösa har minskat med samma antal personer som antalet deltagare i program med aktivitetsstöd ökat. Mellan tredje kvartalet 2009 och minskade inskrivna arbetslösa med 1235 personer (-20 procent) och programdeltagarna blev 1218 fler (+42 procent). Det är framförallt antalet deltagare i Jobboch utvecklingsgarantin som blivit fler. Detta innebär att fler personer har varit arbetslösa en längre tid vilket ofta betyder att det är allt svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att kvarstå på en hög nivå även 2011, även om volymerna beräknas sjunka något. Västervik har högsta andelen deltagare i program med aktivitetsstöd medan Mörbylånga har lägst andel. Även när det gäller ungdomar i program med aktivitetsstöd toppar Västervik medan Borgholm har minst andel ungdomar. Alla siffror relaterar till kommunbefolkningen mellan år och avser jämförelse oktober 2009 med oktober. I oktober uppgick antalet inskrivna och arbetssökande i program med aktivitetsstöd till personer eller 6,2 procent av befolkningen mellan år. Jämfört med oktober 2009 har situationen förbättrats då motsvarande siffror var eller 6,6 procent. Dessa nivåer låg under riksgenomsnittet på 6,7 procent och det var då bara fyra län som visade lägre arbetslöshet än Kalmar län. 2 I denna rapport definieras arbetslösa som arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd.

13 12 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd 2007 kv Arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd Antal Diff. % 2008 kv % 2009 kv % kv % 2011 kv % Arbetslöshetens struktur Ungdomar är en grupp som ofta drabbas hårdare än andra grupper i en lågkonjunktur. Tredje kvartalet var 28,4 procent av alla utan arbete i Kalmar län ungdomar under 25 år och nivån ökade med 1,4 procentenheter i en jämförelse med tredje kvartalet De unga männen utan arbete är fler än unga kvinnorna. Detta även om de unga männen liksom männen generellt har gynnats av sysselsättningsökningen i jämförelse kvartal tre 2009 och kvartal tre. Andelen ungdomar är högst i Högsby där var tredje arbetssökande är ungdom. Lägst andel ungdomar bland arbetslösa finns i Borgholm. Eftersom sysselsättningsökningen inte blir så stor under 2011 och gruppen ungdomar kommer att fortsätta att öka bedömer vi att antalet arbetslösa ungdomar kommer att vara fortsatt högt även under Av alla utan arbete i Kalmar län utgjorde kvinnorna under tredje kvartalet år 45,4 procent. Även sett till hela riket är kvinnorna färre än männen. I Kalmar har andelen arbetslösa kvinnor ökat medan andelen män minskat i en jämförelse med tredje kvartalet Vid lågkonjunkturen drabbades männen i högre utsträckning av arbetslöshet. Den arbetsmarknad som gynnats under denna konjunkturuppgång rör sig till största del om arbeten inom industrin där männen är flest, vilket gör att det framförallt är männen som fått arbete. Högst andel kvinnor finns i Hultsfred och högst andel män finns i Emmaboda. För kvinnornas del fortsätter arbetslösheten att öka och det är troligt att ökningen håller i sig med tanke på den svaga utvecklingen inom den kvinnodominerade offentliga tjänstesektorn. Andelen sökande med enbart grundskoleutbildning och eftergymnasial utbildning har ökat sedan föregående år medan andelen med gymnasial utbildning minskat. Det indikerar att det har varit lite lättare för de med gymnasial utbildning att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten relaterat till befolkningen fördelat på utbildningsbakgrund är högst för gruppen med endast förgymnasial utbildning. Andelen utlandsfödda i länet ligger på 20,2 procent under tredje kvartalet och har ökat med 1,3 procentenheter på ett år. Riket redovisar en andel utlandsfödda på 31,4 procent. Denna grupp har ofta en svagare anknytning till arbetsmarknaden. Klart högst andel utlandsfödda finns i Emmaboda och minst andel i Mörbylånga. Andelen personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat från 14 procent kvartal 3 år 2009 till 16,2 procent tredje kvartalet. I Vimmerby är andelen funktionshindrade som högst. Även personer över 55 år har blivit fler under ett år, en trend som också finns i hela riket. Det finns flest äldre bland de arbetslösa i Borgholm och lägst antal i Nybro.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 13 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Oktober 2009 och för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen Kommun Män Unga -24 år Äldre 55- år Långtidsarbetslösa Kvinnor Funktionshindrad Utlandsfödda Utbildningsbakgrund Alla Unga Grundskola Gymnasium Högskola Högsby 45,2 54,8 33,7 17,7 16,0 17,8 24,1 12,4 30,7 56,0 13,3 Torsås 45,1 54,9 24,4 24,3 16,2 19,2 28,6 6,3 31,5 51,5 17,0 Mörbylånga 47,6 52,4 26,4 24,5 12,9 8,5 20,2 5,5 25,8 49,2 25,0 Hultsfred 49,4 50,6 24,6 20,4 19,5 24,8 23,6 6,1 31,7 53,3 15,0 Mönsterås 47,2 52,8 28,9 22,3 16,6 14,6 30,3 4,1 32,4 54,2 13,4 Emmaboda 41,5 58,5 23,6 17,9 10,9 28,0 24,1 9,4 32,4 51,7 15,8 Kalmar 44,9 55,1 27,3 14,9 15,6 24,2 24,1 6,4 25,0 52,4 22,7 Nybro 44,3 55,7 28,9 14,8 13,7 20,1 26,3 6,5 26,7 54,5 18,8 Oskarshamn 48,8 51,2 36,3 14,9 14,6 22,9 25,2 5,6 25,0 59,4 15,7 Västervik 42,3 57,7 29,8 18,1 17,6 16,7 23,1 3,8 27,8 57,7 14,5 Vimmerby 49,7 50,3 28,2 18,6 19,7 15,9 24,6 7,5 28,5 54,2 17,2 Borgholm 43,2 56,8 20,1 26,1 20,3 14,4 12,1 3,1 28,1 52,3 19,6 Länet 45,4 54,6 28,4 17,7 16,2 20,2 24,3 5,9 27,5 54,4 18,1 Länet i fjol 41,9 58,1 27,0 17,1 14,0 18,9 24,1 10,2 27,0 55,4 17,6 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 29,1 11,1 26,5 49,6 23,9 Riket i fjol 43,9 56,1 24,2 13,9 13,8 28,7 26,6 11,9 25,1 51,1 23,8 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbetsmarknadspolitiken står inför en rad olika utmaningar. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat ansvar för flera grupper av personer som inte har arbete. Alla som vill och kan arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. De nya reglerna inom sjukförsäkringen som trädde i kraft 1 januari innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättningen i maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. De allra flesta har behov av stöd och insatser som ökar förutsättningar för arbete. Från 1 december har även Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa under lågkonjunkturen. Grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2011 är: ungdomar med bristfällig utbildning utomeuropeiskt födda personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga arbetslösa personer år personer med högst förgymnasial utbildning arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa). Samtliga dessa grupper har blivit fler vid Arbetsförmedlingarna i Kalmar län. Det betyder sannolikt att Arbetsförmedlingarna i länet möter allt fler som behöver ta del av insatser som stärker deras möjligheter till arbete. Generellt inom många branscher, särskilt inom industrin, är att teknisk utveckling resulterar i färre arbetstillfällen och högre krav på kunskap och erfarenhet i de arbeten som finns kvar. Detta skapar strukturarbetslöshet, det vill säga arbetslösa inom tillbakagående yrken. Det betyder

15 14 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län att det ställs höga krav på utbildningsinsatser och omställning till nya yrken och andra branscher. Sammantaget ställer de arbetsmarknadspolitiska utmaningarna stora krav på en väl fungerande matchningsfunktion, vägledning, rehabiliteringsinsatser och etableringsinsatser. Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Golvläggare CNC-operatörer Gis-ingenjörer Specialistsjuksköterskor Barnmorskor Läkare Gymnasielärare i yrkesämnen Förskolelärare Förare av skogsmaskiner Överskottsyrken Vårdbiträden Receptionister Köks- och restaurangbiträden Maskinoperatörer, trävaruindustrin Barnskötare Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Städare/lokalvårdare Montörer, metall, gummi och plast Lagerarbetare Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Kalmar län var näringslivsurvalet 449 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 82 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för offentliga sektorn i Kalmar län var denna gång 90 procent. Prognosen är hösten prognos för arbetsmarknaden i Kalmar län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvariga utredare: Annelie Almérus, Anna-Lena Arvidsson, Karin Berntsson och Jens Lotterberg. En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län. För ytterligare information kontakta Arbetsförmedlingens informationsavdelning,

16 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa