Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

Transkript

1 Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012 Oron i omvärlden ger effekt i Östergötland. Fram till och med 2011 har utvecklingen varit bra i Östergötland men inför 2012 är oron stor. Försiktigheten medför att antalet nyrekryteringar minskar, att inhyrd personal används mer frekvent och att visstidsanställningar riskerar att upphöra istället för att leda till en tillsvidareanställning. Det här drabbar i stor utsträckning ungdomar som i högre grad än andra har visstidsanställning. Inbromsningen i länets sysselsättningsutveckling medför att arbetslösheten ökar svagt under Det tuffare klimatet drabbar främst dem som redan idag har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, personer med korta utbildningar, äldre och ungdomar, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. ARBETSLÖSHETEN STIGER UNDER 2012 Den minskade efterfrågan på arbetskraft medför att arbetslösheten stiger svagt under 2012 med 700 personer. Vid krisen 2008 till 2009 steg arbetslösheten kraftigt med över personer på två år. Den kulminerade i februari 2010 med personer. Arbetslösheten förväntas inte nå den nivån igen utan bedöms stanna på under sista kvartalet OLIKHETER INOM LÄNET Det finns olikheter mellan olika delar av länet. I Finspångsområdet är industrin stor och stabil och förväntas så vara även under De andra delarna av östra länsdelen förväntas få en svagare utveckling än övriga delar av länet. I den västra länsdelen har utvecklingen varit mycket stark under 2011, främst i Mjölbyområdet. Även inför 2012 är den västra länsdelen mer optimistisk än den östra länsdelen är. Den mellersta delen av länet är mest optimistisk inför Både handel och restaurang förväntas få bra utveckling, den starkaste i länet, men framför allt har de högteknologiska verksamheterna sin bas i Linköpingsområdet, och där är optimismen påtaglig inför 2012.

2 LÄNETS ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR När arbetslösheten stiger under 2012 blir klimatet på arbetsmarknaden hårdare. Det drabbar i första hand dem som ännu inte har tagit sig in på arbetsmarknaden och de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Främst handlar det om ungdomar, personer med bristande utbildning, utrikesfödda, äldre och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Risken är stor att långtidsarbetslösheten i dessa grupper kommer att öka, om inte stora insatser görs med bland annat kompetenshöjningar. Det är också viktigt att möjligheterna till arbetspendling underlättas. De personer som bor på orter som ligger nära E4-an och järnvägen har idag goda möjligheter att pendla, medan det är betydligt svårare att pendla framför allt från vissa småorter. Särskilt viktigt är det att öka arbetspendlingen i den östra länsdelen, där optimismen hos arbetsgivarna är som svagast. Ett ökat samarbete mellan statliga myndigheter, landstinget och kommunerna är viktigt. Det skulle bland annat innebära att utbildningsanordnarna i högre utsträckning kan arrangera utbildningar till yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden, att rehabiliteringen av sjuka underlättas och att antalet praktikplatser är i nivå med behoven. BRANSCHUTVECKLING JORD OCH SKOG Jord- och skogsbruken känner av oron i södra Europa, men trots att sågverken har problem på grund av minskat bostadsbyggande är efterfrågan på skogsråvara fortfarande tämligen god. Spannmålspriserna sätts på den globala marknaden och prisutvecklingen är instabil i nuläget. Den tydligaste påverkan av den finansiella oron är att hushållen tenderar att välja lågprisprodukter i högre usträckning än mervärdesprodukter. Det medför en minskad efterfrågan på ekologiska och närproducerade varor, vilket drabbar lokala varumärken och gårdsbutiker. Marginalerna är ofta små i lantbruksföretag och en längre tid med svag efterfrågan medför stora problem framför allt för de mindre företagen. Medelåldern är hög inom denna bransch och en omfattande generationsväxling medför fortsatt god efterfrågan på välutbildad personal som kan arbeta självständigt. Maskinförare både inom skog och lantbruk framstår som bristyrken. Även djurskötare har en god arbetsmarknad med undantag för hästskötare, där arbetsmarknaden väntas bli kärvare. BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen har haft mycket god tillväxt i ett par år och arbetslösheten inom de flesta byggyrken är låg. Inför 2012 är byggsektorn den bransch som har de lägsta förväntningarna på efterfrågan av varor och tjänster. Med utgångspunkt i de goda år som varit ger även de pessimistiska förväntningarna inför 2012 en förhållandevis fortsatt god nivå på efterfrågan, främst under sommarhalvåret. Flera stora infrastrukturprojekt och byggprojekt löper vidare under 2012,

3 vilka även sysselsätter lokala byggföretag. ROT-avdraget fortsätter att stimulera marknaden under 2012, vilket framför allt gynnar mindre hantverksföretag. Flera byggyrken framstår som bristyrken under 2012, såsom byggnadsplåtslagare, byggnadsingenjör och byggnadstekniker. Däremot har lärlingar inom el och till viss del snickarlärlingar svårt att komma ut på arbetsmarknaden, på grund av att det har utbildats för många inom dessa områden under de senaste åren. INDUSTRI När det är finansiell oro i södra Europa är det främst industrin som drabbas eftersom stora delar av industrin är exportberoende. De mindre konjunkturkänsliga industriföretagen i länet är mer optimistiska och stabila inför Företagens bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster inför 2012 är betydligt mer optimistiska än de var hösten 2008 och våren 2009, men oron är mycket stor. Det totala antalet sysselsatta i branschen bedöms minska under När efterfrågan minskar är det främst den inhyrda personalen och visstidsanställda som tidigast blir sysslolösa. Företagen har hittills under hösten 2011 varit försiktiga med att varsla fast anställd personal, men om oron fortsätter i mellersta Europa kan det även komma varsel inom industrin under Strukturomvandlingen inom industrin blir allt tydligare. Trots att efterfrågan på arbetskraft inom branschen minskar under 2012 fortsätter det att råda brist på högre kompetenser inom industrin. CNC-operatörer och olika ingenjörer framträder som bristyrken även under Montörer av olika slag finns det stort överskott på i Östergötland och i övriga landet. PRIVATA TJÄNSTER Privata tjänster är den bransch som är mest positiv inför Den består av många delbranscher, där handeln och IT-företagen är de mest positiva. Efter några år med mycket god utveckling inom handel, hotell och restaurang är nu hushållen lite mer försiktiga i sin konsumtion, men efterfrågan är fortfarande god. Många företag inom handeln bedömer att de kan utöka verksamheten utan att nyanställa personal, vilket medför att det totala antalet sysselsatta inom branschen blir i stort sett oförändrat under Inom hotell och restaurang är företagen optimistiska och antalet sysselsatta inom branschen bedöms öka något. Inom IT-branschen, som är stor i Östergötland, råder det ständig brist på systemerare och programmerare, främst mjukvaru- och systemutvecklare. Efterfrågan på arbetskraft inom ITbranschen kommer att vara fortsatt god i Östergötland under Transportsektorn är beroende av andra branscher, främst industrin, men är trots den minskande efterfrågan inom industrin försiktigt optimistisk inför 2012 och sysselsättningen bedöms vara oförändrad inom branschen under Det medför fortsatt brist på lastbilschaufförer och lastbilsmekaniker. OFFENTLIG SEKTOR Den offentliga sektorns handlingsutrymme påverkas av sysselsättningsutvecklingen i den privata sektorn. Färre antal arbetade timmar innebär mindre skatteintäkter för kommun och landsting. När den globala finansiella oron begränsar sysselsättningsutvecklingen i länet så drabbar det även den offentliga sektorn. Antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn förväntas minska svagt under I Östergötland finns det många statliga arbetsgivare och de är mindre känsliga för konjunkturförändringar och därmed mer stabila. De efterfrågar i stor utsträckning högt kvalificerad arbetskraft. Det totala antalet sysselsatta inom statlig sektor i Östergötland förväntas vara oförändrad under 2012.

4 Mycket av de offentliga verksamheterna inom kommun och landsting är behovsstyrda. Det medför att nu när elevantalet sjunker inom gymnasieskolan så behövs färre gymnasielärare i kommunerna och på friskolorna. Gymnasieskolorna anger ändå att de har problem att rekrytera gymnasielärare inom vissa yrkesämnen. Landstinget lägger successivt över delar av omsorgsverksamheten på kommunerna. Det medför att antalet undersköterskor förväntas minska inom landstingets verksamheter. De yrkeskategorier som landstinget har svårt att hitta är sjuksköterskor och läkare, framför allt specialister. Bland läkarna är dessutom medelåldern hög och ersättningsrekryteringar behöver genomföras under Bristen på läkare förväntas minska först på tio års sikt. Inom de kommunala verksamheterna sysselsätts så många fler än skola- och omsorgspersonal. Kommunerna signalerar brist på bland annat socialsekreterare med specialistkompetens, lantmätare och ingenjörer av olika slag. Det största bristyrket i länet är dock förskollärare. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I ÖSTERGÖTLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till kvartal Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Jord och skog Summa Östergötlands län

5 YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST Förskollärare Specialistsjuksköterska Byggnadsplåtslagare Civilingenjör, maskin och elkraft Mjukvaru- och systemutvecklare Lastbilsmekaniker Plattsättare Läkare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stor brist på arbetskraft i länet ÖVERSKOTT Barnskötare Försäljare, fackhandel och dagligvaror Vårdbiträde Lagerarbetare Städare och lokalvårdare Vaktmästare Elevassistent Administratör och sekreterare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stort överskott på arbetskraft i länet. Styckare och slaktare VVS-montör Tandläkare Byggnadsingenjör IT-arkitekt Montör, el- och teleutrustning Hästskötare Truckförare Hudterapeut MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbetsställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Södermanlands län har 536 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni Kontakta oss på