PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Transkript

1 PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län 1

2 PROGNOSEN Företagen försiktigt positiva Jämtlands län har haft en ganska stabil arbetsmarknad när det gäller arbetslösa och varsel första halvan av 2012 jämfört med de flesta andra län. Under senare delen av 2012 har skett en avmattning som bedöms hålla i sig första halvåret 2013 för att sedan vända till det bättre mot slutat av En svag förbättring kommer att fortgå 2014 om än från ett lågt utgångsvärde. Återhämtning fortgår i USA och Sydostasien. Samtidigt fortskrider den europeiska krisen och arbetsmarknaden är fortsatt svag. Den svenska arbetsmarknaden står sig relativt sett bra jämfört med de flesta andra länder i Europa. Även den svenska ekonomin står sig bra trots att tillväxten är svagare än normalt enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator i maj Enligt de intervjuade företagarna är konjunkturen i länet på väg att förstärkas. I vårens undersökning ser länets företag positivare på framtiden precis som riket i helhet. Arbetsgivarna inom samtliga branscher verkar positiva inför det kommande halvåret. På lite längre sikt är arbetsgivarna inom industri, bygg och privata tjänster fortsatt positiv. Arbetsgivarna inom jord och skog tror på en svagare utveckling. Offentliga sektorn tror på en fortsatt försvagning mycket på grund av besparingar. På lång sikt är den största utmaningen befolkningsutvecklingen. Den närmsta framtiden väntas pensionsavgångarna fortgå och öka medan påfyllnaden av ungdomar avtar. Detta skapar å andra sidan goda förutsättningar för många andra att komma in på arbetsmarknaden om man har rätt kompetens. 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett stratifierat urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst fem anställda. I Jämtlands län har 226 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett urval statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.

3 SYSSELSATTA OCH ARBETSLÖSA Antalet sysselsatta i länet bedöms öka med 200 under 2013, vilket är en revidering av höstens bedömning då prognosen vara att sysselsättningen skulle minska. Prognosen för 2014 är att sysselsättningen ökar med ytterligare 300. Totalt inskrivna arbetslösa förväntas öka med ca 400 till under 2013 men bedöms minska 2014 till Arbetsförmedlingen bedömer att det finns stor risk att de utan gymnasiekompetens, de i ålderna år, personer med en funktionsnedsättning ochde utomeruropeisktfödda förväntas få det svårare än andra att komma ut på arbetsmarknaden även när arbetsmarknaden förbättras. Att skapa bättre förutsättningar för dessa grupper att skaffa rätt komptens för att matcha efterfrågan på arbetsmarknaden är en av de största utmaningarna för länet. MÖJLIGHETER TILL ARBETE Det sker hela tiden en omsättning på arbetsmarknaden, människor går i pension, byter jobb, utbildar sig, flyttar eller annat. Inflödet av lediga jobb är tämligen konstant men samtidigt ökar konkurrensen om de lediga jobben. Även om sysselsättningen bedöms öka marginellt så kommer vissa att ha svårighet att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att arbetsgivarna tror på fler antal anställda under 2013 och De lediga platserna som registreras hos Arbetsförmedlingen är långt ifrån alla lediga platser som finns på arbetsmarknaden. Generellt brukar un- 3

4 gefär procent registreras hos Arbetsförmedlingen och övriga rekryteras genom till exempel bemanningsföretag eller andra nätverk. Främst återfinns de lediga platserna inom hotell- och restaurang, handel, utbildning, service samt vård och omsorg. OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I LÄNETS KOMMUNER Arbetslösheten kommer öka marginellt under 2013 för att sedan minska 2014 men förutsättingarna ser olika ut i olika delar av länet. Störst andel arbetslösa finns i Ragunda, Bräcke och Strömsund. Lägst andel har Åre och Krokom. Anledningen till de stora skillnaderna är att det råder olika förutsättningar på arbetsmarknaden i olika delar av länet. Andelen arbetslösa kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att ligga lite lägre. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn har ofta lägre antal och andel arbetslösa än andra. Sysselsättningsutveckling i Jämtlands län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2013 Utveckling till kvartal 4, 2014 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Jämtlands län

5 UTVECKLINGEN FÖR BRANSCHER JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte drygt personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta i åldern år. Under de senaste 10 åren har sysselsättningen ökat med drygt 200. De största yrkena i näringen är djuruppfödare, djurskötare, skogsarbetare, skogsmaskinförare, skogsmästare. Endast 4 procent i undersökningen tyckte att de upplevt en brist när de skulle rekrytera arbetskraft. De ser ganska positivt på utvecklingen 2013 men en svagare utveckling Vanligtvis brukar skogsmaskinförare med erfarenhet vara en brist men just nu är virkespriserna låga och många skogsägare avvaktar med att avverka. Antal sysselsatta i branschen bedöms minska något under 2013 och vara oförändrad BYGGSVERKSAMHET Byggbranschen sysselsatte cirka personer, vilket utgör omkring 7 procent av den totala sysselsättningen. Under de senaste 10 åren har byggbranschen ökat med drygt sysselsatta. Förväntningarna inför den närmsta framtiden är positiva i länet och det är samma bedömning som branschen gör i riket. En förklaring är att planerade anläggningsprojekt sätts igång under 2013 främst inom vindkraft och renoveringar av vattenkraft. Några större byggprojekt har slutförts under 2012 och det finns några som inte kommit igång än. De mindre företagen har haft fullt upp med byggandet i fjällvärlden men även där finns 5

6 tecken på en avmattning. De största yrkesgrupperna är träarbetare, snickare, vvs-, montör-, installationselektriker, anläggningsmaskinsförare. Exempel på bristyrken är bygg-, grov- och tunnplåtslagare, civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, betongarbetare, plattsättare i kombination med golvläggare, installationselektriker men här finns samtidigt många lärlingar som behöver komma ut och få erfarenhet. Sysselsättningen inom byggbranschen bedöms vara oförändrad 2013 och INDUSTRI Industrisektorn sysselsatte nästan personer vilket utgör omkring 10 procent. De senaste 10 åren har sysselsättningen minskat med drygt Flesta sysselsatta finns inom elektronik-, trä-, metallvaru- och livsmedelstillverkning. De största yrkena är verkstadsmekaniker, svetsare, processoperatör, maskinoperatör, betongarbetare och montörer. I höstas då de hade låga förväntningar på konjunkturen. I vårens undersökning ser de mer ljust på både 2013 och 2014 Andelen arbetsgivare som angett brist på arbetskraft har minskat och andelen är nere på 5 procent. Exempel på bristyrken är maskiningenjörer och maskintekniker. Bedömningen av sysselsättningen är att den kommer att vara oförändrad under både 2013 och PRIVATA TJÄNSTER Flest antal sysselsatta finns inom den Privata tjänstesektorn där det var ca sysselsatta, vilket utgör omkring 39 procent av Jämtlands läns totala näringar de har ökat med drygt de senaste 10 åren. De flesta av de intervjuade företagen inom Hotell och restaurang ser positivt på 2013 och De vanligaste yrkena i branschen är köks -och restaurangbidräden, städare, fastighetsskötare och kockar. Exempel på bristyrken generellt är à la carte kockar med erfarenhet och rutinerad serveringspersonal. Handeln har positiva förväntningar på försäljningen inför kommande sommarsäsong men även på längre sikt. De största yrkena inom handeln i länet är försäljare inom dagligvaror och fackhandel och det är också där den största omsättningen av arbetskraften sker. Det som lyfter handeln i länet är till stor del gränshandeln och de norska turisterna. Företagen inom transportbranschen har en något ljusare syn på De vanligaste yrkena är lastbilsförare, bussförare, taxiförare och brevbärare. I vissa delar av länets gles- och landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin- och transportsektorn finns även en åldrande entreprenörskår, framförallt buss- och skogsmaskinsförare och chaufförer av timmerbilar. En viss brist på lastbilsmekaniker finns också. Information- och kommunikationsbranschen har höga förvängintningar inför 2013 och De största yrkena i branschen är mjukvaru- och systemutvecklare och informatörer. Några av företagen anger brist på driftstekniker inom IT. Den finansiella sektorn har en fortsatt positiv syn på konjunkturen framöver. De största yrkena inom branschen är banktjänstemän, fastighetsskötare, 6

7 försäkringstjänstemän, fastighetsmäklare, revisorer och eknomiassistenter. Exempel på bristyrken just nu är redovisningsekonomer och löneassistenter men däremot överskott på ekonomiassistenter. Sammanfattningsvis förväntas sysselsättningen inom hela den privata tjänstesektorn generellt att öka 2012 och OFFENTLIG SEKTOR Inom den offentliga sektorn var det drygt sysselsatta vilket motsvarar 39 procent av samtliga sysselsatta i länet. De senaste 10 åren har den offentliga sektorn totalt minskat med drygt 500. Här är majoriteten kvinnor precis som andelen män är stor inom industri och byggsektorn. De största yrkena är undersköterskor, vårdbiträden, skötare och sjuksköterskor och det är här den största generationsväxlingen kommer ske. Även om inte de kommande årens personalavgångar inom offentlig vård ersättas fullt ut så bedöms det bli svårigheter att ersätta vissa personalgrupper med specialkompetenser vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri, biomedicinskanalytiker, läkarsekreterare och läkare. Inom utbildning och forskning är de största yrkesgrupperna grundskolelärare i tidigare år, förskolelärare, fritidspedagoger, elevassistenter, gymnasielärare i historia, samhällskunskap. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som en följd av ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn en trend som förväntas plana ut fram till Stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar men trots det är det svårt att hitta lärare till yrkesutbildningarna. Det finns även ett trendbrott där fler lärare väljer att fortsätta jobba efter 65 år. Konkurrensen från friskolorna har ökat. Sysselsättningen för komvux och universitetet bedöms minska något under Effektivisering inom de administarativa verksamheterna inom offentlig förvaltning kommer minska sysselsättningen under De största yrkesgrupperna inom den offentliga förvaltningen är handläggare, utredare, administratörer, jurister och poliser. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga inom juridik, miljö, teknik och specialområden som markingenjörer. 7

8 YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. BRIST Förskollärare Läkare Sjuksköterska; operation, röntgen, psykiatri Biomedicinskanalytiker Psykolog Löneassistent Plåtslagare; bygg, grov, tunn Civilingenjör bygg och anläggning Gymnasielärare i yrkesämnen Montör metall och gummi ÖVERSKOTT Vaktmästare, parkarbetare Elevassistent, fritidsledare Barnskötare Frisör Administratör, sekreterare Behandlingsassistent Ekonomiassistent Barista/cafébiträde Montör el- och teleutrustning Receptionist Arbetsförmedlingen Bilder: Johnér Bildbyrå, YRA, Linda Broström och Magnus Fond. Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under Kontakta oss på arbetsformedlingen.se 8