ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

Transkript

1 Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett till en ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Med ökad finansiell oro på världsmarknaden inleddes en inbromsning i konjunkturen under sensommaren Det visade sig även i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2011, där företagen inte längre var lika optimistiska om den framtida marknadsutvecklingen. Den tidigare optimismen inom alla sektorer har bytts ut mot olika förväntningar inom olika branscher. Den mest positiva synen på framtiden har företag inom den privata tjänstesektorn. Företag inom bygg- och anläggning samt industrin är däremot mycket avvaktande inför utvecklingen På grund av den ekonomiska utvecklingen i omvärlden bedöms nu marknadsläget mattas av i Sverige så väl som i Hallands län. Avmattningen bedöms dock inte bli lika stor i Halland som i riket i övrigt. Efterfrågan på arbetskraft var mycket större än på länge under våren 2011 och bristen på arbetskraft ökade. Arbetslösheten minskade till följd av det förbättrade konjunkturläget men alla grupper på arbetsmarknaden gynnades inte av uppgången. För gruppen unga med bristfällig utbildning har arbetslösheten inte minskat i någon större utsträckning. ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT 2012 Även om konjunkturen mattas av bedöms sysselsättningen fortsätta att öka svagt under 2012 i Hallands län. Ökningen av antalet sysselsatta beräknas till ungefär 600 personer. Det är den privata tjänstesektorn som fortsätter att vara sysselsättningsmotorn i ekonomin. Inom industri och offentlig sektor bedöms sysselsättningen däremot vara oförändrad. Inom bygg- och anläggningsverksamhet bedöms en mycket svag ökning av antalet sysselsatta. Det är främst företag som säljer tjänster till andra företag som kommer att ha en stark utveckling 2012.

2 ARBETSLÖSHETEN ÖKAR IGEN UNDER 2012 I början av hösten 2011 bröts en lång trend av minskande arbetslöshet. Arbetslösheten har istället ökat svagt under hösten, men ligger fortfarande på en lägre nivå jämfört med hösten Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten hamnar på personer i Hallands län fjärde kvartalet Under 2012 tror Arbetsförmedlingen att arbetslösheten kommer att fortsätta att öka. Sista kvartalet 2012 bedöms arbetslösheten bli personer i Hallands län. På grund av den ökade bristen på arbetskraft kommer företagen vara måna om att behålla kompetenta medarbetare. I stället kommer personer med visstidsanställningar i högre grad än tidigare att övergå till arbetslöshet när anställningen upphör. STORA SKILLNADER BLAND OLIKA GRUPPER Det finns grupper i länet som har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra. De grupper som Arbetsförmedlingen har identifierat som mer utsatta grupper är: förgymnasialt utbildade, personer år med långa arbetslöshetstider, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. Personer i dessa grupper riskerar högre arbetslöshet och längre arbetslöshetstider. Utvecklingen under 2011 visar att arbetslösheten inte har minskat för personer med långa arbetslöshetstider medan personer med kortare arbetslöshetstider har kommit ut i arbete i stor utsträckning. Antalet arbetslösa i ej utsatta grupper har minskat kraftigt, medan antalet arbetslösa i utsatta grupper inte alls minskat i samma utsträckning. När konjunkturen nu går in i en avmattning och Arbetsförmedlingen återigen får ett större inflöde av arbetslösa från grupper som står närmare arbetsmarknaden är det viktigt att inte tappa fokus på de utsatta grupperna. Arbetsförmedlingen tillsammans med länets arbetsgivare behöver intensifiera sitt samarbete för att öka möjligheten för dessa personer att komma ut i arbete.

3 BRANSCHUTVECKLING PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn har en stor spännvidd av olika branscher. Handeln, som sysselsätter flest personer inom denna sektor i Hallands län, känner av att folk har börjat hålla i plånböckerna. Livsmedelshandeln är den gren inom handeln som går bäst. Det är företag som säljer tjänster till andra företag och då i synnerhet IT-konsultföretag som är mest positiva inom tjänstesektorn. Transportsektorn är en mycket konjunkturkänslig bransch. Här märks nedgången i ekonomin och en inbromsning har skett. Inom turistsektorn tror företagen på en positiv utveckling under sommarhalvåret Företagen upplever inte lika stor brist på arbetskraft i den privata tjänstesektorn som i andra branscher. Likväl är det stor brist på ingenjörer och tekniker, såväl som de flesta IT-yrken. Inom restaurangbranschen är det stor brist på erfarna kockar under sommarmånaderna och i viss utsträckning även när julborden drar igång. Samtidigt finns det en hel del arbetslösa kockar. Inom transportbranschen är det stor brist på erfarna lastbilschaufförer, men trots det finns det många arbetslösa chaufförer inskrivna på Arbetsförmedlingen. I flera av länets kommuner är det mycket stor brist på busschaufförer. Utvecklingen av antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn påverkas såväl av hushållens ekonomi, som utvecklingen inom industri och byggsektorn. Sammantaget kommer antalet sysselsatta att öka inom sektorn Det är konsultverksamhet och personaluthyrning som förväntas öka mest. INDUSTRI Delar av industrin är starkt exportberoende. I takt med den växande oron i världsekonomin under hösten 2011 har exporten minskat. Det är fortfarande stor efterfrågan på livsmedel på världsmarknaden. Livsmedelsindustrin är också den industrigren som har gått allra bäst under flera år. Träindustrin, som har ett starkt fäste i Halland, känner av oron på världsmarknaden. Nybyggnationen av småhus och renoveringar minskar i Sverige. Arbetsförmedlingens undersökning visar att företagen är avvaktande angående marknadsutvecklingen under Företagen inom industrin uppger att deras anställda har mycket att göra, samtidigt som bristen på arbetskraft har ökat. Det medför att Arbetsförmedlingen bedömer att risken för stora uppsägningar är liten. Däremot är det inte säkert att åldersavgångar ersätts i lika stor utsträckning. Arbetsförmedlingens

4 bedömning är ändå att antalet sysselsatta inom industrin i Hallands län inte kommer att minska i någon större omfattning under Problemet är snarare att få unga människor att söka industriutbildningar på gymnasiet, för att öka tillgången på arbetskraft inom branschen. Medelåldern hos de anställda inom industrin är hög och många kommer att gå i pension de närmaste åren. Störst brist upplever företagen inom industrin på verktygsmaskinoperatörer, ingenjörer och tekniker, verktygsmakare, motorfordonsmekaniker, driftchefer och inköpschefer, systemerare och programmerare och andra dataspecialister, samt företagssäljare och tekniska säljare. Det är stor brist på erfarna CNC-operatörer i länet, samtidigt som det finns många arbetslösa icke-erfarna CNC-operatörer. Det finns gott om CNC-svarvare, men är brist på CNC-fräsare. Det är också brist på erfarna svetsare med licens. BYGGNADSVERKSAMHET Byggföretagen i Hallands län har upplevt ett positivt år. Gymnasieeleverna som gick ut våren 2011 fick lärlingsplatser i hög utsträckning. Företagen är försiktiga och vågar inte ge lärlingarna mer än tremånaderskontrakt i taget. Företagen i Halland känner av nedgången i byggandet av småhus på grund av stigande räntor, förändringar i låneregler och ekonomisk oro. De företag inom branschen som sysslar med Rot-uppdrag har fortfarande fullt upp, men är avvaktande inför Inom bygg- och anläggningsverksamhet finns en stor obalans på arbetsmarknaden med stor efterfrågan på erfarna och yrkeskunniga hantverkare, medan det finns ett överskott på lärlingar. Det utbildas för många installationselektriker, samtidigt som det är stor brist på automationselektriker inom industrin. Samma sak gäller på träsidan. Det utbildas för många snickare, samtidigt som det är stor brist på yrkeskunnig arbetskraft på anläggningssidan. Företagen upplever även att det är stor brist på VVS:are, samtidigt som lärlingarna inte kommer ut i arbete. Samma sak gäller med både golvläggare och plattsättare. Det råder också stor brist på ingenjörer inom bygg och anläggning. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att öka mycket svagt inom branschen under OFFENTLIGA SEKTOR De flesta av kommunerna i Hallands län är relativt välmående. Kungsbacka i norra delen av länet är till exempel en kommun med mycket stor inflytning och god ekonomi. Det är främst barnfamiljer som flyttar hit. En kommun med lite orolig ekonomi däremot är Hylte. Gemensamt för den kommunala sektorn i länet är att barnkullarna i de

5 yngre åldrarna blir allt större, samtidigt som elevkullarna till gymnasiet blir mindre. Detta har lett till stor brist på främst förskolelärare och ett överskott på gymnasielärare. Likafullt är det brist på yrkeslärare i gymnasiet i länet. I Hallands län, som i många av landet övriga delar, är det för få undersköterskor som vidareutbildar sig. Det finns gott om så kallade allmänundersköterskor, medan det råder stor brist på vidareutbildade undersköterskor inom till exempel akutsjukvård, psykiatri, demenssköterskor och geriatrik. Sjukhusen i Hallands län är numera en del av Region Halland. Här sker en omorganisation och därför är framtidsutsikterna lite osäkra men de planerar att anställa fler sjuksköterskor, specialistläkare, läkarsekreterare och undersköterskor. Det råder en fortsatt läkarbrist samt brist på sjuksköterskor med specialkompetens i Hallands län. Inom de offentliga verksamheterna bedöms sysselsättningen vara i stort sett oförändrad under JORD- OCH SKOGSBRUK Andelen förvärvsarbetande inom jordbruket är dubbelt så stor i Halland som i övriga riket. Det har skett en omstrukturering i branschen från många små familjeföretag till ett betydligt färre antal större företag. Det har lett till en större andel lönearbetare i näringsgrenen. Branschens låga attraktionskraft bland unga människor har lett till fler inhyrda utländska arbetare. Yrkeskåren är åldersstigen och pensionsavgångarna kommer att bli märkbara de kommande åren. Det är tveksamt om unga människor i lika stor utsträckning är villiga att ta över verksamheten när de äldre slutar. Sysselsättningen inom jord-, skogsbruk och fiske bedöms i stort sett vara oförändrad under SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I HALLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till kvartal Privata tjänster Industri Byggnadsverksamhet Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Summa Hallands län

6 YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST Läkare Grovplåtslagare CNC-operatörer Speciallärare/specialpedagog och Gymnasielärare i yrkesämnen Sjuksköterskor inom: röntgen / operation / akutvård / psykiatri / barn Lackerare Verktygsmakare Civilingenjörer, el/tele/elkraft Förskolelärare Lastbilsmekaniker Tabellen visar ett urval yrkeskategorier med stor brist på arbetskraft i länet ÖVERSKOTT Försäljare, dagligvaror/fackhandel Lagerarbetare Administratörer/sekreterare/receptionister Personliga assistenter Vaktmästare Vårdbiträden Köks- och restaurangbiträden Barnskötare Städare/lokalvårdare Hudterapeuter/frisörer Tabellen visar ett urval yrkeskategorier med stort överskott på arbetskraft i länet. MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbetsställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Hallands län har närmare 380 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni 2012.