Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Norrbottens näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 3 Småföretagsbarometern Norrbottens län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4264 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Norrbottens näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 72 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Norrbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län Småföretagskonjunkturen i Norrbotten har förstärkts sedan vårens mätning, då nivån var den näst lägsta i hela riket. Uppgången i länet går från en indikator på 36 till höstens 58. Kommande år väntar sig företagen i Norrbotten att konjunkturen förbättras ytterligare, förväntningarna är till och med något starkare än riket som helhet. Sysselsättningstillväxten i länet försvagas ytterligare, om än marginellt, sedan vårens mätning. Det skiljer sig dock mellan sektorerna. Inom industrisektorn ökar tillväxten i sysselsättningen, medan den sjunker i tjänstenäringen. Orderingången har stärkts rejält i länets småföretag jämfört med vårens dystra siffror. Orderingången är nu till och med något starkare än riket, och tillväxten syns i båda sektorerna. Omsättningstillväxten i länet har också stärkts sedan vårens mätning. 52 procent av företagen rapporterar stigande omsättning under det senaste året, medan 21 procent uppger vikande. Störst omsättningstillväxt ser vi inom industrin, där man går från en total inbromsning i vårens mätning, till en kraftig ökning med ett nettotal på 31 i höstens mätning. Omsättningen väntas fortsätta öka under de kommande tolv månaderna, i linje med utvecklingen för riket som helhet. Den starkare konjunkturutvecklingen avspeglas också i att tillväxten av lönsamheten ökar i Norrbotten. Av länets småföretag uppger 40 procent en högre nivå på lönsamheten än normalt, medan 24 procent uppger att den är lägre. Inom industrin ser vi dock ett kraftigt fall från vårens mätning, så det tycks vara tjänstesektorn som drar. Båda sektorerna är optimistiska inför kommande tolvmånaders period. 3

5 Kapacitetsutnyttjandet har ökat sedan i våras. 55 procent av länets småföretag anger nu att de arbetar för fullt, vilket enbart är marginellt lägre än genomsnittet i landet. Inom tjänstesektorn är kapacitetsutnyttjandet fortfarande relativt högt i ett nationellt perspektiv 62 procent av Norrbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Det är marginellt högre än riket som helhet. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen är den svaga efterfrågan, framför allt vad gäller industrin i den internationella avmattningens spår. Därefter följer brist på lämplig arbetskraft, följt av höga kostnader för arbetskraft. 4

6 Småföretagsbarometern Norrbottens län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten bland småföretagen i Norrbottens län försvagas ytterligare, om än marginellt, sedan vårens mätning. Utvecklingen är något svagare än riksgenomsnittet, nettotalet för länet på 7 kan jämföras med riksgenomsnittet 10. I vårens mätning förväntade sig företagen att sysselsättningen närmsta året skulle ta ny fart i takt med förstärkt konjunktur. Så blev inte fallet, till stor del beroende på att konjunkturen utvecklats betydligt svagare än förväntat. I höstens mätning spår företagen en fortsatt svag sysselsättningsutveckling kommande år. 25 procent av småföretagen uppger en ökande arbetsstyrka, medan 17 procent uppger en krympande. Tillväxten i sysselsättningen förstärks inom industrisektorn, jämfört med vårens mätning. Nettotalet för industrisektorn ökar från vårens 7 till 13. Industriföretagen förväntar sig dock en svagare sysselsättningstillväxt det kommande året. Inom tjänstesektorn är bilden den motsatta, med en försvagad sysselsättningstillväxt i höstens mätning, men en tro om något snabbare ökning av sysselsättningen närmsta året. Nettotalet sjunker från 9 till 5. 5

7 2. Orderingång Orderingången har stärkts rejält i länets småföretag jämfört med vårens dystra siffror. Då var orderingången svagast i riket med ett nettotal på 2, för att i höstens mätning ha ökat till ett nettotal på 20. Orderingången är till och med något starkare än riket, som ligger på nettotal 18, och redovisar minskad tillväxt i orderstocken. Den kraftiga tillväxten i orderstocken visar sig inom såväl industri- som tjänstesektorn. Industrins återhämtning går från 5 till 20 och tjänstenäringens från -8 till 18. Under den kommande tolvmånadersperioden förväntar sig tjänstenäringen en fortsatt uppgång i orderingången medan industrin räknar med att den blir i princip oförändrad. 6

8 3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet har också stärkts sedan vårens mätning. 52 procent av företagen rapporterar stigande omsättning under det senaste året, medan 21 procent uppger vikande. Nettotalet ökar därmed från 26 till 31. Omsättningen väntas öka snabbare under de kommande 12 månaderna, i linje med utvecklingen för riket som helhet. Störst omsättningstillväxt ser vi inom industrin, där man går från en total inbromsning i vårens mätning, med ett nettotal på 2, till en kraftig ökning med ett nettotal på 31. Detta är betydligt bättre siffror än företagen själva förväntade sig. I vårens mätning trodde man på oförändrad omsättning framöver. Prognosen för det kommande året är fortsatt positiv. Även inom tjänstesektorn är omsättningstillväxten fortsatt positiv, om än något dämpad jämfört med vårens mätning. Nettotalet sjunker från 34 till 32. Tjänstenäringen räknar med en något ökad omsättning kommande 12 månaders period. 7

9 Konjunkturindikatorn Sammantaget har småföretagskonjunkturen i Norrbotten förstärkts i höstens mätning. Uppgången i länet går från en indikator på 36 till höstens 58. Kommande år väntar sig företagen i Norrbotten att konjunkturen förbättras ytterligare, förväntningarna är till och med något starkare än riket som helhet. Utvecklingen sedan den senaste mätningen visar på att båda delsektorerna i länet utvecklats starkt. Utvecklingen i industrin ökar, från 13 till 64, och indikatorn för tjänstesektorn från 35 till 55. Bakom den förbättrade konjunkturindikatorn ligger en stark utveckling av både orderingång och omsättning. För tjänstesektorn väntas konjunkturen fortsätta stärkas under det kommande året, medan en avmattning spås inom industrin. 8

10 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Av länets småföretag uppger 40 procent en högre nivå på lönsamheten än normalt, medan 24 procent uppger att den är lägre. Inom industrin ser vi ett kraftigt fall, från ett nettotal på 16 i vårens mätning har det fallit till -7, fjärde lägsta i riket. Man är emellertid optimistiska inför kommande tolvmånaders period, då man spår en kraftigt ökad lönsamhetstillväxt. Tjänstesektorns lönsamhetstillväxt fortsätter stiga för andra mätningen i rad, från ett nettotal på 19 till 23. En lönsamhetstillväxt som man tror kommer hålla i sig kommande år. De lite ljusare konjunkturförvätningarna framöver i länet avspeglas i att småföretagen i Norrbotten förväntar sig en förbättrad lönsamhet under den kommande tolvmånadersperioden. Båda sektorerna är positiva och räknar med att nettotalet i lönsamhetstillväxten landar på 27, vilket är högre än de genomsnittliga förväntningarna i landet. Företagens prisförväntningar En majoritet, 52 procent, av länets småföretag uppger att de kunnat höja priserna under rådande konjunktur. Enbart i ett annat län uppger fler företag att de kunnat höja priserna. 9

11 5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet bland Norrbottens företag har ökat något sedan vårens mätning. 55 procent av länets småföretag anger nu att de arbetar för fullt, vilket enbart är marginellt lägre än genomsnittet i landet. Inom industrisektorn går kapacitetsutnyttjandet upp något sedan vårens mätning, medan det bland tjänsteföretagen sjunker. Trots det ligger kapacitetsutnyttjandet i tjänstesektorn fortfarande relativt högt i ett nationellt perspektiv. 53 procent av länets industriföretag, och 67 procent av tjänsteföretagen, arbetar för fullt. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Den största risken ser företagen i omvärldskonjunkturen (40 procent av företagen). En oro för stigande energi,- och råvarukostnader (29 procent av företagen) och högre räntor (27 procent) är annat som kan sätta käppar i hjulet för utvecklingen framöver. Den största konjunkturrisken för företagen i Norrbotten är hur den internationella tillväxten utvecklas 10

12 62 procent ser goda expansionsutsikter I höstens mätning anser 62 procent av Norrbottens företag att de har goda expansionsmöjligheter. Andelen har sjunkit något sedan i våras, men är något högre än riket som helhet. 11

13 Uppfattningen om tillväxtmöjligheterna skiljer sig mellan sektorerna. Inom industrin ser 70 procent goda expansionsmöjligheter, vilket är en uppgång med en procentenhet sedan höstens mätning. Inom tjänstesektorn ser 59 procent goda möjligheter för expansion, vilket är en nedgång sedan våren, då 64 procent var positiva. Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Norrbottens småföretag upplever är den svaga efterfrågan, vilket hänger samman med att den internationella avmattningen slår hårt direkt mot länets industrisektor och därmed indirekt på andra sektorer. Det näst största hindret är att finna lämplig arbetskraft. Hela 44 procent av industriföretagen uppger denna svårighet att hitta rätt kompetens, vilket gör det till sektorns största hinder för expansion. Bristen på arbetskraft avspeglas också av att 39 procent av samtliga småföretag i Norrbotten, därav 46 procent av industriföretagen, uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. 12

14 Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever för andra mätningen i rad den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Blekinge hamnar i denna mätning sist bland Sveriges län och är det enda länet med negativ indikator. Konjunkturen har försvagats i 17 län, medan 4 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Kronoberg som går från 65 till 7, medan Halland förbättrats mest, från 29 till 62. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 63 till 48. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 67 till 45, medan tjänsteindex sjunker marginellt från 62 till 58. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västmanland med 79, medan Halland toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten åter ökar svagt och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 52. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Stockholm och Västerbotten. 13

15 14

16 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen i höstens barometer till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock den mesta av inbromsningen vara bakom oss, och företagen räknar med en fortsatt tillväxt ungefär på nuvarande nivåer under det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 52 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar svag tillväxt och sysselsättningsökning. 15