Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör

Transkript

1 Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör Omsvängningen i ekonomin har gått snabbt. Under våren 2011 var tillväxten i Sverige stark och företagens framtidsförväntningar mycket positiva. Den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupades alltmer under hösten 2011 och framtidstron försvagades bland både företag och hushåll. Den globala konjunkturavmattningen medför att tillväxten i Sverige dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden upphör under Mest pessimistiska är industri- och byggföretagen. Den privata tjänstesektorn är mer optimistisk men har inte lika ljusa framtidsförväntningar som tidigare. Framför allt gäller detta handeln och transportsektorn. Sysselsättningen i Sverige väntas vara ungefär oförändrad 2012 jämfört med Utvecklingen skiljer sig dock över landet. I storstadslänen be döms sysselsättningen fortsätta att öka men i avtagande takt. Däremot väntas sysselsättningen minska i många län. De regioner i landet som kommer att påverkas mest av den globala konjunkturnedgången är områden med stor industrisektor i Syd- och Mellansverige. Arbetsmarknaden väntas vara relativt stark i Stockholms och Västra Götalands län men även i Uppsala, Hallands, Skåne och Norrbottens län väntas en viss jobbtillväxt. STARK SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT 2011 SVAGARE 2012 Mellan hösten 2009 och hösten 2011 ökade sysselsättningen i Sverige med drygt personer. Två tredjedelar av uppgången skedde i storstadslänen. Även i Uppsala län har sysselsättningstillväxten varit stor. Störst har uppgången varit inom den privata tjänstesektorn men också inom industrin och byggverksamheten har antalet sysselsatta ökat starkt. Mellan det fjärde kvartalet 2010 och samma kvartal 2011 bedöms sysselsättningen ha ökat med personer i Uppsala län. Uppsala län har en förhållandevis liten industrisektor och en stor tjänstesektor. Dessutom gynnas länet av närheten till Stockholm. Konjunkturavmattningen väntas därför inte bli lika stor som i många andra delar av landet. Den senaste tidens starka sysselsättningstillväxt kommer dock att stanna upp under 2012 och arbetslösheten bedöms öka. I Uppsala län bedöms sysselsättningen öka med omkring 400 personer under 2012.

2 Befolkningen i Uppsala län är relativt ung och välutbildad. Länet har ett positivt inflyttningsnetto och födelseöverskott, vilket ger en stark befolkningstillväxt. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna. Uppsala län har en mycket stor utpendling av arbetskraft, störst i landet. Nästan var fjärde länsbo som arbetar pendlar till ett jobb i ett annat län. De flesta arbetar i Stockholms län men många pendlar även till Gävleborgs och Västmanlands län. UPPSALA LÄN HAR LÄGST ARBETSLÖSHET I LANDET Efterfrågan på arbetskraft var stor i Uppsala län under Det medförde att antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd minskade. Till följd av den svagare världskonjunkturen bedöms arbetslösheten öka under Under det sista kvartalet 2012 beräknas personer eller 6,5 procent av arbetskraften i åldrarna år vara öppet arbetslösa eller programdeltagare i Uppsala län. Arbetslösheten i Uppsala län är lägst i landet. Under det tredje kvartalet 2011 var i genomsnitt personer eller 6,1 procent av arbetskraften i Uppsala län öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. I riket var motsvarande andel 8,0 procent. Skillnaderna är stora mellan kommunerna. Arbetslösheten var högst i Älvkarleby kommun, 9,3 procent, och lägst i Knivsta och Håbo kommun, 3,7 respektive 3,8 procent. Högst arbetslöshet har utrikes födda, ungdomar, personer med enbart grundskoleutbildning och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. BRANSCHUTVECKLING JORD- OCH SKOGSBRUK I Uppsala län arbetar omkring personer inom näringsgrenen jord- och skogsbruk. Det motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Sysselsättningsläget varierar mellan olika årstider. Under sommarsäsongen är aktiviteten hög. Det finns ingen generell brist på arbetskraft. Sysselsättningen bedöms bli i stort sett oförändrad under INDUSTRI Industriföretagen i länet sysselsätter personer. Det betyder att ungefär en av tio arbetar inom branschen. Dessutom pendlar drygt länsbor till industrijobb i andra län. Bland länets industriföretag är verkstadsbranschen den dominerande. Återhämtningen har varit mycket stark inom industrin sedan Industrin har i hög utsträckning återanställt personal efter finanskris-en I takt med sysselsättningstillväxten har rekryteringsproblemen blivit allt större under Bristyrken är bland annat ingenjörer och CNC-operatörer. Den svenska industrikonjunkturen avmattades under hösten Den globala konjunkturdämpningen drabbar svensk export genom en minskad orderingång till industrin. Försvagningen blir kraftigast i regioner med stor industrisektor. I Uppsala län är branschen relativt liten. Industrins förväntningar inför det närmaste året har dämpats rejält sedan våren

3 2011, då framtidsbedömningarna var mycket ljusa. Antalet industrisysselsatta bedöms minska i Uppsala län under BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Byggverksamheten i Uppsala län sysselsätter omkring personer och ytterligare nästan länsbor pendlar till byggjobb i andra län. Byggföretagen i Uppsala län uppger att efterfrågeläget var starkt under Det har varit brist på flera yrkesgrupper, till exempel byggnadsingenjörer, byggnadsplåtslagare, betongarbetare, plattsättare, golvläggare och murare. Byggkonjunkturen har nu försvagats till följd av den dämpade tillväxttakten i ekonomin. Företagens förväntningar inför framtiden är inte lika ljusa som tidigare, framför allt gäller detta för husbyggarna. Bostadsbyggandet är konjunk turkänsligt och kommer att påverkas av den försämrade tillväxten och av att hushållen blir allt mer pessimistiska. Avmattningen av byggkonjunkturen bedöms dock bli förhållandevis måttlig, till viss del på grund av en eftersläpning av tidigare påbörjade byggprojekt. Det medför att sysselsättningen i länet väntas vara i stort sett oförändrad under PRIVATA TJÄNSTER Tjänstesektorn är stor i Uppsala län. Företagen i länet sysselsätter omkring personer. Det motsvarar två av fem jobb. Många länsbor pendlar dessutom till ett arbete inom den privata tjänstesektorn i ett annat län. Det är vanligast att pendla till Stockholms län. Sammanlagt arbetar cirka länsbor inom sektorn. Privat tjänstesektor omfattar många olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här återfinns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster, där bemanningsföretagen ingår. Sektorn omfattar många olika yrken. En del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från avancerade konsultarbeten till lämpliga ingångsjobb för ungdomar. Den privata tjänstesektorn fungerar som en stark sysselsättningsmotor då arbetsmarknaden expanderar. Sedan 2010 har sysselsättningstillväxten varit kraftig inom sektorn. Efterfrågan har varit stor från industri, byggnadsverksamhet och hushåll. Det är stor brist på kvalificerad IT-personal, till exempel mjukvaru- och systemutvecklare samt IT-arkitekter. Inom transportsektorn är det brist på lastbils- och långtradarförare samt bussförare. Det råder även brist på exempelvis kockar med specialistkunskaper och lastbilsmekaniker. Den privata tjänstesektorn påverkas starkt av industrikonjunkturens försvagning och av hushållens pessimism. Skillnaderna inom den privata tjänstesektorns olika delar är stora. Aktiviteten har förblivit relativt god för konsultverksamhet, uthyrning, hotell- och restaurang samt bemanningsföretag. Däremot är handeln, framför allt sällanköpsvaruhandeln, mycket missnöjd med försäljningsutvecklingen. Sammantaget bedöms sysselsättningen fortsätta att öka inom den privata tjänstesektorn under 2012 men i väsentligt lägre takt än under 2011.

4 OFFENTLIGA TJÄNSTER Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. I våra bedömningar ingår all offentligt finansierad verksamhet, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. I Uppsala län arbetar omkring personer inom den offentliga tjänstesektorn. Det motsvarar mer än vart tredje jobb i länet. Antalet sysselsatta inom sektorn bedöms vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Medan arbetsgivarna inom verksamheter med offentlig huvudman bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska är de privata utförarna mer positiva och räknar med ett ökat antal anställda. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare inom skola, vård och omsorg. Efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten följer till stor del barn- och ungdomskullarnas storlek. För närvarande är de stora barnkullarna från början av 1990-talet på väg ut från gymnasieskolan. Även inom grundskolan minskar elevunderlaget. I stället ökar antalet barn inom förskolan. Under 2012 väntas därför antalet sysselsatta minska något inom gymnasieskolan och öka inom förskolan. Det är brist på förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. På barnskötare och elevassistenter uppges det i stället vara överskott. Inom vård och omsorg är behovet av arbetskraft stort. Det beror framför allt på ersättningsrekryteringar till följd av den normala personalomsättningen och pensionsavgångar. Rekryteringssvårigheterna har successivt ökat under de senaste åren. Bristen är stor på yrkesgrupper inom vården med långa högskoleutbildningar, framför allt läkare, specialistsjuksköterskor och tandläkare. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden, personliga assistenter och behandlingsassistenter. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I UPPSALA LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till kvartal Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Uppsala län YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST

5 Civilingenjör och ingenjör Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekt Läkare Specialistsjuksköterska och barnmorska Förskollärare Gymnasielärare i yrkesämnen Betongarbetare Byggnadsplåtslagare Lastbils- och långtradarförare, bussförare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med brist på arbetskraft i länet ÖVERSKOTT Barnskötare Vårdbiträde Behandlingsassistent Elevassistent Administratör och sekreterare Receptionist Bibliotekarie Köks- och restaurangbiträde Försäljare, dagligvaror och fackhandel Vaktmästare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med överskott på arbetskraft i länet. MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbets-ställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Uppsala län har cirka 330 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni Kontakta oss på