PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2012

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2012

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft...3 Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken...6 Utbudet av arbetskraft...14 Öppet arbetslösa och sökande i program...16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...20 Yrkesbarometern...27 Om prognosen...27 Källor...27 Diagrambilaga...28

4 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Uppsala län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggnadsverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till slutet av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i åldersgruppen år. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företaget måste nyanställa. Nettotal: Andelen arbetsställen som bedömer en ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andelen arbetsställen som bedömer en minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: Används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS); alla förvärvsarbetande, år, som bor i en region och jobbar i samma region eller pendlar till jobb i en annan region. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongrensad serie: Säsongrensning jämnar ut de säsongmässiga variationerna under året. Dessutom reduceras extrema värden i en tidsserie. Den säsongrensade serien kan därför användas för att göra jämförelser mellan alla tidpunkter i en tidsserie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingens riktning. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 2 Sammanfattning Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att arbetsgivarna har blivit mer försiktiga i sina bedömningar av den kommande efterfrågan. Under sommarhalvåret var efterfrågeläget mycket gott inom näringslivet i Uppsala län. Nästan 40 procent av företagen uppgav en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster samtidigt som närmare hälften av företagen angav en i stort sett oförändrad efterfrågan. Under sommaren och hösten har det kommit allt fler tecken på att uppgången i den globala ekonomin har avmattats. Den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupas och framtidstron försvagas bland både företag och hushåll. Den globala konjunkturavmattningen kommer att medföra att tillväxten i Sverige dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts. Stark sysselsättningstillväxt svagare 2012 Avmattningen i världsekonomin påverkar tydligt Uppsalaföretagens framtidsbedömningar. I höstens undersökning är andelen företag som räknar med ett förbättrat efterfrågeläge under kommande halvår endast hälften så många som i våras. Samtidigt bedömer allt fler att efterfrågan kommer att minska. Mest pessimistiska är industri- och byggföretagen men även många tjänsteföretag har blivit mer försiktiga i sina bedömningar. Förväntningarna på lite längre sikt, andra halvåret, är mer positiva. Eftersom en svagare världskonjunktur kommer att drabba svensk export bedöms industrisysselsättningen minska under Näringslivet i Uppsala län är mångsidigt med en förhållandevis liten industrisektor och en stor tjänstesektor. Dessutom gynnas Uppsala län av närheten till Stockholm. Avmattningen i länet bedöms därför bli måttlig. Den senaste tidens starka sysselsättningstillväxt kommer dock att stanna upp och arbetslösheten väntas öka. Sysselsättningen i Uppsala län beräknas öka med omkring personer under. Under 2012 bedöms sysselsättningstillväxten bli svagare, 400 personer. Arbetslösheten har minskat under men ökar igen 2012 Efterfrågan på arbetskraft har varit stor i Uppsala län under. Detta har medfört att antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd har minskat. Sedan slutet av beräknas det totala antalet inskrivna arbetslösa i länet komma att minska med personer för att uppgå till i genomsnitt personer eller 6,1 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet. Under hösten har arbetslöshetsstatistiken börjat visa tecken på en vikande efterfrågan på arbetskraft. Det är färre inskrivna som får jobb samtidigt som antalet nyinskrivna inte sjunker lika snabbt längre. Till följd av den svagare världskonjunkturen bedöms arbetslösheten öka i Uppsala län under nästa år. Under det sista kvartalet 2012 beräknas personer eller 6,5 procent av arbetskraften vara öppet arbetslösa eller programdeltagare i länet. Det är en uppgång med 700 personer på ett år. Utmaningar på länets arbetsmarknad Många har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Särskilt besvärligt har personer utan gymnasieutbildning, äldre arbetssökande i åldrarna år, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt utrikes födda, och då främst utomeuropeiskt födda. Samtidigt har många arbetsgivare svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Bristen är stor och ökande för många yrkesgrupper. Generationsväxlingen ökar bristen ytterligare.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 3 Efterfrågan på arbetskraft Omsvängningen i ekonomin har gått snabbt. I våras var företagens framtidsförväntningar mycket positiva och tillväxten i Sverige var stark. Under sommaren och hösten har det kommit allt fler tecken på att uppgången i den globala ekonomin har avmattats. Den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupas alltmer. Stark sommar men lägre förväntningar inför vintern Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten visar att efterfrågeläget var mycket gott under sommarhalvåret även om Uppsalaföretagens framtidsförväntningar i våras inte infriades fullt ut. Nästan 40 procent av företagen inom näringslivet i Uppsala län uppger i höstens undersökning en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster. Ytterligare 47 procent anger en i stort sett oförändrad efterfrågan under det senaste halvåret. Men avmattningen i världsekonomin påverkar nu tydligt företagens framtidsbedömningar. I vårens undersökning räknade 60 procent av de privata arbetsgivarna i Uppsala län med att efterfrågeläget skulle stärkas under sommarhalvåret. I höstens undersökning är andelen arbetsgivare som tror på en ökad efterfrågan under kommande månader hälften så många, 30 procent. Samtidigt bedömer allt fler att efterfrågan kommer att minska under vinterhalvåret. Mest pessimistiska är industri- och byggföretagen men även många tjänsteföretag har blivit mer försiktiga i sina bedömningar. Förväntningarna på lite längre sikt, 6-12 månader, är mer positiva. Tabell 1: Andel arbetsställen som bedömer en ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel arbetsställen som bedömer en minskning (nettotal), Uppsala län Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Totalt Anm: Uppgifterna för jord- och skogsbruk är osäkra på grund av ett litet antal svar Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Antalet nya lediga jobb är fortfarande stort Efterfrågan på arbetskraft består av två delar, antalet sysselsatta och antalet lediga platser. Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är en god indikator på den framtida sysselsättningsutvecklingen. Efter en kraftig nedgång av platsinflödet under och började antalet lediga platser öka snabbt under och första halvåret. Under hösten i år har inflödet av nya lediga jobb fortsatt att öka men i en något lägre takt. Under perioden januari till oktober har nästan lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Uppsala län, vilket är fler än under samma period.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 4 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar, januari oktober Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensade och utjämnade värden Högt kapacitetsutnyttjande inom industri och byggverksamhet Företagens kapacitetsutnyttjande är relativt högt i Uppsala län. Inom industrin har kapacitetsutnyttjandet ökat sedan i våras. Omkring 70 procent av arbetsgivarna inom industrin uppger att de inte kan öka sin produktion alls eller endast med 1-10 procent utan att anställa mer personal. I våras var motsvarande andel 60 procent. Inom byggnadsverksamheten är däremot kapacitetsutnyttjandet något lägre än i våras. Men 30 procent av arbetsgivarna uppger fortfarande att de har fullt kapacitetsutnyttjande, det vill säga de kan inte öka sin produktion utan att anställa mer personal. Ytterligare 37 procent kan endast öka produktionen 1-10 procent utan att nyanställa. Den privata tjänstesektorn som helhet har lägre kapacitetsutnyttjande än industrin och byggnadsverksamheten. Kapacitetsutnyttjandet inom den privata tjänstesektorn är ungefär detsamma som i våras. 14 procent av arbetsgivarna uppgav i höstens undersökning att de har fullt kapacitetsutnyttjande. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn, Uppsala län Tabellen visar andel intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att mer personal behöver anställas mer än 0% 1-10 % % Totalt 30 % Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

8 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 5 Ökade rekryteringsproblem Inom industrin och byggnadsverksamheten har rekryteringsproblemen ökat sedan i våras. Nästan 40 procent av industri- och byggföretagen har haft problem att rekrytera under det senaste halvåret. Det är brist på bland annat ingenjörer, betongarbetare och byggnadsplåtslagare. Inom den privata tjänstesektorn har däremot rekryteringssvårigheterna minskat. 18 procent av arbetsställena har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret jämfört med 26 procent i vårens undersökning. Bristen är dock fortsatt stor på många yrkesgrupper, till exempel kvalificerad IT-personal som mjukvaru- och systemutvecklare samt IT-arkitekter. Andra bristyrken är bland annat lastbilsmekaniker, bussförare samt lastbils- och långtradarförare. Även inom den offentliga tjänstesektorn har svårigheterna att rekrytera minskat något. Men det är fortfarande svårt för många arbetsgivare att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är framför allt brist på personal med högskoleutbildning, exempelvis läkare, specialistsjuksköterskor och förskollärare. Tabell 3: Andel arbetsställen i Uppsala län som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret, procent en en en Genomsnittligt bristtal våren - hösten Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Varsel om uppsägning Varsel om uppsägning är en annan indikator som visar efterfrågan på arbetskraft. Under hösten och den därpå följande vintern ökade antalet varsel mycket kraftigt. När läget på arbetsmarknaden började förbättras under minskade antalet varsel. Under varslades närmare personer i Uppsala län. Det är nästan hälften så många som året innan. Under har antalet varsel fortsatt att vara lågt och fram till och med oktober i år har 658 personer varslats om uppsägning i Uppsala län. Tabell 4: Antal varslade personer per år, Uppsala län År Antal varslade (t.o.m. oktober) 658 Källa: Arbetsförmedlingen

9 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 6 Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken Mellan hösten och hösten ökade antalet sysselsatta i Sverige med drygt personer 1. Två tredjedelar av uppgången skedde i storstadslänen. Även i Uppsala län har sysselsättningstillväxten varit kraftig inom hela näringslivet. Störst har tillväxten varit inom den privata tjänstesektorn men också inom industrin och byggverksamheten har antalet sysselsatta ökat starkt. Mellan det sista kvartalet och samma kvartal i år bedöms sysselsättningen öka med personer i Uppsala län. I riket som helhet väntas sysselsättningen öka med under samma period. Lägre sysselsättningstillväxt i Uppsala län 2012 Den globala konjunkturavmattningen kommer att medföra att tillväxten i Sverige dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts under Sysselsättningen i Sverige väntas vara ungefär oförändrad 2012 jämfört med. Utvecklingen skiljer sig mellan landets olika delar. I storstadsregionerna bedöms sysselsättningen fortsätta att öka men i avtagande takt. Däremot väntas sysselsättningen minska i flera län. De regioner i landet som kommer att påverkas mest av den globala konjunkturnedgången är områden med stor verkstadsindustri. Uppsala län har en förhållandevis liten industrisektor och en stor tjänstesektor. Dessutom gynnas Uppsala av närheten till Stockholm. Avmattningen i länet bedöms därför bli måttlig. Den senaste tidens starka sysselsättningstillväxt kommer dock att stanna upp och arbetslösheten öka. I Uppsala län bedöms sysselsättningen öka med omkring 400 personer nästa år. ens intervjuundersökning visar att företagens positiva förväntningar i våras inte riktigt infriades under sommarhalvåret. Flertalet arbetsgivare inom näringslivet uppger dock fortfarande att efterfrågan på varor och tjänster ökat eller varit oförändrad under sommarhalvåret. Framtidsbedömningarna har dämpats sedan i våras. Det är nu fler arbetsgivare som tror att efterfrågan kommer att minska och färre arbetsgivare som väntar en ökad efterfrågan. Men samtidigt bedömer vartannat företag att efterfrågeläget kommer att vara ungefär oförändrat det närmaste året. Det är främst industri- och byggföretagen som har blivit mer pessimistiska. Den privata tjänstesektorn är mer positiv men även här har framtidsbedömningarna dämpats, framför allt inom handeln och transportsektorn. Tabell 5: Sysselsättningens utveckling under prognosperioden Jämförelse med samma kvartal året innan, Uppsala län Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen 1 Arbetskraftsundersökningarna år, SCB

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 7 Många länsbor arbetar i ett annat län Uppsala län har en mycket stor utpendling av arbetskraft, störst i landet. Nästan var fjärde länsbo som arbetar pendlar till ett jobb i ett annat län, personer år. De flesta arbetar i Stockholms län, Utpendlingen till Gävleborgs och Västmanlands län uppgick till respektive personer. Samtidigt pendlade omkring in till ett arbete i Uppsala län från en annan del av landet. Vanligast är att pendla från Stockholms län, drygt Därefter följer Gävleborgs och Västmanlands län med en inpendling på totalt omkring personer 2. Uppsala län har därmed en nettoutpendling av arbetskraft på omkring personer. Det är därför stora skillnader mellan den förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen, det vill säga de som arbetar i länet och de som bor i länet. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen uppgick till omkring personer år medan den förvärvsarbetande dagbefolkningen var drygt Störst skillnad mellan den förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen är det i den privata tjänstesektorn. Inom den privata tjänstesektorn är den förvärvsarbetande dagbefolkningen cirka 20 procent eller över personer mindre än den förvärvsarbetande nattbefolkningen, det vill säga nettoutpendlingen av sysselsatta inom sektorn uppgår till personer. Men även inom industrin, byggnadsverksamheten och den offentliga tjänstesektorn är det många länsbor som pendlar till ett arbete i ett annat län. Tabell 6: Förvärvsarbetande nattbefolkning (bor i länet) och dagbefolkning (arbetar i länet) samt nettoutpendling i Uppsala län Dag Natt Nettopendling Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänste r Ej uppgift Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Jord- och skogsbruk I Uppsala län arbetade omkring personer inom jord- och skogsbruk år 3. Det motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Sysselsättningsläget inom näringen varierar mellan olika årstider. Under sommarsäsongen är aktiviteten hög. En tredjedel av lantbrukarna i Uppsala län har anställda. Drygt hälften har sin huvudsakliga inkomst från växtodling, vilket är den högsta andelen i landet 4. Nästan samtliga intervjuade jordbruksföretag i Uppsala län uppgav i höstens undersökning en oförändrad efterfrågan under sommarhalvåret. Under det närmaste året väntar de flesta företag en oförändrad eller ökad efterfrågan. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom näringen och två av tre jordbruksföretag 2 Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, SCB 3 Se 2 4 Lantbruksbarometern, Lantbrukarnas riksförbund

11 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 8 uppger att de inte kan öka produktionen alls utan att anställa mer personal. Det råder dock ingen generell brist på arbetskraft. Sysselsättningen bedöms bli i stort sett oförändrad under prognosperioden Industri Antalet länsbor som arbetade inom industrin uppgick till nästan eller cirka 11 procent av samtliga sysselsatta i länet. Utpendlingen är stor bland industrisysselsatta. Nettoutpendlingen var över Antalet industrijobb i länet var därmed Bland länets industriföretag är verkstadsbranschen den dominerande. Återhämtningen har varit mycket stark inom industrin sedan. Industrin har i hög utsträckning återanställt personal. Kapacitetsutnyttjandet har ökat och sju av tio företag uppger att de inte kan öka produktionen med mer än 10 procent utan att anställa mer personal. I takt med sysselsättningstillväxten har rekryteringsproblemen blivit allt större. Nästan två av fem industriföretag i Uppsala län har haft svårt att få tag i personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Bristyrken är bland annat ingenjörer och CNC-operatörer. Den svenska industrikonjunkturen har avmattats. Den globala konjunkturdämpningen drabbar svensk export genom en minskad orderingång till industrin. Det är främst verkstadsindustrin som påverkas. Försvagningen blir kraftigast i regioner med en stor industrisektor, bland annat Småland och delar av Västra Götaland. Nedgången av industrisysselsättningen kommer till en början framför allt att märkas genom mer återhållsamma rekryteringar och att färre tidsbegränsade anställningar förlängs eller övergår i fast anställning. I ett senare skede kan även antalet varsel komma att öka. Även industriföretagen i Uppsala län uppger ett försämrat konjunkturläge. Andelen företag som anger en ökad efterfrågan under det senaste halvåret har sjunkit från 60 procent i våras till 39 procent i höstens undersökning. Samtidigt har andelen företag som uppger en minskad efterfrågan ökat från 5 till 18 procent. 43 procent anger en oförändrad efterfrågan. Det betyder att för fyra av fem industriföretag i länet har efterfrågan ökat eller varit oförändrad under sommarhalvåret. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin i Uppsala län Nettotal Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader -20 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 9 Industrins förväntningar inför det närmaste året har också dämpats rejält sedan i våras, då framtidsbedömningarna var mycket ljusa. I höstens undersökning är det lika många företag som räknar med en ökad som en minskad efterfrågan under det kommande halvåret, det vill säga nettotalet är lika med noll. Hälften av industriföretagen bedömer samtidigt att efterfrågeläget kommer att vara i stort sett oförändrat. På lite längre sikt är företagen mer optimistiska och andelen företag som tror på en ökad efterfrågan blir större. Eftersom den svagare världskonjunkturen väntas drabba svensk export bedöms antalet industrisysselsatta minska i Uppsala län under Byggnadsverksamhet Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Byggverksamheten i Uppsala län sysselsatte omkring personer år. Byggföretagen svarar därmed för omkring 8 procent av länets arbetstillfällen. Ytterligare nästan länsbor pendlade till ett byggjobb i ett annat län. Byggföretagen i Uppsala län uppger att efterfrågeläget har varit starkt under. I stort sett samtliga byggföretag anger i höstens undersökning att efterfrågan har ökat eller varit oförändrad under det senaste halvåret. En tredjedel uppger ökad efterfrågan. Lika många har haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är brist på flera yrkesgrupper, till exempel byggnadsingenjörer, byggnadsplåtslagare, betongarbetare, plattsättare, golvläggare och murare. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamheten i Uppsala län Nettotal Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning I Uppsala län har volymen av påbörjade bygginvesteringar minskat under perioden januari till oktober i år jämfört med samma period. Igångsättandet av lokalbyggande ligger under förra årets nivå. Däremot är påbörjandet

13 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 10 av bostäder och anläggningar högre hittills i år än under fjolåret. Merparten av bygginvesteringarna påbörjades under årets första halvår. 5 Byggkonjunkturen har försvagats till följd av den dämpade tillväxttakten i ekonomin. Byggföretagens förväntningar inför framtiden har justerats ned betydligt, i synnerhet gäller detta för husbyggarna. Bostadsbyggandet är konjunkturkänsligt och bedöms kunna påverkas av den försämrade tillväxten och att hushållen blir allt mer pessimistiska. Även tillväxteffekten av ROT-avdraget väntas minska till följd av att hushållen blir allt mer pessimistiska över ekonomin. Antalet påbörjade lägenheter ökade i Uppsala län till skillnad mot i riket under årets första tre kvartal. Fram till september påbörjades över bostäder i Uppsala län jämfört med drygt 700 under samma period. Medan antalet påbörjade småhus har minskat har byggandet av lägenheter i flerbostadshus ökat kraftigt. Merparten av nybyggnationen av lägenheter påbörjades under årets första månader. 6 Företagens framtidsförväntningar har sjunkit sedan i våras. Då räknade över 70 procent av byggföretagen i länet med en ökad efterfrågan under det kommande halvåret. I höstens undersökning har andelen minskat till drygt 20 procent. Samtidigt har andelen företag som tror att efterfrågan kommer att minska ökat från 4 till 30 procent. Nu är med andra ord andelen företag som räknar med en minskad efterfrågan fler än de som tror på en ökad efterfrågan. Men samtidigt bedömer nästan vartannat byggföretag att efterfrågan kommer att vara oförändrad under vinterhalvåret. Avmattningen av byggkonjunkturen bedöms bli förhållandevis måttlig, till viss del på grund av en eftersläpning av tidigare påbörjade byggprojekt. Detta medför att sysselsättningen i länet förväntas vara i stort sett oförändrad under nästa år. Privata tjänster Tjänstesektorn är stor i Uppsala län. Företagen i länet sysselsatte omkring personer. Det motsvarar över 40 procent av antalet sysselsatta i länet. Många länsbor pendlar dessutom till ett arbete inom den privata tjänstesektorn i ett annat län, oftast Stockholms län. Totalt arbetade cirka länsbor inom den privata tjänstesektorn. Sektorns nettoutpendling från Uppsala län var därmed över personer år. Privat tjänstesektor omfattar många olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här återfinns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster, där bemanningsföretagen ingår. Sektorn omfattar många olika yrken, en del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från avancerade konsultarbeten till lämpliga ingångsjobb för ungdomar. Sysselsättningsmotor Den privata tjänstesektorn är numera den största huvudbranschen på arbetsmarknaden och fungerar som en stark sysselsättningsmotor då arbetsmarknaden expanderar. Sedan har sysselsättningstillväxten varit stark inom den privata tjänstesektorn. Efterfrågan har varit stor från industri, byggnadsverksamhet och hushåll. Företagen i länet uppger i höstens undersökning att efterfrågan på deras tjänster har varit fortsatt stor under sommarhalvåret. Omkring 85 procent av företagen har haft ökad eller oförändrad efterfrågan. 5 Byggtermometern, Sveriges byggindustrier 6 Påbörjad nybyggnation av bostadshus, SCB

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 11 Konjunkturavmattningen under hösten avspeglas tydligt i företagens framtidsförväntningar, som har blivit mer försiktiga. Andelen företag som räknar med ökad efterfrågan har sjunkit från 57 procent i våras till 35 procent i höstens undersökning. Samtidigt har andelen företag som tror på en minskad efterfrågan ökat från 5 till 11 procent. Mer än hälften av företagen räknar dock med en oförändrad efterfrågan under kommande månader. Mest har framtidsförväntningarna fallit inom handeln men även transportsektorn samt hotelloch restaurangbranschen har blivit mer försiktiga. Även Konjunkturinstitutets konfidensindikator för den privata tjänstesektorn har fallit påtagligt. Omkring 40 procent av företagen rapporterade i november att uppdragsvolymen var för liten. 7 Den privata tjänstesektorn påverkas starkt av att industrikonjunkturen har försvagats och av att hushållen blivit allt mer försiktiga och pessimistiska om framtiden. Hushållens konfidensindikator, som visar hushållens syn på den egna och den svenska ekonomin, ligger nu klart under det historiska genomsnittet 8. Skillnaderna inom den privata tjänstesektorns olika delar är stora. Aktiviteten har förblivit relativt god för konsultverksamhet, uthyrning, hotell- och restaurang samt för bemanningsföretag. Däremot är handeln, och i synnerhet sällanköpsvaruhandeln, mycket missnöjd med försäljningsutvecklingen under de senaste månaderna, vilket beror på hushållens minskade konsumtionsvilja. Sammantaget bedöms sysselsättningen fortsätta att öka inom den privata tjänstesektorn under 2012 men i väsentligt lägre takt än under. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom den privata tjänstesektorn i Uppsala län Nettotal Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning 7 Konjunkturbarometern, november, Konjunkturinstitutet 8 Se 7

15 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 12 Fortsatt brist på flera yrkesgrupper Kapacitetsutnyttjandet inom den privata tjänstesektorn är ungefär oförändrat sedan i våras. Drygt hälften av företagen kan öka produktionen med högst 10 procent utan att behöva anställa mer personal. I sektorn som helhet har rekryteringsproblemen minskat sedan i våras. Då uppgav 27 procent av företagen att de hade haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. I höstens undersökning angav 18 procent av företagen rekryteringsproblem. Störst rekryteringsproblem har branschen information och kommunikation samt transportsektorn där omkring hälften av företagen har haft svårt att få tag i personal under det senaste halvåret. Det är stor brist på kvalificerad IT-personal som exempelvis mjukvaru- och systemutvecklare samt IT-arkitekter. Inom transportsektorn är det brist på lastbils- och långtradarförare och bussförare. Det råder även brist på vissa andra yrkesgrupper inom andra sektorer, till exempel lastbilsmekaniker och kockar med specialistkunskaper. Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. I våra beräkningar ingår all offentligt finansierad verksamhet, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. I Uppsala län arbetar många inom den offentliga tjänstesektorn, omkring personer. Det motsvarar mer än vart tredje jobb i länet. Nettoutpendlingen var nästan personer år. Antalet sysselsatta inom sektorn bedöms vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Utvecklingen mot allt fler privata aktörer väntas fortsätta. Medan arbetsgivarna inom verksamheter med offentlig huvudman bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska både i år och nästa år är de privata utförarna mer positiva och räknar med ett ökat antal anställda. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare inom skola, vård och omsorg. Brist på personal inom utbildningsverksamheten Utbildningssektorn sysselsatte drygt personer i länet. Här ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola, vuxenutbildning samt folkhögskola. Utbildningssektorn i Uppsala län kännetecknas av de två stora universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet är länets tredje största arbetsgivare, efter Uppsala kommun och landstinget, med drygt anställda. Vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar omkring personer. Efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten följer till stor del barnoch ungdomskullarnas storlek. För närvarande är de stora barnkullarna från början av 1990-talet på väg ut från gymnasieskolan. Även inom grundskolan minskar elevunderlaget. I stället ökar antalet barn inom förskolan. Under prognosperioden väntas därför antalet sysselsatta minska något inom gymnasieskolan och öka inom förskolan. Bedömningen är dock olika för offentliga och privata huvudmän. De privata aktörerna är mer positiva och räknar med ett ökat antal anställda inom utbildningssektorn. Hälften av kommunerna uppger att det har varit brist på arbetskraft vid rekrytering till utbildningsverksamheten under det senaste halvåret. Störst har bristen varit vid rekrytering till barnomsorg och grundskola. De privata aktörerna uppger rekryteringssvårigheter i mindre omfattning.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 13 Det är brist på förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. På barnskötare och elevassistenter uppges det i stället vara överskott. Bristen på förskollärare beror dels på att det finns en ambition att andelen förskollärare ska öka inom barnomsorgen, dels på att intresset för att utbilda sig till detta yrke inte har varit tillräckligt stort. Stor brist på arbetskraft med lång högskoleutbildning inom vården d och omsorg omfattar primär- och slutenvård, tandvård samt äldre- och handikappomsorg. Omkring personer är sysselsatta i dessa verksamheter i Uppsala län. Totalt bedöms antalet sysselsatta vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Arbetsgivarna i privat regi är mer positiva än offentliga arbetsgivare vid bedömningen av antalet anställda nästa år. Inom vård- och omsorg är behovet av arbetskraft stort. Det beror framför allt på ersättningsrekryteringar till följd av pensionsavgångar och den naturliga omsättningen. Rekryteringssvårigheterna har successivt ökat under de senaste åren. I höstens undersökning uppger två av tre arbetsgivare inom den offentliga hälso- och sjukvården brist på arbetskraft. Motsvarande andel bland privata aktörer är en av tre. Bristen är stor på yrkesgrupper inom vården med långa högskoleutbildningar, framför allt läkare, specialistsjuksköterskor och tandläkare. När arbetsgivarna inte lyckas rekrytera den personal de behöver så anlitas i stället bemanningspersonal och befintlig personal får arbeta mer. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden, personliga assistenter och behandlingsassistenter. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat i Uppsala län Nettotal Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

17 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 14 Utbudet av arbetskraft Uppsala län har en förhållandevis ung och välutbildad befolkning. Länet har ett positivt inflyttningsnetto och födelseöverskott, vilket ger en stark befolkningstillväxt. Det är dock stora skillnader mellan länets olika kommuner. Stor inflyttning till länet Befolkningstillväxten är stark i Uppsala län. Under de senaste åren har befolkningen ökat med i genomsnitt personer per år. Hälften av ökningen utgörs av personer i yrkesverksam ålder och ungefär lika många är äldre än 65 år. Det totala antalet barn och ungdomar minskade i Uppsala län. Antalet barn i grundskole- och gymnasieåldrarna minskade medan antalet förskolebarn ökade. Befolkningen i länet uppgick till nästan personer i slutet av. Av dessa var närmare i åldrarna år. Omkring i åldrarna år var utrikes födda 9. Uppsala län har under hela 2000-talet haft ett positivt flyttningsöverskott, det vill säga det är fler som flyttar till länet än från länet. År uppgick inflyttningsöverskottet till nästan personer, varav drygt var inrikes flyttnetto och utrikes flyttnetto. Alla kommuner utom Östhammar hade en befolkningstillväxt. Den starkaste tillväxten hade Uppsala och Knivsta kommun. Antalet invandrare till Sverige var något lägre än vad det har varit under de senaste åren. År invandrade närmare personer till Sverige jämfört med året innan. Invandringen till Uppsala län fortsatte däremot att öka. Totalt invandrade drygt personer till länet. Gynnsam åldersstruktur Länet har en gynnsam åldersstruktur med en förhållandevis hög andel personer i yrkesverksamma åldrar. Andelen personer som är mellan 20 och 64 år har ökat sedan 1990 och uppgick till 60 procent. Under samma period minskade andelen barn och ungdomar något samtidigt som andelen äldre ökade. År var 24 procent av befolkningen i länet barn och ungdomar under 20 år och 17 procent var 65 år eller äldre. I riket var motsvarande andelar 58, 23 respektive 18 procent. Medelåldern i Uppsala län är knappt 40 år, vilket är näst lägst i landet efter Stockholms läns 39 år. Skillnaderna mellan länets olika kommuner är stora. Befolkningens medelålder är lägst i Knivsta kommun (36 år) och högst i Östhammars kommun (44 år). I Knivsta kommun är andelen barn och ungdomar stor och andelen äldre liten. I Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommun är i stället andelen äldre stor. I dessa kommuner utgör personer i åldern 65 år och äldre procent av befolkningen. Uppsala län har tillsammans med Halland, Stockholms, Kronobergs och Jönköpings län landets högsta medellivslängd. Högutbildade har i genomsnitt en högre medellivslängd än personer med kortare utbildning. För högutbildade är det små regionala skillnader i dödlighet. Däremot har personer med kortare utbildning i södra Sverige en lägre dödlighet än personer med kortare utbildning i norra Sverige. Men i Uppsala län är medellivslängden relativt hög även för kvinnor och män med förgymnasial utbildning och för män med gymnasial utbildning Befolkningsstatistiken, SCB 10 Livslängden i Sverige 2001-, Demografiska rapporter :2, SCB

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 15 Många utanför arbetskraften Arbetskraften definieras här som summan av den förvärvsarbetande nattbefolkningen enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik samt inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. År omfattade arbetskraften i Uppsala län cirka personer i åldrarna år. Av dessa utgjorde de utrikes födda 13 procent eller personer. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolkningens utveckling och struktur, förändringar i sysselsättningen, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Gruppen utanför arbetskraften utgörs av personer som är studerande, sjuka, hemarbetande, pensionärer med flera. Omkring personer i åldrarna år ingick inte i länets arbetskraft. Befolkningens arbetskraftsdeltagande i Uppsala län var därmed 74 procent. För personer födda i Sverige var arbetskraftsdeltagandet 77 procent och för utrikes födda 58 procent. Inflöde av arbetskraft från sjukförsäkringen Från och med den 1 januari trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. De nya reglerna innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade får arbetsträning och erbjuds andra insatser som kan leda dem vidare ut i arbetslivet. Det innebär att arbetskraftsutbudet under senare år har fått ett tillskott av personer som inte har ingått i arbetskraften under en längre tid. Sedan årsskiftet / har drygt personer i länet överförts från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Efter arbetslivsintroduktionen är nästan hälften av de tidigare sjukskrivna fortfarande inskrivna på Arbetsförmedlingen. De övriga återvänder till sjukförsäkringen igen. En mindre del har någon form av jobb efter arbetslivsintroduktionen. Högutbildad befolkning Befolkningens utbildningsnivå är hög i Uppsala län. Omkring 44 procent av befolkningen i åldrarna år har eftergymnasial utbildning och cirka 42 procent gymnasial utbildning. I riket som helhet är motsvarande andelar 38 och 46 procent. Kvinnor har i genomsnitt en högre utbildning än män. Nästan varannan kvinna, 48 procent, i Uppsala län har en eftergymnasial utbildning jämfört med 40 procent av männen 11. Till höstterminen sökte rekordmånga, , till högskolestudier i hela Sverige. Antalet antagna var också stort, Till Uppsala universitet var antalet behöriga förstahandssökande , av dessa blev antagna. Sveriges lantbruksuniversitet hade närmare behöriga förstahandssökande och drygt antagna 12. Antalet helårsstuderande bedöms vara i hela landet, vilket är något lägre än under toppåret. Fortfarande är nivån dock hög, historiskt sett. Vid flera lärosäten ökar emellertid antalet helårsstudenter. Det gäller Uppsala universitet, som räknar med nästan helårsstudenter, cirka 900 fler än Utbildningsregistret, SCB 12 Sökande och antagna till högskoleutbildning, Högskoleverket och SCB 13 Prognos av antal helårsstudenter, Högskoleverket

19 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 16 Öppet arbetslösa och sökande i program I detta avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den sammantagna gruppen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Minskad arbetslöshet sedan sommaren Från och med sommaren har arbetslösheten minskat i Uppsala län. Nedgången har fortsatt under. I oktober var det totala antalet inskrivna arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, personer i Uppsala län. Det var personer färre än under samma månad. Antalet motsvarar 6,0 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna år. I oktober förra året var andelen 6,8 procent. I hela landet har Uppsala län lägst andel totalt inskrivna arbetslösa. Därefter följde i oktober Hallands och Stockholms län med 6,4 procent. Högst var andelen i Gävleborgs län, 11,2 procent. I riket var andelen totalt inskrivna arbetslösa 8,2 procent. Arbetslöshetens nedgång har till viss del motverkats av en stark ökning av arbetskraftsutbudet. Ökningen av arbetskraftsutbudet beror på att fler har kommit ut på arbetsmarknaden till följd av politiska reformer, exempelvis förändrade regler hos Försäkringskassan. Andra orsaker är en stor invandring och stora ungdomskullar under senare år. Dessutom har det goda arbetsmarknadsläget med många nya jobb medfört att fler har sökt sig ut i arbetslivet. Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet avtar framöver på grund av att invandringen bedöms bli lägre och att inflödet av arbetskraft från Försäkringskassan väntas minska. Arbetslöshetens tillbakagång har skett till följd av både ett minskat antal nyinskrivna och att fler har lämnat arbetslösheten för att gå till ett arbete. Antalet nyinskrivna arbetslösa har minskat sedan början av i Uppsala län. Nyinskrivningen har främst minskat bland personer födda i Sverige. Även de flesta som har gått från arbetslöshet till jobb är inrikes födda. Diagram 6: Totalt inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften, år, januari 1992 oktober 16 Procent Uppsala län Riket Anm: Säsongrensad och trendad tidsserie, arbetskraften = registerbaserad arbetskraft Källa: Arbetsförmedlingen

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 17 Under hösten har arbetslöshetsstatistiken börjat visa allt fler tecken på en vikande efterfrågan på arbetskraft. Det är färre inskrivna som får jobb samtidigt som antalet nyinskrivna inte sjunker lika snabbt längre. Många deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin De flesta programdeltagare återfinns numera i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för ungdomar. Dessa program är i första hand till för personer med långa arbetslöshetstider och syftar till aktivitet med inriktning mot arbetslivet. Jobb- och utvecklingsgarantins första och andra fas omfattar sammanlagt 450 dagar och innebär vägledning, utbildning och praktik. Därefter följer sysselsättningsfasen, som ger olika former av sysselsättning med bibehållet aktivitetsstöd. I oktober deltog drygt personer i jobb- och utvecklingsgarantin i Uppsala län, varav 550 i sysselsättningsfasen. Det är en ökning med 100 personer sedan samma månad. I jobbgarantin för ungdomar var antalet deltagare över 800 personer. Ytterligare drygt 200 ungdomar deltog i jobb- och utvecklingsgarantin. Totalt har antalet ungdomar i garantierna minskat med nästan 200 sedan oktober. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bedöms bli fortsatt stort under de närmaste åren till följd av den lägre arbetskraftsefterfrågan. Grupper som står längre från ett arbete på arbetsmarknaden har fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom har utbudet av arbetskraft inom traditionellt svaga grupper ökat ovanligt kraftigt på senare år. Konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav är därmed hårdare. Många av dessa personer kan heller inte konkurrera om arbeten med högre utbildningskrav. Arbetslösheten ökar 2012 Det mesta talar nu för att arbetslösheten kommer att ligga i stort sett oförändrad under några månader för att därefter börja öka. Sammantaget bedöms antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgå till i genomsnitt personer under årets fjärde kvartal, vilket är nästan färre än under samma kvartal. Fram till fjärde kvartalet 2012 bedöms arbetslösheten öka. Det betyder att arbetslösheten i slutet av nästa år väntas uppgå till personer, vilket motsvarar cirka 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna år. I riket som helhet bedöms antalet arbetslösa och programdeltagare öka med drygt personer fram till fjärde kvartalet Tabell 7: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Uppsala län, prognos från kv 4 Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kv kv ,6% kv ,6% kv ,6% 2012 kv ,1% Källa: Arbetsförmedlingen

21 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 18 Arbetslöshetens struktur Den återhämtning som har skett sedan andra halvåret har i första hand kommit arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden tillgodo. Förbättringen för grupper med en svagare ställning har endast varit marginell. Denna situation kommer att ändras gradvis framöver, så att det kommer att ske en tydligare ökning av antalet arbetslösa med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det beror på att nyexaminerade väntas få svårare att få ett jobb och att personer med tidsbegränsade anställningar i allt mindre utsträckning får en fast anställning. Till detta kommer att antalet varsel om uppsägning bedöms öka under nästa år. Under det tredje kvartalet var i genomsnitt personer eller 6,1 procent av arbetskraften i Uppsala län öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Den relativa arbetslösheten var lika stor bland kvinnor och män. Skillnaderna i arbetslöshet är däremot stora mellan länets kommuner. Störst andel arbetslösa inklusive programdeltagare hade Älvkarleby kommun under årets tredje kvartal, 9,3 procent av arbetskraften. Lägst arbetslöshet hade Knivsta och Håbo kommun, 3,7 respektive 3,8 procent. I Tierp var skillnaderna i arbetslöshet mellan könen störst. Där hade kvinnorna en arbetslöshet på 9,2 procent jämfört med 6,7 procent för männen. Tabell 8: Arbetslöshetens struktur i Uppsala län. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kvartal 3 år Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent Kommun Totalt år Eftergymnasial Kvinnor Män Unga år Äldre år Inrikes födda Utrikes födda Utbildning Grundskola Gymnasial Håbo 3,8 4,4 3,3 8,0 4,1 3,5 6,1 7,3 3,1 3,3 Älvkarleby 9,3 10,5 8,3 28,0 7,2 8,3 20,9 17,0 8,3 5,9 Knivsta 3,7 3,9 3,4 10,0 3,5 3,1 9,2 6,7 3,7 2,8 Heby 6,2 6,9 5,7 16,6 4,9 5,4 17,6 10,3 5,2 5,6 Tierp 7,8 9,2 6,7 20,3 5,7 6,9 20,5 14,4 6,9 5,1 Uppsala 6,5 6,1 6,9 12,7 5,2 4,7 16,1 15,8 7,1 4,4 Enköping 6,0 6,7 5,4 14,2 4,7 5,0 15,5 13,1 5,3 3,9 Östhammar 4,0 4,3 3,6 11,9 2,4 3,5 10,9 6,8 3,6 2,7 Uppsala län 6,1 6,1 6,1 13,5 4,9 4,7 15,3 13,1 6,0 4,2 Länet i fjol 6,9 6,8 7,0 15,9 5,1 5,6 16,3 14,2 7,0 4,7 Riket 8,0 8,2 7,9 18,2 6,2 6,0 20,1 17,2 7,8 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Högst arbetslöshet har utrikes födda, ungdomar, personer med enbart grundskola och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bland utrikes födda var arbetslösheten, inklusive programdeltagare, 15,3 procent under tredje kvartalet. Ungdomsarbetslösheten var 13,5 procent och arbetslösheten bland personer som saknar gymnasieutbildning var 13,1 procent. Ungdomsarbetslösheten är högst i Älvkarleby kommun, 28 procent. Även i Tierps kommun är andelen arbetslösa ungdomar stor. Arbetslösheten bland utrikes födda är hög i Älvkarleby och Tierps kommun. För personer med kort utbildningsbakgrund är arbetslösheten högst i Älvkarleby och Uppsala kommun.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Uppsala län 19 Håbo kommun har lägst arbetslöshet bland utrikes födda. Även ungdomsarbetslösheten är lägst i Håbo kommun. Knivsta och Östhammars kommun har lägst arbetslöshet bland personer med endast grundskoleutbildning. Arbetslösheten i Uppsala län är lägre än riksgenomsnittet för samtliga grupper. Under det senaste året har den relativa arbetslösheten sjunkit i alla grupper. Tabell 9: Långtidsarbetslösa, dvs. öppet arbetslösa mer än 6 månader, 100 dagar för ungdomar år, samt sökande i jobboch utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp, Uppsala län kvartal 3 kvartal 3 Riket kvartal 3 Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Funktionsnedsatta Inrikes födda Utrikes födda Utomeuropeiskt födda Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Arbetsförmedlingen Allt fler långtidsarbetslösa Långtidsarbetslös är den som har varit inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i jobb- och utvecklingsgarantin i minst sex månader. För ungdomar i åldrarna år är tidsgränsen minst 100 dagar i öppen arbetslöshet eller i jobbgarantin för ungdomar. Antalet långtidsarbetslösa i Uppsala län uppgick i genomsnitt till personer under årets tredje kvartal. Det är endast knappt 100 färre än under samma kvartal i fjol. Samtidigt minskade det totala antalet inskrivna arbetslösa med personer. Det betyder att nedgången av arbetslösheten framför allt skedde bland personer med kortare tider i arbetslöshet. Eftersom antalet arbetslösa med kort inskrivningstid har minskat mer än antalet långtidsarbetslösa så är andelen långtidsarbetslösa högre i år än förra året. Totalt har 45 procent av de arbetslösa i Uppsala län varit utan arbete i mer än sex månader (100 dagar för ungdomar). Förra året var motsvarande andel 40 procent. I riket som helhet är varannan arbetslös långtidsarbetslös. Andelen långtidsarbetslösa är högst bland ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Den är även hög bland dem med endast förgymnasial utbildning. Långtidsarbetslösheten är också högre bland män än bland kvinnor.