PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

Transkript

1 PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN...6 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...11 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR YRKESBAROMETER...23 DIAGRAMBILAGA...24 Definitioner Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. RAMS: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässig variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 3 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västmanland län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 211 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 212. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Fortsatt uppåt på arbetsmarknaden Förstärkningen av arbetsmarknaden fortsätter. Bland annat är efterfrågan på arbetskraft stark, varslen på en fortsatt låg nivå samtidigt som företagen förväntar sig en fortsatt god efterfrågeutveckling framöver. Detta vittnar om en återhämtning på bred front som bedöms ha en positiv inverkan både på sysselsättningen och på arbetslösheten i länet i år och nästa år. Arbetskraften växer Arbetskraften bedöms öka både i år och nästa år. 1 En fallande efterfrågan på arbetskraft brukar leda till att antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande krymper, då framförallt många söker sig till studier. När läget på arbetsmarknaden förbättras och möjligheterna att få ett jobb ökar väntas åter fler söka sig till arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetskraften i Västmanlands län ökar med 36 personer i år och med 23 personer år 212. Arbetskraften ökar till följd av ett förbättrat arbetsmarknadsläge som får fler att söka sig till arbetskraften. Denna effekt är särskilt tydlig i år. Den fortsatta minskningen av tidigare sjukskrivna som nu ställer sig till arbetsmarknadens förfogande bidrar också till arbetskraftsutbudets expansion. Antalet sysselsatta ökar under 211 och 212 Den oväntat starka utvecklingen på arbetsmarknaden leder till att Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i länet ökar i år med omkring 2 3 personer. Det är en kraftig revidering jämfört med den bedömning som gjordes hösten 21 då sysselsättningen beräknades öka med 1 4 personer. Revideringen vittnar om den mycket starka utvecklingen på arbetsmarknaden som också leder till att sysselsättningen ökar nästa år, om än i en dämpad takt, med cirka 9 personer. Arbetslösheten fortsätter att minska Förbättringen på arbetsmarknaden leder till att arbetslösheten i år faller med 1 9 personer för att uppgå till 6,7 procent av befolkningen (16-64 år). Under 212 beräknas arbetslösheten minska med 65 personer för att totalt uppgå till 6,3 procent av befolkningen (16-64 år). Många med långa tider i arbetslöshet Det är ett stort antal arbetslösa som redovisar långa tider i arbetslöshet. Ett sätt att illustrera detta är att redovisa de arbetslösas sammanlagda tid i arbetslöshet under den senaste tioårsperioden. Av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen är det tre av tio som varit arbetslösa i mer än tre år under de senaste tio åren. Utvecklingen visar även att det är ett växande antal arbetslösa som varit arbetslösa i mer än två år. Det visar att många arbetslösa har mycket svårt att etablera sig i arbetslivet även i tider med god efterfrågan på arbetskraft. 1 Arbetskraften i föreliggande prognos summeras av antalet sysselsatta samt inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen. Åldersgruppen som avses i rapporten är genomgående personer år.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Stark efterfrågan de senaste 6 månaderna En stor andel av företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat under det senaste halvåret. I synnerhet rapporterar arbetsgivarna i industrin och den privata tjänstesektorn om en god utveckling under de gångna sex månaderna. Fortsatt framtidsoptimism Företagen ser mycket ljust på utvecklingen för de kommande sex månaderna. Denna optimism omfattar samtliga näringsgrenar men är särskilt utmärkande i byggindustrin. Företagens bedömning på längre sikt, det vill säga 6-12 månader, visar på en fortsatt optimism, om än något dämpad jämfört med bedömningen på 6 månader. Det är genomgående högre stämningsläge bland företagen våren 211 än jämfört med hösten 21. Tabell 1: Andelen av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på deras varor och tjänster minus andelen av arbetsställen som bedömer en minskning Senaste 6 månaderna Vår 211 Höst 21 Vår 21 Vår 211 Kommande 6 månader Höst 21 Vår månader framöver Vår 211 Höst 21 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vår 21 Lediga platser Statistik på antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen visar att antalet började minska under tredje kvartalet 27, det vill säga ungefär ett år innan den stora varselvågen i länet. Denna utveckling upphörde kvartal 3 29, då antalet anmälda lediga platser åter började öka. Därefter har antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen genomgående legat på höga nivåer. Under kvartal anmäldes totalt 6 2 lediga platser till länets arbetsförmedlingar. Det är en ökning med 1 8 platser jämfört med samma kvartal 21. Under årets tre första månader har flest antal lediga platser anmälts inom finansiell verksamhet och företagstjänster, vård och omsorg samt handel. Jämfört med kvartal 1 21 har antalet lediga platser under årets första kvartal ökat mest inom byggindustrin (+255 %), transport (+234 %) samt tillverkningsindustrin (+11 %). Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 211. Säsongsrensade och trendade värden Källa: Arbetsförmedlingen

5 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 5 Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Måttet kan således vara en framåtblickande indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft. Företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uppger ett lägre kapacitetsutnyttjande jämfört med deras svar både våren och hösten 21. Det är en lägre andel företag som nu uppger att produktionen inte kan öka överhuvudtaget utan att arbetskraft behöver rekryteras. Totalt 18 procent av företagen bedömer att produktionen inte kan öka utan att personalstyrkan måste utökas. Det är en minskning med 7 procentenheter sedan hösten 21 och är även en något lägre andel än våren 21. Andelen företag som bedömer att produktionen kan öka med 1-1 procent uppgår till 42 procent. Det är en något högre andel än hösten 21. Förklaringen till det lägre kapacitetsutnyttjandet är att många företag under senaste halvåret har rekryterat arbetskraft. Jämfört med höstens intervjuundersökning är det framför allt arbetsgivare i industrin och byggnadsverksamhet som uppger ett något lägre kapacitetsutnyttjande, vilka är två näringar där många arbetsgivare hösten 21 uppgav ett högt kapacitetsutnyttjande och nu våren 211 uppger att de har rekryterat arbetskraft. I takt med en fortsatt god utveckling av efterfrågan på företagens varor och tjänster så kommer företagens lediga kapacitet att minska under prognosperioden. Detta kan i sin tur bidra till att hålla uppe efterfrågan på arbetskraft. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn procent 1-1 procent 11-2 procent 21-3 procent Över 3 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka procent, 1-1 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Allt fler företag uppger att de har upplevt svårigheter att finna kompetent arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. I vårens intervjuundersökning är det totalt 27 procent av företagen som anger att de haft problem med att finna kompetent arbetskraft. Det är det högsta bristtal som uppmätts i länet sedan hösten 28, då 3 procent av arbetsgivarna uppgav detta problem. Högre bristtal i industrin och privata tjänstesektorn Jämfört med arbetsgivarnas svar både våren samt hösten 21 har bristen på arbetskraft ökat tydligt inom industrin och privata tjänstesektorn. Det är också dessa två näringar där flest arbetsgivare rapporterar om en ökad efterfrågan och under det senaste halvåret uppger att de genomfört flest antal rekryteringar. Vår 211 Höst 21 Vår 21 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Tabell 3: Andel arbetsgivare som anger att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

6 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanland län 6 Varsel Antalet personer som varslas om uppsägning är en indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft. I tider med god aktivitet i ekonomin och hög efterfrågan på företagens varor och tjänster är det färre som varslas om uppsägning. Antalet personer berörda av varsel om uppsägning har, efter varselvågen i slutet av 28 och början av 29, minskat betydligt i antal. 2 Den oväntat snabba återhämtningen i svensk ekonomi återspeglade sig även i varselstatistiken som snabbt var tillbaka på mer normala nivåer under andra halvan av 29. Under 21 var det totalt 67 personer som varslades om uppsägning, vilket är betydligt lägre än det historiska genomsnittet i länet på knappt 2 varslade personer per år. Inledningen av 211 indikerar att antalet personer som i år varslas om uppsägning kommer att ligga en bra bit under det historiska genomsnittet. Fram till och med slutet av april hade 23 personer varslats om uppsägning. Det är något färre än vid motsvarande period föregående år. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. april) 23 Källa: Arbetsförmedlingen Långt ifrån alla varsel verkställs Statistik på antalet verkställda varsel visar att det är långt ifrån alla varsel i länet som leder till uppsägning. Under perioden januari 28- oktober 21 varslades drygt 6 6 personer om uppsägning. Av dessa var det drygt 3 8 personer som fick sina varsel verkställda inom en period på sex månader. Verkställningsgraden, d v s andelen verkställda varsel, uppgick således till 58 procent. Det innebär att lite mer än hälften av varslen verkställdes under denna period. 2 Ungefär hälften av de varslade under 28 och 29 varslades om uppsägning under kvartal 4 28 och kvartal Näringsgrenar och yrken Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i länet ökar både i år och nästa år. I år beräknas sysselsättningen öka med knappt 2 3 personer. En god sysselsättningsutveckling väntas i industrin, byggindustrin samt privata tjänstenäringen. Under 212 beräknas sysselsättningen fortsätta öka, dock i en dämpad takt. Sysselsättningen bedöms öka med 9 personer 212. Flertalet av dessa jobb bedöms växa till i den privata tjänstesektorn. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognos perioden Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk är en liten näring som sysselsätter omkring 1 6 personer. Det motsvarar 1,4 procent av alla sysselsatta i länet. 3 I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 211 bedömer 7 av 1 arbetsgivare att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka under de kommande sex månaderna. Deras bedömning för de därpå följande sex månaderna, är något mindre positiv då 5 av 1 arbetsgivare bedömer att efterfrågan fortsätter att öka. Kapacitetsutnyttjandet i jord- och skogsbruk har inte stigit sedan hösten 21. I vårens undersökning uppgav 1 av 5 arbetsgivare att produktionen inte kan öka utan att tillgripa rekrytering av arbetskraft. Det är oförändrat sedan hösten 21. Det är en liten andel av de sysselsatta i länet som är verksamma i jord- och skogsbruk. Företagen uppger inte några expansiva rekryteringsplaner. Bedömningen är att antalet sysselsatta inom näringen kommer att vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Industrin Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Industrin drabbades hårt av krisen Industrin är en mycket viktig näring i Västmanlands län. Antalet sysselsatta inom näringen uppgick till knappt 22 personer år SCB:s AKU (Arbetskraftsundersökning) år 4 AKU år

7 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 7 Det motsvarar knappt 2 procent av alla sysselsatta i länet. Industrin drabbades hårt av den globala vikande efterfrågan på svenska industrivaror. Detta framgick tydligt i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 29 då 2 av 3 arbetsgivare inom industrin angav att efterfrågan på deras varor hade minskat under det senaste halvåret. Den vikande efterfrågan hade även en negativ inverkan på antalet sysselsatta inom näringen. Mellan åren 29 och 21 minskade antalet sysselsatta inom industrin med cirka Positiva tongångar Stämningsläget i industrin kan liknas vid en rekyl. 29 bedömde 1 av 3 arbetsgivare att efterfrågan på deras varor skulle minska under det kommande halvåret. Ett år senare, våren 21, hade stämningsläget blivit betydligt mer optimistiskt, en utveckling som sedan hållit i sig. I Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning bedömer 6 av 1 arbetsgivare att efterfrågan kommer att öka under de kommande 6 månaderna. Denna optimism håller i sig även i deras bedömningar för de därpå följande 6 månaderna. Mer lediga personalresurser Intervjuundersökningen våren 211 visar att de lediga personalresurserna har ökat sedan hösten 21. Denna bild bekräftas även vid jämförelse av arbetsgivarnas svar våren 21. I vårens intervjuer är det 14 procent av arbetsgivarna som anger att produktionen inte kan öka utan att behöva tillgripa rekryteringar. Knappt 5 procent av arbetsgivarna bedömer att produktionen kan öka med 1-1 procent innan arbetskraft behöver rekryteras. Att industrin uppger större lediga personalresurser förklaras av att ett flertal företag inom industrin utökat sin personalstyrka under det senaste halvåret. Tilltagande brist på arbetskraft Andelen arbetsgivare inom industrin som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret har ökat betydande sedan hösten 21. Denna utveckling förutspåddes även i höstens prognos. I Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning uppger 27 procent av arbetsgivarna inom industrin att de upplevt rekryteringsproblem vid rekrytering under det senaste halvåret. Denna andel har ökat med 16 procentenheter sedan hösten 21 och är även högre än det historiska genomsnittet. Detta är en oroande utveckling inte minst då många arbetsgivare planerar att rekrytera under det kommande halvåret. Det finns således en stor risk att många arbetsgivare inte kommer att finna den arbetskraft de söker och att detta i kombination med kommande åldersavgångar påverkar företagens förutsättningar att möta en fortsatt god efterfrågan. Sysselsättningen ökar i år Det finns mycket som talar för att antalet sysselsatta i industrin, trots stigande brist på arbetskraft, sammantaget ökar under prognosperioden. I synnerhet kan vi vänta oss en fortsatt god efterfrågan på industrivaror under innevarande år, vilket har en positiv inverkan på antalet sysselsatta i näringen. För nästa år, 212, är ett troligt scenario att aktiviteten inom industrin dämpas bland annat till följd av en något svagare efterfrågan från omvärlden. Detta i sin tur innebär att sysselsättningsutvecklingen blir betydligt mer blygsam år 212. Byggnadsverksamhet Näringen sysselsätter knappt 1 Näringen byggnadsverksamhet sysselsätter cirka 1 personer i Västmanlands län. Det motsvarar ungefär åtta procent av samtliga sysselsatta i länet. 6 Antalet sysselsatta inom byggindustrin minskade inte nämnvärt under den ekonomiska krisen, utan har sedan kvartal 4 år 28 legat kring cirka 1. 7 Gynnsam marknadsutveckling Byggsektorn har, i samklang med konjunkturåterhämtningen, befunnit sig i en expansiv fas. I vårens intervjuer är det 4 av 1 företag som uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Ungefär lika många företag uppger en oförändrad efterfrågan, vilket kan tolkas som en positiv utveckling då företagen hösten 21 uppgav en god utveckling av efterfrågan på deras tjänster. Företagens bedömning av efterfrågan för det kommande halvåret är mycket positiv. Knappt 9 av 1 företag bedömer att efterfrågan kommer att öka. Bedömningen för de därpå följande sex månaderna är som väntat något mer dämpad då 6 av 1 företag bedömer att efterfrågan kommer att fortsätta öka. Företagen inom byggindustrin brukar i regel i vårens intervjuer vara mindre optimistiska på 6-12 månaders sikt, vilket förklaras av en säsongsbetingad efterfrågan på byggtjänster. 5 ibid. 6 Enligt SCB:s AKU, årsmedeltal för år 21 7 AKU, kvartalsdata kvartal 4 28-kvartal 4 21

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanland län Högt kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet är högt i byggindustrin. I vårens intervjuundersökning är det 1 av 3 arbetsgivare som anger att produktionen inte kan öka utan att det måste till rekrytering av arbetskraft. Vidare är det lika många som bedömer att produktionen kan öka i intervallet 1-1 procent. Sammantaget är kapacitetsutnyttjandet lite mindre ansträngt än hösten 21, men i linje med det historiska genomsnittet i branschen. Brist på arbetskraft Det föreligger fortsatt stor brist på arbetskraft. I Arbetsförmedlingens dialog med arbetsgivarna våren 211 är det 1 av 3 arbetsgivare som anger att de haft svårigheter att finna kompetent arbetskraft under det senaste halvåret. Denna andel är visserligen något lägre än hösten 21 men bristtalen i byggindustrin är högre än i de andra näringarna. I samklang med en fortsatt gynnsam utveckling i byggindustrin kommer rekryteringsproblemen att vara fortsatt stigande under prognosperioden. Fler sysselsatta framöver Utvecklingen i byggindustrin är god. Företagen rapporterar att de har rekryterat under det senaste halvåret, vilket de anger att de även kommer att göra under de kommande sex månaderna. Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen i byggindustrin kommer att fortsätta att stiga under prognosperioden och då i synnerhet under innevarande år. Privata tjänster Privata tjänster sysselsätter flest i länet Den privata tjänstesektorn är den näring som sysselsätter flest i länet. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning sysselsatte den privata tjänstesektorn cirka 49 personer år 21. Det innebär att cirka 4 av 1 sysselsatta i länet verkar inom den privata tjänstenäringen. Fortsatt framtidsoptimism Det råder fortsatt framtidsoptimism bland arbetsgivarna i den privata tjänstesektorn. I vårens dialog med arbetsgivarna är det 6 av 1 som bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka under det kommande halvåret. Denna bedömning gäller även för de därpå följande sex månaderna. Detta ligger i linje med företagens svar hösten 21 och är betydligt högre än det historiska genomsnittet för näringen. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de större branscherna i den privata tjänstesektorn. Finansiell verksamhet och företagstjänster Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster är en heterogen grupp innehållandes verksamheter inom bland annat finans- och försäkringsverksamhet, konsultverksamheter och reklambyråer. Företagen ser mycket positivt på det kommande året. Fler än hälften av de tillfrågade företagen bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka såväl för det kommande halvåret som för de därpå följande sex månaderna. Den positiva marknadsutvecklingen visar sig även genom ett stigande kapacitetsutnyttjande. Det är nu en något högre andel företag, jämfört med våren 21, som anger att de inte kan möta en högre efterfrågan utan att utöka personalstyrkan. Samtidigt anger allt fler företag att det börjar bli svårare att få tag i kompetent arbetskraft. Totalt 4 av 1 arbetsgivare uppger att de inte lyckats få tag i den kompetens de efterfrågat vid rekrytering under det gångna halvåret. 21 var det 2 av 1 som angav rekryteringsproblem på grund av bristande kompetens bland de sökande. Handel Handeln är kanske den bransch som är mest känslig för konjunktursvängningar. Försäljningen i handeln styrs bland annat av hushållens framtidsförväntningar och utvecklingen av deras reala disponibla inkomster. Handeln ser ljust på innevarande år. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning är det 6 av 1 företag som väntar sig en stigande efterfrågan under de kommande sex månaderna. Denna optimism håller i sig även i deras bedömning av utvecklingen på 6-12 månader framöver. Denna optimism har, i samklang med en god utveckling av privat konsumtion, präglat handeln sedan hösten 21. Det finns fortsatt lediga personalresurser i handeln. Knappt 1 av 1 arbetsgivare anger att de inte kan möta en högre efterfrågan utan att tillgripa rekrytering av arbetskraft. Ungefär hälften av arbetsgivarna bedömer att efterfrågan kan öka med 1-1 procent innan personalresurserna blir så ansträngda att de måste rekrytera mer personal. Även bristtalen är låga inom handeln. Cirka 17 procent av arbetsgivarna uppger att de upplevt svårigheter att finna kompetent arbetskraft under det senaste halvåret. Det är en ökning med 1 procentenheter sedan våren 21. Bristtalen inom branschen är således fortsatt låga, om än stigande. Det finns faktorer som talar både för och emot att den positiva utvecklingen i handeln fortskrider. Det som talar för är den tydliga förbättringen av arbetsmarknaden. Att just

9 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 9 arbetsmarknaden förbättras borde vara en av de faktorer som har störst inverkan på hushållens framtidsoptimism och konsumtionsvilja. Det som talar för att konsumtionen dämpas är stigande boenderäntor som påverkar räntekänsliga hushåll, och högre råvarupriser som urholkar hushållens köpkraft, vilket sammantaget kan leda till att hushållens konsumtion dämpas. Arbetsförmedlingens bedömning är att det finns en överhängande risk att handelns optimism om framtiden inte kommer att infrias av den faktiska försäljningsvolymen. Hotell och restaurang Den ekonomiska återhämtningen har påverkat branschen som präglats av en stigande optimism sedan hösten 29. I Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning svarar cirka hälften av arbetsgivarna att de väntar sig en ökad försäljning både för de kommande 6 månaderna och för de därpå följande 6 månaderna. Arbetsgivarna inom branschen rapporterar om ett fortsatt lågt kapacitetsutnyttjande. 211 är det 1 av 1 arbetsgivare som uppger att de inte kan möta en högre efterfrågan utan att rekrytera arbetskraft. Vidare är det 2 av 1 som bedömer att efterfrågan kan öka med 1-1 procent innan de måste utöka personalstyrkan. I de flesta företag i branschen finns det således fortsatt stora lediga personalresurser. Det är en något högre andel arbetsgivare i branschen som rapporterar om svårigheter att finna lämplig arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Cirka 3 av 1 arbetsgivare uppger dessa problem i vårens intervjuundersökning. För ett år sedan, våren 21, var det 1 av 1 arbetsgivare som hade upplevt dessa problem. Transport Transport är en bransch som gynnas i tider med god aktivitet i ekonomin. Inte minst gynnas branschen av en god efterfrågan inom industrin och byggindustrin. Det råder optimism inom transportnäringen. Knappt hälften av företagen uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Vidare är det en ungefär lika stor andel som bedömer en ökad efterfrågan för de kommande sex månaderna och även för perioden 6-12 månader. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är i stort sett oförändrat sedan hösten 21. I Arbetsförmedlingens dialog med arbetsgivarna är det 1 av 3 som uppger fullt kapacitetsutnyttjande. Det är något färre som anger att efterfrågan kan öka med 1-1 procent innan mer arbetskraft behöver rekryteras. Bristtalen inom branschen har dock stigit. 211 uppger 24 procent att de haft problem att finna kompetent arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. För ett år sedan var denna andel 15 procent. I takt med en fortsatt god efterfrågan inom branschen kommer bristtalen att fortsätta stiga under prognosperioden. Offentliga tjänster En tredjedel sysselsatta i offentlig sektor Den offentliga tjänstenäringen sysselsätter cirka 34 personer, eller knappt 3 procent av samtliga sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta i den offentliga sektorn har minskat. Mellan åren 29 och 21 uppgår minskningen enligt AKU till 1 5 personer. Något färre tror att tjänsteproduktionen ökar Vår dialog med de offentliga verksamheterna visar att tjänsteproduktionen i de flesta verksamhetsområden varit oförändrad de senaste sex månaderna. 7 av 1 företrädare från de offentliga verksamheterna uppger en oförändrad tjänsteproduktion under det senaste halvåret. Vidare anger 2 av 1 arbetsgivare att tjänsteproduktionen har ökat. Bedömningen för det kommande halvåret visar att 2 av 1 företrädare i den offentliga sektorn bedömer att efterfrågan kommer att öka. Den andelen är dock något lägre vid bedömningen för utvecklingen 6-12 månader framöver. Oförändrat bristtal Andelen företrädare i de offentliga verksamheterna som upplevt brist på arbetskraft är oförändrat jämfört med hösten 21. I vårens intervjuundersökningar uppger 1 av 4 företrädare att de upplevt svårigheter att hitta rätt kompetens vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är i linje med det genomsnittliga bristtalet under de gångna åren.

10 1 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanland län Kommunala verksamheter Barnomsorgen Antalet barn i åldrarna 1-5 år har ökat i länet sedan 27. Denna uppgång har även noterats i åldrarna 6-9 år. En stor andel av barn i dessa åldrar är inskrivna i barnomsorgen. 8 Den demografiska utvecklingen med växande barnkullar i åldrarna 1-9 år avspeglar sig även i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med de offentliga verksamheterna. Utveckling under det senaste halvåret i den offentliga tjänstesektorn har varit mest gynnsam inom barnomsorgen. Bedömningen för det kommande halvåret är fortsatt positiv medan bedömningen för det därpå följande halvåret är något mer dämpad. Växande barnkullar i åldrarna 1-9 år under de senaste åren gör att vi bedömer att antalet sysselsatta inom barnomsorgen kommer att öka under prognosperioden. Landstingens verksamhet Antalet anställda i landstingens olika verksamheter har krympt under det senaste året. Denna bild bekräftas både i vår dialog med företrädarna från landstingens verksamheter och i statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 9. I synnerhet har antalet sysselsatta minskat inom primärvården och övrig landstingsverksamhet. Däremot uppger företrädarna från tandvården en oförändrad sysselsättning det senaste året. Både primärvården, lasarett och slutenvårdskliniker signalerar att de kommer att minska antalet anställda på ett års sikt. Arbetsförmedlingen bedömer att såväl primärvården som lasarett och slutenvårdskliniker kommer att fortsätta minska antalet anställda under prognosperioden, medan antalet anställda i övriga landstingsverksamheter kommer att vara i stort sett oförändrade. Mindre barnkullar påverkar grund- och gymnasieskolan Barnkullarna i grundskoleålder (7-15 år) minskar i länet. Den utvecklingen har pågått sedan ett par år tillbaka. Denna utveckling noteras även i åldrarna år (gymnasieålder). Utvecklingen med krympande barnkullar i grund- och gymnasieålder visar sig även i vår dialog med företrädarna för grund- och gymnasieskolan som överlag bedömer att verksamheten inte kommer utvecklas under prognosperioden. Bedömningen vad gäller sysselsättningsutvecklingen är att antalet sysselsatta i den kommunala grund- och gymnasieskolan minskar under prognosperioden. Detta till följd av ett minskat elevunderlag samtidigt som privata friskolor fortsätter att konkurrera om elevunderlaget. Denna bild bekräftas även vid vår dialog med företrädarna för den kommunala grund- och gymnasieskolan. Den kommunala vård och omsorgen Företrädare för den kommunala vård och omsorgen bedömer att utvecklingen kommer vara i stort sett oförändrad under prognosperioden. Företrädare från verksamheten uppger även att antalet sysselsatta har minskat något under det gångna året, men att det finns planer på att öka antalet sysselsatta på ett års sikt. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta inom den kommunala vård och omsorgen kommer att öka svagt under prognosperioden. 8 Statistik från Skolverket för 21 visar att 87 % av alla 1-5 åringar i länet var inskrivna i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Andelen bland 6-9 åringar var 83 %. 9 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS)

11 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanland län 11 Utbudet av arbetskraft På lång sikt är det utbudet av arbetskraft som avgör hur mycket sysselsättningen kan öka. För en god utveckling av sysselsättningen är det avgörande med ett högt arbetskraftsdeltagande, det vill säga andelen av den yrkesaktiva befolkningen som befinner sig i arbetskraften som antingen sysselsatta eller arbetslösa vid en viss tidpunkt. Arbetskraftsdeltagandet har sedan 26 årligen ökat i länet. År 26 låg arbetskraftsdeltagandet på 78,2 procent och under 21 uppgick deltagandet till 8,9 procent. 1 Det finns ett par faktorer som styr arbetskraftens storlek varav de främsta är demografin, storleken på nybörjare respektive avgångskullar vid landets utbildningsinstitutioner, möjlighet till pendling samt sannolikheten att finna ett arbete. Befolkningsutveckling Den faktor som har den enskilt största påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Sedan år 26 har befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) ökat med drygt 1 personer för att år 21 uppgå till personer i länet. Den arbetsföra befolkningens andel av den totala befolkningen i länet har dock minskat under samma tidsperiod. Det förklaras av en starkare befolkningsökning av invånare som är 65 år eller äldre. År 21 var 2 procent av länets invånare 65 år eller äldre, en andel som ökat med 1,5 procentenheter sedan Enligt SCB:s befolkningsprognos så beräknas den arbetsföra befolkningen minska med 1,6 procent fram till och med 225. Det innebär att arbetskraftens underliggande tillväxt (via tillväxt av arbetsför befolkning) blir allt svagare under de kommande åren. Samtidigt beräknas den totala befolkningen i länet växa med 5 procent under samma tidsperiod. Utbildning Antalet högskolenybörjare som är folkbokförda i Västmanland har ökat kraftigt sedan 27. Jämfört med läsåret 27 var det 39 procent fler som påbörjade en högskoleutbildning läsåret Motsvarande uppgång i elevantal har dock inte noterats vid länets vuxenutbildning. Läsåret 28/9 var drygt 5 av länets 2-64 åringar inskrivna vid vuxenutbild- ningen, vilket antalsmässigt är i stort sett oförändrat jämfört med läsåret 27/8. 13 Pendling Västmanland är ett län där pendlingen mellan regionala och lokala arbetsmarknader är viktig. Av länets kommuner är det Västerås och Fagersta kommun som redovisar en nettoinpendling. Övriga kommuner redovisar en nettoutpendling. 14 Statistik på den regionala arbetspendlingen, det vill säga arbetspendling från Västmanland till andra län, visar sammantaget på en nettoutpendling från länet. År 29 uppgick nettoutpendlingen till drygt 3 personer, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 28. Utvecklingen sedan 26 visar på att nettoutpendlingen årligen har minskat. 15 Stor grupp utanför arbetsmarknaden Trots ett högre arbetskraftsdeltagande under de senaste åren så finns det en stor grupp i arbetsför ålder som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Under 21 uppgick storleken på denna grupp till drygt 3 personer, eller 2 procent, av den arbetsföra befolkningen i länet. Det är fler kvinnor än män som står utanför arbetsmarknaden. Av det totala antal personer som befann sig utanför arbetskraften år 21 var cirka 6 procent kvinnor, en andel som varit relativt oförändrad de senaste åren i länet. Hur storleken på gruppen utanför arbetsmarknaden förändras beror bland annat på befolkningstillväxten, politiska reformer men också på hur arbetsmarknaden utvecklar sig. I goda tider med stark efterfrågan på arbetskraft kan vi förvänta oss att fler söker sig till arbetsmarknaden. Vidare visar Statistiska centralbyråns befolkningsprognos att befolkningen i arbetsför ålder minskar framöver. Samtidigt väntas överföringen av sjukskrivna från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen fortskrida. Sammantaget leder det till att antalet personer utanför arbetskraften minskar under prognosperioden. 1 AKU år 11 SCB:s befolkningsstatistik 12 Högskoleverkets statistik på länets nybörjare 13 Skolverkets statistik 14 Enligt RAMS år Vid jämförelse mellan förvärvsarbetande nattoch dagbefolkning i länet, RAMS

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanland län Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslösheten kulminerade i början av 21 Arbetslösheten, uttryckt som öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd som andel av befolkningen år, började öka under fjärde kvartalet 28. Ökningen uppgick till,3 procentenheter för att summera till 4,8 procent av befolkningen. Arbetslösheten fortsatte sedan att öka för att kvartal 1 21 kulminera på 8,6 procent av befolkningen, eller motsvarande 13 6 personer. Därefter har arbetslösheten, i samklang med förbättringen på arbetsmarknaden, minskat för att kvartal summera till 7,6 procent. Diagram 2: Öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen (16-64 år) Källa: Arbetsförmedlingen Säsongrensad och trendad serie Arbetslösheten pressas tillbaka I linje med höstens prognos så minskade arbetslösheten till 8, procent kvartal Arbetslösheten har sedan fortsatt att minska i en mycket snabb takt under mars och april. I april var personer inskrivna som arbetslösa. Företagen uppger i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning att de kommer att rekrytera under prognosperioden och mycket talar för en stark sysselsättningstillväxt i år. Detta väntas tydligt pressa tillbaka arbetslösheten i länet. Arbetsförmedlingens prognos är att antalet arbetslösa summerar till personer kvartal Det motsvarar 6,7 procent av befolkningen och är en tydlig revidering jämfört med den prognostiserade arbetslösheten hösten 21 på 11 3 personer. Under 212 fortsätter arbetslösheten att minska, dock i en mer dämpad takt. Kvartal uppgår arbetslösheten till cirka 1 personer, motsvarande 6,3 procent av befolkningen. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program 21 kv Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Diff. % 211 kv ,1 % 212 kv ,1 % Källa: Arbetsförmedlingen Utveckling av arbetslösheten Utvecklingen av arbetslösheten kommer i detta avsnitt att analyseras utifrån hur inflödet till arbetslöshet respektive utflödet till arbete har utvecklats under de senaste åren. Inflöde till arbetslöshet Inflödet till arbetslöshet är en viktig indikator på arbetsmarknadens tillstånd. Inflödet påverkas framför allt av efterfrågan på arbetskraft. I tider med svag efterfrågan på arbetskraft ökar inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingen medan motsatt utveckling råder vid tider med hög efterfrågan på arbetskraft. Andra faktorer som påverkar är demografin men även säsongseffekter, vilket bland annat märks under sommarmånaderna då många studenter söker sig till arbetsmarknaden. Inflödet till arbetslöshet bör analyseras utifrån en rad karakteristika som kön, ålder och utbildningsnivå. Erfarenheten visar nämligen att till exempel korttidsutbildade har betydligt högre risk, än till exempel eftergymnasialt utbildade, att fastna i arbetslöshet. Inflödet till arbetslöshet dämpades i slutet av 29 I takt med en svagare efterfrågan på arbetskraft till följd av den finansiella krisen så ökade inflödet till arbetslöshet. Denna utveckling påbörjades under fjärde kvartal 29 och kulminerade ungefär ett år senare. Därefter har, i samklang med konjunkturuppgången och en starkare efterfrågan på arbetskraft, inflödet till arbetslöshet månatligen minskat, se diagram 3, sid 13.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 13 Diagram 3: Nyinskrivna vid Arbetsförmedlingen, index januari 27=1 Index jan 27= Inflöde av nyinskrivna arbetslösa Anm. 12-månaders glidande medelvärde Stort inflöde av arbetslösa män Männens arbetsmarknad försämrades mycket tydligt under den ekonomiska krisen. Det förklaras framför allt av att den mansdominerade industrin drabbades hårt av den globala vikande efterfrågan på varor och tjänster. Inflödet av arbetslösa män började öka under tredje kvartalet 28 för att kulminera ett år senare. Därefter har inflödet månatligen minskat. Motsvarande utveckling för kvinnor visar ett betydligt mindre dramatiskt förlopp. Den främsta förklaringen till det är att de kvinnodominerande branscherna inom den privata tjänstenäringen klarade sig förhållandevis väl genom den senaste lågkonjunkturen. Även inom den offentliga tjänstesektorn var nedgången av antalet sysselsatta mindre än vid tidigare jämförbara lågkonjunkturer. Diagram 4: Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, fördelade på kön, index januari 27=1 Index jan 27= Inflöde av nyinskrivna arbetslösa, fördelat på kön Män Kvinnor Anm. 12-månaders glidande medelvärde var det emellertid fler ungdomar än äldre som skrev in sig som arbetslösa. Under krisens epicentrum, år 29, var det i genomsnitt 45 ungdomar som varje månad skrev in sig som arbetslösa. Det genomsnittliga inflödet av arbetslösa äldre (55-64 år) under samma period uppgick till 7 personer per månad. Lägre inflöde av eftergymnasialt utbildade Det föreligger även skillnader vid analys av nyinskrivna arbetslösa fördelat efter utbildningsnivå. Störst ökning under lågkonjunkturen skedde bland de med högst gymnasial utbildning, medan ökningen för eftergymnasialt utbildade var mer modest. Under 21 minskade inflödet av framförallt gymnasialt utbildade men även eftergymnasialt utbildade. För förgymnasialt utbildade har det emellertid bara skett en svag nedgång och inflödet till arbetslöshet för denna grupp är fortsatt högt. Det tyder på att de förgymnasialt utbildade fortsätter att möta en kärv arbetsmarknad. Utflöde till arbete Fler sökande som går till arbete Återhämtningen på arbetsmarkanden visar sig bland annat genom att det är fler av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen som går till arbete. Utflödet till arbete minskade tydligt under den senaste lågkonjunkturen. I takt med att arbetsmarknaden återhämtat sig har även antalet sökande som månatligen gått till någon form av arbete ökat. Dock är inte utflödet till arbete tillbaka på de nivåer som rådde under det starka året 27 och statistiken visar att det även föreligger skillnader mellan en rad grupper på arbetsmarknaden. Diagram 5: Sökande som har fått någon form av arbete, index januari 26=1 Index jan 26= Sökande som fått arbete Januari 26-April 211 Störst inflöde av ungdomar Ungdomar (18-24 år) är den åldersgrupp på arbetsmarknaden som i antal uppvisar störst inflöde till arbetslöshet. Inflödet för denna grupp visar även upp tydliga säsongsmönster då många ungdomar skriver in sig som arbetslösa till sommaren. Ungdomar brukar också i regel drabbas hårt vid lågkonjunkturer. Inflödet till arbetslöshet ökade för alla åldrar till följd av det sämre läget på arbetsmarknaden. Procentuellt ökade inflödet till arbetslöshet mest för gruppen ungdomar samt för åldersgrupperna år samt år. I antal Anm. 12-månaders glidande medelvärde Männen har gynnats av uppgången En mycket tydlig utveckling är att männen har gynnats av konjunkturuppgången i större utsträckning än kvinnorna. Utflödet till arbete började öka för männen under kvartal 2 29 medan detta skedde för kvinnorna först under

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanland län kvartal Därefter har utflödet till arbete varit genomgående högre bland män än bland kvinnor, se diagram 6. Diagram 6: Sökande som har fått någon form av arbete, fördelade på kön index januari 26=1 Index jan 26= Sökande som fått arbete, fördelat på kön Kvinnor Män Anm. 12-månaders glidande medelvärde Fler yngre och äldre går till arbete Ungdomar är en grupp som vanligtvis gynnas tidigt i en konjunkturuppgång. Omsättningen till arbete för ungdomar har följaktligen också ökat till följd av återhämtningen på länets arbetsmarknad. I synnerhet har omsättningen till arbete varit stark sedan kvartal Utvecklingen visar även att utflödet till arbete också ökar bland de äldre arbetslösa (55-64 år). Att fler äldre går till arbete är viktigt då många äldre som blir arbetslösa får svårt att åter etablera sig i arbetslivet. Under de senaste månaderna har dock utflödet till arbete inte varit lika stark bland äldre som bland ungdomar. Jobben tillfaller i hög grad de med god utbildning De arbetssökande med högre utbildning har många gånger lättare att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden och deras arbetsmarknad brukar förbättras i ett tidigt stadie av konjunkturuppgången. Detta bekräftas även av Arbetsförmedlingens statistik. Utflödet till arbete har sedan slutet av 29 genomgående varit högre för arbetssökande med gymnasial eller eftergymnasial utbildning än för förgymnasialt utbildade. Denna utveckling väntas fortskrida och bli allt tydligare framöver Utveckling av programinsatser Fler i ett program med aktivitetsstöd En påtaglig utveckling under lågkonjunkturen var den stora ökningen av personer i arbetsmarknadspolitiska program. Denna utveckling blir mycket tydlig när man ställer antalet deltagare i ett program med aktivitetsstöd mot den arbetsföra befolkningen (16-64 år) i länet. År 27 var det 1,3 procent av den arbetsföra befolkningen som befann sig i ett program med aktivitetsstöd. Tre år senare, år 21, hade denna andel ökat till 3,8 procent. I år och nästa år väntas antalet deltagare i program med aktivitetsstöd att minska. Antalet kommer dock vara fortsatt högt jämfört med de nivåer som rådde innan lågkonjunkturen. Diagram 7: Andel av befolkningen (16-64 år) i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd, Procent av befolkningen 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Källa: Arbetsförmedlingen Nedan redovisas utvecklingen av antalet deltagare i programmen jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Det är de två program som omfattar flest programinskrivna och syftar till att hjälpa de arbetslösa med långa tider i arbetslöshet. Jobb- och utvecklingsgarantin Allt fler i jobb- och utvecklingsgarantin Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Programmet syftar till att ge stöd och hjälp till de som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre tid. Utvecklingen av antalet deltagare i programmet återspeglar utvecklingen med allt fler arbetslösa med långa arbetslöshetstider. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin uppgick i mars 211 till 3 1 personer. Sedan januari 28 har antalet deltagare ökat med 2 2 personer.

15 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 15 Diagram 8: Utveckling av deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, index januari 28=1 index januari 28= Utveckling av antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin Stark ökning av män under senaste året Under åren 28 och 29 var ökningen av antalet män och kvinnor ungefär lika stor. Efter 29 började dock antalet män i jobb- och utvecklingsgarantin öka betydligt snabbare än antalet kvinnor. Det är ett resultat av att männens arbetsmarknad drabbades hårdast av den senaste konjunkturnedgången som startade i slutet av 28. Utfallet av denna utveckling blev mycket tydlig under 21 då antalet män i jobb- och utvecklingsgarantin började öka i en betydligt snabbare takt än för kvinnor. Diagram 9: Utveckling av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin, fördelade på kön index januari 28=1 Index Jan 28= Utveckling av antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin, fördelade på kön Män Kvinnor Jobbgarantin för ungdomar Antalet deltagare minskar i antal Jobbgarantin för ungdomar syftar till att hjälpa de arbetslösa som har fyllt 16 men inte 25 år och som har varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i sammanlagt 9 kalenderdagar inom en ramperiod om fyra månader. Inflödet av arbetslösa ungdomar ökade i samband med lågkonjunkturen. Detta ledde, med viss eftersläpning, till att även antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar ökade. Under perioden januari 29 mars 21 ökade antalet deltagare med knappt 1 5 personer för att uppgå till 2 25 deltagare. Därefter har, i takt med uppgången på arbetsmarknaden, antalet deltagare minskat. I mars 211 deltog 1 5 personer i programmet. Utvecklingen med ett minskat antal deltagare i jobbgarantin för ungdomar väntas fortgå under prognosperioden då allt fler ungdomar går till jobb eller studier. Diagram 1: Utveckling av deltagare i jobbgarantin för ungdomar, index januari 29=1 Index jan 29= Utveckling av deltagare i Jobbgarantin för ungdomar Källa: Arbetsförmedlingen, egna berökningar Störst ökning bland förgymnasialt och gymnasialt utbildade Ökningen av antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin fördelat på utbildningsnivå visar på störst ökning av deltagare med förgymnasial och gymnasial utbildning. Minst ökning noteras bland deltagarna med eftergymnasial utbildning. Denna utveckling kan tolkas som att de arbetslösa med eftergymnasial utbildning löper mindre risk att hamna i långa tider i arbetslöshet Ökningen av antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var störst bland män, vilket förklaras av att inflödet av nyinskrivna män (18-24 år) var betydligt större än motsvarande inflöde av arbetslösa kvinnor i samma åldersgrupp. Sedan fjärde kvartalet 21 har emellertid antalet män i programmet procentuellt minskat mer än kvinnor. Diagram 11: Utveckling av deltagare i jobbgarantin för ungdomar, fördelade på kön index januari 29=1 Utveckling av antalet deltagare i Jobbgarantin för ungdomar, fördelade på kön Index jan 29=1 kvinnor Män

16 16 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanland län Stora skillnader i utbildningsnivå Det är stora skillnader i antalet deltagare fördelade på utbildningsnivå. Den procentuella ökningen av antalet deltagare visar inte på några större skillnader för förgymnasialt, gymnasialt eller eftergymnasialt utbildade. I antal är det dock stora skillnader. Ett sätt att illustrera detta är att se hur fördelningen av antalet deltagare efter utbildningsnivå ser ut vid en viss tidpunkt. I mars 211 var 1 5 inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar. Av dessa var det drygt 1 15 som var gymnasialt utbildade, cirka 3 med förgymnasial utbildning samt 5 personer med eftergymnasial utbildning. Dessa skillnader förklaras dels av att många ungdomar inte har hunnit skaffa en eftergymnasial utbildning men det illustrerar också att ungdomar med eftergymnasial utbildning löper mindre risk att hamna i långtidsarbetslöshet. Arbetslöshetens struktur I det här avsnittet görs en analys av arbetslöshetens struktur. Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv. Arbetslösheten för de olika grupperna avser de inskrivna öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd kvartal Hög arbetslöshet i länet Det råder hög arbetslöshet i länet. Under första kvartalet 211 uppgick arbetslösheten till 1,3 procent av arbetskraften, vilket sedan ett år tillbaka är en minskning med en procentenhet. Trots detta är var tionde person i arbetskraften arbetslös. Arbetslösheten i länet är hög även vid jämförelse med övriga län, där enbart fem 16 län uppvisade en högre arbetslöshet än Västmanland under första kvartalet 211. Högre arbetslöshet bland kvinnor än män Under det gångna året har arbetslösheten bland män minskat med 2 procentenheter medan den har ökat svagt för kvinnor. Det innebär att arbetslösheten nu är högre bland kvinnor än bland män. Under kvartal 1 var arbetslösheten bland kvinnor 1,5 procent medan den var 1, procent bland männen. Västmanland utmärker sig genom att arbetslösheten är högre bland kvinnor än bland män. I de flesta övriga län, samt i riket som helhet, är arbetslösheten högre bland män. Hög arbetslöshet bland ungdomar Arbetslösheten är hög bland ungdomar i länet. Av de ungdomar som befann sig på arbetsmarknaden kvartal var 23,4 procent arbetslösa. Det innebär att ungefär var fjärde ungdom på arbetsmarknaden var arbetslös. Ungdomar är dock den grupp på arbetsmark- naden där arbetslösheten har minskat mest under det gångna året. I takt med att sysselsättningen ökar så kommer ungdomsarbetslösheten att fortsätta att minska under prognosperioden. Tuff arbetsmarknad för utrikes födda En mycket tydlig bild är att många utrikes födda i länet möter en tuff arbetsmarknad med uppenbara svårigheter att etablera sig i arbetslivet. Detta illustreras av en hög arbetslöshet bland utrikes födda, en arbetslöshet som ökat under det gångna året. Högst arbetslöshet bland utrikes födda återfanns i Arboga och Köping kommun. I dessa två kommuner var mer än var fjärde utrikes född i arbetskraften arbetslös. Sammantaget är arbetslösheten bland utrikes födda högre i länet än i riket som helhet. Hög arbetslöshet bland korttidsutbildade Korttidsutbildade (högst grundskoleutbildning) är tillsammans med utrikes födda de två grupper som har en utmärkande hög arbetslöshet. Det är mycket tydligt att de med kort utbildning i länet har svårt att hävda sig i konkurrensen om jobben. Trots en positiv utveckling på länets arbetsmarkand så fortsätter arbetslösheten bland korttidsutbildade att öka. Vid jämförelse med övriga län är det bara Gävleborgs- och Norrbottens län som uppvisar en högre arbetslöshet bland korttidsutbildade. 16 De fem länen med högre arbetslöshet än Västmanland (arbetslösheten inom parentes) kvartal är: Gävleborg (12,3 %), Västernorrland (11,5 %), Blekinge (11,2 %), Södermanland (1,8 %) samt Norrbotten (1,7 %).