ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

Transkript

1 U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: PM Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos Arbetsförmedlingen i Norrbottens län, har under det senaste året deltagit i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, annan utbildning eller haft en praktikplats? I promemorian har Arbetsförmedlingens veckostatistik över antalet kvarstående sökande använts. Med begreppet kvarstående sökande avses de personer som är inskrivna i slutet av veckan. Är inflödet större än utflödet ökar antalet kvarstående och vice versa. Arbetsförmedlingen redovisar de sökande i olika program varav arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik är två. Arbetsmarknadsutbildning är numer endast yrkesinriktad. Utbildningen är på gymnasial eller eftergymnasial nivå och i vissa fall på högskolenivå. Tanken är att utbildningen erbjuds i yrken där det råder arbetskraftsbrist. Förberedande utbildning anordnas inom ramen för programmet förberedande insatser. Den förberedande utbildningen riktar sig till personer som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. Inom insatsen ges bland annat allmänteoretiska utbildningar, yrkesorienterande utbildningar, nivåtest och motivationshöjande kurser. Inom ramen för arbetspraktik ingår deltagarna i insatserna arbetspraktik, prova påplatser, praktisk kompetensutveckling och lyft. 1 I diagram 1 redovisas antalet kvarstående sökande i arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning och arbetspraktik i Norrbottens län sedan vecka Under de inledande fem första månaderna 2011 har antalet kvarstående sökande varit ungefär detsamma i de tre olika typerna av insatser. Under 2010 var skillnaderna i antal sökande större mellan insatserna, arbetsplatspraktik var vanligast och förberedande utbildning minst vanlig. 1 För ytterligare beskrivning av de olika kategorierna se Definitioner och förklaringar för Arbetsförmedlingens statistik,

2 Diagram 1: Antal kvarstående sökande i arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning och arbetspraktik i Norrbottens län, vecka 1, vecka 21, Arbetsmarknadsutbildning Förberedande utbildning Arbetspraktik 600 Antal kvarstående v Vecka 2011 v Anm: Antal sökande inkluderar ej personer i praktik eller utbildning inom ramen för Jobboch utvecklingsgarantin eller Jobbgarantin för ungdomar Källa: Arbetsförmedlingen, veckostatistik och statistikenheten Källförteckning Arbetsförmedlingen, veckostatistik Arbetsförmedlingen, statistikenheten, skriftligt underlag

3 U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: Mattias Ossowicki Tfn: PM Dnr 2011:736 ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN Hur många personer i Norrbottens län är i arbetsför ålder, år? Hur ser åldersstrukturen ut i arbetskraften i Norrbottens län? Hur många personer ingår i arbetskraften? Hur hög är arbetslösheten i Norrbottens län? Hur hög är långtidsarbetslösheten? Hur hög är ungdomsarbetslösheten? Om statistiken Både Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsförmedlingen samlar in statistik om arbetslösa. Statistiken skiljer sig åt i några viktiga avseenden. Den officiella arbetsmarknadsstatistiken tillhandahålls av SCB. Uppgifter om bland annat arbetslösa, sysselsatta och arbetskraften samlas in i de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU). AKU är en urvalsundersökning som är anpassad till internationella standarder, varför dessa uppgifter ska användas vid en internationell jämförelse. I AKU studeras åldersgruppen år. I fråga om långtidsarbetslösa och arbetslösa ungdomar hämtas uppgifter från Arbetsförmedlingens statistik. Statistiken omfattar personer som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. En skillnad från AKU är att statistiken avser åldersgruppen år. Ytterligare en skillnad är att heltidsstuderande som söker och kan ta ett arbete räknas som arbetslösa i AKU, men inte i Arbetsförmedlingens statistik. Den senare olikheten innebär bland annat att antalet arbetslösa ungdomar blir lägre enligt Arbetsförmedlingens statistik. Begrepp i arbetskraftsundersökningarna I AKU delas befolkningen först upp i två grupper: de som tillhör arbetskraften och de som inte gör det, se figur 1. Arbetskraften består av personer som antingen är sysselsatta eller arbetslösa.

4 Figur 1: AKU:s uppdelning av befolkningen Källa: SCB, Begrepp och definitioner AKU Sysselsatta omfattar följande grupper: - personer som under en viss vecka (referensveckan) utförde något arbete (minst en timme), antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll (=sysselsatta, i arbete). - personer som inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning, arbete som medhjälpande hushållsmedlem eller egen företagare (inklusive fria yrkesutövare) och var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, (t.ex. för vård av barn eller studier), värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning. Frånvaron räknas oavsett om den varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet). - personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete, Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd Med begreppet sysselsättningsgrad avses andelen sysselsatta av den totala befolkningen i ett givet åldersintervall. Arbetslösa omfattar följande grupper: - personer som var utan arbete under referensveckan, men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. - personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Det relativa arbetslöshetstalet avser andelen arbetslösa av antalet personer i arbetskraften. 2

5 Ej i arbetskraften omfattar: - personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Gruppen omfattar bl.a. studerande utan arbete (dock ej heltidsstuderande som söker och kan ta arbete), pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka utan arbete. Deltagare i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier, t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning ingår också i gruppen. Begrepp i Arbetsförmedlingens statistik Långtidsarbetslösa 1 omfattar följande grupper: - Arbetslösa som varit anmälda på Arbetsförmedlingen i minst 6 månader om de är 25 år eller äldre, och under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i ett program med aktivitetsstöd. - Ungdomar under 25 år som har varit öppet arbetslösa i mer än 100 dagar I den officiella statistiken från SCB avser ungdomsarbetslöshet andelen arbetslösa personer av arbetskraften i åldersgruppen år. Då uppgifter inte finns på länsnivå redovisas antalet öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen i åldern år. Befolkningen Den sista december 2010 bestod Norrbottens befolkning av individer, varav ungefär personer (75 %) var i åldrarna år. Då statistik över arbetskraftens åldersstruktur på länsnivå saknas, på grund av för stor osäkerhet, redovisas hur stor andel olika åldersgrupper oavsett om de ingår i arbetskraften eller ej utgör av befolkningen i åldrarna år, se figur 2. Andelen personer i de övre åldersgrupperna är högre i Norrbotten än i riket som helhet, medan det omvända framförallt gäller i åldersgrupperna år. 1 Arbetsförmedlingen använder numer begreppet I öppen arbetslöshet i mer än 6 månader, istället för långtidsarbetslösa. 3

6 Figur 2: Åldersstrukturen i befolkningen år, 31 december 2010 Riket Norrbotten 12,0 Andel av befolkningen år 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Källa: SCB (Befolkningsstatistik) Ålder Arbetskraftstillhörighet Enligt AKU tillhörde personer arbetskraften i Norrbotten 2010, av dessa var personer sysselsatta. Andelen sysselsatta i Norrbotten utgjorde 59,7 procent av befolkningen, motsvarande siffra för riket var 64,7 procent. Antalet arbetslösa var personer, vilket motsvarar en arbetslöshet på 9,8 procent det kan jämföras med riket där arbetslösheten var 8,4 procent Tabell 1: Norrbottens och rikets befolkning år efter arbetskraftstillhörighet och kön, 2010 Arbetskraftstillhörighet Norrbotten Riket Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbetskraften varav sysselsatta varav arbetslösa Ej i arbetskraften Totalt Källa: SCB (AKU) Arbetslöshet I figur 3 redovisas arbetslöshetsgraden, de arbetslösas andel av arbetskraften, i Norrbottens län från 2:a kvartalet 2005 fram till första kvartalet Figuren tyder på att andelen arbetslösa är högre i Norrbottens län än i riket som helhet, skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd vid mer än hälften av mättidpunkterna. 4

7 Figur 3: Arbetslösa i procent av arbetskraften år, Norrbottens län och riket, 2:a kvartalet 2005 till 1:a kvartalet 2011 (ej säsongsrensat 2 ) Riket Norrbotten 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2005K2 2005K4 2006K2 2006K4 2007K2 2007K4 2008K2 2008K4 2009K2 2009K4 2010K2 2010K4 Källa: SCB (AKU) Antalet långtidsarbetslösa i Norrbottens län redovisas för perioden januari 2009-april Antalet långtidsarbetslösa var som lägst i november 2010 med knappt personer och som högst med i december 2009 respektive Figur 4: Antal långtidsarbetslösa i Norrbottens län jan-09 maj-09 sep-09 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik Det totala antalet ungdomar i åldern år i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd har varierat mellan cirka och under perioden januari 2009-april 2011, se figur 5. 2 Originaldata, ej utjämnad för säsongsmässiga variationer under året. 5

8 Figur 5: Antal ungdomar (16-24 år) i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd, Norrbottens län Öppet arbetslös Aktivitetsstöd jan-09 maj-09 sep-09 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik Källförteckning Arbetsförmedlingen, månadsstatistik Arbetsförmedlingen, statistikenheten, skriftligt underlag SCB, Arbetskraftsundersökningen SCB, Befolkningsstatistik 6

9 U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: PM Dnr 2011:746 TREDJE FASEN AV JOBB- OCH UTVECKLINGSGARAN- TINS I NORRBOTTENS LÄN Hur många i Norrbottens län har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin fas 3? Hur många deltagare i Norrbotten har lämnat den tredje fasen? Vad gör deltagarna i Norrbotten som lämnat den tredje fasen? Allmänt om jobb- och utvecklingsgarantins fas 3 Jobb- och utvecklingsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som infördes i juli Personer med arbetslöshetsersättning hänvisas till programmet när de har förbrukat 300 ersättningsdagar 1. Syftet med programmet är ge deltagarna individanpassat stöd så att de så snabbt som möjligt kommer in på den reguljära arbetsmarknaden. Programmet är indelat i tre faser. Fas 1 innehåller kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande aktiviteter. Den inledande fasen får pågå under högst 150 ersättningsdagar. Därefter tar fas 2 vid, vilken omfattar arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Efter 450 ersättningsdagar i programmet infaller fas 3. Under fas 3 hänvisas deltagaren till sysselsättning hos anordnare. Dessa kan vara privata eller offentliga arbetsgivare, sociala företag eller ideella organisationer. Sysselsättningen kan bestå av arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras eller som kan ses som kvalitetshöjande. Sysselsättningen får pågå i högst två år. 2 Som stöd för handledning och eventuella merkostnader får anordnare 225 kronor per person och anvisningsdag. 3 Arbetsmarknadsdepartementet meddelade den 17 maj 2011 att Arbetsförmedlingen ska ha möjlighet att erbjuda arbetsmarknadsutbildning för deltagare i den tredje fasen om de bedöms kunna få ett arbete i anslutning till avslutad utbildning. Förändringen gäller omgående fram till utgången av Deltagare i Norrbottens län De första sökande övergick till fas 3 under våren I Norrbottens län inträdde de första deltagarna i den tredje fasen under vecka 14 år I 1 Vid vilken ersättningsdag fas 1 börjar kan skilja sig för t.ex. föräldrar till barn under 18 år eller deltidsarbetslösa. Se förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin för fullständig beskrivning och Arbetsförmedlingen (2010a) och Arbetsförmedlingen (2010b). 2 Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin 3 Arbetsförmedlingen (2010a)

10 diagram 1 redovisas antalet kvarstående sökande per vecka. Om inflödet till programmet är högre än utflödet ökar antalet kvarstående. Under inledningen av 2011 har antalet kvarstående per vecka varit relativt oförändrat, vecka 21 var antalet sökande knappt Diagram 1: Antal kvarstående sökande i jobb- och utvecklingsgarantin fas 3 i Norrbottens län, vecka 14, vecka 21, Antal kvarstående Källa: Arbetsförmedlingen, veckostatistik Vecka Det totala antalet personer i Norrbottens län som deltar eller har deltagit i tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantin sedan starten fram till och med april 2011 är drygt Uppföljning av deltagarna som lämnat fas 3 Det finns flera svårigheter med att utvärdera effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. För att bedöma effekten av ett visst program behöver det jämföras med andra program. Det är dock inte möjligt att jämföra effekten av olika arbetsmarknadspolitiska program genom att endast jämföra hur många som fick arbete efter avslutat program. Sammansättningen av deltagarna i olika programmen skiljer sig exempelvis åt vilket påverkar möjligheten att få arbete. Likaså kan sannolikheten att deltagarna skulle ha fått ett arbete utan att ha deltagit i programmet och effekterna för icke-deltagare och samhället skilja sig åt mellan programmen. Även konjunkturförändringar kan påverka utfallen om programmen som jämförs har pågått under olika tidsperioder. I tabell 1 presenteras den status som deltagarna hade 90 dagar efter att de lämnat tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen följer också upp deltagarnas status 30, 60 och 180 dagar efter att de har lämnat fas 3. Det bör påpekas att resultaten varierar något beroende på vilken uppföljningstidpunkt som studeras. 4 Arbetsförmedlingens statistikenhet 2

11 Statistiken i tabell 1 avser de personer som lämnat fas 3 under perioden april 2009-januari Under denna period har cirka 680 individer lämnat fas 3 i Norrbottens län. Skillnader mellan Norrbottens län och andra län eller riket som helhet beror bland annat på att deltagarsammansättningen skiljer sig åt i viktiga avseenden. Som framgår i tabell 1 har drygt 170 personer av dem som lämnat tredje fasen i jobb- och utvecklingsgarantin i Norrbottens län någon form av arbete 90 dagar efter programavslut. Ungefär 350 personer var, 90 dagar efter programavslut, registrerade som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. I gruppen övriga avaktualiseringsorsaker ingår de personer som inte längre är registrerade hos Arbetsförmedlingen och som inte har meddelat att de fått ett reguljärt arbete. I denna grupp återfinns personer som 90 dagar efter programavslut befinner sig i reguljär utbildning eller som har pensionerats. Stickprovskontroller som Arbetsförmedlingen gjort visar att en majoritet av de över 60 år som registrerats i gruppen övriga avaktualiseringsorsaker har pensionerats 5. Det förekommer också att den arbetssökande har fått ett reguljärt arbete, men inte meddelat detta till Arbetsförmedlingen. Tabell 1: Status 90 dagar efter fas 3, programavslut april 2009-januari 2011 Status Norrbotten Riket Antal Andel 6 Antal Andel Arbete % % - Arbete med stöd 61 9 % % - Arbete utan stöd % % - Nystartjobb % % Öppet arbetslös 38 6 % % Aktivitetsstöd % % Övriga 36 5 % % Övriga avaktualiseringsorsaker % % Totalt % % Källa: Arbetsförmedlingens statistikenhet Gartell och Rosén (2011) påpekar i rapporten Jobb- och utvecklingsgarantin En studie av sannolikheten att få jobb under programtiden att de inte kan avgöra huruvida jobb- och utvecklingsgarantin har ökat chanserna för deltagarna att hitta ett arbete. Då de flesta som uppfyller villkoren för jobb- och utvecklingsgarantin också deltar i programmet finns det inte möjlighet att 5 Gartell och Rosén, Andelarna i Norrbottens län bör tolkas med viss försiktighet, då små förändringar i antal personer på denna nivå kan få relativt stort utslag procentuellt sett. 7 Arbetsgivare som anställer personer som varit utan arbete en längre tid eller som är nyanlända invandrare kan få ett stöd genom återbetalning av ett belopp motsvarande två gånger de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren ska betala. För mer information se t.ex.: 3

12 skapa en relevant jämförelsegrupp. Av den anledningen kan programmets effekt inte utvärderas. Källförteckning Arbetsmarknadsdepartementet ( ), Möjlighet till arbetsmarknadsutbildning i Fas 3, pressmeddelande, (Hämtad ) Arbetsförmedlingen (2010a), Jobb- och utvecklingsgarantin tredje fasen - Faktablad till arbetsgivare november Arbetsförmedlingen (2010b), Jobb- och utvecklingsgarantin tredje fasen - Faktablad till arbetssökande november Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens veckostatistik sökande Arbetsförmedlingen, Statistikenheten, Göran Selin, skriftliga uppgifter Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin Gartell, M och E. Rosén (2011), Jobb- och utvecklingsgarantin En studie av sannolikheten att få jobb under programtiden, URA 2011:1, Arbetsförmedlingen 4

13 U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: PM Dnr 2011:747 ARBETSMARKNADEN I NORRBOTTENS LÄN Hur beräknas arbetsmarknaden utvecklas i Norrbottens län på 1, 5 och 10 års sikt? Vilka yrken definieras som bristyrken på 1, 5 års och 10 års sikt? Utöver uppgifter för Norrbottens län som helhet önskas också uppgifter om rekryteringsbehovet i följande kommuner: Kiruna, Luleå, Arjeplog, Övertorneå. Arbetskraften beräknas minska i Norrbottens län Arbetsförmedlingen har i rapporten Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv skrivit fram arbetskraftsutbudet för perioden på nationell, regional och kommunal nivå. Analysen baseras på SCB:s befolkningsprognoser och statistik över befintligt arbetskraftsdeltagande. Framskrivningarna ger en bild av arbetskraftstillgången om nuvarande förutsättningar skulle bestå. Uppgifterna är därför osäkra, särskilt på lägre nivå. Norrbottens län är det län som enligt Arbetsförmedlingens framskrivning väntas ha störst procentuell minskning av arbetskraften under perioden Minskningen beräknas till 14,4 procent eller knappt personer, se tabell 1. Arbetskraften väntas minska i samtliga av de fyra redovisade kommunerna.

14 Tabell 1: Beräknad arbetskraft år i Norrbottens län, Luleå, Kiruna, Övertorneå och Arjeplog, År Norrbottens län Luleå Kiruna Övertorneå Arjeplog Källa: Arbetsförmedlingen I rapporten beräknas balanstal på länsnivå, dvs. antalet tillträdande ungdomar på arbetsmarknaden dividerat med antalet sysselsatta som av åldersskäl lämnar arbetsmarknaden. Är balanstalet under 1,0 lämnar fler arbetsmarknaden än antalet ungdomar som träder in på arbetsmarknaden. Måttet används för att jämföra hur olika län påverkas av generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Norrbottens läns balanstal är drygt 0,6 för perioden , vilket är näst lägst efter Gotland. Ett lågt balanstal kan ses som en tidig indikator på framtida underskott på arbetskraft. Under perioden beräknas cirka 42 procent av den sysselsatta befolkningen i Norrbottens län lämna arbetsmarknaden av åldersskäl, vilket är högre än riksgenomsnittet. Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län 2012 Arbetsförmedlingen gör årligen två prognoser gällande arbetsmarknaden, en på våren och en på hösten. Grunden i prognoserna utgörs av en intervjuundersökning med arbetsgivare. I den senaste prognosen avseende 2012 genomfördes intervjuerna under våren Urvalet är slumpmässigt och stratifierat 1 utifrån bransch, arbetsställets storlek och län. I den senaste undersökningen bestod näringslivsurvalet av 527 arbetsställen i Norrbottens län och svarsfrekvensen var 79 procent. Intervjuer görs också med representanter från samliga primär- och landstingskommuner och ett antal statliga myndigheter. Arbetsförmedlingen analyserar svaren från undersökningen på 1 Stratifierat slumpmässigt urval innebär att populationen delas upp i undergrupper som kallas för stratum, och sedan väljs ett urval ut från varje stratum. Ett stratifierat slumpmässigt urval ger en försäkran om att alla stratum blir representerade i urvalet. 2

15 grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. Samtliga prognoser avser åldersgruppen år. 2 På grund av osäkerhet gör Arbetsförmedlingen endast prognoser av arbetsmarknaden på länsnivå på ett års sikt. För stor osäkerhet är också anledningen till att prognoser inte görs på kommunnivå. I prognosen för Norrbottens län 2012 bedömer Arbetsförmedlingen att antalet sysselsatta kommer att öka med cirka personer under 2011 och under Ökningen väntas ske i privat sektor, framförallt inom bygg och anläggning, företagstjänster samt tillverkningsindustrin. Under de senaste åren har antalet sysselsatta inom offentlig sektor minskat kraftigt, bland annat på grund av stora neddragningar inom grund- och gymnasieskolan. Vid prognostillfället bedömdes neddragningarna inom offentlig sektor plana ut och antalet sysselsatta förbli oförändrat under prognosperioden. I Norrbottens län har andelen företag som anger sig ha rekryteringsproblem ökat markant från våren 2010 till våren 2011, från 16 till 26 procent. Bristen på arbetskraft under våren 2011 var störst inom bygg- och anläggningsverksamhet, hotell- och restaurang, information och kommunikation samt inom tillverkningsindustrin. Inom hotell- och restaurang respektive bygg- och anläggning efterfrågas i huvudsak utbildade och erfarna specialistkockar, byggledare, CNC-operatörer och licenssvetsare. Offentlig arbetsgivare har störst problem att rekrytera distrikts- och specialistläkare, sjuksköterskor inom akutsjukvård och disputerade universitetslärare inom vissa ämnesområden. I tabell 2 redovisas ett urval av brist- och överskottsyrken i länet under För yrkesprognoser på längre sikt hänvisas till SCB:s rapport Trender och Prognoser , dessa är dock på nationell nivå. Tabell 2: Bedömning av arbetsmarknadsläget andra halvåret 2011 och första halvåret 2012 för ett urval av yrken, Norrbotten Bristyrken Överskottsyrken Läkare Ekonomiassistent Universitets- och högskolelärare Receptionist Lastbils- och långtradarförare Vaktmästare Anläggnings- och skogsmaskinförare Montörer, el- teleutrustning Betong- och bergarbetare (gruva) Barnskötare Ingenjör/tekniker, bygg, VVS, el, GIS Vårdbiträde Sjuksköterskor, akutsjukvård Försäljare, fack- och dagligvaruhandel Systemerare/programmerare Administratör/sekreterare Specialkockar Utredare offentlig förvaltning Målare, murare, plattläggare, golvläggare Köks- och restaurangbiträden Källa: Arbetsförmedlingen (2011) 2 Arbetsförmedlingen (2011), Arbetsmarknadsutsikterna för Norrbottens län På Arbetsförmedlingens hemsida finns yrkesprognoser på regionnivå på ett års sikt, samt på nationell nivå på fem och tio års sikt. 3

16 Källförteckning Arbetsförmedlingen (2011), Arbetsmarknadsutsikterna för Norrbottens län 2012 Arbetsförmedlingen (2010), Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv, Ura 2010:5, Arbetsförmedlingen, Stockholm 4