Arbetsmarknad Värmlands län

Transkript

1 PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN

2 DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick fram till sommaren Därefter har konjunkturen gjort en tydlig inbromsning. Orsaken är den finansiella oron i Europa och USA. För 2012 är företagen försiktiga i sin bedömning av efterfrågan på varor och tjänster. Sammantaget för alla branscher görs bedömningen att en ökad efterfrågan på varor och tjänster sker, men inte i den omfattning som förutspåddes våren Det tyder på att företagen känner en tveksamhet när det gäller konjunkturen framöver. Privata företag inom utbildning samt vård och omsorg ser i många fall ljust på framtiden. De branscher som har lägst förväntningar när det gäller ökad efterfrågan är industri, bygg, transport samt personliga och kulturella tjänster. Företagens förväntningar är högre för sommarhalvåret 2012 än för vinterhalvåret 2011/2012. Även offentlig sektor är återhållsam i sina bedömningar. Många av företagen har ett högt utnyttjande av sin personalkapacitet. Sjuttio procent av företagen kan öka sin produktion högst tio procent innan nyrekrytering behövs. Det innebär att även vid oförändrad eller måttlig ökning av produktionen behövs rekrytering för att ersätta personal som slutar. SYSSELSÄTTNINGEN MINSKAR OCH ARBETSLÖSHETEN ÖKAR Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt god. Antalet lediga jobb som anmälts till Arbetsförmedlingen i länet under 2011 har ökat betydligt jämfört med året innan. Den försämrade konjunkturen både i och utanför Sverige påverkar sysselsättningen i länet, som bedöms minska med 600 personer under Minskningen förväntas främst ske inom offentlig sektor, industri samt personliga och kulturella tjänster. Antalet arbetslösa bedöms öka med 500 personer under Orsaken är den minskade sysselsättningen och ett något minskat antal personer i arbetskraften. Samtidigt som arbetslösheten är hög är det brist på arbetskraft inom flera yrkesområden. Bristyrken finns inom de flesta branscherna. Oftast handlar det om yrken med en längre eftergymnasial utbildning och personal med god erfarenhet inom aktuellt yrke. UTMANINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN Fler personer behövs i arbetskraften för att upprätthålla vår välfärd. Alla som kan och vill ska kunna komma ut i arbete. Personer med nedsatt arbetsförmåga har ofta svårt att konkurrera med andra arbetssökande om jobben. Stödinsatser från Arbetsförmedlingen behövs för att finna lösningar. Utrikes födda är en underutnyttjad resurs och ett viktigt tillskott till en minskande arbetskraft. Ungdomar och personer med bristfällig utbildning har också svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Under skoltiden bör alla få information om arbetsmarknaden, få vägledning för att göra relevanta studieval, ha tillgång till lämpliga praktikplatser och feriearbeten samt få godkända betyg. För äldre arbetssökande behövs matchning mot befintliga jobb med eller utan kompetenstillförsel.

3 NÄRINGSLIVSSTRUKTUR Industrinäringen är stor i länet. Närmare 20 procent av alla länets sysselsatta arbetar där. Massa- och pappersindustrin är en stor arbetsgivare i länets södra delar. I de västra delarna av länet är gränshandeln omfattande. Kommuner och landsting har många anställda inom vård och omsorg samt inom utbildning och barnomsorg. Statliga verk som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Konsumentverket och Rekryteringsmyndigheten finns i länet. Universitetet i Karlstad har cirka anställda. Branschutveckling: OFFENTLIGA TJÄNSTER Den offentliga sektorn utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt personer. Området omfattar ett allt större inslag av privata tjänsteföretag inom utbildning, vård och omsorg. Verksamheten inom kommunernas skola, barnomsorg och vård styrs till stor del av demografiska förhållanden. Barnomsorgen är därför ett område som behöver utökas i några kommuner. Antalet elever i grundskolan är i stort sett oförändrat de närmaste åren, medan gymnasieskolan har ett sjunkande elevantal. En ökad medelålder bland länets befolkning leder till ett ökat behov av service, omsorg och vård. De tillfrågande offentliga vårdverksamheterna räknar dock inte med att öka antalet anställda och de statliga verksamheter som intervjuats förväntar sig att antalet anställda blir i stort sett oförändrat. Privata företag som tillfrågats förväntar sig i de flesta fall en oförändrad eller ökande efterfrågan som även leder till ett ökat antal anställda. För den offentliga sektorn är generationsväxlingen betydligt mer kännbar än för andra sektorer. Nästan hälften av de anställda går i pension under perioden Avgångarna fördelar sig relativt jämnt över åren, men flest går i pension i början av perioden. Det innebär att även om inte verksamheterna ska öka i omfattning kommer ett stort antal ersättningsrekryteringar att behöva göras. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn bedöms minska något under PRIVATA TJÄNSTER Inom den privata tjänstesektorn påverkas sysselsättningen i stor utsträckning av konjunkturen inom industri och bygg. Handeln i länet förväntar sig ökad efterfrågan på sina varor under vinterhalvåret 2011/2012, men har justerat ner de förväntningar man hade i våras. För sommarhalvåret 2012 är framtidstron något högre. Gränshandeln går bra och ett nytt köpcentrum öppnar nära gränsen. Även i andra delar av länet öppnas nya köpcentrum. Inom hotell- och restaurangbranschen har efterfrågan ökat och besöksnäringen har en stark framtidstro. Värmlands natur lockar många besökare.

4 Karlstad har ett stort konferenscenter med arrangemang som genererar övernattningar på hotell och restaurangbesök. En viss ökning av antalet anställda förväntas. Även företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster har skruvat ner sina förväntningar. Liksom för flertalet andra branscher är bedömningen något mer positiv för sommarhalvåret 2012 än för vinterhalvåret 2011/2012. Många av företagen säljer tjänster till andra företag och är därför beroende av en positiv efterfrågeutveckling i andra branscher. Med tanke på detta förväntas inte någon större ökning av sysselsättningen. Transportnäringen förväntar sig oförändrad efterfrågan under vinterhalvåret 2011/2012. Förväntningarna för sommarhalvåret 2012 är högre. Fyra av tio företag tror då på en ökad efterfrågan. Även transportnäringen är beroende av andra branscher. Sysselsättningen förväntas vara i stort sett oförändrad under INDUSTRI Industrin sysselsätter cirka personer i länet. Eftersom industriföretagen köper mycket tjänster har de även stor betydelse för sysselsättningen inom andra branscher. Efter lågkonjunkturen, som i många fall resulterade i minskat antal anställda, har industrin befunnit sig i en ökningsfas under 2010 och första delen av Därefter har industrikonjunkturen dämpats betydligt och inför 2012 är industrins förväntningar nu blygsamma. Förväntningarna är dock något mer optimistiska på lite längre sikt (sommarhalvåret 2012) än för de allra närmaste månaderna (vinterhalvåret 2011/2012). Tre av fyra företag bedömer att de kan öka produktionen med högst tio procent innan nyrekrytering behöver göras. Det innebär att även vid en mindre ökning av efterfrågan behövs nyrekrytering, och ersättningsrekryteringar blir nödvändiga om personal slutar, exempelvis vid pensionering. Verkstadsindustrins förväntningar stämmer väl överens med industrin som helhet. Inom massa- och pappersindustrin förväntar sig de flesta av de tillfrågade företagen en oförändrad efterfrågan under De rekryteringar som kommer att ske är därmed ersättningsrekryteringar. Nästan alla de tillfrågade företagen inom trävaruindustrin uppger att de förväntar sig en oförändrad eller minskad efterfrågan under Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att antalet anställda inom industrin kommer att minska något under BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen omfattar närmare sju procent av samtliga sysselsatta i länet. Branschen är beroende av säsong och företagens förväntningar inför vinterhalvåret är därför alltid betydligt lägre än inför sommarhalvåret. Inför vinterhalvåret 2011/2012 förutspår hälften av företagen en oförändrad efterfrågan och bland resterande är det i stort sett lika många som tror på en ökning som tror på en minskning.

5 För sommarhalvåret 2012 är förväntningarna högre, men ändå betydligt lägre än tidigare. En tydlig avmattning av byggkonjunkturen har skett. ROTavdraget innebär dock en fortsatt bra efterfrågan på reparationsarbeten, vilket främst gynnar de mindre företagen. För de större företagen finns bostadsproduktion, byggnation av köpcentrum och en planerad utbyggnad vid Karlstads sjukhus. Den förbättring som branschen haft under det senaste året har medfört att allt fler företag upplever att det är brist på arbetskraft. Yrken som nämns är exempelvis murare och byggnadsingenjörer. Bristen handlar till stor del om svårigheten att hitta personer med god yrkeserfarenhet. Nyutbildade behöver få en lärlingsplats efter sin utbildning och för elektrikerna är det många gånger svårt att hitta dessa platser. Sysselsättningen bedöms oförändrad under JORD- OCH SKOGSBRUK Jord- och skogsbruket sysselsätter ungefär personer, vilket är knappt 3 procent av samtliga sysselsatta i länet. Många verksamheter är små. Endast 20 procent av lantbrukarna har anställda i företaget. En utökning av verksamheten innebär ofta effektiviseringar i stället för fler anställda. I takt med att tekniken utvecklas ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas. Branschen signalerar brist på förare av jordbruksmaskiner och skogsarbetare. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogsbruk är hög. Risken finns att många verksamheter avvecklas om lönsamheten, och därmed intresset att överta verksamheter, minskar. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket bedöms bli oförändrat under SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Värmlands län

6 YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Värmlands län Brist Barnmorska Civilingenjör, maskin, bygg- och anläggning Gymnasielärare i yrkesämnen IT-arkitekt Lastbilsmekaniker Läkare Murare Psykolog Specialistsjuksköterska Tandläkare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst brist på arbetskraft Överskott Barnskötare Försäljare, dagligvaror och fackhandel Lokalvårdare Parkarbetare Personlig assistent Receptionist Sekreterare/administratör Undersköterska Vaktmästare Vårdbiträde Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst överskott på arbetskraft Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbets-ställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Värmlands län har 650 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni MER OM FRAMTIDSUTSIKTER I OLIKA YRKEN: