Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Transkript

1 Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet

2 2

3 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar krävt löneökningar med 2,8 procent för de som tjänar över kr eller mer i månaden. På avtalsområden där genomsnittslönen är lägre ska löneökningen vara minst 700 kronor per månad. Också avtalens lägstalöner ska höjas med minst 700 kronor i månaden. Resultatet blir högre löneökningar i procent för de som tjänar mindre än genomsnittet. Störst blir den procentuella löneökningen för avtalens lägstalöner, de som i regel också utgör ingångslöner för ungdomar och andra nya på arbetsmarknaden. LO:s krontalsmodell syftar till att åstadkomma en fortgående löneutjämning. Men ständiga låglönesatsningar är inte något att eftersträva. Sverige har redan den mest sammanpressade lönestrukturen bland industriländerna. Sverige har inget låglöneproblem. Däremot har vi ett växande jobbproblem till följd av höga lägstalöner. Det kan inte vara ett mål att göra det allt svårare för dem som inte har ett jobb att komma in på arbetsmarknaden. Inte heller kan det vara ett mål att minska möjligheten till löneutveckling under livet för den som jobbar. Sverige har inget låglöneproblem. Däremot har vi ett växande jobbproblem till följd av höga lägstalöner. Christer Ågren, vice VD, Svenskt Näringsliv 3

4 Löneutveckling eller löneutjämning? Låglönesatsningar är ett återkommande krav från LO inför avtalsrörelserna. Syftet är att utjämna löneskillnader. Men en utveckling mot lika lön för allt arbete innebär att lönebildningen upphör att spela en positiv roll på arbetsmarknaden. Möjligheten att lönedifferentiera främjar utveckling av företag och samhälle och är en förutsättning för att individer ska kunna ha en löneutveckling under sitt yrkesverksamma liv. Löneskillnader behövs för att stimulera till utbildning, initiativ, kompetensutveckling och ökat ansvarstagande och för en fungerande arbetsmarknad där arbetsgivare och arbetssökande kan mötas. Sverige har lägst löneskillnader bland världens industriländer och de skillnader som finns skapar inget låglöneproblem. Däremot har Sverige ett jobbproblem. Den stora klyftan finns mellan de som har ett jobb och en lön och de som inte har. De unga som vill arbeta möts av jobb som kräver högre kvalifikationer än de har. Nyanlända till Sverige och de som vill tillbaka i jobb efter arbetslöshet eller sjukdom möts av samma svårigheter. LO vill jämna ut löneskillnader mellan olika avtalsområden. Men jämfört med andra länder är löneskillnaderna i Sverige mellan exempelvis arbete inom detaljhandel och industri mycket små. Samtidigt kan skillnaderna i kvalifikationskrav vara mycket stora. Till exempel har hotell- och restaurangbranschen högst andel unga anställda och högst andel jobb utan krav på utbildning. Här finns viktiga instegsjobb som riskerar att gå förlorade om lägstalönerna blir för höga. 4

5 KONSEKVENSER AV LO:S KRONTALSMODELL Med LO:s modell skulle de bli än mindre. LO:s modell skulle de bli än högre och leda till än högre trösklar. Sverige att möjligheten till löneutveckling under förvärvslivet är mycket liten. Med LO:s modell skulle den bli än mindre. SVENSKA LÖNER ÄR DE MEST UTJÄMNADE BLAND OECD:S INDUSTRILÄNDER Kvoten mellan 90:e och 10:e percentilerna är ett mått på löneskillnaderna i ett land. 10:e percentilen är det värde som 10 procent av alla löner understiger eller motsvarar. 90:e percentilen är det värde som 90 procent av löner motsvarar eller understiger. Sverige har den minsta lönespridningen bland jämförda länder inom OECD. USA (2009) PORTUGAL (2008) KANADA (2009) STORBRITANNIEN (2009) AUSTRALIEN (2009) TYSKLAND (2008) ÖSTERRIKE (2008) SPANIEN (2008) OECD JAPAN (2009) NEDERLÄNDERNA (2006) NYA ZEELAND (2009) DANMARK (2008) ITALIEN (2008) NORGE (2008) SVERIGE (2008) KÄLLA: OECD KVOT 5

6 Om modellen til år blir skillnaden enklare arbeten kvalificerade allt SKA INGÅNGSLÖN BLI SLUTLÖN? LO:s krontalsmodell leder till löne Lön LO:s krontalsmodell innebär att den procentuella ökningen av löner över genomsnittet ska räknas om i kronor för löner under genomsnittet. Resultatet blir att lägre löner ökar procentuellt sett mer än andra. Idag Löneskillnad Enklare arbete Mer kvalificerat arbete 6

7 utjämning... SKA INGÅNGSLÖN BLI SLUTLÖN? Framtid ämpas år efter i lön mellan och mer mindre. Enklare arbete Mer kvalificerat arbete Tid

8 Lön...och högre trösklar Steget in på arbetsmarknaden blir svårare för Om LO får bestämma höjs ingångs lönerna mer än andra löner. löneökning för de lägsta lönerna innebär en ökning med 3,9 procentenheter. Efter tio år med samma ökningstakt är ingångs lönen uppe i kronor. Tröskeln in på arbetsmarknaden blir än högre. JOBB JOBB År 8

9 unga och oerfarna Så blir det om LO får bestämma Det blir mindre skillnad i lön mellan de med längre utbildning och de med kortare. Löneskillnaderna minskar mellan medarbetare med längre yrkeserfarenhet och de som inte har någon alls. Det ger mindre utbyte i lön att ta på sig mer ansvarsfulla arbetsuppgifter eller att på annat sätt utvecklas i arbetet. LO:s krontalsmodell minskar successivt löneskillnaderna mellan olika avtalsområden och arbetsplatser. Ingångslönen blir högre i förhållande till slutlönen. Möjligheten till löneutveckling under det yrkesverksamma livet blir mindre. 9

10 Anton, 20 år, vill ha ett jobb Anton vill komma in på arbetsmarknaden. Att få ett första jobb är viktigt. Inte bara för att det ger en inkomst. Det första jobbet är också första steget mot det andra. Anton är inte ensam om att vara ung och söka jobb. Arbetslösheten bland ungdomar är idag tre gånger högre än bland den övriga befolkningen. Arbetslösheten växlar i takt med konjunkturerna men sedan 1990-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige bitit sig fast på en hög nivå högre än i många andra länder. Trots att så många pratar om att det är viktigt att se till att ungdomar kommer i arbete finner Anton att det har blivit allt dyrare att anställa ungdomar. Lönerna för oerfarna har till och med stigit mer än andra löner under en följd av år. Skillnaden i lön mellan en yrkeserfaren och en nyanställd utan större erfarenhet har blivit allt mindre. Det har gjort det svårt för den som är ung att få ett jobb. När valet står mellan att anställa ett proffs eller en amatör och lönen är i stort sett densamma, då är det proffset som vinner. Till sin förvåning finner Anton också att ingångslönerna är högst och har stigit snabbast inom de servicebranscher handel, hotell och restaurang som är mest betydelsefulla för ungdomar som saknar erfarenhet men som vill komma in på arbetsmarknaden. 10

11 STORA SKILLNADER I ARBETSLÖSHET... Andel arbetslösa i procent 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % år år år år år...men LITEN SKILLNAD I LÖN Ingångslön (median)för unga arbetare år jämfört med medianlön för övriga Unga arbetare år Övriga år Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o. restaurang Transporter Jord- och skogsbruk Service KÄLLA: Svenskt Näringslivs lönestatistik avseende löner i september

12 Bella funderar på vidareutbildning Bella funderar på att vidareutbilda sig. Hon har en gymnasie utbildning men en ettårig kurs vid en högskola skulle ge henne möjlighet att få mer intressanta arbetsuppgifter och även högre lön. Hon tjänar nu kr i månaden en vanlig lön för en ung gymnasieutbildad person. Bella undersöker vad hon kan räkna med efter vidareutbildningen. Hon finner att hon kan räkna med en höjning till åtminstone kr. Efter skatt blir skillnaden inte stor: en höjning med en dryg tusenlapp från kr till kr. På ett år blir det kr. För att genomföra utbildningen måste hon ta tjänstledigt och avstå från kr i nettolön under ett år, och istället leva på studiemedel och skaffa sig en skuld på kr att betala igen. Totalt skulle utbildningsåret kosta henne kr. Visserligen finns bättre utsikter till högre lön längre fram med en vidareutbildning, men hon kan inte vara säker. Det kan ta mer än 20 år innan den förväntade lönehöjningen har betalat sig. Bella blir mycket tveksam om det är värt att satsa på vidareutbildningen. Den ser inte ut att löna sig, ens som löneläget ser ut idag. Och om LO får igenom att de som har jobb som inte kräver någon utbildning ska få samma löneökning i kronor som hon kan få som vidareutbildad blir det än mindre löneskillnad och än mindre att vinna på att utbilda sig och ta ett mer kvalificerat jobb. 12

13 LÖNER EFTER OLIKA UTBILDNING. Månadslön procent tjänar 50 procent tjänar upp till upp till Förgymnasial utbildning Före skatt Efter skatt Gymnasieutbildning Före skatt Efter skatt Eftergymnasial, mindre än 3 år Före skatt Efter skatt Eftergymnasial, 3-år eller mer Före skatt Efter skatt KÄLLA: Svenskt Näringsliv 13

14 Cecilia vill ha mer rättvisa löner i företaget Cecilia driver ett företag och vill att lönerna i företaget ska spegla erfarenhet och individuella prestationer och på så sätt bli mer rättvisa. Hon vet att några av dem som varit anställda länge tycker att de får för lite betalt jämfört med de som nyanställs och som de nu får lära upp. Deras mångåriga erfarenhet är en tillgång för företaget, och det är orättvist att detta inte syns i lönekuvertet, menar de. Cecilia är av samma uppfattning. Hon inser vilken förlust det skulle vara för företaget om de sökte sig till andra jobb. I samband med lönerevisionen vill hon också uppmärksamma att en medarbetare som anställdes så sent som förra året redan kommit med en rad förslag till förbättringar och dessutom tagit på sig att se till att de nya rutinerna fungerar. Initiativ och ökat ansvar ska uppmuntras. När Cecilia går igenom lönerna på företaget slås hon av hur liten skillnaden i lön är mellan de som jobbat länge och de som jobbat en kortare tid. Hon finner också att det inte finns särskilt stort utrymme för att ta hänsyn till enskilda medarbetares prestationer i lönesättningen. Knappast något utrymme alls, visar det sig. Med garanterade krontalsökningar och höjda lägstalöner i centrala avtalen blir det mindre än hälften kvar av den avtalade löneökningen att fördela på företaget. Det är för lite för att ge kännbara löneökningar till dem som betyder mest för företaget. Cecilia förvånas över att facket som sade sig vilja ändra på osakliga löneskillnader i själva verket befäster dem. 14

15 LÖN 2011 FÖR 20-ÅRINGAR RESPEKTIVE 50-ÅRINGAR PER YRKE Medianlön 20-åringar 50-åringar Städare Köksbiträde Vårdbiträde Kock Svetsare Butikskassör Maskinoperatör Lastbilsförare Elmontör KÄLLA: Svenskt Näringslivs lönestatistik avseende löner i september

16 David funderar på en nyanställning David är företagare och överväger att anställa ytterligare en person på lagret. Sedan lagret slogs ihop med varuutlämningen har det ibland blivit litet väl körigt för de två som jobbar där. Vid vissa tillfällen är det både kunder, leverantörer och medarbetare som står och stampar. Alla skulle uppskatta om det gick snabbare. Inte minst skulle det vara en avlastning för de två som nu jobbar där. Genom att inrätta det nya jobbet kan David också göra en insats mot arbetslösheten. Det här är ett jobb som inte ställer några särskilda krav på utbildning eller yrkeserfarenhet. David finner att minimilönen inom den bransch där han är verksam är nära kr. Det skiljer inte mycket från vad han betalar medarbetare med flera års erfarenhet av kvalificerade arbetsuppgifter. David slår bort alla tankar på att skaffa ytterligare en anställd. Han förstår samtidigt varför företag numera har så extremt slimmade organisationer och varför han så ofta tycker att servicen blivit sämre. 16

17 MINIMILÖN SOM ANDEL AV MEDIANLÖNEN Lön och sociala avgifter för minimilön i procent av lön och sociala avgifter för medianlönen 2010 Lön Sociala avgifter Sverige Nya Zeeland Portugal Australien Grekland Frankrike Irland Nederländerna Belgien Storbritannien Spanien Kanada USA Japan KÄLLA: OECD Economic Surveys: Sweden 2012

18 Ska ingångslön bli slutlön? Sammanfattning Särskilda höjningar av de lägsta lönerna har varit ett åter kommande inslag i de svenska avtalsrörelserna. Med sin krontalsmodell vill LO nu skapa en fortgående löneutjämning per automatik. Det är nu hög tid att inse att höjda lägstalöner inte bara är omotiverade utan också direkt skadliga för sysselsättningen, näringslivets utveckling och samhällsekonomin. 1. Omotiverade Låglönesatsningarna är omotiverade. Sverige har den lägsta lönespridningen bland industriländerna. Minimilönerna tillhör de högsta i Europa. Sverige har inget låglöneproblem, utan ett jobbproblem. 2. Högre trösklar Höjda lägstalöner gör att trösklarna till arbetsmarknaden blir än högre för de som är unga eller nytillträdande. Det ställs allt högre krav på den som söker jobb. När skillnaden i lön är obetydlig blir det den sökande med erfarenhet som vinner. Den som är ny och oerfaren får ingen chans till ett första jobb. 18

19 3. Jobb försvinner De återkommande höjningarna av de lägsta lönerna driver på en utveckling där jobb som inte kräver förkunskaper och erfarenhet men som ändå är viktiga fortlöpande slås ut därför att kostnaden blir för hög. Sverige har en mindre servicesektor än de flesta andra industriländer. Och även i det mest kvalificerade kunskapsföretaget finns arbetsuppgifter som inte kräver utbildning och förkunskaper. Men arbetsuppgifter som inte är absolut nödvändiga rationaliseras bort eller läggs över på andra när lönekostnaden stiger. Arbetsbelastningen på de som jobbar blir högre, servicen sämre och färre får en chans till jobb. 4. Hindrar tillväxt och utveckling Små skillnader i lön mellan enklare arbeten och mer kvalificerade gör att många jobb försvinner och att många möjliga jobb aldrig skapas. Löneutjämning ger minskade incitament för att utbilda sig, byta eller dem som har jobb minskar möjligheten till löneutveckling under yrkeslivet. 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 Storgatan 19, Stockholm Telefon