Rapport uppdrag. Advisory board

Transkript

1 1 Rapport uppdrag Advisory board

2 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen, myndigheter och näringslivet. En AB-grupp innebär att man arbetar med en grupp unga under en längre tid, gruppen utgår från uppdrag som kommer in via beställare inom kommunen, myndigheter eller näringslivet. Uppdragen kan se olika ut men syftet är alltid detsamma. Samtliga unga i gruppen får ersättning för arbetet med uppdragen. Mål Ungas röst och perspektiv samt möjlighet att påverka finns med i kommunen, myndigheters och näringslivets utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling. Syfte En metod där: Unga kan göra sin röst hörd och ge ungas perspektiv på ärenden och frågor som kommun, myndigheter och näringslivet hanterar. Kommun, myndighet och näringsliv kan involvera unga i sina utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling. Målgrupp Unga i Örnsköldsviks kommun mellan år Samordning AB Örnsköldsviks kommun samordnar arbetet med AB genom Camilla Larsson och Birgitta Torgrimson. Arbetsgång Beställare lämnar in önskemål om uppdrag Samordnare för AB kontaktar beställare Möte AB Rapport av resultat skickas ut inom 2 veckor av samordnare Uppföljning inom 6 månader hur har resultatet kommit till nytta Samordnare återkopplar uppföljningen till AB

3 3 Tema jobb och framtid Företag Arbetsförmedlingen Destination Jobb Ansvarig beställare LIFI styrgrupp Enhet/Avd. Klicka här för att ange text. Resultat Kort sammanfattning Alla är rörande eniga om att arbetsmarknaden och arbete är viktigt. Viktigt att som ung få information om hur efterfrågan och prognoser ser ut för att göra ett väl underbyggt val. Jobb och försörjning är viktigt, oftast förstår unga inte vikten av att ha jobb förrän de får ett jobb och har sin egen inkomst. Intresset var det som hade mest påverkan på valet av gymnasieprogram Vilken betydelse har arbete och arbetsmarknad för unga? Sommarjobb - en merit för att veta vad de vill arbeta med samtidigt som det är en fot in på arbetsmarknaden. Viktigt med feriejobb för alla i årskurs ett i gymnasiet. Viktigt att ta alla meriter du kan få och börja så tidigt som möjligt. Livsviktigt att ha ett arbete. Drivkraften att ha ett jobb ökar när man som ung skaffat bostad, bil etc. Att ha jobb med egen inkomst skapar självständighet. Jobb kan ses som en strategi för att finansiera sin utbildning Allt leder till arbetsmarknaden. Det är så samhället är uppbyggt. Ibland tar det längre tid för vissa att komma fram till vad de vill jobba med. Men det är viktigt att inte falla mellan stolarna, att inte komma ut på arbetsmarknaden kan ge självförtroendet en törn. Känslan är att många tar ett sabbatsår, men målet är ändå alltid jobb. Det finns en risk att de som jobbar lite under sitt sabbatsår vänjer sig vid en inkomst. Det gör kanske att de inte vill plugga vidare. Samtidigt kan sabbatsåret ge utrymme för att komma fram till vad som de vill jobba med/utbilda sig till. Om man tar ett uppehåll/hoppar av utbildningen så är det inte så viktigt vilken typ av jobb utan då är det mer att komma i kapp med inkomsten. Det kan också vara ett sätt att komma fram till vilken väg man ska välja. Är det någon som vill leva på bidrag? Om unga inte kommer ut på arbetsmarknaden så gör det att de tappar drivkraften. När man varit arbetslös länge så tappar man förmågan att kunna visa på varför just jag ska få detta arbete. När man hamnar i det läget tar man vilket jobb som helst bara det är ett jobb. En del som varit arbetssökande länge säger att de tar vilket jobb som helst men när det väl kommer till kritan så vill gör de

4 4 inte det. Bilden är att unga får bo hemma längre idag samtidigt som de jobbar vilket inte alltid innebär att de har krav på sig att betala för uppehälle. Det kan se olika ut vilka krav som ställs. Upplevelsen är att inträdeskraven på arbetsmarknaden har höjts. Numera krävs nästan alltid utbildning samt ofta erfarenhet. Ibland även för att få komma och göra praktik. Det är viktigt att arbetsgivare vill bidra så att de som saknar erfarenhet kan få det. Det är också viktigt för unga att ta tillvara på sina kontakter eftersom det är lättare för företag att kolla med sina kontakter först när de har ett rekryteringsbehov. Vissa ungas har som mål att bli rik. Det är få som lyckas med detta vilket bidrar till att det skapa känslan av att man misslyckas. Unga skulle behöva sänka kraven eller kompromissa med behoven. Vilket jobb du får beror på din egen insats, om du får jobbet eller inte beror på den tid och energi som du lagt ned i ansökan. Viktigt att ta till vara på sina kontakter. Kontakterna bidrar till en arbetsmarknad utanför Arbetsförmedlingen. Bättre att besöka arbetsgivare än att ringa eller skicka sitt CV Hur ser din attityd ut till jobb och försörjning? Det är tufft att ha extraknäck parallellt med gymnasiet. Resultatet påverkar drivkraften och motivationen att ha extraknäck. Vid eftergymnasiala utbildningar är det smart att använda studietiden för att få in en fot på arbetsmarknaden. Det är inspirerande att få använda kunskaperna från skolan/utbildingen "på riktigt". Viktigt att testa att komma in på marknaden, bara att försöka! Är du bara ihärdig så kommer man att kunna få ett jobb. Det är kul att fara och jobba och kunna känna att du själv ha jobbat ihop den lön som kommer in på kontot. Målet är fast jobb men samtidigt är det intressant att testa på lite olika saker. Det är inte så viktigt vad det är för slags jobb. Men om du vill ha ett fast jobb så är det viktigare att hitta något som du faktiskt är intresserad av och brinner för. Extrajobb/deltidsjobb förbereder en inför det fasta jobbet. Attityden kan växa och inställningen förbättras om du testar på lite olika saker. Attityden ändras utifrån de olika jobb du testar på. Drömjobbet ändras allteftersom livet ändras. Drivkraften kommer utifrån att veta att du gör skillnad i jobbet. Vissa är tidigt inställd till att vilja ha ett jobb för att kunna försörja sig. Nödvändigt ont! Målet är att hitta ett jobb som inte är ett nödvändigt jobb som ger känslan av att det är kul att gå till jobbet. Det skapar motivation och drivkraft. Vore fantastisk att känna längtan att få gå till jobbet på måndagmorgon. Samtidigt kan inte alla dagar på jobbet förväntas vara perfekta. Kommer mest troligt inte vilja ha samma jobb hela livet. Om känslan är att man fastnat kommer det förmodligen leda till att man söker sig vidare till annat jobb. Hur påverkade din attityd till jobb och försörjning dina utbildningsval (gymnasieval, högskola) Gymnasievalet landade i att hitta något som kändes kul. Upplevelsen är att det är för lite information i skolan om vilka yrken som gymnasieprogrammen kunde leda till. Även information kring prognoser, hur kommer arbetsmarknaden se ut framöver. Vissa har erfarenhet av att få information om gymnasieprogrammen som var uppdelad på intresseområden inte på vad de skulle leda till yrkesmässigt. Grupptrycket hade stor påverkan. Generellt så borde man titta mer på efterfrågan inför utbildningsval. Men om man är tillräckligt intresserad så spelar efterfrågan ingen roll. Det är mer intresse som styr valet av

5 5 utbildning än prognoser på arbetsmarknaden. Vissa uttrycker att de inte hade någon strategi inför gymnasievalet. Valet har visat sig påverka längre fram. Många uttrycker att de saknade styrning och dålig information om var jobben fanns. Valde bort program på grund av svåra ämnen trots att ett intresse fanns för att jobba inom vad det programmet kan leda till. Man måste ibland kompromissa intresse och vilket jobb man väljer. Svårt beslut som ska väljas i 9:an, det var avgörande för att kunna plugga vidare. Gymnasievalet, påverkade och begränsade valet när det kommer till att välja vad man vill plugga vidare till. Under gymnasiet så kanske det passar bra med valet men sett utifrån vad den senare planen är så borde gymnasievalet kanske varit ett annat. I vissa fall var det idrotten avgörande för val av gymnasieprogram. Ansvar beställare Beställare deltar i samband med att uppdraget tas upp i AB Gör kort presentation av bakgrund till frågeställning i samband med möte med AB. Återrapporterar efter 6 månader hur resultatet har kommit till nytta

6 6 Bilaga Övriga frågor från beställare Om man inte vet vad man vill söka till varför är det viktigt med meritpoäng? Man garderar sig, kanske vet man område så är det ändå ungefär samma meritpoäng, känslan är att det inte är lika mycket fokus på det nu, du kan påverka ditt snittbetyg väldigt mycket med meritpoängen, de som inte känner till eller tänker på det har ibland ångrat sig att de inte brytt sig om dem när de inte kom in på sin utbildning. Även fast man känner att man valt fel gymnasieprogram så går man hellre klart och kompletterar senare! Man vill gå ut med sina jämnåriga kompisar, Det beror också på hur länge man hunnit gått på det program som man skulle vilja byta från. Vad skulle man kunna göra för att unga mer går sin egen väg och inte på vad sina kompisar väljer? Börja i 9:an att jobba med synen på detta, tydlig information och mer vägledning inför valet. Det är svårt med grupptrycket eftersom man är ganska liten. Det handlar om att lära ungdomar att blir självständiga, man behöver bryta grupper genom workshops etc. som kan göra att ungdomar blir mer självständiga. Vanan att alltid följa efter vad kompisarna gör att de inte tar sig tid att fundera på vad de själva vill, dålig självkänsla och självförtroende gör att man hellre följer efter än går sin egen väg. Det är en trygghet om alla ens vänner väljer ett specifikt program. Jobba med tidiga målsättningar. Ingen pratade kring de yrkesförberedande programmen! Hur kommer sig att ni valde bort det! Man blir mer låst om man väljer yrkesprogram, är man målinriktad och intresserad av det ämnet då kan man välja det. Har man flera intresseområden så känns det bredare att välja högskoleförberedande. Hur funderar ni kring andra faktorer som finns i ett jobb förutom lönen? Jobbet är också en social del, vill inte jobba på en arbetsplats om man inte trivs, jobbet ska också göra att man känner sig trygg på jobbet. Väljer hellre ett jobb där man trivs och ger lite lägre lön! Att man gör skillnad kan ge mycket mer tillbaka än vad lönen gör. Unga idag har ibland inställningen att de ska tjäna pengar vilket speglar samhället idag till viss del, unga vill ha så mycket men är inte beredda att jobba för det. I takt med att man testar jobb så formas värderingarna över vad som är viktigt i ett jobb, att det inte är bara pengarna som är viktig i ett jobb. Värderingarna ändras, med åren så blir trivselvärderingarna mer värd jämfört med lönen, det är viktigt att ha acceptans för arbeten i verksamheter som inte är de mest välbetalda. Hur kan budskapet nå ut till unga med detta innan de ska ut? Genom inspirerande föreläsare. Skolan skulle kunna uppmana ännu mer kring detta, i skolan är det mest fokus på undervisningen. Det skulle kunna ske genom tydlig information, ett litet program för varje gymnasieprogram som kan introducera till varje gymnasieprogram, praon är superviktig, ha en morot (ersättning) för att komma ut och pröva ex. praktik, mer praktiskt så att man får testa hur det fungerar. Inför gymnasievalet gå ut på praktik, det är bättre än att någon står och berättar. Kanske prao på gymnasiet för att ge en grund inför gymnasievalet.