Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering
|
|
- Martin Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson
2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner... 3 Motivation... 3 Samverkan och samsyn i uppdraget... 4 Önskemål/konkreta förslag... 5 Analys och diskussion... 6 Motivation och coachning... 6 Näringsliv och ideella sektorn... 7 Urholkade begrepp... 7 Plattform Norrköping... 8 Parallella processer... 8 Slutsats... 9 Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
3 Inledning Samordningsförbundet Östra Östergötland är en fristående juridisk person som är bildat av Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, Region Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet Östra Östergötland är ett resultat av Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet Östra Östergötlands uppgift är att bedriva finansiell samordning mellan Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, Region Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inom rehabiliteringsområdet. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Utöver de direkta insatserna på individ och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser på individ och gruppnivå. Bakgrund Sedan plattformsarbetet startade i Norrköping har frågeställningar kring, och behov av, förstegsinsatser samt behov av social rehabilitering lyfts från handläggare i flera myndigheter. För att utreda vilka insatser som det finns eventuellt behov av har denna kartläggning gjorts. I uppdraget ingick även att se över vad man menar med förstegsinsatser och social rehabilitering samt vad och hur myndigheternas eget ansvar i frågorna kommer in. Syfte Kartläggning av eventuella behov i Norrköping angående förstegsinsatser och social rehabilitering utifrån Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, Norrköpings kommun och Region Östergötlands perspektiv. Metod Intervjustudie där 21 representanter från Samordningsförbundet i Östra Östergötlands huvudmän intervjuades. Representanterna var både chefer och medarbetare från Arbetsmarknadskontoret, Plattform Norrköping, Vård- och omsorgskontoret, Socialkontoret, NP-samverkan, Aktema, SAFE, Rehab Öst (inklusive Rehabresurs samarbete och Vardagsrevidering), Försäkringskassan (sjukpenning samt aktivitetsersättning), Arbetsförmedlingen (Rehabsektionen, Jobbgarantin för ungdomar samt Fördjupat stöd) samt rehabsamordnare från Region Östergötland. Totalt genomfördes 15 intervjuer under tidsperioden 16 oktober till den 27 november Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
4 Resultat Med resultat avses den information som vi fått fram utifrån genomförda intervjuer avseende eventuellt behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. Nedanstående rubriceringar rör områden som samtliga tillfrågade har identifierat som utvecklingsområden, nödvändigtvis ej direkt kopplade till Samordningsförbundet utan snarare kopplade till individens behov i sin process. Formuleringar, begrepp och citat är hämtade från intervjuerna. Definitioner Utifrån uppdraget har vi vid samtliga intervjuer ställt frågor kring hur begreppen social rehabilitering och förstegsinsatser definieras. Samstämmig reflektion och upplevelse var att det inte är viktigt att definiera någon skillnad mellan social rehabilitering och förstegsinsatser. På olika myndigheter har man olika uppfattning om vad innebörden är. Man upplever även att begreppen går ihop i varandra och att det ena inte utesluter det andra. I sitt dagliga arbete reflekterar man inte runt dessa begrepp. Det samtliga tillfrågade är eniga om är att syftet med social rehabilitering och förstegsinsatser är att individen ska kunna hantera sin vardag och närma sig arbetsmarknaden. För att detta ska vara möjligt har alla identifierat att ett motivationsarbete är nödvändigt. Motivation Under intervjuerna var det motivation som metod och förhållningssätt som samtliga framförde som en förutsättning för individer att komma närmare arbetsmarknaden. Motivation är inspiration till att göra något. Ur motivationen kommer drivkraften; det vill säga att göra något, att sätta igång och att förstå. Följande punkter är påståenden eller förslag som framkommit i intervjuerna: Det behövs en motivationsinsats för att individen ska tänka nytt i sin egen situation och för att förstå konsekvenserna av sina olika val och beslut. Handläggarna på de olika myndigheterna har ofta inte möjlighet att jobba med motiverande insatser. Detta främst på grund av tidsaspekten. Hälsoperspektivet - Sjukt och friskt. När är man sjuk och när är man frisk? Vad är det som gör att en person upplever att hen inte kan jobba fast det inte finns något medicinskt hinder? Är det sjukdom då eller är det livet som skaver? Integrationsarbetet Hur möter vi synen på sjukt och friskt i olika kulturer? Det finns en bugg i systemet där personer upplever sig vara sjuka, men som inte är det medicinskt. Hur ska man lösa detta? Motivationsarbete! Man måste förstå sin situation. Obligatoriskt deltagande i motivationshöjande insats efterfrågas. Viktigt för individen att komma vidare och förstå sin situation. Viktigt att identifiera vad problemet verkligen är varför vill man inte delta i insatser? Bland annat okunskap då man tror att det är på ett särskilt sätt. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
5 Eget ansvar och självkännedom. Vilja. Självkänsla. What s in it for me (WIIFM)? Rädslor och osäkerhet. Vad är det man vill skydda sig från? Våga prata om rädslorna för att kunna se möjligheter framåt. Rusta för arbete/komma närmare arbete eller studier motivationsarbete behövs. Vad ställer vi för krav på individen? Vad betyder eget ansvar? Hur ser unga och vuxna på försörjning med ekonomiskt bistånd? Det är inget man skäms över längre. Det har blivit normalt att inte jobba. Man växer upp med föräldrar som lyfter försörjningsstöd. Vad innebär det för samhällsutvecklingen? Ska ekonomiskt bistånd villkoras? Ska sysselsättning krävas? Arbetslinjen ska gälla! Motivation. Samverkan och samsyn i uppdraget Utifrån intervjuerna har vi identifierat att alla aktörer vill samverka och samarbeta. Att det är viktigt. Det har dock framkommit att formerna för hur samverkan ska ske är otydliga. Följande punkter är påståenden eller förslag som framkommit i intervjuerna: Viktigt att jobba gränsöverskridande inte avgränsa till enskilda myndigheter. När man ser till individens bästa finns inga tydliga myndighetsgränser. Vikten av samordnade/samtida insatser Man går inte i takt. Det blir långa väntetider för individen när man måste invänta andra. Gemensamt ansvar, samsyn i det vi ska göra. Inte utgå från hemmamyndighet. Man upplever en frustration över att den interna kommunikationen brister i den egna myndigheten. Konsekvensen blir att man inte har någon helhetssyn över vad som finns i den egna verksamheten och därmed går man miste om den eventuella draghjälp man kan få av varandra för att matcha behov och insats. Det finns en projekttrötthet. Arbeta istället för lösningar för permanent verksamhet. Om det är aktuellt med projekt måste det finnas en plan och ett mål för hur implementering ska ske. Ettårsbudget kortsiktigt tänkande. Stimulerar ej till helhetssyn och samsyn. Utveckla Plattformen kontinuerligt för att möta behov - Plattformen som en sambandscentral där man kopplar samman behovsanpassade insatser. Vem tar ett helhetsansvar och ser till att dörrarna öppnas upp för människor som står utanför? Hur jobbar vi förebyggande för att människor inte ska fastna i långvarigt utanförskap? Vilken arbetsmarknad rehabiliteras man till? Arbetsmarknadskontorets arbetsmarknadsprojekt (exempelvis ArkivData och REKO) saknas av samtliga tillfrågade då det fyllde en funktion för de som inte är redo för Arbetsförmedlingens insatser. Viktigt med mål för en verksamhet eller insats för att följa upp och utvärdera effekterna. Det är inte bara kvantitativa mål som är viktiga för verksamheten. Ännu viktigare är de kvalitativa målen och de mjuka värdena. Inkluderande/exkluderande? Målgrupper? Ej bygga verksamhet för målgrupper utan istället för individer. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
6 Önskemål/konkreta förslag Nedan följer konkreta förslag och önskemål som framkommit under intervjuerna. Motivationsinsats Vardagsrevidering Utredningsplatser liknande Rehabresurs samarbete. Arbetslivsorientering Modulbaserad insats som avropas från hemmamyndighet. Modulerna kan bestå av motivationsinsatser, vardagsrevidering, arbetslivsorientering, utredning samt andra relevanta insatser. Viktigt att insatsen kan nyttjas av alla myndigheter. Det är individens behov som styr vilka moduler som är aktuella. Man kan gå flera moduler parallellt och slussas vidare till andra insatser. Idag stuprör, i framtiden parallella processer för att möjliggöra samordnade samtida insatser utifrån ett helhetsperspektiv (se avsnitt Analys och diskussion/parallella processer, sid 9). Till exempel praktik parallellt med medicinsk behandling eller utredning. Plattformen Arbeta med olika delar i Plattformen, så som koordinatorstöd eller motiverande insats. Arbetslivsorientering inom Plattformen. Vardagsrevidering inom Plattformen. Plattformen som sambandscentral för att möjliggöra korta beslutsvägar och korta väntetider inom relevanta myndigheter. Integrationsarbete Ta till vara på människors kompetens och resurser. Kulturmöjligheter eget företagande koka soppa på en spik. Hur kan man skapa ett hållbart integrationsarbete? Stöd att komma in i svenska språket snabbt efter att man kommit hit. Extra insatser mot vissa grupper; ex utländska barnfamiljer. Man bör se över hur kallelser utformas. Språk, syfte, kanske foto på den man ska träffa. Utbildning Valideringsinsatser för att kunna styrka kompetens, främst för de som saknar gymnasiebetyg och som kommer ha svårt att klara av att läsa in detta. Detta skulle kunna passa för personer med ojämn begåvningsprofil. SFI och andra utbildningar Anpassade för personer med utvecklingsstörning eller olika inlärningstyper, eventuellt praktisk utbildning med moduler vad innebär det att vara sjuk/frisk i Sverige? (integrationsarbete). Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
7 Näringsliv/ideella sektorn Arbetsgivare som kan möta upp. Bränn inte arbetsgivare. Arbeta smart kring anskaffning av praktikplatser. Näringslivskoordinator? Tidigare insatser har varit bra med finns inte längre (ex Unga jobb, Swedbank). Var finns jobben? Varför finns inga lättare arbeten längre? Skolvärdinnor, servicepersonal etc? Analys och diskussion Nedan följer tankar och idéer som vi reflekterat kring utifrån resultatet och de konkreta förslagen som framkommit under intervjuerna. Vi har valt att höja blicken över ordinarie myndighets ansvar och istället se till helheten för att möjliggöra att individen verkligen får stå i centrum i sin process. Motivation och coachning Motivationsarbete handlar om att hitta inspiration till att göra något. Ur motivationen kommer drivkraften; det vill säga att göra något, att sätta igång och att förstå. Det finns positiva och negativa drivkrafter. De baseras i sin tur på den mentala inställningen. Vill jag göra detta eller inte? Upplever jag att det finns en mening i det jag gör frigörs kreativitet och lusten att göra något. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
8 Nedanstående punkter är diskussionsunderlag: Förändringsresan till egen försörjning möjlighetsskapande med coachning som förhållningssätt och metod: Att jobba med ett coachande förhållningssätt innebär att vara empatisk, lyssna aktivt och ställa öppna frågor. Att låta individen få berätta om sin situation, hjälp med att hitta mål och ta ansvar för sin förändringsresa. Att få möjlighet att äga sitt liv. What s in it for me? Vad händer med en individ när man får möjlighet till detta? Hur ser drivkraften ut? Vilken motivation behövs för en förändring? Vad händer i mig när jag får vara duktig och göra gott? Hälsoperspektivet - Sjukt och friskt. När är man sjuk och när är man frisk? Om man blir sjukskriven när man inte är sjuk kan man inte heller bli frisk. Vad är det som gör att en person känner att den inte kan jobba? Är det sjukdom eller är det livet som skaver? Olika människor från olika kontexter har olika uppfattning om vad arbete innebär. Vad har man för inställning och attityd till arbete? Vad är lösningen? (WIIFM?) Kulturmöjligheter Ta till vara på människors kompetens och resurser. För att bryta ett utanförskap behöver man utgå från det som motiverar och ger trygghet. Att omvandla det i en ny kontext öppnar möjligheter mot arbetslivet, kanske i form av eget företagande. Hur kan man skapa ett hållbart integrationsarbete genom coachning och motivation? Näringsliv och ideella sektorn Det måste finnas en arbetsmarknad med anpassade arbeten som tar emot när individens rehabilitering är klar. Vi behöver öka vårt samarbete med näringslivet och ideella sektorn för att hitta dessa arbeten. Vi tror att näringslivet vill vara delaktiga och att man är öppen för en gemensam dialog om hur vi på bästa sätt tillsammans kan skapa en kreativ och inkluderande arbetsmarknad. Det behöver finnas en tydlig koppling till näringslivet exempelvis via näringslivskonsulenter som arbetar mot grupper som har särskilda behov. Denna näringslivskonsulent arbetar även mot företag och arbetsgivare för att säkra deras kompetens för att ta emot och bemöta individer med särskilda behov. Man behöver även värna om arbetsgivarna för att de ska vilja engagera sig och öppna upp sina verksamheter. Idag är det många olika aktörer som ringer och önskar praktikplatser. Urholkade begrepp Vi har identifierat att man använder sig av begrepp som det egentligen inte finns någon enhetlig definition på. Generellt sett tror vi att vi har samsyn i begreppen, vilket vi sällan har. Vad betyder egentligen: Individen i centrum Individens eget ansvar Individen får ta ansvar Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
9 "Målgruppen Plattform Norrköping Vi ser Plattform Norrköping som en arena för möjligheter med en verksamhet som innehåller olika typer av insatser som kan förändras och utvecklas i takt med omvärldens behov. En styrka med Plattform Norrköping är att verksamheten är tillsvidare. I och med detta kan man bygga Plattform Norrköping i olika moduler. Dessa moduler kan exempelvis innehålla, utöver befintlig insats samordning med koordinatorstöd, samordning utan personligt stöd, motivation och coachning samt vardagsrevidering. Parallella processer Vår uppfattning är att tidiga och parallella insatser förhindrar att individen faller mellan stolarna eller att processen blir onödigt lång. Vi ser också nyttan av tidiga och parallella insatser då detta främjar individens motivation till förändring genom känslan av sammanhang (KASAM) och delaktighet. Vidare tror vi att man inte ska lägga allt fokus på en insats i taget utan istället se individens behov av olika insatser parallellt. Inledningsvis behöver man göra en kartläggning av individens behov för att se vilka insatser som är relevanta och aktuella för den individen. Till exempel kan man behöva stöd i sin sociala situation (exempelvis motivation eller vardagsrevidering) samtidigt som man påbörjar en arbetsprövning. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
10 Slutsats Att myndigheter samverkar är en förutsättning för att kunna stötta individer med behov av insatser från flera håll till egen försörjning. Vi ser ett stort behov av att man lyfter blicken över myndighetsgränserna för att man ska kunna upprätta en planering där individen verkligen står i centrum i sin egen process. Det är naturligtvis viktigt att se till vad som är enskild myndighets ansvar och vad man rent praktiskt kan göra inom varje verksamhet. Men här vill vi prova att vända på kakan! För att kunna tänka nytt och hitta nya vägar anser vi att det behöver vara individens behov som styr vilka insatser och myndigheter som kopplas in, istället för att först se vad som är möjligt att göra inom varje verksamhet. Om en individ har behov av exempelvis en motivations- och coachningsinsats och den inte finns inom ordinarie myndighet, ska hen inte gå miste om den möjligheten. Vi tror att man på detta sätt minskar risken att falla mellan stolarna, kortar väntetider samt ökar delaktighet och självbestämmande för individer som redan är eller riskerar att hamna i utanförskap. Projekttiden gav inte utrymme till att förankra konkreta förslag utifrån intervjuerna eller vår analys i ordinarie verksamheters uppdrag, men vi ser ett behov av att detta utreds vidare. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December
Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer
Läs merAvsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA
MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2011/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs merPrioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län:
Prioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län: Arbetet med att identifiera länets utmaningar samt möjliga åtgärder för att minska utanförskap
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merSöderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen
N E K O B I V Vi-boken du håller i beskriver vår värdegrund och innehåller tolkningar från de medarbetare som hittills varit involverade i processen. I boken finns även plats för egna reflektioner. Susanne
Läs mer... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO
... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merTillitsfull KLARTÄNKT
Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merSLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING
SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merSjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:
Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merVerksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)
Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12
Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merSkellefteå. En gemensam ingång
Skellefteå En gemensam ingång Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Tre viktiga faktorer Samordning Samverkan Samarbete Samordning:
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merTillgänglig minister
22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Läs merSamordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén
Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merhandlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.
Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merAlkohol och droger på arbetsplatsen
Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.
1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs merVERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Beslutad av förbundsstyrelsen 2015-11-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 2. INRIKTNING...2 3. MÅL OCH PRIORITERADE OMRÅDEN
Läs mer{ karriär & ledarskap }
CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merKartläggning av befintliga verksamheter
Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Kompetensförsörjningsbehov... 3 Inom Kommunen... 3 Resterande arbetsmarknad... 3 Näringslivsråd
Läs merNationell strategi för inköp i offentlig sektor
Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor
Läs merParter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan
ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merInnehållsförteckning
ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merBEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Norrköpings kommuns anslagstavla Samordningsförbundet Östra Östergötland Sammanträdesdag:
Plats och tid: Förvaltningshuset Rosen kl 13.15 15.30 Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Viktoria Strömberg ( Landstiget ) Ordförande Irma Görtz (Norrköping Kommun)Vice ordf Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merArbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000
Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett
Läs merKompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen
Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till
Läs merAktivitetssamordnare på Försäkringskassan. slutrapport
Aktivitetssamordnare på Försäkringskassan slutrapport Sammanfattning Aktivitetssamordnaren på Försäkringskassan har sedan april 2012 arbetat med personer i åldrarna 19-29 år vilka hädanefter omnämns som
Läs merFörstudie av sociala företag
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merRIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun
Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt
Läs merBilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28
Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna
Läs merMer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)
REMISSVAR 1 (7) ERT ER BETECKNING 2015-03-24 S2015/1554/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Statskontoret tar ställning till förslag
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Tjörns Kommun Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merArbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland
2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merSLUTRAPPORT FRÅN ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND, HALMSTAD PILOTPROJEKTET KRING NOLLPLACERADE 120101 130630
UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND, HALMSTAD PILOTPROJEKTET KRING NOLLPLACERADE 120101 130630 Pilotprojektet kring nollplacerade individer initierades
Läs merWorkshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl 13.30-15.00
Workshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl 13.30-15.00 Uppgiften är att utvärdera metoden Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap med hjälp av en s.k. SWOT-analys. Forma grupper om fyra
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merPROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering
1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Skövde 2008-12-19 2008-00012 Mottagare Skövde kommun Arbetsmarknadsenheten PROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering Insatser av generell art
Läs merBrukardialogberedningar
Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merVänliga hälsningar. Christina Kiernan
Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att
Läs merupp,elki KF 70 15 JUNI 2015
upp,elki KF 70 15 JUNI 2015 Nr.70 Interpellation av Benny Lindholm (FP) om framtiden för arbetsmarknadsinsatser i Uppsala KSN-2015-1161 Efter ett beslut i september 2012 om innovationsvänlig upphandling
Läs merÅrsredovisningen redovisar förbundets utfall och resultat för 2012 samt en kort beskrivning av förbundets utveckling under det gångna året. 2012 har präglats av ett påbörjat förändringsarbete som syftar
Läs mer30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:
30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier
ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin
Läs mer1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK
pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merUtvecklingen av samverkansplattformen TRIS. Projektrapport 2008-2014
Utvecklingen av samverkansplattformen TRIS Projektrapport 2008-2014 TRIS idag TRIS-processen för individen TRIS som lokal samverkansplattform (TRIS-team) TRIS som infrastruktur för lokal och regional samverkan
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs mer