Politiskt missnöje och okunskap om regeringens reformer bland studenter inför utbildningsvalet

Transkript

1 Politiskt missnöje och okunskap om regeringens reformer bland studenter inför utbildningsvalet En undersökning av Studentum om val till högskola och Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan 4 SE STOCKHOLM

2 Bakgrund och metod Studentum är Nordens ledande söktjänst för eftergymnasiala studier med medlemmar och över en halv miljon unika besökare varje månad i Norden. Visionen är att samla alla eftergymnasiala utbildningar från universitetsutbildningar till utlandsstudier på ett ställe för att inspirera och åskådliggöra vilka alternativ som finns tillgängliga efter gymnasiet. Ju större utbud av utbildningar, desto svårare och snårigare blir vägen fram till att hitta rätt. För Studentum är det viktigt att känna sin målgrupp och förstå deras väg till rätt utbildning och den här undersökningen är ett led i detta arbete. Undersökningen är gjord som ett internetbaserat frågeformulär som riktats till ca 8000 personer av totalt som blivit medlemmar under det senaste halvåret. En påminnelse gick ut till dem som inte öppnat mailet inom sju dagar. Totalt har 1900 personer deltagit i undersökningen. 500 av dessa planerar att läsa en YH/KY-utbildning till hösten och 1130 planerar att läsa en utbildning på högskola/universitet. Övriga planerar att läsa på Folkhögskola eller på annan typ av utbildning. De som svarat uppger att de har sökt eller planerar att söka en eftergymnasial utbildning till hösten. I rapporten refererar vi till deltagarna som studenter. 2

3 Många unga röster att vinna när var fjärde student ger IG till regeringen Till hösten kommer runt en halv miljon unga svenskar att söka till högskola eller YH/KY. De flesta av dessa är förstagångsväljare och 62 % uppger att utbildningspolitiken har betydelse när de väljer vilket parti de skall rösta på. I dagsläget är det dock så många som 57 % som menar att de inte har någon åsikt eller inte är insatta när det gäller utbildningsfrågor. Störst förtroende får dock socialdemokraterna med 19 %. Den sittande regeringen får IG i betyg av var fjärde student. På frågan om vem som är forsknings- och högskoleminister i den sittande regeringen svarar endast 42 % rätt, nämligen Tobias Krantz. 32 % tror att det är Jan Björklund. Vad du skulle du ge för betyg till den sittande regeringens utbildningspolitik? 2% 18% 25% IG G VG MVG 56% 3

4 Vilket parti har du störst förtroende för när det gäller utbildningsfrågor? 9% 6% 57% 4% 4% 1% 1% 19% Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Jag har ingen åsikt/inte insatt Spelar utbildningsfrågorna någon roll när du väljer parti? 38% Ja Nej 62% 4

5 Vet du vem som är forsknings- och högskoleminister i den sittande regeringen? 14% 32% 12% Lars Leijonborg Maria Larsson Tobias Krantz Jan Björklund 42% Arbetsmarknadens behov bör styra resurser till eftergymnasial utbildning Sex av tio studenter anser att arbetsmarknadens behov skall styra utbudet av eftergymnasiala utbildningar. Fler än var tredje anser att utbildningar som inte möter dessa behov skall få mindre resurser eller helt tas bort. I enlighet med detta anser också mer än åtta av tio, 80 %, att populära utbildningar som möter arbetsmarknadens behov, exempelvis läkar- och veterinärutbildningen, skall få mer resurser i form av t.ex. fler utbildningsplatser. Anser du att arbetsmarknadens behov, d.v.s. områden inom vilka det behövs fler utbildade personer, skall styra utbudet av eftergymnasiala utbildningar? 39% Ja Nej 61% 5

6 Hur bör politiker hantera utbildningar som inte svarar mot arbetsmarknadens behov? 6% 60% 33% De bör tas bort De bör få mindre resurser De bör finnas kvar av andra skäl Anser du att populära utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov bör få mer resurser/fler utbildningsplatser? 18% Ja Nej 82% 6

7 Eftergymnasial utbildning bör spridas mer över landet anser åtta av tio Tvärtemot vad den sittande regeringen föreslår så anser de flesta studenter, 83 %, att resurserna till eftergymnasial utbildning bör fördelas på fler regionala skolor och lärosäten. Detta kan vara en av förklaringarna till missnöjet med den sittande regeringens utbildningspolitik. Hur tycker du att resurserna till eftergymnasiala utbildningar bör fördelas över landet? 17% Jag anser att de bör centraliseras till ett fåtal stora skolor/lärosäten Jag anser att de bör fördelas på fler regionala skolor/lärosäten 83% Mer resurser till utbildningssverige kräver 94 % Nästan alla, 94 %, av de studenter som deltar i undersökningen, anser att det behövs mer resurser till högskola och YH. Jag anser att det behövs mer resurser till: 6% 18% Universitets- och högskoleutbildning Yrkeshögskoleutbildning 20% Båda ovanstående Ingen av ovanstående 56% 7

8 Nya antagningsreglernas kvotgrupper orättvisa tycker två av tre De nya antagningsreglerna innebär bland annat att de som tilläggskompletterar sina betyg på t.ex. Komvux hamnar i en särskild kvotgrupp som konkurrerar om färre antal platser till högskola och universitet. Detta är något som två av tre studenter anser är orättvist. De som tilläggskompletterar sina gymnasiebetyg på t.ex.komvux konkurrerar om ett färre antal platser nu än tidigare. Vad anser du om det? 33% Jag tycker att det är rätt Jag tycker att det är orättvist 67% Taktikval för bättre betyg vanligt bland studenter En anledning till att antagningsreglerna har ändrats är att förhindra taktikval under gymnasietiden och istället uppmuntra till studier i relevanta ämnen. När frågan ställdes till studenterna visade det sig att så många som var tredje student (35 %) faktiskt hade gjort taktikval under gymnasiet för att få bättre snittbetyg. Har du någon gång gjort taktikval på gymnasiet och t.ex. läst ämnen du inte varit intresserad av för att få ett bättre studieresultat? 8

9 35% Ja Nej 65% Fortsatt stor okunskap om de nya antagningsreglerna Så många som var tredje student (34 %) känner inte till att de nya antagningsreglerna till högskolan börjar gälla till höstens val. Av dem som planerar att söka universitet eller högskola är siffran 30 %. I den gruppen anser 42 % att de inte fått tillräckligt med information om de nya reglerna. Upplever du att du har fått tillräckligt med information om de nya antagningreglerna till högskolan som börjar gälla 2010? 26% 34% Ja Nej, jag har inte fått tillräckligt med information Nej, jag visste inte att det blir nya antagningsregler 40% 9

10 Upplever du att du har fått tillräckligt med information om de nya antagningreglerna till högskolan som börjar gälla 2010? (de som avser söka universitet/högskola) 30% 28% Ja Nej, jag har inte fått tillräckligt med information Nej, jag visste inte att det blir nya antagningsregler 42% Oförändrad låg kännedom om yrkeshögskolan Kunskapen om yrkeshögskolan är fortsatt skrämmande låg. 70 % uppger att de har dålig eller mycket dålig kunskap om YH, vilket är lika höga siffror som framkom i en undersökning från Studentrum i samband med att yrkeshögskolan startade i augusti Av de som avser att söka YH eller KY så är det drygt hälften, 51 %, som upplever att de har dålig eller mycket dålig kunskap om yrkeshögskolan. Hur väl känner du till den nya Yrkeshögskolan? 22% 4% 27% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 48% 10

11 Hur väl känner du till den nya Yrkeshögskolan? (de som avser söka YH el KY) 7% 6% 44% 42% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Arbetslösheten bakom var fjärde ansökan till höstens utbildningar 23 % av ansökningarna till eftergymnasial utbildning i höst går att härleda till rådande arbetslöshet i landet. 11 % uppger att de söker en utbildning då de tror att det kan bli svårt att få jobb i höst, 8 % har redan en utbildning men får inget jobb inom sitt verksamhetsområde och knappt 4 % har nyligen förlorat jobbet och behöver en sysselsättning till hösten. Vilken är den främsta anledningen till att du söker en utbildning inför hösten? 20% 8% 11% Jag har redan en utbildning och har sökt jobb men får inget Jag söker eftersom jag tror att det kan bli svårt att få ett arbete i höst 4% 3% Jag har nyligen förlorat jobbet och behöver en sysselsättning Jag vill inte arbeta och behöver något att göra i höst Jag är redo att skaffa mig en specifik utbildning 55% Annat 11

12 I första hand avgör intresse utbildningsvalet, i andra hand jobbmöjligheter Den viktigaste orsaken till val av utbildning är att den är intressant, det uppger 56 % av de som skall söka YH/KY eller högskola inför hösten. Näst viktigast är möjligheterna att få jobb efter utbildningen, något som 28 % uppger. För dem som avser att utbilda sig inom YH/KY är det däremot omvända förhållanden. Vad var den viktigaste orsaken till ditt utbildningsval? 3% 6% Ämnena som ingår i utbildningen intresserar mig Jag vill läsa på en specifik ort Utbildningen håller hög kvalitet 28% Utbildningen har hög status 1% 3% 2% 56% Jag ser goda möjligheter att få jobb efter utbildningen Jag ser goda möjligheter till hög lön efter utbildningen Annat Ämnena som ingår i utbildningen intresserar mig Jag vill läsa på en specifik ort Utbildningen håller hög kvalitet Utbildningen har hög status 20 Jag ser goda möjligheter att få jobb efter utbildningen Jag ser goda möjligheter till hög lön efter utbildningen Annat Universitet/högskola YH/KY-utbildning 12

13 Hemorten viktigast vid val av studieort Fyra av tio uppger att man helst vill läsa på eller nära sin hemort. Nästan lika många, 37 %, menar att orten inte hade någon betydelse utan att det var den specifika utbildningen som avgjorde valet. Bostadsgaranti ansåg endast 2 % vara den viktigaste orsaken till val av ort. Vilken är den främsta anledningen till ditt val av studieort? 3% Jag vill läsa på en klassisk studieort Jag vill läsa på hemorten/nära hemorten 37% Jag vill läsa i en storstad 40% Jag vill läsa i en liten stad Jag vill läsa på samma ort som mina vänner Jag vill läsa på en ort som har ett aktivt studentliv 2% Skolan garanterar studentboende 7% 2%1% 8% Studieorten hade ingen betydelse, jag valde pga en viss utbildning Att få yrkesspecifik kunskap ser de flesta studenter mest fram emot När det gäller vad man ser mest fram emot under sin utbildningstid anger 61 % att det är att få kunskap som leder till ett specifikt yrke. 17 % ser mest fram emot att läsa spännande ämnen i allmänbildningssyfte och nästan lika många ser fram emot att bygga nätverk för sin framtida karriär. Vad ser du mest fram emot med din studietid? 13

14 16% 1% 17% 5% Att få läsa spännande ämnen i allmänbildningssyfte Att få kunskap som leder till ett specifikt yrke Att få nya vänner Att bygga ett karriärmässigt nätverk för framtiden Att få festa/ha kul 61% Praktik viktigt under utbildningen Åtta av tio anser att praktik under utbildningen är viktigt, även bland dem som söker till universitet eller högskola anser åtta av tio att detta är viktigt. Är det viktigt för dig att få göra praktik under din utbildning? 12% 32% 56% Ja mycket viktigt Ja ganska viktigt Nej 14

15 Fel att utländska studenter skall betala själva anser var tredje student Regeringen lade nyligen fram ett förslag som innebär att utländska studenter som kommer från länder utanför EES-området skall betala sina studier i Sverige själva. Tidigare har de studerat här på samma villkor som svenska studenter, d.v.s. kostnadsfritt. Att de nu själva ska stå för kostnaderna är rätt tycker två tredjedelar av de studenter som kommer att söka en utbildning inför hösten. Så många som en tredjedel tycker dock att det är fel. Anser du att det är rätt att studenter från länder utanför EU, utom de som ingår i utbytesprogram, skall bekosta sina högskolestudier i Sverige själva? 33% Ja Nej 67% 15