Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Fler män ger fler män? Uppföljning av MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen 2007

2 Under perioden februari02 oktober03 pågick AMS/Mål3-projektet MiFF (Män i Förskola/Fritidshem). Målet var att få fler män att söka sig till ett yrke inom förskola/fritidshem. I slutet av augusti03 examinerades 15 barnskötare efter att ha genomgått en 1-årig utbildning via MiFF-projektet. Ungefär samma tid påbörjade 11 män si n lärarutbildning, på olika högskolor i landet, efter att ha deltagit i en Preparandutbildning (vt-03) arrangerad av MiFF-projektet och Lärarutbildningen på Gotlands högskola. Flera liknande projekt genomfördes i landet, s.k. Bryt-projekt via AMS. Det speciella med MiFF-projektet var att man riktade sig klart mot förskola/fritidshem då man såg att det skulle komma att behövas personal framför allt inom detta område. Nu har undertecknad, på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningen i Gotlands kommun, genomfört en uppföljning av projektet. Uppdraget har varit att se hur det gått för projektdeltagarna sedan Jag har. tillsammans med personalavdelningen, kontrollerat om någon ökning av andelen män i förskola/fritidshem har skett sedan -03. Två träffar, en med barnskötarna och med preparanderna (numera lärarna), har genomförts. Vid dessa tillfällen har männen svarat på varsina enkäter med efterföljande diskussion. Frågorna har handlat om hur det gått. Har man fått arbete? Är man nöjd eller inte? Vilket område man jobbar, eller vill jobba, inom, förskola, fritidshem, skola? Har man koll på arbetsgivarnas behov? Vad gör arbetsgivarna för få en jämställd personalsammansättning? Gör arbetsförmedlingen något aktivt (förutom MiFFprojektet) för att påverka män att välja ett yrke inom barnomsorgen? Vad tyckte deltagarna om projektet? Vill man studera vidare (barnskötarna)? Hur är högskolornas inställning till förskola/fritidshem (preparanderna)? Därefter har arbetet bestått av att sammanfatta enkäterna och skriva denna rapport. Rapporten har inga ambitioner att vara på någon vetenskaplig nivå. För detta krävs mer tid. Jag rekommenderar att man gärna läser MiFF-projektets slutrapport för att få en helhetsuppfattning om arbetet. Den finns, i sin hel het, på internet (Länsstyrelsen Gotlands län/projekt). På uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningen, Gotlands kommun Bo Hansen bosse.hansen@sof.gotland.se

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning av projekt MiFF... 4 Tillbakablick... 4 En pedagogisk barnskötarutbildning... 4 Preparandutbildning... 5 Uppföljning Förskola:... 5 Fritidshem:... 5 Sammanfattning av enkäterna (se bilagor)... 6 Barnskötarutbildningen... 6 Preparandutbildningen... 7 Sammanfattning... 8 Lite andra effekter av MiFF-projektet... 8 Enkät MiFF- Barnskötarutbildning Enkät preparandkurs... 11

4 Uppföljning av projekt MiFF Barn- och Utbildningsförvaltningen, Gotlands kommun Feb02 okt03 var den tidsperiod som Ams/Mål3-projektet Män i Förskola/Fritidshem genomfördes. Under januari-februari 2007 har nu en uppföljning genomförts vars resultat redovisas med denna rapport. Tillbakablick I februari 2002 startade Länsstyrelsen, Gotlands län, ett projekt för att få fler män att söka arbete inom förskola och fritidshem. Projektet var ett s.k. Brytprojekt finansierat av Ams. Samarbetspartners var Barn- och utbildningsförvaltningen, Gotlands kommun och nätverket Män I Barnomsorgen. Första delen i projektet handlade om att erbjuda arbetssökande män en arbetspraktik inom barnomsorgen. Förhoppningen var att väcka deras intresse för yrkesområdet förskola/fritidshem skulle väckas och att de på sikt även skulle vara intresserade av att utbilda sig till förskollärare och fritidspedagoger. 12 män valde att göra en arbetspraktik inom barnomsorgen. Efter praktikperioden intervjuades männen för att undersöka deras intresse för arbetsområdet och för en eventuell utbildning. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta av männen av olika anledningar inte ville eller kunde söka sig till en lärarutbildning. Däremot var majoriteten positiv till en barnskötarutbildning. En pedagogisk barnskötarutbildning. Varför startade MiFF-projektet en barnskötarutbildning då det är lärarutbildad personal arbetsgivaren helst vill ha? Tanken har varit att ändå försöka fånga upp de som redan arbetade i verksamheten, utan utbildning. Det bör finnas ett krav, en minsta utbildningsnivå, för att arbeta i barnomsorgen. Ett steg skulle kunna vara en barnskötarutbildning med Pedagogisk inriktning som inte kräver högskolebehörighet. Arbetsgivaren skulle senare kunna uppmuntra till vidare studier, till exempel på högskolenivå, och på så vis bidra till ett lärande hela livet, parallellt med arbete. En 1-årig Barnskötarutbildning planerades. Berit Forsblom (f.d. prefekt förskollärarutbildningen HLS/Visby) anlitades för att arbeta fram en kursplan utifrån gymnasiala Barn- och fritidsprogrammet. Utbildningen bestod av tre dagars teori och två dagar Verksamhetsförlagd utbildning, Vfu, under 48 veckor. Vfu:n prioriterades till förskola/fritidshem. Intagningen till utbildningen gjordes via personliga intervjuer. Samtliga antagna hade erfarenhet av arbete inom barnomsorg via vikariat eller via MiFF-projektets första del. Av de 16 personer som antogs var det 15 som fullföljde utbildningen fram till avslutningen i augusti 2003.

5 Preparandutbildning Behovet av att få fler män att utbilda sig på högskolenivå kvarstod. En 20-veckors Preparandkurs på lärarutbildningen startades därför vid Gotlands högskola. Denna del i projektet finansierades med Mål3-medel. Medverkande var Arbetsförmedlingen, Barn och Ungdomsförvaltningen och Högskolan på Gotland. Vårterminen 2003 fick 19 män möjligheten att delta i en prova-på-termin, vid lärarutbildningen på Gotlands Högskola. De erbjöds även en garanterad plats vid intaget till höstterminen Deltagarna antogs via intervju. Samtliga deltagare som blev antagna hade erfarenhet av vikariat inom skola/barnomsorg. Flera av deltagarna hade inte högskolebehörighet men erbjöds att via komvux komplettera denna under terminen. Terminen var upplagd så att deltagarna var tre dagar på Högskolan och två dagar i Vfu (förskola). Vid slutet av terminen var 12 deltagare innehavare av en högskolebehörighet. De antogs alla till lärarutbildningen, varav 10 deltagare på lärarutbildningen vid Gotlands Högskola och två deltagare vid andra högskolor. Uppföljning 2007 Hur har det nu gått för dessa män? Har Förskola/Fritids fått fler män i verksamheten? Har MiFF-projektet bidragit till att fler män arbetar i barnomsorgen? För att kunna göra en utvärdering arrangerades träffar med båda grupperna. De svarade på en skriftlig enkät med en efterföljande diskussion Frågorna handlar om att ringa in hur de upplevt projektet och tiden efter det (se bif. frågeformulär) 1. I augusti 2003 utexaminerades 15 barnskötare från barnskötarutbildningen inom projektet. I januari 2007 utexaminerades 8 lärare från de olika lärarutbildningarna (ytterligare 2 personer kommer att examineras som lärare i juni 2007 och 2008). Förskola: Vid projektets start var det 1 man som var tillsvidareanställd inom förskolan i Gotlands kommun, vilket motsvarade 0,2 % av alla då anställda inom förskolan. Idag (feb-07) är det 8 män som har en tillsvidareanställning inom förskolan i Gotlands kommun, vilket motsvarar 2 % av alla anställda inom förskolan. Fritidshem: Det har inte gått att få fram siffror för andelen tillsvidareanställda män inom fritidshemsverksamheten i Gotlands kommun år Idag, 2007, är det 36 män som är anställda (ca 28 %).

6 Sammanfattning av enkäterna (se bilagor) Barnskötarutbildningen Vad har hänt efter utbildningen? 2 har tjänst inom förskolan 4 har tjänst inom fritidshem 3 har långvikariat med förtur (enl. LAS) 2 har vikariat i mindre omfattning 3 har andra jobb 1 är förhindrad p.g.a. sjukskrivning (11 av deltagarna har alltså verkat i barnomsorg sedan kursslut). Vad är det positiva med yrket? Alla deltagarna är väldigt nöjda med att få arbeta med barn, både på fritidshem och på förskola. Det ger glädje, energi, variation och är lärorikt. Vi får följa och vara delaktiga i barns utveckling. Vi blir uppskattade av barn, föräldrar och närmaste arbetsgivare. Det finns en stor frihet i yrket. Arbetsgivarens och arbetsförmedlingens insats? Deltagarna upplever inte att arbetsgivarna eller arbetsförmedlingen tillräckligt aktivt verkar för att anställa män till barnomsorgen förutom i MiFF-projektet. Varför så få män? Varför det är så få män i barnomsorgen? De flesta anser att det beror på traditioner. Det är svårt att bryta sig in i ett kvinnoyrke. Det är lätt att som man känna sig ensam. Okunskap om verksamheten är en viktig faktor. Det är för lite PR om yrkesområdet. Vad kan man göra? Förändra synen på förskola/fritidshem. Mer information och reklam om yrket från män som är i verksamheten. Kvotera in män i barnomsorgen och ge högre lön. Visa på utbildningsvägar. Hur var utbildningen?: Alla är mycket nöjda. Den har gett: erfarenhet, kompetens, kunskap om barns tänkande, kött på benen, goda vänner. Det har gett jobb! En eminent utbildning. Saknat: mer lekar, mer praktiskt. Lite längre utbildning eller fortbildning. Vidare till lärarutbildning?: 3 svarar ja 2 svarar eventuellt 10 svarar nej. Det är de yngsta i gruppen som kan tänka sig att läsa vidare. De vill då utbilda sig till förskollärare eller fritidspedagoger. De flesta som har sagt nej tycker av olika anledningar att de är för gamla för att börja studera på högskola.

7 Preparandutbildningen Av de 8 deltagare som hittills examinerats har en fått tjänst som förskollärare. Två har långa vikariat som förskollärare sedan en månad. Övriga söker arbete inom skolverksamheten. De flesta kan även tänka sig att vikariera inom förskolan. Var vill du helst jobba efter utbildningen?: Förskola 3 Motivering: vara med i barns utveckling, förbereda för livet och skolan. Mellan/högstadiet: 5 Motivering: Vara vuxen resurs, samtalet/dialogen med ungdomar. Gymnasium: 2 Motivering. Utmaning att möta ungdomar. Ämnesintresse. Förhållande till arbetsmarknadens behov?: De som valt förskola/gymnasium har gjort ett mer strategiskt val utifrån arbetsmarknaden behov. De som valt mellan - eller högstadiet prioriterar sitt eget intresse före arbetsmarknaden. Vi kan vänta Varför så få män? Låg lön och status i yrket. Svårt att bryta gamla mönster/attityder. Traditionellt- ett kvinnoyrke. Mycket snack lite verkstad (syftar på arbetsgivarens passivitet inför att anställa fler män i barnomsorgen). Pedofilhistorier. Vad kan man göra? Högre lön. Mer aktiva arbetsgivare. De som jobbar inom förskola/fritids gör ett bra jobb och bör sprida fördelarna med jobbet mer information. Belysa vikten av att ha en jämn könsfördelning. Kvotera in män i barnomsorgen. Hur var Preparandutbildningen?: Vägen in till utbildning inkörsporten, sparken i ändan. Gav ett sug på att arbeta och utbilda sig. Energi till studier. Vändning i livet. Erfarenhet av förskola (Vfu) Lärarutbildningarnas engagemang för förskola/fritidshem: Väldigt dålig, Bristfällig, Inget om förskola/fritids. Icke sa Nicke. Svårt att få göra Vfu på förskola. Bra om låg- och mellanstadiet. En deltagare tycker att engagemanget var förvånansvärt bra.

8 Sammanfattning En styrka i projektet är att det har varit nära knutet till verkligheten, de behov som fanns och skulle komma 2. Många är i arbete eller utbildning efter projektet. Även de som idag inte arbetar i barnomsorgen är mycket nöjda över att ha deltagit i projektet. Ett annat positivt resultat är att deltagarna fått en lust till att utbilda sig och att de ser att det är en förutsättning för en pedagogisk verksamhet En fördel med projektet, enligt deltagarna, har varit den verksamhetsförlagda utbildningen (Vfu). Att uppleva vad det innebär att arbeta inom förskola och fritidshem. Även om man valt att vara lärare i skolan så är man inte främmande för dessa verksamheter. Projektet har bidragit till att vi idag har fler män i förskolan och i fritidshemsverksamheten 3. Att det finns fler män, gör att ännu fler kan tänka sig söka sig till yrket. Det är just detta som man tydligt kunnat se i andra AMS projekt i landet, att fler män ger fler män. Tanken att utbilda sig i flera steg skulle kunna fungera förutsatt att de barnskötare som säger sig vara intresserade av att utbilda sig vidare verkligen gör det och uppmuntras till det. Arbetsgivarna upplevs dock inte som speciellt aktiva i jämställdhetsarbetet. Men eftersom de inte kan kvotera in män hur som helst enligt regler och avtal är det svårt att verka för en jämställd arbetsplats. Frågan är dock om man kan göra mer än vad man gör idag? Arbetsförmedlingen upplevs inte heller som en aktiv aktör för en jämställd arbetsmarknad. Givetvis är MiFF-projektet en bra insats för att öka jämställdheten men vad kan man göra mer? Utvärderingen av projektet visar även att preparanderna anser att man inom lärarutbildningarna inte aktivt verkar för en förskollärare/fritidspedagoginriktning inom utbildningen. Deras inställning och kompetens är mycket viktig för hur valen görs. Det verkar som förskola/fritids hamnat i bakvattnet i den senaste lärarutbildningen. Detta trots att riksdagen tydligt markerat att förskolans pedagogik bör influera övrig lärarutbildning. Förhoppningsvis har Lärarutbildningarna blivit medvetna om detta och försöker påverka sina elever att se fördelar med att arbeta med lägre åldrar. Behovet på arbetsmarknaden är tydligt. Kanske ska arbetsgivare vara ännu tydligare gentemot lärarutbildningarna och även mot blivande lärare. Lite andra effekter av MiFF-projektet Projektet har under projekttiden och efter det fått relativt stor uppmärksamhet. Framför allt i lokala pressen och Gotlands kommuns personaltidning men även i större sammanhang som Dagens Nyheter, Kommunalarbetaren, Lärarnas tidning och Skolporten. Projektets slutrapport är lätt att hitta på nätet om man söker på Män i förskola 2 Det ska förtydligas att hela denna rapport och projektet har utgått från personalperspektivet. 3 Andelen män i förskola på Gotland har ökat markant. Det är inte så många personer (8) men har ändå lyft upp Gotlands kommun till en nivå som ligger nära genomsnittet för landet. Ökningen beror givetvis inte enbart på MiFF-projektet. Hälften av männen kommer ju från annat håll.

9 Näringsdepartementet har i en skrift valt ut MiFF som ett av tre goda exempel, i landet, på jämställdhetsprojekt. All denna uppmärksamhet är positiv för att få fler män intresserade för att arbeta i barnomsorg. Dessutom har en kort (6 min.) film producerats, med filmat materiel av deltagarna, som är tänkt att vara en reklamfilm för fler män i förskola/fritidshem. Framför allt kan den vara ett medel för syo-konsulenter, arbetsförmedlare och lärarutbildningar. Här finns det mer att göra för att sprida filmen. Nedan följer ett urklipp ur Gotlands Allehanda från februari Vid dagiset Persgränd i Visby jobbar barnskötaren Michael Pettersson. Från början hade han inte tänkt sig jobb inom barnomsorgen, men efter utbildningen i projektet Män i förskolan tackande han ja till jobbet. - Nu har jag växt in i arbetet och lärt mig mer. Det är roligare än vad jag trodde först, säger Michael Pettersson. Michael Pettersson trivs med sitt jobb och känner sig uppskattad av föräldrar, kollegor och barn vid dagiset Persgränd. Tidigare hade han inga planer på att jobba inom förskolan, men efter utbildningen genom projektet Män i förskolan fick han upp ögonen för yrket. - Om någon frågat mig innan 2002 skulle jag nog ha sagt att jag och små barn inte var en riktigt bra kombination. Men när jag kom in på utbildningen tyckte jag det var kul, säger Michael Pettersson. Arbetsmarknadsutbildningen till barnskötare pågick under ett år och var en intensiv variant på gymnasieskolans 3,5 år långa barnskötarprogram. Praktik på förskolor och teoretisk pedagogik varvades. - Utbildningen var kanon, säger Michael Pettersson. UTVECKLANDE JOBB Sommaren innan barnskötarkursen jobbade han som fritidsledare. Han trivdes och det var intresset för att bli fritidsledare som fick honom att söka till projektet Män i förskolan. Utbildningen innehöll praktik vid förskolor och det sista halvåret hade han sin praktik vid dagiset Persgränd. Direkt efter att kursen var slut erbjöds han en heltidstjänst på samma dagis, och tackade ja. Nu har det gått tre och ett halvt år. Michael Pettersson trivs och tycker att det är roligt att jobba med de små barnen. Tiden i jobbet har inneburit att han fördjupat sina kunskaper och att jobbet blivit ännu roligare. - Det är ett fritt jobb, vi är ute mycket och det är roligt att leka med barnen. Ur den pedagogiska aspekten är det spännande att få följa barnens utveckling från ett till sex års ålder, berättar han. Däremot saknar Michael Pettersson andra män vid arbetsplatsen. I dag är han den enda manliga "dagisfröknen" av tio anställda vid Persgränd. - Visst saknar man manliga kollegor. Det vore kul med en kille till här, men i dag hamnar de flesta inom fritids, säger Michael Pettersson. Som det ser ut i dag är det troligt att han blir kvar i jobbet. I framtiden är ett alternativ som finns med i funderingarna att läsa vid högskolans lärarlinje för att få förskollärarkompetens. - Men först kommer att jobba några år till så jag verkligen vet att det är det här som jag vill göra i resten av livet. Det är viktigt innan jag pluggar i 3,5 år till, säger Michael Pettersson. Magdalena Olsson Fakta Inom förskolan på ön arbetar: Sammanlagt 361 tillsvidareanställda och 59 visstidsanställda. Antalet män inom förskolan: 3 förskolelärare med tillsvidareanställning. Ytterligare 3 förskollärare samt 3 barnskötare är visstidsanställda. Inom fritidsverksamheten på Gotland arbetar: Sammanlagt 513 tillsvidareanställda och 76 visstidsanställda Antalet män inom fritids: 23 fritidspedagoger med tillsvidareanställning, samt 1 fritidspedagog med visstidsanställning. 8 manliga barnskötare med tillsvidareantällning, samt 2 barnskötare med visstidsanställning. Källa: Barn-och utbildningsförvaltningens personalstatistik.

10 Från sida 203 och 204 ur Delegationen för jämställdhet i förskolans slutbetänkande, Jämställdhet i förskolan

11 Enkät MiFF- Barnskötarutbildning 1. Vad har hänt efter utbildningen? Är du nöjd? 2. Kvalité, vad får du ut av ditt yrke? 3. Vad anser du att arbetsgivare gör för att uppmuntra män att söka sig till förskola/fritidshem? 4. Vad anser du att Arbetsförmedlingen gör för att verka för jämställdhet inom barnomsorg? 5. Andelen män är få inom förskola/fritidshem. Vad tror du det beror på? Förslag på åtgärder. 6. Barnskötarutbildningen vad har du fått ut av den? 7. Utbildning - kan du tänka dig att utbilda dig vidare? Högskola? Enkät preparandkurs 1. Din dröm var vill du helst arbeta? Förskola/fritidshem/skola? 2. Arbetsmarknad/arbetsgivare. Har du en uppfattning om arbetsgivarnas behov? Har du anpassat dina val efter det? 3. Andelen män i förskola/fritidshem är låg. Vad beror det på tror du? Idéer om hur man förändra detta? 4. Preparandkursen vad har du fått ut av den? 5. Lärarutbildningen vad tycker om din högskolas inställning till inriktning förskola/fritidshem?