Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Transkript

1 Utvecklingspaket Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie- och yrkesvägledning. Exemplet visar hur det skulle kunna gå till på ett yrkesprogram, i detta fall Restaurang- och livsmedelsprogrammet, där även samverkan med arbetslivet i form av det lokala programrådet är viktigt. Efter en inledande bakgrund beskrivs hur de olika medverkande kan samverka och agera. Inledning och bakgrund Vad säger styrdokumenten? Läroplanen säger bland annat att studie- och yrkesvägledningen ska öka elevernas förmåga att analysera olika valmöjligheter inom sitt studieområde. Enligt gymnasieförordningen 1 kap. 8 ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Exemplet tar upp sådan samverkan och samverkan mellan yrkeslärare och studie- och yrkesvägledare. I Restaurang- och livsmedelsprogrammets examensmål kan man läsa att eleverna ska ha de kunskaper som behövs för att arbeta till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror. Elevernas perspektiv Eleverna går första året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och har ännu inte valt inriktning och yrkesutgång. De läser nu kursen måltids- och branschkunskap där de får prova på programmets olika yrkesområden innan de ska välja inriktning. I kursen får eleverna även träffa lärare från de olika inriktningarna. Kursen har en vägledande funktion för eleverna när det gäller kommande val av inriktning och yrkesutgång. 1

2 Lärarnas perspektiv Inom lärarlaget planerar man gemensamt för den orienterande kursen måltids- och branschkunskap. Kursen spänner över de olika lärarnas kompetensområden och de planerar därför att samarbeta. Studie- och yrkesvägledarperspektiv Studie- och yrkesvägledaren medverkar vid elevvårdskonferenser och hjälper elever som hamnat fel i sina gymnasiestudier samt håller sig uppdaterad om förutsättningarna för programmets olika yrkesområden via yrkeslärarna för att kunna informera grundskoleelever inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledaren har även en viktig roll tillsammans med yrkeslärarna att hjälpa eleverna välja inriktning och yrkesutgång. Här finns redan en etablerad samverkan. Det lokala programrådets perspektiv Enligt en ledamot från ett yrkesområde kommer man att behöva nyrekrytera många inom yrkesområdet, men få elever väljer yrken inom det området i dag. En ledamot som representerar ett annat yrkesområde menar att skolan utbildar för stora kullar och att man har svårt att medverka till att skapa platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Rektorn pekar på att skolan så långt som möjligt ska tillmötesgå elevernas studieval och att skolan och ledamöterna i det lokala programrådet behöver samverka för att ge eleverna ett bra underlag för sitt yrkesval. Rektorns perspektiv Rektorn är informerad om ovanstående förutsättningar och är även medveten om sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledningen. Han funderar på hur det ska gå till och inser att han får viktig roll för att det ska bli en bra samverkan. Processen Förberedelser Rektorn arbetar med dagordningen till ett möte med det lokala programrådet. Han ska samverka med rådet men är osäker på hur eftersom detta inte är reglerat: Vad ska vi använda programrådet till? Kan programrådet ge nyttiga bidrag till organisationen av studie och yrkesvägledningen? Rektorn tar hjälp av studie- och yrkesvägledaren för att formulera och förbereda en punkt i dagordningen: På vilket sätt kan programrådet bidra till vägledningen mot programmets olika yrkesutgångar? 2

3 Möte med det lokala programrådet Engagemanget blir stort från flera ledamöter på mötet. Några vill själva komma till skolan och berätta om sitt yrkesområde och andra känner till personer som man vill rekommendera. Inom ett yrkesområde anser rådet att skolan utbildar fler elever än vad branschen kan ta emot, det gäller både för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen och för möjligheterna att anställa. Här framförs kritiska synpunkter där skolans seriositet ifrågasätts. Inom ett annat yrkesområde är förutsättningarna omvända. Här finns goda möjligheter såväl till lärande på arbetsplatsen som till en anställning. Företag som vill rekrytera inom detta yrkesområde visar sig mycket intresserade av att ta emot elever på APL (arbetsplatsförlagt lärande), tidigt i utbildningen, gärna innan eleverna gjort sina inriktningsval. Man bestämmer sig för att ha studie- och yrkesvägledning som en stående punkt på dagordningen. Lärarlaget Efter det lokala programrådsmötet kommer rektorn överens med studie- och yrkesvägledaren om att hon ska kontakta lärarlaget för att diskutera hur man kan samordna vägledningen med kursen måltids- och branschkunskap. Kursen har delvis vägledande syfte som uttrycks i ämnesplanen. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hantverksmässiga arbetsuppgifter inom bageri, konditori, kök och matsal samt inom färskvaror och delikatesser i butik. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att prova på att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom dessa områden. Kursens vägledande funktion stärks dessutom av att den genomförs innan eleverna gör sina inriktningsval. I lärarlaget är man till en början avvaktande men ser snart att studie- och yrkesvägledaren kommer med lösningen på ett problem man brottas med. Den orienterande kursen spänner över ett vidare yrkesområde än lärarlaget själva har kunskap om och laget saknar egen erfarenhet från det yrkesområde där branschen efterfrågar arbetskraft. Nu öppnas för möjligheten att få hjälp med de delarna av kursen. Men i lärarlaget är man inte beredd att tona ned de delar som behandlar yrkesområdet som kritiserats för överutbildning. Studie- och yrkesvägledaren tänker att detta är naturligt eftersom många i lärarlaget har sin yrkesbakgrund där. Hon bestämmer sig i stället för att diskutera detta med rektorn. 3

4 Planeringsmötet Rektorn och studie- och yrkesvägledaren träffas och stämmer av det de har fått från programråd och lärarlag. De diskuterar hur detta passar in i det övergripande arbetet med elevernas studie- och yrkesval på skolan och ser att man fått nya pusselbitar att lägga till den vägledning som redan finns. Mötet resulterar i fyra beslut. Rektorn ändrar i tjänstefördelningen för kursen måltids- och branschkunskap så att eleverna får en mer allsidig bild av olika yrkesområden inför sitt inriktningsval. Av samma skäl beslutar rektorn även i samverkan med lärarlaget att förlägga en del av kursen till det arbetsplatsförlagda lärandet. Rektorn bestämmer sig för att fortbilda sina lärare inom yrkesområdet som behöver arbetskraft och kommer att ta upp frågan vid kommande medarbetarsamtal. Rektorn kommer överens med studie- och yrkesvägledaren om att han ansvarar för den återkommande punkten om studie- och yrkesvägledning på programrådsmötena. I uppgiften ligger även att förse rådet med statistik och andra underlag som behövs för att driva processen framåt. Studie- och yrkesvägledaren hjälper även rektorn med att dokumentera utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i det systematiska kvalitetsarbetet. Man kommer även överens om att ha ett uppföljande planeringsmöte i anslutning till nästa programråd. Tänkbart resultat När processen har kommit igång sammanfattar de delaktiga på skolan sina erfarenheter så långt med arbetet. Man frågar sig bland annat vilka konsekvenser arbetet gett för rektorn, studie- och yrkesvägledaren, det lokala programrådet, lärarna och för eleverna på programmet. Bland annat ser man följande vinster med det nya sättet att arbeta: Med rimlig arbetsinsats kommer rektorn att få hjälp och verktyg att uppfylla sina åtaganden på ett bra sätt. Det lokala programrådet kommer att få en konkret uppgift som känns naturlig och engagerande. Studie- och yrkesvägledaren får något utökade arbetsuppgifter men samtidigt ökat inflytande över den övergripande studie- och yrkesvägledningen. Hon kommer även att etablera ett kontinuerligt nära samarbete med rektorn i frågan. Studie- och yrkesvägledarens kompetens kommer att tas tillvara på ett bra sätt. 4

5 Lärarna kommer att få hjälp att planera och genomföra sin undervisning. Man kommer dessutom att få relevant fortbildning. Eleverna kommer att få bredare erfarenheter av de olika yrkesområden kommande studieval kan leda till. De kommer att få prova på områdena på ett mer konkret och verklighetsnära sätt som ger dem möjlighet att reflektera över hur de skulle trivas i yrkesrollen. Eleverna kommer att få erfarenheter som är lätta att anknyta till i vägledningssamtal. 5