Bilaga 1. Rapport Dnr :3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen vid Ydreskolan i Ydre kommun

2 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Ydreskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan under hösten 2012 och våren Syftet med granskningen är att undersöka om eleverna på de granskade skolorna får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollag och läroplan och att verksamheten är av kvalitet enligt på förhand definierade kriterier. Granskningen vid Ydreskolan i Ydre kommun ingår i denna kvalitetsgranskning. Ydreskolan besöktes den 4 och 5 februari Ansvariga inspektörer är Leif Magnusson och Anette Bergstrand. I denna rapport redovisar Skolinspektionen sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan genomförs i totalt 26 kommunala och 8 fristående slumpvis utvalda skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger den övergripande rapporten en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra granskade skolor. Det enskilda beslutet placeras därmed i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Ydreskolan Ydreskolan ligger i Ydre kommuns centralort Österbymo. Skolan omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1 9 och skolbarnsomsorg. I skolan går cirka 300 elever. Från 1 januari 2013 är Ydreskolans rektor tillförordnad skolchef och den biträdande rektorn är tillförordnad rektor. I Ydre kommun finns en heltidstjänst som studie- och yrkesvägledare, denna tjänst innehas vid tiden för granskningen av en person som saknar utbildning till studie- och yrkesvägledare. Tjänsten är centralt placerad och studie- och yrkesvägledaren har skolchefen som sin närmaste chef. I tjänsten ingår arbete som studie- och yrkesvägledare på Ydreskolan, motsvarande ungefär 40 procent.

3 2 (14) Nationell statistik från år 2012 visar att Ydreskolans meritvärde (218,2) är högre än det genomsnittliga värdet för riket (211,4). Det är stora skillnader i resultat mellan skolans flickor och pojkar. Flickornas meritvärde var år 2012, 234,2 att jämföra med pojkarnas 207,8. Vidare var detta år nästan samtliga elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program. Andelen behöriga till gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program var lägre, 89,6 procent. Enligt uppgift från Ydreskolans studie- och yrkesvägledare valde år 2012 ungefär hälften av skolans elever ett yrkesprogram och två tredjedelar av eleverna valde gymnasieskola belägen i en av de närliggande kommunerna, Eksjö eller Tranås. Resultat 1. Eleverna får kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. 1.1 Eleverna har tillgång till en kontinuerlig vägledning och en vägledning inför val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Här undersöks om eleverna har tillgång till studie- och yrkesvägledare eller annan personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning tillgodoses. Vidare granskas om studie- och yrkesvägledningen ges kontinuerligt i utbildningen. Slutligen undersöks om vägledning och information inför gymnasievalet organiseras på ett sätt som ger eleverna underlag och förutsättningar att kunna göra väl underbyggda val av gymnasieutbildning. 1 I Ydre kommun finns en tjänst som studie- och yrkesvägledare med omfattningen 100 procent. I tjänsten ingår bland annat arbete som studie- och yrkesvägledare i Ydreskolan. Omfattningen av detta arbete uppskattas av rektorn och studie- och yrkesvägledaren till ungefär 40 procent. Av dokumentstudier framgår att i tjänsten som studie- och yrkesvägledare i kommunen ingår arbetsuppgifter inom tre områden; studie- och yrkesvägledning, praktisk arbetslivsorientering (prao) och administrativa uppgifter. Två av dessa, studie- och yrkesvägledning och arbetet med prao, riktar sig till kommunens grundskoleelever medan de administrativa uppgifterna rör kommunens gymnasielevers skolgång i andra kommuner. Då studie- och yrkesvägledaren har sin arbetsplats i Ydreskolans lokaler, har skolans elever tillgång till en studie- och yrkesvägledare under hela sin skoldag. Eleverna kan därmed söka upp studie- och yrkesvägledaren för spontana frågor, en möjlighet som eleverna uppger att de utnyttjar. Ydreskolans arbete med gymnasievalet inleds under våren i årskurs 8 med att studieoch yrkesvägledaren informerar eleverna klassvis. Då beskrivs gymnasieskolan och de olika programmen översiktligt. I början av hösten i årskurs 9 breddas och fördjupas 1 2 kap. 29 skollagen Lgr 11 avsnitt 2.6

4 3 (14) informationen, eleverna tittar bland annat på film och får hjälp med att göra intressetest. Skolan delar också ut skriftlig information, exempelvis en gymnasiekatalog och ett dokument med viktiga datum bland annat information om gymnasieskolors öppet hus. Informationen omfattar gymnasieskolor i närliggande kommuner såsom Eksjö, Tranås, Sävsjö och Nässjö. Studie- och yrkesvägledaren anordnar också under september månad ett informationsmöte på kvällstid avsett för vårdnadshavare till elever i årskurs 9. Efter den generella informationen följer ett enskilt vägledningssamtal. Studie- och yrkesvägledaren kallar under pågående lektioner till sig eleverna, en och en. Upplägget medför att eleverna inte i förväg vet exakt när det egna samtalet ska äga rum. Eleverna förbereds heller inte inför samtalet. Vid tiden för Skolinspektionens elevenkät (januari 2013) uppger ungefär två tredjedelar av eleverna i årskurs 9 att de haft vägledningssamtal. Studie- och yrkesvägledaren beskriver vid intervjun att syftet med de enskilda vägledningssamtalen är att se att eleverna är trygga i sina tankar och kontrollera att de vet vad de vill. Elever beskriver det enskilda samtalet som ett mini-möte som gick ut på att stämma av vilket program och vilken skola som eleven ville gå på. Elevenkätens resultat bekräftar de beskrivningar av vägledningssamtalet som framkommit vid intervjuerna. Exempelvis uppger en majoritet av de elever som hade haft vägledningssamtal då enkäten besvarades att de fick möjlighet att fråga mer om olika program och inriktningar samt att samtalet genomfördes på ett sådant sätt att deras intressen och önskningar respekterades. Endast ett fåtal elever instämmer i att samtalet gav överblick över många olika arbeten, även sådana eleven inte tänkt på. Elever som känner behov av flera enskilda samtal med studie- och yrkesvägledaren får det. Skolan erbjuder också, i direkt anslutning till höstterminens utvecklingssamtal, elever i årskurs 9 och deras vårdnadshavare att ha enskilt samtal med studie- och yrkesvägledaren. Det varierar bland intervjuade elever om de valt att utnyttja denna möjlighet eller inte. Det framgår också av elevintervjuerna att alla elever inte kände till att möjligheten fanns. Ydreskolan organiserar också gymnasiebesök på skoltid. Under två olika skoldagar besöker samtliga elever i årskurs 9 två valfria gymnasieprogram på skolor i kommunerna Eksjö respektive Tranås. Därtill finns möjlighet för elever som så önskar att på skoltid besöka gymnasieprogram och gymnasieskolor i andra kommuner. Detta sker genom att eleverna anmäler sig till så kallade Prova på-dagar, även dessa frivilliga besök planeras av studie- och yrkesvägledaren. Eleverna uppger vid intervjuerna att det är viktigt att elever har tillgång till en studieoch yrkesvägledare. De menar att expertfunktionen behövs för att de ska få svar på sina frågor om gymnasieskolan. Trots detta blir det i elevintervjuerna tydligt att eleverna ser behov av att själva kontrollera fakta, exempelvis uppger de att Internet används för fördjupad information om gymnasieprogrammens inriktningar och innehållet i olika

5 4 (14) gymnasiekurser. Detta upplever de inte att skolan ger med säkerhet. I Skolinspektionens elevenkät får elever ange hur mycket de tycker att de påverkats i sitt gymnasieval av olika informationskanaler. Det som enligt enkätresultatet påverkat eleverna i Ydreskolan mest är besöken på gymnasieskolor, därefter kommer Internet följt av information från den egna skolan. 69 procent av eleverna uppger att de påverkats lite eller inte alls av skolans information. Eleverna har gjort utbildningsval före årskurs 9 men då har inte studie- och yrkesvägledaren varit engagerad. Enligt eleverna började vägledningen i början av årskurs 9 men av intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare framgår att skolan gör insatser inom studie- och yrkesvägledning även före årskurs 9. På Ydreskolan finns också ett dokument benämnt Lokalt program för olika SYV-insatser, Ydre grundskola som Skolinspektionen tagit del av. Den övergripande målsättningen med studieoch yrkesvägledningsinsatserna för årskurserna 1-9 framgår av dokumentet liksom vilka insatser som ska ske i respektive årskurs. Företrädesvis har insatserna karaktären av arbetslivsorientering. Enligt lärarna och studie- och yrkesvägledaren följer skolan, sedan flera år tillbaka, det beskrivna programmet. På skolan finns ytterligare ett dokument Måldokument för entreprenörskap i skolan, Ydre kommun som kan kopplas till Ydreskolans studie- och yrkesvägledning. Dokumentet är från Enligt intervjuer med rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare är arbetet med entreprenörskap i skolan planerat, men ännu inte påbörjat. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna vid Ydreskolan har tillgång till en studie- och yrkesvägledare och att arbetet med att förbereda eleverna inför gymnasievalet har ett tydligt upplägg. Eleverna får saklig information om gymnasieskolan och även möjlighet till enskilda samtal. Eleverna får också genom skolan möjlighet att på skoltid besöka olika gymnasieprogram och gymnasieskolor. I Ydreskolan genomförs flera olika insatser i årskurserna 1 9 som enligt Skolinspektionen skulle kunna bidra till att eleverna får kontinuerlig studie- och yrkesvägledning under sin skoltid. Men för att arbetet ska bidra till detta behöver sambandet mellan de olika insatserna klargöras liksom syftet och målsättningen. Skolan behöver exempelvis tydliggöra vad skolans samlade insatser gällande studie- och yrkesvägledning syftar till att åstadkomma hos eleverna. Vidare behöver insatserna följas upp och utvärderas, samt relateras till att de utgör delar i en helhet med vidare perspektiv. 1.2 Skolan bidrar till att vidga elevernas perspektiv vad gäller utbildningar, branscher och yrken. Här undersöks om studie och yrkesvägledningen utgår från, och anpassas efter varje elevs behov så att eleverna får det stöd de behöver för att kunna fatta individuella och välgrundade val till gymnasieskolan. Vidare granskas om skolan medvetet arbetar för att eleverna ska utveckla förmågor som behövs för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval, kritiskt granska

6 5 (14) olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. En övergripande frågeställning är om skolan bidrar till att vidga elevernas perspektiv vad gäller utbildningar, branscher och yrken. I detta ingår även att eleverna får inblick i närsamhället och dess arbetsliv och kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Slutligen granskas skolans arbete med att motverka att elevernas studie- och yrkesval begränsas av kön, social och kulturell bakgrund eller av eventuella funktionsnedsättningar. 2 Studie- och yrkesvägledaren träffar varje elev i årskurs 9 för ett kort enskilt vägledningssamtal. Enligt elevintervjuerna är samtalen mellan 5 och 15 minuter. De enskilda samtalen beskrivs av både studie- och yrkesvägledaren och elever som ett tillfälle att checka av läget. Karaktären på samtalet är avstämning och bekräftelse. En förutsättning är att eleven vid samtalet presenterar sina funderingar kring gymnasievalet både vad gäller gymnasieprogram och gymnasieskola. Mot förra årets antagningspoäng och elevens nuvarande betyg kontrollerar sedan studie- och yrkesvägledaren om valet förefaller vara realistiskt. Studie - och yrkesvägledaren ser inte som sin uppgift att ifrågasätta elevens resonemang och utmana elevens tankar. Detta ingår inte i arbetsrutinen och studie- och yrkesvägledaren lyfter inte i intervjun, fram detta som en del av sitt vägledningsarbete. En elev uttrycker sig på följande sätt om vägledningssamtalet: Om man inte vet, blir det fel i systemet. De elever som inte kommit fram till ett beslut vid tiden för det enskilda samtalet uppmärksammas av studie- och yrkesvägledaren och med dessa elever förs ytterligare samtal. Av intervjun med studie- och yrkesvägledaren framgår inte att strategin för samtalet ändras eller att det finns några begränsningar i antalet enskilda träffar. Studieoch yrkesvägledaren säger: Vi fortsätter prata tills dess att de vet. Av elevintervjuerna framgår att eleverna önskar en annan typ av vägledningssamtal än vad skolan erbjuder. De vill ha längre samtalstid, mer aktivt stöd från studie- och yrkesvägledaren och få fler frågor. En elev uttrycker följande: Har fått information i klassen men inte hjälp att bearbeta den, var och en. Studie- och yrkesvägledaren ingår inte i Ydreskolans elevhälsoteam men blir ändå uppmärksammad på elever med funktionsnedsättningar och elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Studie- och yrkesvägledaren uppger att dessa elever så snart de blivit uppmärksammade får enskilt stöd kring sitt studie- och yrkesval. Skolinspektionen konstaterar att trots att alla elever uppmärksammas av studie- och yrkesvägledaren får eleverna inte säkert den vägledning som de har rätt till, genom studie- och yrkesvägledarens nuvarande upplägg för arbetet. Det är inte heller säkerställt att skolan på annat sätt ger eleverna stöd i att, utveckla synen på sig själva och placera in tankar på studier och yrken i ett längre perspektiv. Eleverna ger i intervjuerna mycket få exempel på att de blivit utmanade i sina ställningstaganden. De beskriver 2 10 kap. 2 skollagen Lgr 11 avsnitt 2.6

7 6 (14) att det finns enstaka lärare som visar stort engagemang i deras gymnasieval och ställer motfrågor men i övrigt hänvisar eleverna till samtal med föräldrar. För att elever ska kunna komma fram till ett individuellt och välgrundat val behöver de få stöd i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter. Skolan behöver säkerställa att eleverna erbjuds detta stöd exempelvis genom vägledningssamtal. Enligt elevintervjuerna har skolans undervisning bidragit till att eleverna kommit till vissa insikter som de menar ökat deras självkännedom och har betydelse för deras framtida val. Exempelvis beskriver elever att vetskap om att det praktiska skolarbetet går bättre än det teoretiska, har betydelse för gymnasievalet. Någon elev beskriver att skolans matematikundervisning bidragit till insikten att inte hålla på med matematik i framtiden. En annan elev lyfter fram känslan av nyfikenhet för naturorienterande ämnen vilket denne elev menar ger ledning i valsituationen. Emellertid uppfattar inte eleverna att detta är understött och uppmärksammat av lärarna. Elevernas uppfattning är att insikterna uppstått genom egna reflektioner och inte föregåtts av några planerade insatser från lärarna. Lärarna beskriver i intervjun hur de i undervisningen arbetar med att förbereda eleverna för olika valsituationer. De ger exempel på hur elever i olika årskurser tränas i att ta ställning i frågor och får öva på att diskutera och argumentera kring olika åsikter. Exempelvis; för och emot läxor, för och emot älgjakt eller för och emot att bo i Ydre. Lärarna beskriver vidare att eleverna övar på att göra egenbedömningar och även kamratbedömningar. Det ingår också i undervisningen i årskurs 7 att stärka elevernas identitet och i årskurs 8 arbetar skolan med att utveckla elevernas självbild. Detta sker bland annat genom diskussioner kring hur ser jag på mig själv och hur ser andra på mig. Inom ämnet svenska skriver eleverna i årskurs 8 Boken om mig själv där ett kapitel handlar om framtiden. Skolinspektionen konstaterar att lärarnas arbete med elevernas personliga utveckling inte inordnas i skolans samlade studie- och yrkesvägledning, varken av rektorn och lärarna eller av studie- och yrkesvägledaren. Exempelvis beskrivs inte insatserna i skolans planeringsdokument och de tankar som eleverna presenterar i sitt framtidskapitel beaktas inte i vägledningssamtalet. Ydreskolan behöver tydliggöra, för både elever och personal, på vilket sätt arbetet med elevernas personliga utveckling anknyter till skolans uppgift att ge eleverna goda förutsättningar att fatta beslut om framtida studieoch yrkesval. Både lärare och elever ger i intervjuerna exempel på att mentorer under utvecklingssamtalet kan fråga vilka ämnen eleven tycker är roliga och även tipsa om möjligheten att välja ett gymnasieprogram som innehåller dessa ämnen. Enligt lärarna ställs frågan spontant under samtalets gång och detta gör att alla elever inte får frågan. På Ydreskolan saknas riktlinjer för vad som ska ingå i ett utvecklingssamtal.

8 7 (14) Ydreskolan genomför en rad olika insatser för att eleverna ska få inblick i närsamhällets arbets- och näringsliv. I planeringsdokumentet beskrivs flera aktiviteter, exempelvis bjuder skolan in representanter för arbetslivet och arrangerar studiebesök. Insatserna är många och omfattar årskurserna 1-9. Skolan är också med i FramtidsFrön, en ideell förening som arbetar med entreprenörskap i grundskolan, och med detta engagemang följer en del aktiviteter i undervisningen. Vidare anordnas för elever i årskurs 7 en företagarvecka och för elever i årskurs 8 organiserar studie- och yrkesvägledaren tillsammans med det lokala näringslivet en dag med fyra olika företagsbesök. Därutöver har eleverna enskild prao, omfattningen av denna är två veckor i årskurs 8 och en vecka i årskurs 9. Enligt resultatet av Skolinspektionens elevenkät ordnade 86 procent av eleverna egen praoplats. Det finns inte enligt intervjuerna med lärare och studie- och yrkesvägledare några krav från skolans sida att elevens praoplatser ska vara inom olika branscher eller att det inom en klass ska finnas en spridning mellan exempelvis olika yrkesområden. Praoperioderna är tidsmässigt samplanerade med vissa arbetsområden inom de samhällsorienterande ämnena och lärarna har tillsammans med studie- och yrkesvägledaren tagit fram arbetsuppgifter för praoperioderna. Praons för- och efterarbete sker framförallt i de samhällsorienterande ämnena och i ämnet svenska. Exempelvis kan elever ha som uppgift att beskriva sina upplevelser i dagboksform eller så kan praon bli innehållet för en muntlig redovisning. Enligt eleverna uppstår inga diskussioner i klassen i samband med de muntliga presentationerna och de uppmanas inte att göra jämförelser mellan olika arbetsplatser. Enligt eleverna liknar praoredovisningen alla andra redovisningar. Trots att Ydreskolan har skriftliga planeringar för sina arbetslivsorienterande insatser och har genomfört insatserna under flera år, har skolan inte utvärderat vilken effekt arbetet haft för eleverna. Skolan har heller inte följt upp om den formulerade målsättningen uppnåtts. Lärarna uppger att några mindre justeringar i upplägget har gjorts under åren men varför detta skett är oklart liksom vad skolan vill uppnå med förändringarna. Vad gäller uppföljningen av elevernas prao så har studie- och yrkesvägledaren tagit fram en enkät riktad till eleverna, men det framgår inte av granskningen att enkäterna sammanställs och inte heller hur det samlade resultatet används av skolan. Av praoenkäten, som finns att tillgå på Ydreskolans webbplats, framgår att elevernas svar är värdefulla för företagets framtida praktikperioder. Lärarna uttrycker vid intervjun: Praon blir en trevlig vecka för eleverna. På Ydreskolan finns trots många och tidiga arbetslivsorienterande insatser ingen planering för hur skolan ska bidra till att elevernas perspektiv vad gäller utbildningar, branscher och yrken vidgas. Skolan förefaller oreflekterat ta emot vad det lokala näringslivet erbjuder och beaktar inte i sin planering att skolan kan behöva sovra bland erbjudandena och istället göra kompletterande insatser, för att säkert bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bak-

9 8 (14) grund. År 2012 valde enligt studie- och yrkesvägledaren hälften av Ydreskolans elever högskoleförberedande program och hälften valde yrkesprogram. Enligt eleverna har skolan inte uppmärksammat eleverna på att deras gymnasieval kan begränsas av exempelvis kön eller bakgrund. Elever uppger att skolan inte ifrågasätter deras beslut avseende gymnasiet utan är nöjd med att de har bestämt sig. En elev säger: Ingen försöker putta ut oss från vår fålla, ingen har frågat mig varför. Man är nöjd med att jag vill bli något. I samtliga intervjuer på Ydreskolan framkommer att föräldrar har stor påverkan på elevernas val av utbildning och yrke. Men skolan har inte diskuterat med eleverna att det finns påverkansfaktorer som eleverna behöver förhålla sig till, exempelvis föräldrars förväntningar. Skolan har heller inte tagit upp att eleverna i årskurs 9 befinner sig på en marknad, med en i vissa fall aggressiv marknadsföring som eleverna behöver kunna hantera. Av Skolinspektionens elevenkät framgår att eleverna bedömer att de i gymnasievalet påverkas mycket av Internet och i intervjuerna beskriver elever att de noterat att det kan stå olika i katalogerna. Vidare konstaterar elever att de inte vet än om det som står är sant. Av granskningen framgår att personalen är väl medveten om att elevers val kan begränsas av olika faktorer såsom föräldrars förväntningar och samhällets kultur. Men trots detta arbetar inte skolan aktivt med att bredda elevernas perspektiv och utmana deras föreställningar. Det förekommer enligt lärarna, enstaka insatser där före detta elever bjuds in till skolan för att berätta om sina företrädesvis ovanliga studie- och yrkesval men detta beskrivs exempelvis inte i skolans dokumentation. Vidare finns en uppfattning på skolan att politikerna har gett skolan i uppdrag att utbilda för det lokala näringslivet. Detta framkommer i intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor. Exempelvis säger lärare: Vi får inte glömma att vi har industrier som behöver folk, detta är ett krav från politiken. I Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer dock inte att det skulle finnas något sådant krav. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att den studie- och yrkesvägledning som ges vid Ydreskolan i samband med gymnasievalet inte säkert är anpassad efter varje elevs individuella behov. Eleverna får visserligen information och de ges även möjlighet att besöka olika gymnasieprogram och gymnasieskolor under skoltid, men granskningen visar att upplägget och innehållet i de enskilda vägledningssamtalen inte säkert överensstämmer med samtliga elevers behov. Skolan behöver därför följa upp och utvärdera sina vägledningsinsatser. Eleverna får genom de arbetslivsorienterande insatserna en god inblick i närsamhället och dess arbets- och näringsliv, dock behöver dessa insatser följas upp och utvärderas. Skolan behöver tydliggöra syfte och målsättning för de olika insatserna och säkerställa att dessa ger eleverna en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar, även det som finns utanför hemorten.

10 9 (14) På Ydreskolan saknas en medvetenhet om att skolan utöver att ge inblick i arbetslivet även ska bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social- eller kulturell bakgrund. För att eleverna ska kunna göra välgrundade studieval behöver skolan visa på nya möjligheter och för eleverna synliggöra sådant som de inte redan känner till genom sin bakgrund. Därför behöver Ydreskolan utforma strategier för hur elevernas perspektiv ska vidgas samt för hur eleverna ska få stöd i att hantera olika påverkansfaktorer och lära sig att kritiskt granska information. 2. Rektorn ger riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar. Här undersöks att rektorn ser till att det finns riktlinjer för hur studie- och yrkesorienteringen ska organiseras. Att det finns system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesvägledningen, att det systematiska kvalitetsarbetet avseende studieoch yrkesvägledningen finns dokumenterat och att resultaten från uppföljningar och utvärderingar används till att förbättra kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen. Vidare granskas att rektorn ger riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen blir ett uppdrag för hela skolan och att rektorn ser till att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter inom studie- och yrkesvägledningen. 3 Enligt rektorn handlar studie- och yrkesvägledningen om att handleda elever inför framtiden från så tidig ålder som möjligt. Rektorn uttrycker att studie- och yrkesvägledaren har en central roll i detta arbete men också att hela skolan har ett ansvar. Även om rektorn är väl medveten om att studie- och yrkesvägledningen ska vara ett ansvar för hela skolan så har rektorn ännu inte påtalat detta för personalen. Rektorn har följaktligen inte, vid tiden för denna granskning, gett riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans uppdrag. Den planering som finns för olika arbetslivsorienterande insatser i årskurserna 1 9 följs enligt rektorn av de flesta av lärarna. Emellertid saknas på skolan system och rutiner för hur effekten av dessa planerade insatser ska följas upp och utvärderas. Rektorn och studie- och yrkesvägledaren beskriver att av kommunens heltidstjänst som studie- och yrkesvägledare är ungefär 40 procent vikt till Ydreskolan. Det finns enligt studie- och yrkesvägledaren ingen fastställd fördelning mellan de olika uppgifter som ingår i kommunens studie- och yrkesvägledartjänst utan arbetstidsfördelningen sker utifrån behov. Ydreskolans rektor har inte tagit fram riktlinjer och förutsättningar för skolans studie- och yrkesvägledning och heller inte tydliggjort ansvarsfördelningen. Därmed har rektorn överlåtit till studie- och yrkesvägledaren att planera vad som ska ingå i studie- och yrkesvägledarens arbete på Ydreskolan. Studie- och yrkesvägledaren uppger i intervjun att kommunens översiktliga uppgiftsbeskrivning följs när arbetet planeras, detta trots att den är daterad kap skollagen Lgr 11 avsnitt kap. 4 6 skollagen

11 10 (14) Studie- och yrkesvägledaren ska, enligt läroplanen, förutom att vägleda och informera eleverna inför fortsatt utbildning och yrkesinriktning, också vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Enligt intervjuerna med studie- och yrkesvägledaren och med lärarna förekommer visst samarbete företrädesvis i samband med elevernas prao men studie- och yrkesvägledarens kompetens används inte för kunskapsspridning. Ydreskolans lärare har inte erbjudits någon kompetensutveckling inom området studie- och yrkesvägledning och de har heller inte tagit del av exempelvis Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledningen. Studie- och yrkesvägledningen ingår inte i Ydreskolans systematiska kvalitetsarbete. Rektorns uppfattning är att studie- och yrkesvägledaren redovisar samtliga studie- och yrkesvägledningsinsatser, även de som avser Ydreskolan, till skolchefen. Rektorn har dock inte tagit del av någon sådan redovisning och enligt studie- och yrkesvägledaren görs ingen dylik redovisning. Studie- och yrkesvägledaren gör, som en del av det administrativa arbetet kopplat till kommunens gymnasieelevers skolgång, egna uppföljningar. Bland annat följer studieoch yrkesvägledaren upp andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre respektive fyra år och elevernas genomsnittliga betygspoäng. Enligt dokument som Skolinspektionen tagit del av fullföljer en högre andel elever i Ydre kommun gymnasieutbildningen jämfört med riket och elevernas betygspoäng är högre. Samtidigt är dock andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år lägre än riket. Både rektorn och studie- och yrkesvägledaren anser att få avbrott i gymnasieskolan indikerar god kvalitet i grundskolans studie- och yrkesvägledning, men sambandet är inte undersökt och klarlagt av skolan. Studie- och yrkesvägledaren kommenterar det faktum att många elever slutför gymnasieutbildningen på följande sätt: De har väl hamnat där de skulle men kan inte säga vad det beror på. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att rektorn behöver ta ansvar för att studie- och yrkesvägledningen ska bli ett tydligt uppdrag för hela skolan och ges kontinuerligt och integrerat i undervisningen under elevernas hela skoltid. Rektorn behöver ge riktlinjer och förutsättningar för det samlade arbetet med studie- och yrkesvägledning och tydliggöra ansvarsfördelningen. Vidare behöver rektorn ta ansvar så att skolans studie- och yrkesvägledning blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen ser positivt på studie- och yrkesvägledarens arbete med att följa upp hur det går för skolans tidigare elever i gymnasieskolan. Men för att Ydreskolan ska kunna bedöma sina samlade insatser inom studie-och yrkesvägledning behöver skolan också exempelvis ta reda på om eleverna när de lämnar grundskolan upplever att de är väl förberedda för kommande studie- och yrkesval och att valet av gymnasieutbildning är väl förankrat.

12 11 (14) Vidare behöver rektorn se till att personalen erbjuds den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter inom studie- och yrkesvägledningen. Då studie- och yrkesvägledaren saknar utbildning avsedd för verksamheten är det särskilt angeläget att rektorn genom kompetensutveckling säkerställer elevernas och skolans tillgång till studie- och yrkesvägledning grundad på lämplig och tillräcklig kompetens. 3. Huvudmannen tar ansvar för att skolornas studieoch yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Här undersöks att huvudmannen ger skolorna förutsättningar att ge eleverna den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till. Vidare granskas att huvudmannen tar ansvar för att skolorna har tillgång till personal med sådan kompetens som krävs för att få arbeta med studie- och yrkesvägledning och att rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare får kompetensutveckling för att kunna utföra sina uppdrag. Här undersöks också att huvudmannen har system och rutiner för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten, att kvalitetsarbetet dokumenteras och att resultaten används för att förbättra kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen. 4 Kommunstyrelsen i Ydre kommun ansvarar för all kommunal verksamhet. Det finns fyra förvaltningar, en av dessa är Barn- och utbildningsförvaltningen som leds av skolchefen. Skolinspektionen har tagit del av kommunens barn- och utbildningsplan. I den beskrivs bland annat kommunstyrelsens strävansmål och förvaltningens effektmål. Målsättningen med studie- och yrkesvägledningen i kommunens grundskolor är inte tydliggjord i planen. Däremot finns formulerade mål som kan kopplas till området, exempelvis skolans samverkan med kommunens arbets- och näringsliv och att alla elever ska ta del av det arbets- och näringsliv som finns i kommunen. Kommunerna i Östergötland har tillsammans med Regionförbundet Östsam tagit fram en regional strategi för entreprenörskap i skolan. Utifrån denna har sedan ett lokalt måldokument tagits fram av en arbetsgrupp i Ydre kommun bestående av bland annat studie- och yrkesvägledaren och pedagoger. Dokumentet som beskriver hur kommunen ska arbeta med entreprenörskap i skolan, beslutades i september Enligt huvudmannen är företagarna i kommunen positiva till detta. Vid tiden för denna granskning pågår enligt intervjuer med lärare, rektor och studie- och yrkesvägledare ett implementeringsarbete i skolorna. Emellertid framgår det inte av intervjuer vilken roll huvudmannen tänkt att arbetet med entreprenörskap i skolan ska ha i skolenheternas samlade arbete med studie- och yrkesvägledning. I Ydre kommun finns en tjänst som studie- och yrkesvägledare med omfattningen 100 procent. Tjänsten är centralt placerad och underställd skolchefen. Enligt skollagen 5 ska, 4 2 kap. 8, skollagen 4 kap. 3 6 skollagen 10 kap. 2 skollagen Lgr 11 avsnitt kap. 30 skollagen

13 12 (14) för att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning, den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. I 1985 års skollag ställs samma krav på utbildning för tillsvidareanställning. Ydre kommun har en tillsvidareanställd studieoch yrkesvägledare som saknar sådan utbildning. Kommunen har därmed frångått lagstiftningens krav genom att anställa utan tidsbegränsning trots att utbildning till studie- och yrkesvägledare saknas. Det finns heller ingen plan för kompetensutveckling inom området studie- och yrkesvägledning, vare sig för befattningsinnehavaren eller för grundskolans personal. Vad beträffar studie- och yrkesvägledningen för samtliga grundskoleelever uppger huvudmannen att detta ingår i studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter. Studieoch yrkesvägledaren har emellertid inte samma uppfattning utan uppger att det är studie- och yrkesvägledningen i Ydreskolan som ingår i tjänsten. Huvudmannen informerar sig inte om hur kommunens två skolenheter arbetar med studie- och yrkesvägledning. Det ingår inte i skolornas dokumentation av kvalitetsarbetet och huvudmannen efterfrågar inte denna information från studie- och yrkesvägledaren. Huvudmannen har uppfattningen att studie- och yrkesvägledaren återrapporterar till sin närmaste chef, skolchefen, men huvudmannen känner inte till om det finns några dokumenterade redovisningar som gäller arbetet riktat till grundskolans elever. Huvudmannen vet däremot att studie- och yrkesvägledaren gör uppföljningar gällande kommunens elever som går i gymnasieskolor i andra kommuner, bland annat har studie- och yrkesvägledaren muntligt rapporterat om till exempel avbrott i gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledaren uppger att varken kommunstyrelsen eller skolchefen har efterfrågat en uppföljning av studie- och yrkesvägledarens arbete. Av intervjun med studie- och yrkesvägledaren framgår att sammanställningen av kommunens gymnasieelevers skolgång tagits fram på studie- och yrkesvägledarens eget initiativ. Någon annan dokumenterad uppföljning av resultatet av kommunens studie- och yrkesvägledningsarbete finns inte, enligt studie- och yrkesvägledaren. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Ydre kommun saknar kännedom om studie- och yrkesvägledningen i grundskolan genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och läroplanen. Huvudmannen har inte tagit tillräckligt ansvar för att studie- och yrkesvägledningen ska hanteras som en kontinuerlig process under elevernas grundskoletid. I Ydre kommun saknas riktlinjer och direktiv som tydliggör hur arbetet med studie- och yrkesvägledning ska utvärderas och vidare har inte huvudmannen efterfrågat uppföljning och utvärdering av grundskolans arbete med studieoch yrkesvägledning. Huvudmannen har heller inte säkerställt att de bestämmelser angående anställningsform som finns i skollagen följs. Skolinspektionen förutsätter att huvudmannen vidtar lämpliga åtgärder för att rätta till detta förhållande.

14 13 (14) Syfte och frågeställningar Syftet med granskningen är att bedöma om den granskade huvudmannen och skolan ger eleverna tillgång till den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollag och läroplan. Skolinspektionen bedömer kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen och uppskattar verksamhetens ändamålsenlighet att förbereda eleverna för aktiva livsval. Utvärderingar och forskning inom området visar att studie- och yrkesvägledningen ofta är lågt prioriterad i skolan och att det generellt finns brister i planering, uppföljning och utvärdering av vägledningen hos både skolor och huvudmän. Med utgångspunkt i detta granskar Skolinspektionen kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen i relation till det ansvar som rektor och huvudman har för att studie- och yrkesvägledningen utformas så att den når de nationella målen. Följande tre frågeställningar ligger till grund för att kunna svara på den övergripande frågeställningen om eleverna på skolan får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollag och läroplan: Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning? Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar? Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt? Metod och material Inför granskningen på skolan har inspektörerna tagit del av dokument med relevans för skolans studie- och yrkesvägledning och även genomfört en enkätundersökning med elever i två årskurser. Vid skolbesöket har inspektörerna genomfört intervjuer med rektor, studie- och yrkesvägledare lärare och elever. I granskningen ingår även en intervju med en representant för huvudmannen. Besöket har avslutats med en återkoppling till rektor där inspektörerna redogör för Skolinspektionens preliminära bedömningar. Dokumentstudier, enkäter och intervjuer utgör tillsammans det underlag utifrån vilket Skolinspektionen bedömer studie- och yrkesvägledningen på skolan.

15 14 (14) Dokumentstudier Dokumentstudierna ger en inblick i skolans organisation och arbete med studie- och yrkesvägledning och förbereder inspektörerna för skolbesöket genom att ge underlag för att ställa frågor. Intervjuer Vid skolbesöken genomförs intervjuer i grupp och enskilt. Intervju med rektor och representant för huvudmannen sker separat och utgör ett viktigt underlag för att förstå de strukturer och förutsättningar som finns för verksamheten. Intervju med studie- och yrkesvägledare ger en ökad förståelse för den vägledning som ges på skolan och vilka förutsättningar vägledaren har att följa bestämmelser i skollag och läroplan. Lärare i flera ämnen och från flera årskurser på skolan intervjuas i grupp. Dessa intervjuer ger underlag för att ta reda på om studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar som delas av alla på skolan. Elever i årskurs 9 intervjuas i grupp. Elever ur lägre årskurser bidrar med sina erfarenheter genom enkätsvar. I intervjuerna med eleverna kommer inspektörerna åt mer kvalitativa aspekter av de frågor som granskningen ska besvara. Elevenkäter Elevenkäterna utgör ett komplement för att få svar på de centrala frågeställningarna och ett jämförelsematerial till det underlag som samlas in vid intervjuerna på skolan.