1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

Transkript

1 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens bedömning av remissen Många unga söker arbete samtidigt som många arbetsgivare är oroliga för sin kompetensförsörjning. Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande. Därför tillsattes Yrkesprogramutredningen, med uppdrag att lämna förslag som stärker den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlättar ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärker den nationella kompetensförsörjningen. Utredningens uppdrag och förslag berör utbildnings-, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Betänkandets utgångspunkt är det vikande intresset för gymnasiets yrkesprogram samtidigt som många arbetsgivare efterlyser just gymnasiekompetens. Utredningen föreslår olika insatser för att stärka kunskaperna om arbetslivet inför gymnasievalet så som förtydligande av grundskolans styrdokument och att alla elever i grundskolan och i specialskolan ska ges en möjlighet att genomföra två veckors praktisk arbetslivsorientering. Utredningen föreslår också en försöksverksamhet med branschskolor för vissa små yrkesområden. Vidare föreslås insatser för att förtydliga och förstärka de nationella programrådens roll samt att ett nationellt råd för yrkesutbildning inrättas. Därutöver lämnar utredningen förslag om utökad regional samverkan inom yrkesvux med förstärkt koppling till regionala efterfrågeanalyser och förändring i förslag om behörighetsgivande s.k. förutbildningar till yrkeshögskoleutbildningar. Sammantaget innebär utredningens förslag att Skolverket, Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket får utökat ansvar/uppgifter. Västra Götalandsregionen ser positivt på utredningens förslag i stort och konstaterar att förslagen ligger väl i linje med strategi för regional tillväxt och utveckling i Västra Götaland och det konkreta utvecklingsarbete som pågår bl.a. inom kompetensplattform Västra Götaland. Västra Götalandsregionen står inför ett mycket stort behov att rekrytera yrkesutbildad personal kommande år, framför allt till hälso- och sjukvårdsyrken. Genom ett ökat regionalt samarbete mellan arbetsgivare, branschorganisationer och Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Tjänsteutlåtande, (5) utbildningsanordnare kan innehållet i yrkesutbildningarna tydligare och snabbare anpassas efter de kompetenskrav som ställs inom olika yrken. Förslaget med branschskolor för spetskompetenser inom olika yrken kan bidra till kompetensförsörjningen på ett effektivare sätt. Västra Götalandsregionens synpunkter på utredningens förslag 1) En central punkt i utredningen är att ge elever bättre förutsättningar för kommande studie- och yrkesval genom större kunskaper om arbetslivet. Utredningen föreslår att grundskolans läroplan och kursplaner ska förtydligas när det gäller kunskaper om arbetslivet samt att alla elever i grundskolan och i specialskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors PRAO på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Andra förslag i sammanhanget är uppdrag till Arbetsmiljöverket att informera huvudmännen om hur riskbedömningar ska genomföras vid prao och utökad statlig satsning på yrkestävlingar. Utöver dessa insatser föreslås en ny statlig utredning med uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Västra Götalandsregionen ser positivt på en starkare styrning för att stärka kunskapsområdet skola-arbetsliv i grundskolan och att förtydliga grundskolans läroplan och kursplaner när det gäller kunskaper om arbetslivet. Västra Götalandsregionen stödjer även utredningens förslag om att en statlig utredning med uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. För att skapa ett större intresse för de yrken som idag har svårt att locka unga, krävs ett utökat samarbete mellan skola och arbetsliv under hela grundskoletiden. Förebilder i form av unga yrkesrepresentanter som förmedlar en positiv bild av yrkesutbildningarna och arbetslivet kan bidra till en förändrad syn. 2) Välja otraditionellt Gymnasieskolans yrkesprogram är tydligt könsuppdelade. Utredningens förslag att skolinspektionen ges i uppdrag att granska kvaliteten i värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan kan vara en god väg att gå då det sannolikt ökar kvaliteten på arbetet genom att det sker en kvalitetsgranskning. Västra Götalandsregionen anser att det handlar om ett förhållningssätt, att bryta traditionella attityder, normer och värderingar. Att utveckla värdegrundsarbetet är viktigt och en väg att gå för att på sikt få till stånd en förändring. Även arbetslivet har en viktig roll i förändringsarbetet. Genom ett utökat samarbete med representanter från olika yrken och branscher kan önskade värdegrunder förmedlas och på så sätt locka nya grupper av elever. Det är viktigt att skapa förutsättningar vid valet av utbildning så att det blir mindre könsstereotypt och att även vara uppmärksam på könsstereotypa aspekter vid genomförandet av utbildningen. 3) Nationella och lokala programråd Samverkan mellan arbetsmarknadens branschorganisationer och utbildningssystemet om gymnasial utbildning är avgörande för utbildningens kvalitet och attraktionskraft. Utredaren föreslår att strukturen för samverkan behöver stärkas och att de nationella programmens funktion inom Skolverket

3 Tjänsteutlåtande, (5) ska förtydligas, rådens ledamöter ska väljas med mandat från de organisationer de representerar samt att Skolverket, i samråd med rådens ledamöter, ska utarbeta riktlinjer för hur rådens arbeta ska bedrivas. Utredningen lyfter även att det saknas en nationell institutionell nivå där utbildningssystemet och arbetsmarknaden kan samverka om yrkesutbildning och föreslår inrättandet av ett nationellt råd för yrkesutbildning. Olikheter mellan branscher innebär att en enskild modell för samverkan, t.ex. yrkescollege, inte passar alla. Branscher som inte har en regional organisation kan ha svårt att bygga upp samverkansmodeller och förekomsten av lokala programråd varierar. Utredningen föreslår att det inrättas ett statsbidrag för regionala stödfunktioner för att flera branschorganisationer ska kunna bygga upp kapacitet för lokal samverkan kring gymnasial yrkesutbildning. Västra Götalandsregionen ser positivt på en stärkt struktur enligt utredarens förslag. De regionala erfarenheterna av college är stora, men det bör påpekas att utan regionala resurser i form av stöd när det gäller såväl engagemang och ekonomi så kan vi inte bygga hållbara strukturer som övertid kan driva ett förbättrings- och förändringsarbetet kopplat till branschernas kompetensförsörjningsbehov. På samma sätt är den regionala, delregionala och lokala nivån beroende av att arbetsmarknadens parter och branschorganisationerna på nationell nivå tar initiativ och bjuder in till uppbyggnad av nya samverkansformer t.ex. nya collegebildningar. Kopplat till ett nytt nationellt råd för yrkesutbildning och nationella programråd bör dialog föras och utvecklingsinitiativ stöttas så att fler samverkansmodeller växer fram som innefattar att utvecklingsarbetet bedrivs på alla nivåer. Arbetsgivarnas kompetensbehov bör i större grad inverka på yrkesutbildningarnas inriktning och innehåll. 4) Försöksverksamhet med branschskolor Vissa yrkesutbildningar lyckas inte locka elever trots att det finns stora möjligheter till arbete direkt efter utbildningen. Branschorganisationer efterfrågar möjligheter att ta ett nytt större ansvar för smala utbildningar som har stor betydelse för arbetsmarknaden. Branschskolor ska fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna och den senaste utrustningen kan samlas. Elever kommer från hela landet för utbildning inom vissa yrkeskurser under delar av elevernas utbildning. På så sätt kan det bli tillräckliga volymer. Gymnasieskolan behåller huvudmannaskapet för eleven. Branschskolor ska genom entreprenadavtal med kommuner även kunna utbilda inom yrkesvux. Utredningen föreslår ett stadsbidrag som får lämnas för huvudmannens kostnader för ersättning till en branschskola. Branschskolor föreslås vara försöksverksamhet under fem år och föreslås omfatta som mest tio branschskolor. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget att utveckla branschskolor. Dock finns det vissa utmaningar att utse enbart tio försöksverksamheter, då behov och intresse säkert kan vara stort inom många områden och i stora delar

4 Tjänsteutlåtande, (5) av landet. Att säkerställa arbetsgivarnas och branschernas engagemang över tid är säkert en framgångsfaktor som behöver tas med i urvalet. Västra Götalandsregionen ser stora möjligheter med att yrkesgymnasierna kan ge spetskompetenser inom yrkesutbildningen inför kommande kompetensförsörjningsarbete. 5) Regional samverkan om yrkesvux Lösningar på matchningsproblematiken kan inte enbart sökas inom gymnasieskolan. Yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen. Utredningen föreslår att statsbidrag för yrkesvux ska villkoras med att minst tre kommuner samverkar om utbildningen samt ansöker om statsbidrag gemensamt och att kommunerna ska samråda med aktören med regionalt utvecklingsansvar inför ansökan om statsbidrag. Utan regionala behovsanalyser riskerar yrkesinriktad vuxenutbildning med mer kostsamma utbildningsplatser att trängas undan av mindre kostsamma med behov av många utbildade. Det innebär färre valmöjligheter för individen och utgör hinder för kompetensförsörjningen. En stor andel av yrkesvux finansieras idag genom statsbidrag. Västra Götalandsregionen ser positivt på att samverkan stimuleras och att utbildningsutbudet ytterligare kan utvecklas och förbättras. Samverkan av denna typ är en central aspekt av den regionala kompetensplattformen i Västra Götaland. Det är positivt att regionalt utvecklingsansvarig aktör får en tydligare roll. Viktigt att nyttja befintliga uppdrag att samordna utbildningsplanering och framtagande av analyser t.ex. inom kompetensplattformsarbetet. Det finns goda förutsättningar att utveckla arbetsformer för samråd i samverkan med kommunerna, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, organisationer och andra intressenter. För att möjliggöra kommande rekryteringsbehov är det viktigt att yrkesvux utvecklas till en möjlig utbildningsväg för personer som önskar omskola sig under yrkeslivet och behöver hitta nya vägar in på arbetsmarknaden. 6) Fler behöriga till yrkeshögskolan För att underlätta behörighetskomplettering har Utbildningsdepartementet föreslagit s.k. förutbildningar i en utredning om utveckling av yrkeshögskolan. Denna utredning föreslår ändringar i dessa så att de ska kunna erbjudas om det i förväg kan antas finnas brist på behöriga sökande, de ska huvudsakligen avse yrkesämnen och ska omfatta upp till tio veckors utbildning. Västra Götalandsregionen ser det positivt att det skapas bättre förutsättningar för att fler i efterhand ska ha möjlighet att kunna ta del av en yrkeshögskoleutbildning. Dock behöver hela behörighetssystemet ses över och tydliggöras. Det är lämpligt att förutbildningar sker inom ramen för gymnasial vuxenutbildning. Med en stor andel arbetslösa personer med låg utbildningsnivå eller utländsk bakgrund kan en utveckling av förberedande insatser göra det möjligt för fler att utbilda sig inom bristyrken. På sikt kommer det troligtvis inte att vara tillräckligt och bidra till ett hållbart system att erbjuda behörighetsgivande förutbildningar. Förslaget måste prövas

5 Tjänsteutlåtande, (5) och sedan följas upp och utvärderas. Viktigast är dock att det finns möjlighet för individer att i efterhand få rätt behörighet och att arbetsgivare kan rekrytera den kompetens de efterfrågar samt att fler får möjlighet att gå yrkeshögskoleutbildningar. Johnny Magnusson Regionstyrelsen, ordförande Ann-Sofi Lodín Regiondirektör