Yttrande över remissen Välja yrke (SOU 2015:97)

Transkript

1 r4th Skolinspektionen Utbildningsdepartementet u.rennissvararecierinqskansliet.se Yttrande 1 (5) Yttrande över remissen Välja yrke (SOU 2015:97) (Dnr U2015/05421/GV) Skolinspektionen har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet "Välja yrke" och har följande att anföra. 3 Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval Alla elever i grundskolan ska få möjlighet att praoa Skolinspektionen anser att förslaget om obligatorisk prao i grunden är positivt men vill framhålla att regleringen bör förtydligas för att säkerställa att syftet med praon uppfylls. Skolinspektionens erfarenheter från tillsyn och kvalitetsgranskningar visar att skolor ofta förlitar sig på praon som studie- och yrkesvägledning. Praon följs dock ofta inte upp, och vanligtvis finns inte heller någon systematisk tanke kring var eleverna gör sin prao. Tillsynen och kvalitetsgranskningar visar istället att praon kan förstärka etablerade förväntningar, könsmönster och social självsortering. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör det därför övervägas att förtydliga regleringen kring prao så att syftet att eleverna ska få en bättre grund för sina framtida val ytterligare stärks framgår av författning. Prao kan vara ett bra sätt att förbereda sig inför yrkeslivet om det går att säkerställa ett bra innehåll som är av god kvalitet. Även vad gäller möjligheterna att utöva tillsyn över praon bör regleringen förtydligas. Såsom förslaget är utformat blir det vissa skillnader i möjligheten att utöva tillsyn när det gäller prao och APL. Det finns mycket tydliga regleringar och anvisningar kring APL t.ex. vad gäller handledarens roll och huvudmannens ansvar för APL uppfyller de krav som finns för utbildningen. Förslaget med ett obligatorium för prao har inte en lika tydlig reglering gällande utformning och innehåll. Enligt förslaget ska prao kunna genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. bliga- Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Yttrande 2 (5) torisk prao ska alltså inte kunna genomföras på högskoleförberedande program. Skolinspektionen ställer sig tveksam till att utredningen vill avgränsa praon på detta sätt. Många högskoleförberedande program har en tydlig koppling till yrkeslivet, t.ex. samhällskunskap och räddningstjänst, olika inriktningar på teknikprogrammet samt estetiska inriktningar kring radio och TV En utredning ska få i uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan Skolinspektionen har i sin tillsyn konstaterat det ofta finns stora brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning och ställer sig därför positiv till förslaget att utreda möjligheterna att utveckla studie- och yrkesvägledningen. 4 Välja otraditionellt Skolinspektionen ska granska värde grundsarbetet Skolinspektionen delar den bild som utredningen ger att det är stora skillnader i könsfördelningen på yrkesprogrammen och att det är av stor vikt att alla skolor har ett aktivt värdegrundsarbete. Skolinspektionen avstyrker dock förslaget som skulle innebära att regeringen detalireglerar vilka kvalitetsgranskningar som myndigheten ska genomföra. Som tillsynsmyndighet ska Skolinspektionen självständigt avgöra vilka kvalitetsgranskningar som genomförs inom ramen för myndighetens uppdrag. 5 Nationella och lokala programråd Ett nationellt råd för yrkesutbildning ska inrättas Skolinspektionen ställer sig tveksam till införandet av ett nationellt råd för yrkesutbildning. Skolinspektionen bedömer att det uppdrag som utredningen föreslår ska ges till det nationella rådet för yrkesutbildning, skulle kunna ges till de redan etablerade nationella programråden. Om en ytterligare aktör införs, utöver befintliga, måste rollfördelningen och hur samrådet mellan de olika aktörerna ska fungera förtydligas De nationella programrådens funktion inom Skolverket ska förtydligas Skolinspektionen är positiv till att de nationella programrådens roll förtydligas och förstärks Samverkan mellan Skolinspektionen och arbetsmarknadens parter ska utvecklas Skolinspektionen avstyrker förslaget att branschorganisationer ska medverka som kvalitetssäkrare vid tillsynen. Skolinspektionen har ett ständigt pågående arbete med att utveckla den risk- och väsentlighetsanalys som görs inom ramen

3 PkG4F1,' d G 3 (5) för den regelbundna tillsynen. Det pågår bl.a. ett arbete med att få in professionerna i större utsträckning än idag. Skolinspektionen vill även framhålla att det är huvudmannens ansvar att se till att utbildningen uppfyller de krav som finns gällande bl.a. innehållet i utbildningen. Om inte innehållet i utbildningarna motsvarar arbetsmarknadens krav kan det finnas skäl att se över utformningen av utbildningarna utifrån vad respektive bransch efterfrågar. 7 Branschskolor för vissa små yrkesområden Skolinspektionen ställer sig positiv till ansatsen att höja kvaliteten inom yrkesutbildningarna men avstyrker förslaget rörande försöksverksamhet med branschskolor i dess nuvarande utformning. Utifrån förslagen ser Skolinspektionen svårigheter med att granska verksamheten vid branschskolorna och även svårigheter i att kunna utkräva ansvar för innehållet i utbildningen vid dessa. Skolinspektionen ifrågasätter också om det verkligen är möjligt för gymnasieskolans yrkesprogram att omfatta alla yrken där det i arbetslivet råder kompetensbrist. Arbetsmarknaden är mycket föränderlig över tid varför Skolinspektionen ställer sig negativ till att införa en branschskola som är anpassad utifrån kompetensbehovet vid just ett givet tillfälle. Om förslagen ändå genomförs lämnar Skolinspektionen följande synpunkter. Skolinspektionen ifrågasätter förslaget att Skolverket ska var den myndighet som godkänner branschskolorna, samtidigt som Skolinspektionen ska vara tillsynsmyndighet. Skolinspektionen föreslår att det istället införs ett ansökningsförfarande motsvarande det som finns gällande särskilda varianter. Vidare behöver det i det fortsatta lagstiftningsarbetet förtydligas om det ska krävas något ytterligare för att bli godkänd som branschskola t.ex. avseende elevprognos och förutsättningar att bedriva en stabil verksamhet. Skolinspektionen bedömer att det finns en risk för att verksamheten inte bär sig ekonomiskt, även om den till viss del ska finansieras genom att huvudmän kan söka statsbidrag för delar av kostnaden för utbildningen vid branschskolan, eftersom en förutsättning för att få godkännande är att antalet elever som går utbildningen är lågt samtidigt som kostnaden för att starta utbildningen är hög. Det bör också undersökas närmare hur eleverna ställer sig till att välja de aktuella utbildningarna om dessa även innebär att eleven under en tid om veckor ska utbildas på annan ort. Av utredningen kan utläsas att branschskolorna förmodas garantera ett kvalificerat yrkesinnehåll genom samarbetet med branschorganisationerna. Det bör i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydliggöras hur detta ska göras i förhållande till den tillsyn över utbildningarna som Skolinspektionen genomför samt det ansvar över utbildningens innehåll som huvudmannen för yrkesprogrammet

4 Er a n de 4(5) har. Det bör också tydliggöras vilken kontroll Skolverket ska ha över innehållet i yrkesämnena som branschskolorna ska undervisa i. Skolinspektionens erfarenheter från tillsynen av utbildningsanordnare med betygsrätt visar att det kan vara svårt för utbildningsanordnaren att ha olika elever utifrån olika uppdrag (entreprenad, uppdragsutbildning utifrån betygsrätten eller andra uppdragsutbildningar) samtidigt i samma klassrum. Skolinspektionen ser att förslaget om branschskolor är utformat på ett liknande sätt som gäller för betygsrätten vilket innebär att samma praktiska svårigheter skulle kunna uppstå för branschskolorna. Detta gäller även inom uppdraget att genomföra utbildning i yrkesämnen eftersom utredningen föreslår att branschskolan och gymnasieskolan sinsemellan ska komma överens om vilka delar av en elevs gymnasieutbildning som ska ges var. Skolinspektionen ser även svårigheter i förslaget som innebär att huvudmannen överlämnar myndighetsutövning till branschskolornas lärare. I praktiken rör detta främst betygssättningen. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör det förtydligas vad huvudmannens ansvar är om huvudmannen överlåtit ansvaret för myndighetsutövningen men det framkommer att bedömning och betygssättning är rättsosäker. Skolinspektionens erfarenhet är att många yrkeslärare är obehöriga, vilket undantagen i skollagen i och för sig medger, men att dessa lärare inte får tillräckligt stöd av rektorn och huvudmannen vad gäller insikt i kursplaner samt kunskaper om bedömning och betygssättning. Av förslagen framgår att de obehöriga yrkeslärarna kan få stöd av behöriga lärare i betygssättningen, men de legitimerade lärare som finns att tillgå är enligt Skolinspektionens erfarenhet i tillsynen i huvudsak lärare i gymrtasiegemensamma ämnen utan kunskaper om aktuella yrkesämnen. Sammantaget kan detta leda till en rättsosäkerhet för eleverna vad gäller betygsättning och bedömning. 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om försöksverksamhet med branschskolor Lagtexten är generellt inte utformad på det sätt som gäller för utformning av lagtext vad gäller stringens och tydlighet. 1-3 Skolinspektionen vill framhålla att det kan vara missvisande att använda termen utbildningsanordnare i definitionen av branschskola. Utbildningsanordnare används idag som etablerat begrepp avseende enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning. Enligt förslaget ska, utöver enskilda, även statliga myndigheter, kommuner och landsting kunna godkännas som branschskola och då omfattas av begreppet utbildningsanordnare. Begreppet utbildningsanordnare skulle kunna få olika definitioner beroende på sammanhanget,

5 5(5) vilket kan leda till otydligheter. Även i den föreslagna författningstexten blandas begreppen, vilket gör att det blir otydligt vad som avses. 3 första stycket fjärde punkten Det blir en otydlighet kring vilka bestämmelser som blir tillämpliga för branschskolorna. Det hänvisas bl.a. till tillämpliga bestämmelser i skollagen utan att dessa preciseras. Detta samtidigt som hänvisning sker till den föreslagna lagen, som är en speciallagstiftning. 5 I första stycket bör ändras genom att termen utbildningsanordnare byts ut mot branschskolor. 6 Här skapas en egen form av entreprenad som ska gälla en del av skolväsendet. All annan entreprenad finns reglerad i 23 kap. skollagen, som hittills har varit uttömmande. Entreprenadregler som gäller skolväsendet bör samlas i samma reglering för att undvika otydligheter. Av förslaget ska även myndighetsutövning i form av betygssättning kunna överlämnas. Överlämning av myndighetsutövning måste ske på ett tydligare sätt. 9 Skolinspektionen vill uppmärksamma regeringen på att rubriken är felstavad. På Skolinspektionens vägnar Peter Ekborg Biträdande generaldirektör Malm Norell Jurist