Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Transkript

1 Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum

2 Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet.

3 Lärlingsutbildningens andel av all yrkesutbildning hösten 2012 Redovisning för årskurs 1 elever efter bostadskommun. Procen Riket: 3,8 procent lärlingar av i all yrkesutbildning

4 Lärlingscentrum Lärlingscentrum ska: stimulera anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning genom insatser riktade till huvudmän, arbetsgivare och branschorganisationer, främja ungdomars intresse för gymnasial lärlingsutbildning, ge stöd och råd till huvudmän, branschorganisationer, arbetsgivare bl.a. när det gäller att organisera utbildning på arbetsplatser, anordna handledarutbildning, utforma utbildnings-kontrakt samt i fråga om uppföljning, kvalitetssäkring och dokumentation av det arbetsplatsförlagda lärandet, och stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv, särskilt regionalt, för att säkra att arbetslivets behov beaktas vid utformningen av utbildningarna.

5 Lärlingscentrum - Lärlingscentrum ska arbeta aktivt, uppsökande, utåtriktat och konsultativt med insatser riktade till olika målgrupper. - Centrum ska genomföra implementerings-, utvecklings- och kommunikationsinsatser av olika slag. - Bildandet av centrumet ska innebära en tydlig ingång till Skolverket i frågor om lärlingsutbildning.

6 Gymnasial lärlingsutbildning Ett sätt att studera ett nationellt yrkesprogram. Halva utbildningen ska vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärande ska räknas från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen. Eleven kan påbörja lärlingsutbildning det första, andra eller tredje läsåret. I gymnasiesärskolan kan en elev även påbörja lärlingsutbildning under det fjärde läsåret. Utbildningskontrakt ska upprättas

7 Gymnasial lärlingsutbildning Statsbidrag för gymnasial lärling Statsbidrag lämnas för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning och där ett utbildningskontrakt har upprättats. Statsbidraget är uppdelat i tre delar och omfattar bidrag till genomförande av lärlingsutbildning (10 000:-/år/elev) ersättning till arbetsplatsen (47 500:-/år/elev) arbetsplatsen har en utbildad handledare (10 000:-/år/elev) Dessutom får eleven 1000:-/månaden extra i studiebidrag från CSN

8 Framgångsfaktorer 1 En uttalad och tydlig strategi för att etablera kontakter med arbetslivet samt en medvetenhet om arbetslivets kompetensbehov. Tid och resurser avsatta för regelbundna besök av yrkesläraren och att arbetsplatsen är medveten om sitt åtagande. De handledare som ska leda eleven måste vara väl införstådda med sin uppgift och ha fått utbildning för sitt uppdrag. Modeller för att formulera utbildningens kurser till moment som praktiskt kan genomföras på arbetsplatsen samt kriterier för bedömning av dessa. 9/9/2014 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning 8

9 Framgångsfaktorer 2 Stöd för att höja elevernas motivation är en viktig gemensam uppgift för skolan och arbetsplatsen. Gymnasial lärlingsutbildning är krävande utbildningsform och det krävs motivation för att lyckas. Ett systematiskt kvalitetsarbete krävs för att utvärdera och utveckla lärlingsutbildning både i skola och på arbetsplats 9/9/2014 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

10 APU planeringen utgår från skolans verksamhet Kursplanestyrd utbildning som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Alltså: Delar av skolverksamheten flyttas ut till arbetsplatserna Arbetsplatserna tar på sig en uppgift som inte ingår i deras normala verksamhet, d.v.s. merarbete som inte ger tillräckligt utbyte för arbetsgivaren

11 APL planeringen utgår från det arbete som normalt utförs på arbetsplatsen Eleven utför arbetsuppgifter som ingår i arbetsplatsens normala verksamhet. Hon/han bidrar alltså till produktionen. Handledaren introducerar eleven på arbetsplatsen och ger nödvändig instruktion för de uppgifter eleven får börja med (=samma sak som görs för nya anställda). Eleven växer efter hand, med stöd av handledaren, in i arbetet och kan anförtros allt större ansvar. Merarbetet blir därmed begränsat och utbytet för arbetsgivaren tydligt.

12 Gymnasieutredningen om APL (SOU 2008:27 sid 385)...merparten av APU:n bara indirekt styrs av kursplanerna, att skolan får acceptera att eleverna på APU:n går in i det arbete som normalt förekommer på arbetsplatsen... man måste se lärandet i arbetslivet och vad det tillför i ett bredare perspektiv än den snäva kursplanestyrda nyinlärning som APU:n och dess definition ger uttryck för. Jag föreslår därför att begreppet arbetsplatsförlagt lärande (APL) ska användas i stället för begreppet arbetsplatsförlagd utbildning (APU).... innehållet av det arbetsplatsförlagda lärandet ( ska) stå i överensstämmelse med karaktären på det yrkesprogram eleven går på. Den skolförlagda karaktärsämnesundervisningen ska tillsammans med det arbetsplatsförlagda lärandet gemensamt bidra till att eleven erhåller det yrkeskunnande som krävs för en gymnasieexamen inom ett bestämt yrkesområde.

13 Propositionen om APL (Prop 2008/09:199 sid 63) Regeringen anser att yrkesutbildning handlar om mer än yrkeskunskaper. Det handlar också om att förstå yrkeskulturen och att bli del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats för att utveckla en yrkesidentitet. Därför anser regeringen att den nuvarande benämningen arbetsplatsförlagd utbildning bör bytas mot arbetsplatsförlagt lärande.

14 Planering av APL Vilka arbetsuppgifter kan arbetsplatsen erbjuda eleven? Hur bidrar sådant arbete till elevens kunskapsutveckling? Mängdträning Breddning till fler uppgifter Ökad självständighet Ökat ansvarstagande m.m.

15 Planering av APL Hur relaterar det arbetsplatsförlagda lärandet till Examensmål Ämnesmål Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav Hur kan det arbetsplatsförlagda lärandet Förberedas Understödjas Följas upp Expanderas (breddas och fördjupas) genom skolförlagd undervisning i berörda ämnen?

16 Handledarintroduktion Apl-utvecklare Stöd för strategisk apl-utveckling

17 Apl-utvecklare stödjer systematisk samarbete skola arbetsplats Stödjer systematiskt kvalitetsarbete om arbetsplatsförlagt lärande Stödjer lokala programråd Stödjer samverkan mellan skola och arbetsplats Stödjer handledarutbildning Stödjer bedömning av elevens prestationer i apl Stödjer kartläggning av arbetsplatser

18 Nationell handledarintroduktion Handledarintroduktion Gymnasieförordningen 4 kap 14 en handledare ska utses nödvändiga kunskaper och erarenheter i övrigt vara lämplig

19 Uppdraget Skolverket har i uppdrag att ta fram en nationell handledarintroduktion för handledare som tar emot elever i APL. Introduktionen ska vara generell och gälla samtliga skolformer som bedriver yrkesutbildning på gymnasial nivå.

20 Generell handledarintroduktion höst 2014 Styrdokument och apl:s roll i utbildningen Yrkeskunskaper, yrkeskultur, yrkesidentitet och yrkesspråk Handledarens roll och ansvar Stödja lärande och utveckling Ungdomars attityder och värderingar Lärande, handledning och reflektiva samtal Arbetsmiljö och risker Kvalitet i utbildningen och bedömning

21

22 Webbstöd Kvalitet i Apl Kort om - yrkesutbildning Elevens arbetsmiljö Gymnasieinfo.se

23 Att vara lärling Att vara lärling Jobbet är skolan Fortsätta studera

24 Ta emot en lärling på arbetsplats Handledaren Trepartssamtal Utbildningskontrakt

25 Skolans roll vid lärlingsutbildning Skolan organiserar Programråd Utbildningskontrakt Statsbidrag

26 Gymnasial lärlingsutbildning Likvärdig med den skolförlagda yrkesutbildningen Bygger på god samverkan