Gymnasial lärlingsutbildning för morgondagens arbetsliv?

Transkript

1 Gymnasial lärlingsutbildning för morgondagens arbetsliv? Ingrid Berglund Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Presentationen Gymnasial lärlingsutbildning under försöksverksamheten. Studier av försöksverksamheten Resultat centrala utmaningar för lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning för morgondagens arbetsliv? 2 1

2 Uppdragen från Skolverket Tre uppföljningsstudier av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning under läsåren 2009/10, 2010/11 samt vårterminen Främst ett pedagogiskt/didaktisk perspektiv för att ge underlag för Skolverkets fortsatta utvecklingsarbete med lärlingsutbildningen. Studierna är ett led i Skolverkets uppdrag att följa utvecklingen av kvaliteten i den gymnasiala lärlingsutbildningen. De två första uppföljningsstudierna omfattade byggprogrammet (BP), handels och administrationsprogrammet (HP) samt omvårdnadsprogrammet (OP). Den tredje studien är en fortsättning på de tidigare studierna och utgör både en breddning och fördjupning och avser utvecklingen under försöksverksamhetens sista läsår (2012/13) och utöver de tidigare programmen ingår också elprogrammet (EC). Slutrapport 2014 ännu ej publicerad. Presenteras för utbildningsdepartementet i september. 3 Datamaterialet Deltagande skolor 21 skolor (8 kommunala och 13 fristående skolor) 9 orter/geografiskt spridda och med olika storlek Arbetsplatsbesök Intervjuer Antal timmar 72 st 108 st Ca 170 h Kompletterande enkäter: Sammanlagt 319 lärlingselever på tio skolor som hade minst ett av de studerade programmen (136 i den först studien och 183 i den avslutande studien). Enkäten skickades till ansvarig yrkeslärare som hade att ombesörja att lärlingseleverna besvarade den. 4 2

3 Resultat utmaningar Strukturella förutsättningar Utbildningen i ett helhetsperspektiv Gymnasial lärlingsutbildning Arbetsplatserna Uppföljning, betygssättning Arbetsplatsförlagt lärande 5 Strukturella förutsättningar Frivillighet i samverkan mellan enskilda skolor och arbetsplatserna Till skillnad mot andra länder med lärlingssystem med delat ansvar mellan stat/region/kommun och näringsliv Bristande förankring i samverkan med yrkesbranscherna Lärlingsråden som kvalitetssäkring en papperskonstruktion Lärlingsutbildningen bars av eldsjälars arbete, personliga kontaktnät och temporära lösningar Det fungerade bra så länge en eldsjäl fanns kvar Lärlingen har elevstatus Gymnasielärlingar blandas ihop med andra praktikanter Oklarhet kring lärlingselevers legitimitet som lärlingar 6 3

4 Arbetsplatserna Anskaffningen i princip avhängig av lärarens personliga nätverk. Undantaget OP där avtal inom regioner upprättades. Tillgången på arbetsplatser var konjunkturkänslig Huvudsakligen små arbetsplatser var engagerade i gymnasial lärlingsutbildning. Olika sätt att pröva elever förekom. Undantag OP där alla elever fick tillgång till en arbetsplats. Matchning av elever mot lämplig arbetsplats görs av läraren (BP, EC och HP). Elever som bedöms problematiska riskerar att inte erbjudas en arbetsplats. 7 Arbetsplatsförlagt lärande (APU/APL) 1 Handledarutbildning Inga krav på handledarutbildning för arbetsplatsens handledare Bygg/el/handel ca 1/3 handledarutbildade Omvårdnad ca 95 % handledarutbildade Utbildningskontrakt anger en ansvarig handledare på arbetsplatsen Oftast en annan person som handleder Den reelle handledaren kände inte till kunskapsuppdraget i utbildningen 8 4

5 Arbetsplatsförlagt lärande (APU/APL) 2 50% av hela utbildningen skulle förläggas till en arbetsplats (APU/APL). Det innebar att ca 80 % APL i yrkesämnena. Typ av arbetsuppgifter under APL Beroende av arbetsplatsens produktion, elevens kunskaper, handledarens pedagogiska/didaktiska kunnande Små arbetsplatser saknade ofta strukturer för att utbilda elever/personal. Erfarenheter som finns inbyggda i arbetsplatsens strukturer behövs (ex.vis glasmästerier, vårdinrättningar). Handledarens lojalitet mot företaget eller mot kunskapsuppdraget i utbildningen? 9 Uppföljning och betygssättning 1 Yrkeslärare gjorde uppföljning för bedömning och betygssättning Allmän uppföljning kunde även utföras av kärnämneslärare eller annan personal ex.vis lärlingssamordnare. Två typer av bedömningar: Social karaktär Bedömning av yrkeskunnande 10 5

6 Uppföljning och betygssättning 2 Underlag för bedömning konstruerades av lärarna, senare av skolkoncerner centralt. Kursplaner med betygskriterier Matriser av olika slag Checklistor Huvudsakligen avprickning av har gjort Trepartssamtal förekom, men inte så ofta som önskat Elever dokumenterar i loggböcker och tidrapporter Används huvudsakligen som kontroll av närvaro mm och i liten utsträckning som reflektionsunderlag 11 Utbildningens helhet Helhet som samband mellan skolförlagt lärande och arbetsplatsförlagt lärande Skola som teori och arbetsplats som praktik Fördjupande kunskaper i APL är beroende av handledarens kunnighet Helheter inom yrkesämnen och till viss del kärnämnen Dokumentation för att knyta samman innehållet Skola och arbetsplats som komplementerande Rotation mellan olika arbetsplatser för bredd Eleven lämnas till stor del att på egen hand skapa sambanden/helheter 12 6

7 Några slutsatser Den generella kvaliteten måste säkras likvärdighet i utbildningen Kopplingen mellan APL och SKL behöver förbättras. Uppföljningen behöver förbättras, både till innehåll och form. Läraruppdraget blir (för) komplext många outbildade yrkeslärare inom vissa program. Arbetsplatsens strukturer för att bedriva undervisning är alltför varierande. Rotation mellan arbetsplatser nödvändig för bred utbildning. Handledares kompetens måste stärkas för uppdraget. Anställningsbar på lång eller bara på kort sikt. Vilket uppdrag har arbetsplatserna? Utbildning kontra produktion? Hur går det med läroplanens övergripande frågor? Utbildning till goda samhällsmedborgare Vem tar ansvaret? 13 7