SAMVERKAN. Rapport nr 153. Arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan. Sammanfattande rapport

Transkript

1 SAMVERKAN Rapport nr 153 Arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan Sammanfattande rapport April 1998

2 Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst STOCKHOLM Tel Fax E-postadress: Beställningsnummer: 98:381 ISSN ISRN SKOLV-R SE Skolverkets dnr Tryck: LitoHuset 1998

3 FÖRORD Skolverket redovisar i denna rapport resultat från undersökning om arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i gymnasieskolan. Det övergripande syftet har varit att redovisa i vilken utsträckning gymnasieskolorna har kunnat uppfylla de nationella målen för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Den empiriska delen genomfördes under 1997 vid 187 gymnasieskolor spridda över hela landet. Samtliga program med yrkesämnen vid dessa skolor ingick i undersökningen. Till projektet har knutits en referensgrupp med representanter från branschorganisationer, SAF, LO, Arbetsmarknadens Yrkesråd och Skolverkets fältorganisation. Rapporten har sammanställts av Sture Rehn LITU/Umeå universitet. I det övriga arbetet med planering, genomförande, kvalitetssäkring, analys och redovisning har följande medverkat: Kjell Gisselberg Umeå universitet, Lars Stenström Länsstyrelsen Gotland, Liliann Bjerström Komrev AB, Jan-Erik Rosén Umeå och Erik Röjestål som projektledare. Stockholm i januari 1998 Berit Hörnqvist Avdelningschef Erik Röjestål Projektledare Ämnesord: APU, arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan, handledare, programråd.

4 SAMMANFATTNING I rapporten redovisas resultaten från en undersökning om arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan (APU). Det övergripande syftet var att redovisa i vilken utsträckning gymnasieskolorna har kunnat uppfylla de nationella målen för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Undersökningen har ingått i Skolverkets projekt Skola - Arbetsliv. Den empiriska delen genomfördes under 1997 vid 187 gymnasieskolor spridda över hela landet. Samtliga program med yrkesämnen vid dessa skolor ingick i undersökningen. I den enkät- och intervjuundersökning som genomfördes deltog programansvariga för 570 utbildningar, 1300 elever och 750 handledare vid de arbetsplatser som anlitats för den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieskolornas utbildning. Omfattning av genomförd arbetsplatsförlagd utbildning. Resultaten visar att det inom alla program finns problem med att erbjuda eleverna arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning som gymnasieförordningen föreskriver. Räknat på samtliga program kommer 63 % av eleverna i år 3 att få den arbetsplatsförlagda utbildning som de i formell mening har rätt till. Detta innebär att nästan 40 % av eleverna i år 3 inte får arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning som gymnasieförordningen föreskriver. Det är stor skillnad mellan de olika programmen när det gäller att genomföra APU i den omfattning som föreskrivs. Program som lyckas bäst är Omvårdnadsprogrammet och Barn- och Fritidsprogrammet. Arbetsplatserna/handledarna har uppgivit att de har större möjlighet att medverka än skolorna/utbildningarna har att genomföra APU upp till föreskriven nivå om minst 15 veckor. Handledarna upplever brist på tid och bristande ekonomiska resurser som främsta orsaker till att APU ej kan genomföras enligt gällande bestämmelser. Programansvariga uppger bristen på utbildade handledare och att arbetsplatserna har en för smal produktion för att passa elevernas utbildningsbehov som främsta orsaker. I många olika sammanhang har det relativt sett stora utbud av utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder anförts som förklaring till de problem skolorna har med att kunna erbjuda eleverna erforderlig arbetsplatsförlagd utbildning. De resultat som framkommit i denna undersökning ger inte belägg för detta. Två tredjedelar av programansvariga uppger att dessa åtgärder inte alls eller endast i liten utsträckning påverkar möjligheterna att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning. De utbildningar som har en fungerande samverkan med sina arbetsplatser har inga problem med konkurrens om utbildningsplatserna från andra utbildningsanordnare. För att kunna anordna arbetsplatsförlagd utbildning i större utsträckning än hittills uppger programansvariga att man planerar en utökad samverkan mellan skolan och arbetsplatserna, mellan yrkeslärarna och handledarna samt en utökad samverkan med yrkesrådet. Mindre än en fjärdedel av de av de skolor/programansvariga, som har utbildningar där arbetsplatsförlagd utbildning inte kan genomföras i föreskriven omfattning, har i enlighet med gymnasieförordningens 5 kap. 18 anmält detta till Skolverket.

5 Ekonomiska förutsättningar Det vanligaste är att det inte utgår någon ekonomisk ersättning till arbetsplatserna för deras medverkan i utbildningen. Ersättningskraven från arbetsplatserna varierar. Kraven från olika verksamheter inom offentlig sektor och från stora arbetsplatser förefaller vara minst medan små arbetsplatser har högre krav på ekonomisk kompensation. Skolverket har utbetalat 20 miljoner kronor per år under den senaste treårsperioden till kommuner och landsting för att användas för handledarutbildning. Trots detta är det endast 13 % av de som anordnar handledarutbildning, som uppgivit att det ekonomiska bidraget från Skolverket har använts eller kommer att användas under budgetåret Organisatoriska och pedagogiska förutsättningar Jämfört med resultaten från tidigare studier verkar stödet från respektive branscher, räknat på samtliga program, vara högre under lå 96/97 än vad det har varit tidigare. En majoritet av såväl programansvariga som handledare uppger sig ha stöd från de branscher som är inblandade i arbetet med utbildningen. Det är dock mycket stor skillnad mellan olika program. Omvårdnads- och Naturbruksprogrammet har bäst stöd medan Media- och Elprogrammet har sämst stöd från respektive bransch. De flesta programansvariga och handledare uppger också att samverkan mellan skola och arbetsplats fungerar bra eller mycket bra. Handledarutbildningens betydelse blir allt tydligare. Enligt samstämmiga uppgifter från både skolor och arbetsplatser anses grundutbildning för nya handledare samt kontinuerligt återkommande handledarträffar vara en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för den arbetsplatsförlagda utbildningen. De flesta handledare som ej erhållit handledarutbildning har dåliga kunskaper om. hur skolan arbetar, skolans mål och riktlinjer och vad som ingår i elevernas utbildning på skolan har Trots detta anordnas inte handledarutbildning över huvud taget vid mer än knappt hälften av utbildningarna. Undersökningen visar också att uppföljning och utvärdering av handledarutbildningen genomförs sällan vid många av utbildningarna. I elevernas enkät och intervjusvar framkommer också tydliga brister i handledarnas kunskaper som direkt går att härleda till brister i utbildningen av handledare. Samma förhållande, både vad gäller uppfattningen om handledarutbildningens betydelse och omfattningen av dess genomförande, framkom i Skolverkets undersökningar 1995 och Nästan hälften av handledarna uppger att de har dålig eller mycket dålig kännedom om innehållet i kursplanerna. Merparten av elevernas utbildning på arbetsplatserna styrs också bara indirekt av programmets kursplaner. Undersökningen visar att diskussioner mellan programansvariga, yrkeslärare och handledare om vilka kurser eller delar av kurser som är lämpliga att lägga ut som arbetsplatsförlagd utbildning för en viss elev, inte förekommer. Enligt programansvarigas uppgifter kommer många arbetsplatser att avsäga sig att medverka om skolan ställer krav på utbildningsansvar för kurser eller delar av kurser. I detta avseende baseras innehållet i APU:n i stället på skolans och yrkeslärarnas kännedom om de olika arbetsplatsernas produktion och verksamhet. Det är sedan ensidigt skolans ansvar att den enskilde eleven placeras på den eller de arbetsplatser så att målen i den aktuella kursplanen uppfylls.

6 Elevernas tid på arbetsplatsen fördelas mellan i huvudsak nyinlärning och färdighetsträning. Det råder en viss skillnad mellan programansvarigas och handledares uppfattning om proportionerna mellan dessa delar. I uppgifterna om yrkeslärarens arbetsplatsbesök anger ca 70 % av både programansvariga och handledare att de genomförs ganska ofta eller tillräckligt ofta. Denna siffra är högre än vad som har framkommit i tidigare undersökningar. Det framkommer att yrkeslärarna har många viktiga uppgifter under arbetsplatsbesöken. Syftet med att ha ett system för uppföljning och utvärdering är att därigenom få en grund för en kontinuerlig kvalitetsutveckling. Vid bedömning av hur uppföljning och utvärdering genomförs framstår en klar skillnad i uppfattning. Skolans och arbetsplatsernas representanter bedömer gjorda insatser inom dessa områden på helt motsatt sätt. Tre fjärdedelar av programansvariga anser att uppföljning och utvärdering genomförs relativt- eller mycket noggrant medan två tredjedelar av handledarna anser att det inte alls genomförs eller genomförs summariskt. En slutsats som ligger nära till hands är att företagen/institutionerna har en helt annan prioritering av arbetet med kvalitetssäkring av verksamheten än gymnasieskolan. Många handledare tycker att det märkligt att inte skolan vill veta hur den nyss genomförda perioden har fungerat och överhuvud taget vad arbetsplats/handledare anser om den arbetsplatsförlagda utbildningen. Trots brister på flera punkter fungerar samverkan mellan skolor och arbetsplatser (räknat på samtliga program) bättre både före, under och efter APU-perioderna lå 96/97 än vad som har varit fallet tidigare (Skolverket 1995 och 1996). Särskilt handledarnas uppgifter visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen har utvecklats och fungerar bra på många arbetsplatser. Det är dock mycket stora skillnader mellan olika program/ utbildningar. För vissa finns ofta både fungerande rutiner och upparbetade kontaktnät sedan tidigare, medan det för andra fortfarande finns stora brister i samverkan. För dessa sker samverkan i sämsta fall endast genom telefonsamtal. APU:ns betydelse för att nå program- och kursplanemål Vid programansvarigas bedömning av APU:ns betydelse för att nå programmets program- och kursplanemål visar det sig att den har relativt liten betydelse under år 1, men att den växer i betydelse för varje läsår. Betraktas utbildningen i sin helhet bedöms den arbetsplatsförlagda utbildningen ha Stor betydelse eller Mycket stor betydelse för mer än 3/4 av eleverna i år 3. Även i detta sammanhang finns stora skillnader mellan olika program. Förutom fördjupade yrkeskunskaper anser både skolans- och arbetsplatsernas representanter att APU:n även ger eleverna en mängd andra viktiga erfarenheter. Många av de kunskaper och värderingar som tas upp i läroplanens (Lpf 94) Mål och riktlinjer har eleverna möjlighet att tillägna sig under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Elevernas uppfattning om och värdering av sin arbetsplatsförlagda utbildning Undersökningens tydligaste resultat är att nästan samtliga elever är klart positiva och nöjda med sin arbetsplatsförlagda utbildning och tillmäter den en mycket stor betydelse som ett komplement till den skolförlagda utbildningen. Mycket höga värden har eleverna uttryckt vid följande påståenden:

7 Handledaren tog emot mig, visade runt och berättade om arbetsplatsen på ett bra sätt Handledaren hade en positiv inställning till mig som elev Det är bra att en del av grundutbildningen ligger på arbetsplatser Jag fick god inblick hur olika personalgrupper fungerar i arbetslivet Jag hade god kontakt med mina arbetskamrater på arbetsplatsen Jag fick hela tiden arbeta med saker som ingick i företagets naturliga verksamhet APU:n är ett bra komplement till utbildningen på skolan APU-perioderna har stor betydelse för mina kunskaper i yrket Det är viktigt att man under utbildningen får se hur det ser ut i verkligheten Det enda område där eleverna är starkt kritiska mot uppläggningen och genomförandet av APU:n är informationen till handledarna om vad som behandlats i undervisningen på skolan. Uppgifter om brister inom detta område har också framförts i tidigare studier från arbetsplatser och handledare. Karakteristiskt för de skolor och utbildningar som har möjlighet att genomföra APU enligt gällande föreskrifter. I resultaten från undersökningen har framkommit ett antal faktorer som är karaktäristiska för de skolor/utbildningar och arbetsplatser som har möjlighet att genomföra APU enligt gällande föreskrifter. Ju fler av dessa faktorer som skolan/utbildningen har ju större är förutsättningarna att genomföra APU. Den viktigaste faktorn för att kunna genomföra arbetsplatsförlagd utbildning i föreskriven omfattning och kvalitet är att det finns ekonomiska resurser för samverkan mellan skola och arbetsplats. En fungerande samverkan kostar både tid och pengar. Det gäller exempelvis en kontinuerlig handledarutbildning, yrkeslärarnas möjlighet att medverka vid planering av APU-perioderna och att göra arbetsplatsbesök. Det senare är väsentligt som stöd till elever och handledare samt för att upprätthålla personkontakter och kännedom om olika arbetsplatsers verksamhet.

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 11 2 Undersökningens syfte 11 3 Metod och genomförande 12 4 Resultat Omfattning av genomförd arbetsplatsförlagd utbildning Ekonomiska förutsättningar för den arbetsplatsförlagda utbildningen Organisatoriska och pedagogiska förutsättningar för den arbetsplatsförlagda utbildningen Den arbetsplatsförlagda utbildningens betydelse för att nå program- och kursplanemål Elevernas uppfattning om och värdering av sin arbetsplatsförlagda utbildning Karakteristiskt för de skolor och utbildningar som har möjlighet att 34 genomföra APU enligt gällande föreskrifter. 5 Referenser 37

9 ARBETSPLATSFÖRLAGD UTBILDNING I GYMNASIESKOLAN 1 Bakgrund Beslut om 3-årig yrkesutbildning togs i juni 1991 efter propositionen Växa med kunskaper (Prop. 1990/91:85) och Utbildningsutskottets betänkande (1990/91:16). Utbildningen i gymnasieskolan skall enligt besluten ske dels på 16 nationella program som skall vara treåriga och utgöra grund för högskolestudier och yrkesverksamhet, dels på individuella program. Inom ramen för de individuella programmen skall ett brett spektrum av utbildningar kunna anordnas. De nationella programmen är utformade så att de skall svara mot de näringsstrukturella förändringar som sker i samhället. Efter ett första gemensamt år inom respektive program, kan de delas i grenar som kan vara nationella eller lokala. Alla nationella program innehåller förutom karaktärsämnen en gemensam kärna av ämnen och verksamheter som är obligatoriska för alla. Denna gemensamma del (kärnämnen) upptar ca 40 % av undervisningstiden. I de yrkesförberedande programmen skall viss del av undervisningen i yrkesämnena arbetsplatsförläggas. De bestämmelser om arbetsplatsförlagd utbildning (APU) som för närvarande gäller återfinns i gymnasieförordningen 5 kap, 17 och 18 (UFB /98). Enligt dessa bestämmelser skall APU förekomma på alla nationella program med yrkesämnen. Styrelsen för utbildningen ansvarar för att APU:n uppfyller kraven och skall anskaffa platser för APU. Arbetslivskontakterna som behövs för APU skall redovisas i skolplanen. Endast kurser i yrkesämnen får arbetsplatsförläggas. APU skall omfatta minst 15 veckor och varje vecka skall motsvara 24 timmars undervisning i skolan. Rektor beslutar om vilka hela eller delar av kurser som skall arbetsplatsförläggas. Om platser i tillräcklig omfattning inte kan anskaffas skall styrelsen för utbildningen underrätta Skolverket om detta. Styrelsen för utbildningen får bestämma att arbetsplatsförlagd utbildning även skall förekomma på det Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Enligt propositionen Växa med kunskaper (Prop. 1990/91:85) skall den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen planeras och genomföras med utgångspunkt i de utbildnings- och undervisningsmål som fastställts. Den skall ske under ledning av en för uppgiften kvalificerad handledare som arbetsplatsen tillhandahåller. Det ankommer enligt propositionen på skolhuvudmannen att försäkra sig om handledarnas kvalifikation för uppgiften och att när kvalificerade handledare saknas, anordna utbildning för sådana. 2 Undersökningens syfte Det övergripande syftet med undersökningen är att redovisa i vilken utsträckning gymnasieskolorna har kunnat uppfylla de nationella målen för den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). 11

10 Syftet kan specificeras i ett antal problemställningar: 1. I vilken utsträckning genomförs arbetsplatsförlagd utbildning i föreskriven omfattning? 2. Vilka är de ekonomiska förutsättningarna för den arbetsplatsförlagda utbildningen? 3. Vilka är de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna för den arbetsplatsförlagda utbildningen? 4. Vilken betydelse bedöms den arbetsplatsförlagda utbildningen ha för att nå programmets utbildningsmål? 5. Hur uppfattar och värderar eleverna sin arbetsplatsförlagda utbildning? 6. Vad karakteriserar de skolor och utbildningar som har möjlighet att genomföra APU enligt gällande föreskrifter? Förväntat resultat Genom ny kunskap om de i dag gällande förutsättningarna för samverkan skolaarbetsliv kan berörda parter tillsammans utveckla kvaliteten för den arbetsplatsförlagda utbildningen. 3 Metod och genomförande Undersökningen genomfördes under Totalt valdes 200 gymnasieskolor slumpmässigt ut från Skolverkets förteckning ( ) över gymnasieskolor i hela landet. Svar erhölls från 187 av dessa skolor. I den enkät- och intervjuundersökning som genomfördes deltog programansvariga för 570 utbildningar, 1300 elever och 750 handledare. Samtliga program med yrkesämnen vid skolorna ingick i undersökningen. 4 Resultat 4.1 Omfattning av genomförd arbetsplatsförlagd utbildning I figur 1 redovisas för varje program hur stor andel av elever i år 3 som får arbetsplatsförlagd utbildning i föreskriven omfattning. Resultatet bygger på programansvarigas uppgifter om hur många elever som får 15 v APU. % BF BP EC EN FP HP HR HV IP LP MP NP OP m Antal utbildningar = 570 Antal åk 3 elever ca: Figur 1. Andel elever i år 3 som får föreskriven APU (minst 15 veckor), per program och medelvärde (m) för alla program 12

11 Av figur 1 framgår att inte något av de tretton nationella programmen med yrkesämnen kan erbjuda samtliga elever i år 3 arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning som gymnasieförordningen föreskriver. Vid Omvårdnadsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet får 88 % av nuvarande elever i åk 3 APU i föreskriven omfattning, vid Naturbruksprogrammet 85 %. Dessa tre program är de som jämfört med övriga bäst lyckats med att erbjuda eleverna APU i den utsträckning som föreskrivs. Näst sämst resultat uppvisar Medieprogrammet (29 %) och sämst Elprogrammet (21 %). Medelvärdet för samtliga program är 63 %. Detta innebär att nästan 40 % av de nuvarande eleverna i årskurs 3 inte får arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning som gymnasieförordningen föreskriver. Liknande resultat framkom i Svenska Kommunförbundets undersökning Under medelvärdet återfinns förutom El- och Mediaprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet och Industriprogrammet. Över medelvärdet, och i nivå med de program som hittills lyckats bäst med att erbjuda eleverna APU i föreskriven omfattning är Byggprogrammet. Till skolans representanter ställdes frågan om möjlighet att genomföra APU i föreskriven omfattning och till arbetsplatsernas representanter om möjlighet att medverka i den omfattning som skolan önskar. Tabell 1. Skolornas möjlighet att genomföra APU i föreskriven omfattning jämfört med arbetsplatsernas/handledarnas möjlighet att medverka i den omfattning som skolan önskar Möjlighet att genomföra Programansvarig Handledare /medverka Antal % Antal % Ja Nej Totalt % % Arbetsplatsernas/handledarnas möjlighet att medverka är en förutsättning för skolorna att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning som föreskrivs i gymnasieförordningen. Många utbildningar har av olika anledningar problem att ordna tillräckligt många APU-platser. Tabell 1 visar att 80 % av arbetsplatserna/handledarna har möjlighet att medverka i den utsträckning som krävs, men endast 63 % av skolorna/ programansvariga har möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning upp till föreskriven nivå om minst 15 veckor. De programansvariga och handledare som medverkar i undersökningen har dock vid denna jämförelse olika referensram. Handledarna är de som redan medverkar i utbildningen medan programansvariga också har erfarenhet av arbetsplatser som inte velat medverka i utbildningen överhuvudtaget. Merparten av handledarna uppfattar bristen på tid samt bristande ekonomiska resurser som de i nämnd ordning främsta orsakerna till att arbetsplatsförlagd utbildning inte kan anordnas i föreskriven omfattning. Inte någon av dessa båda orsaker nämns av skolan. Både enkät och intervjusvar visar att brist på tid upplevs vara ett stort problem för handledarna. 13

12 Det som skolans representanter anser vara de främsta skälen är bristen på utbildade handledare och arbetsplatsernas produktionsinriktning. ( Arbetsplatsernas/ produktionsinriktning kan betyda både att produktionen/verksamheten alltid kommer i första hand och/eller att arbetsplatserna har en för smal produktion/verksamhet för att passa elevernas utbildningsbehov.) Vi ligger efter med handledarutbildningen och det värsta är att det inte finns några pengar för att genomföra den. Det känns inte bra att skicka ut elever till arbetsplatser där vi inte har utbildade handledare. (Yrkeslärare MP) Vid vår arbetsplats har vi som är handledare inte någon avsatt tid för uppdraget och det gör att eleverna kommer i andra hand - produktionen i första hand. Som handledare känns det tyvärr som att jag aldrig har tillräckligt med tid till förfogande för eleverna. (Handledare LP) I många av intervjusvaren från handledarna framkommer att det är brist på tid till förfogande för handledningsuppdraget. Från skolans representanter anges framför allt brist på resurser för samverkan kring den arbetsplatsförlagda utbildningens genomförande. I undersökningen har skolans representanter ombetts bedöma i vilken utsträckning andra utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom t ex PRAO, ALU samt övriga praktikformer påverkar möjligheterna att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning i föreskriven omfattning. Svaren visar att 1/3 inte alls upplever några problem, en lika stor andel anser att sådana åtgärder i liten utsträckning påverkar möjligheterna att genomföra APU. Det finns problem och dom har ökat under senaste året. Men vi har sedan tidigare lyckats etablera oss vid våra företag, dom vet att våra elever är deras framtida medarbetare och vi har hittills stått oss väl i konkurrensen med andra utbildningsanordnare. (Programansvarig BP - FP - IP) Många av intervjusvaren visar att de skolor/utbildningar som har en fungerande samverkan med sina arbetsplatser står sig väl i konkurrensen med andra utbildningsanordnare om tillgängliga utbildningsplatser. Programansvariga för de 214 utbildningar som hittills inte genomför APU fullt ut har i undersökningen tillfrågats vilka åtgärder de planerar att vidta för att omfattningen den arbetsplatsförlagda utbildningen skall kunna ökas. Tabell 2. Åtgärder som skolorna planerar vidta för att APU skall kunna anordnas i större omfattning än hittills Planerade åtgärder Antal svar % Utökad samverkan skola - arbetsplats Utökad samverkan yrkeslärare - handledare Utökad handledarutbildning Utökad samverkan med yrkesrådet Övrigt n = 214 Många av de tillfrågade har givit flera svar För att kunna anordna arbetsplatsförlagd utbildning i större utsträckning än hittills planerar nästan 70 % av de programansvariga en utökad samverkan mellan skolan och ar- 14

13 betsplatserna. Andra åtgärder som planeras är en utökad samverkan mellan yrkeslärarna och handledarna, utökad handledarutbildning och en utökad samverkan med yrkesrådet. En åtgärd som vi strävar efter är att få mera resurser för- och bättre kontinuitet i handledarutbildningen, en annan att vi yrkeslärare får tid och möjlighet att utveckla samarbetet med handledarna. Vi jobbar ständigt med att knyta nya kontakter som skall leda till att vi kan få ut fler elever på APU. (Yrkeslärare HV) I det fall arbetsplatsförlagd utbildning inte kan anordnas i föreskriven omfattning har skolhuvudmannen en skyldighet enligt gymnasieförordningen 5 kap 18 skriftligen anmäla detta till Skolverket. I undersökningen har deltagande utbildningar, som inte hittills anordnat arbetsplatsförlagd utbildning i föreskriven omfattning, tillfrågats om sådan anmälan gjorts eller ej. Tabell 3. Anmälan till Skolverket om att APU ej kan anordnas i föreskriven omfattning Anmälan till Skolverket Antal % Ja Nej Vet ej om att anmälan ska göras 20 9 Totalt % Av tabellen framgår att knappt en fjärdedel (24 %) av de 214 programansvariga, som har utbildningar där arbetsplatsförlagd utbildning inte kan genomföras i föreskriven omfattning, också i enlighet med gymnasieförordningens 5 kap. 18 anmält detta till Skolverket. Nästan 70 % av gruppen har inte gjort någon anmälan och ett antal har uppgivit att de inte vet att anmälan skall göras. 4.2 Ekonomiska förutsättningar för den arbetsplatsförlagda utbildningen Det är kommunen som vanligtvis står för kostnaderna för den arbetsplatsförlagda utbildningen, vid drygt 80 % av utbildningarna sköts finansieringen helt av kommunen. Av enkätsvaren framgår att för knappt hälften (47 %) av de undersökta utbildningarna har kommunen budgeterat särskilda medel för APU-verksamheten. Detta är väsentligt högre värden än vad som framkommit (Skolverket 1996) i tidigare undersökningar i vilka endast ett mindre antal skolhuvudmän uppgav ha särskilt budgeterade medel för APU. Det vanligaste är att det inte utgår någon ersättning till arbetsplatserna för deras medverkan under alla tre läsåren. Vidare kan utläsas att i den mån ersättning utgår, är denna något högre för respektive läsår, det vill säga att för eleverna i år 3 utbetalas högre ersättning än för eleverna i år 2 etc. Vi har i princip inga ekonomiska problem med att genomföra APU:n. Det har t.ex. aldrig varit någon diskussion om ersättning till något företag. Dom utgifter vi har, det är ifall någon elev får något längre resor till och från skolarbetet och det är ju marginellt. (Programansvarig BP - FP) 15

14 Arbetsplatsen får 12 kr/tim och jag är övertygad om att dom pengarna uppskattas och visar också att vi menar att APU:n är viktig. Men jag vet inte hur det går på sikt, kommunen försöker hela tiden att dra in på alla håll och om ersättningen till företagen försvinner kommer vi att få ännu större svårigheter att upprätthålla utbildningskvaliteten under APU-perioderna. (Yrkeslärare FP) Enkätsvaren styrks av intervjusvaren. Det framkommer också att krav på ersättning från arbetsplatser varierar mellan olika branscher. Kraven på ekonomisk ersättning från offentlig sektor och stora arbetsplatser är mindre än kraven från framförallt små arbetsplatser inom privat sektor. Den ekonomiska åtstramningen i kommunerna är en av orsakerna till att ekonomisk ersättning i allt mindre utsträckning utbetalas till arbetsplatserna. Detta betyder i sin tur att vissa utbildningar, speciellt de som är beroende av små arbetsplatser, får allt större svårigheter att få dessa att medverka. Programansvariga har ombetts bedöma i vilken utsträckning arbetsplatsernas krav på ekonomisk ersättning försvårat utläggningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen. Resultaten visar att mer än hälften av de programansvariga anser att arbetsplatsernas krav på ekonomisk ersättning inte alls har påverkat eller påverkar utläggningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen. På senare år har vi inte lämnat någon ekonomisk ersättning till företagen. Vi har några ganska stora företag som våra företag och för dom spelar en ev. ersättning från skolan ingen roll. Ersättningen till företagen har ingen betydelse för utläggningen av APU:n. (Yrkeslärare IP) För enmansföretagen är nog ekonomiskt stöd avgörande för att kunna medverka. En handledare som är keramiker sa till mej att det tar tid att handleda och instruera en elev, om utbildningen skall ge något. Dessutom kostar eleven för övningsmaterial som ej går att sälja. (Yrkeslärare HV) Intervjusvaren styrker tendensen i enkätsvaren. De visar också att det är skillnad mellan branscher och mellan stora och små arbetsplatser, många små arbetsplatser anser sig inte kunna medverka utan ekonomisk kompensation. De programansvariga har tillfrågats om finansieringen av handledarutbildningen avseende budgetåret De som besvarat frågan är programansvariga för de 260 av 570 utbildningar som anordnar handledarutbildning. Tabell 4. Finansiering av handledarutbildningen under budgetåret 1997 Finansiering i % Kommunen (exkl statsbidrag) Statsbidrag från Skolverket Stöd från branschen Annan finansiär > > Antal Tabellen visar att det vanligast förekommande är att kommunen står för handledarutbildningens kostnader. Vissa handledarutbildningar får bidrag från branschen respektive Skolverket. Som annan finansiär uppges bland annat landstingen. 16

15 Skolverket har under budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997 utbetalat totalt 60 miljoner kronor med 20 miljoner för respektive budgetår till kommuner och landsting för anordnande av handledarutbildning. Trots detta har endast totalt 34 av 260 utbildningar uppgivit att bidrag från Skolverket har använts eller kommer att användas under budgetåret

16 4.3 Organisatoriska och pedagogiska förutsättningar för den arbetsplatsförlagda utbildningen Räknat på samtliga program med yrkesämnen upplever sig en majoritet av såväl programansvariga som handledare ha stöd från de branscher som är inblandade i arbetet med utbildningen. Två tredjedelar av de programansvariga och 60 % av handledarna upplever sig ha stöd i hög respektive i ganska hög utsträckning från berörd bransch. Resultaten visar dock på stora skillnader i stöd för genomförande av APU från respektive bransch för de olika programmen. Från Omvårdnadsprogrammet anser 98 % och från Naturbruksprogrammet 88 % av de programansvariga sig ha stöd från branschen i ganska hög eller i hög utsträckning medan Mediaprogrammet och Elprogrammet har sämst stöd från respektive branscher. Mycket starkt stöd - framförallt av de samverkansgrupper och programråd som vi har. Men det arbetet vilar också mycket på att vi har etablerat långa och personliga relationer som faktiskt bidrar mest till att lösa frågorna på ett smidigt sätt. (Programansvarig BF) Vi har mycket dåligt stöd för APU:n från branschen både lokalt och centralt. Praktik kan man i bästa fall säga ja till men inte utbildning på företagen. (Yrkeslärare EC) Intervjusvaren styrker uppgifterna som framkommer i enkäterna. Utbildningarna vid Omvårdnads-, Barn och fritids- och Naturbruksprogrammet har ett starkt stöd från sina branscher vilket många av utbildningarna vid El- och Media- programmet saknar. Räknat på samtliga program råder också en överensstämmande uppfattning mellan skolans och arbetsplatsernas representanter om hur samverkan mellan skola och arbetsplatser fungerar. Ca 80 % av både programansvariga och handledare uppger att samverkan mellan skola och arbetsplatser fungerar bra eller mycket bra. Dessa resultat är långt mer positiva än vad som har framkommit i tidigare undersökningar (SOU, 1994:101 och Skolverket, 1995) Enligt propositionen Växa med kunskaper (Prop. 1990/91:85) skall den arbetsplatsförlagda utbildningen ske under ledning av en för uppgiften kvalificerad handledare. Det ankommer enligt propositionen på skolhuvudmannen att försäkra sig om handledarens kvalifikation för uppgiften och att när kvalificerade handledare saknas, anordna utbildning för sådana. Tidigare undersökningar har visat att ca: 15 % av handledarna (Skolverket 1996) av olika anledningar måste ersättas per år. I undersökningen har såväl programansvariga som handledare tillfrågats om förekomsten av grundutbildning för nya handledare under läsåret 96/97. Tabell 5. Grundutbildning för handledare Programansvarig Handledare Grundutbildning Antal svar % Antal svar % för handledare Ja Nej Totalt:

17 Av tabellen framgår att vid 46 % av utbildningarna anordnas grundutbildning för nya handledare. Resultatet visar också en skillnad i uppfattning mellan programansvariga och handledare, endast 32 % av handledarna hävdar att grundutbildning för handledare genomförs. Trots att jag har varit handledare några gånger har jag tyvärr inte deltagit i någon handledarutbildning, det tycker jag är svagt. (Handledare HP) Ja jag har deltagit i den grundutbildning som skolan anordnar för nya handledare. Vi höll till på skolan och den var uppdelad på fyra halvdagar. (Handledare HR) Intervjucitaten styrker tendensen i tabellen, mindre än hälften av utbildningarna genomför grundutbildning under lå 96/97. Resultaten stämmer väl överens med de som redovisas i Skolverkets rapport Vid bearbetning av svaren på frågan om grundutbildning för nya handledare har svaren uppdelats på program. Resultaten framgår av figur 2. % Antal utbildningar = 570 BF BP EC EN FP HP HR HV IP LP MP NP OP m Figur 2. Andel utbildningar som genomför handledarutbildning uppdelat på program Av figur 2 framgår att skillnaderna mellan olika program är stora, 90 % av de tillfrågade utbildningarna inom Omvårdnadsprogrammet genomför handledarutbildning, att jämföra med 14 % för Mediaprogrammet. Medelvärdet är 46 % för samtliga utbildningar. Medelvärdet för samtliga utbildningar i Skolverkets undersökning 1996 var 44 %. Diagrammet följer samma mönster som fig.1 som visar APU:ns genomförande i full omfattning, medelvärdet är dock ännu lägre, 46 % mot 63 %. En viktig aspekt på handledarutbildningens kvalitet är i vad mån den följs upp och utvärderas. De programansvariga och handledare som uppgivit att handledarutbildning anordnas har också lämnat uppgift om på vilket sätt uppföljning och utvärdering genomförs. Resultaten visar att uppföljning och utvärdering genomförs bristfälligt vid många utbildningar och att det finns en skillnad i uppfattningen mellan skolans och arbetsplatsernas representanter. En fjärdedel av de programansvariga uppger att uppföljning Inte alls sker jämfört med 37 % av handledarna. En likartad skillnad kan konstateras beträffande utvärderingen av handledarutbildningen. Enligt programansvariga sker utvärdering Summariskt eller Inte alls vid tillsammans 58 % av utbildningarna som anordnar handledarutbildning, enligt handledarna (ännu lägre) vid 67 % av dessa utbildningar. I tidigare undersökningar (Skolverket 1995 och 1996) har framkommit liknande uppgifter, där har också framförts kritik från arbetsplatserna beträffande skolornas sätt att genomföra uppföljning och utvärdering av handledarutbildningen. 19

18 Enligt resultaten från tidigare undersökningar är väl utbildade handledare en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för den arbetsplatsförlagda utbildningen. I tabell 6 visas sambandet mellan att ha fungerat som handledare och deltagit i handledarutbildning. Tabell 6. Tabellen visar i vilken utsträckning handledarna haft funktionen som handledare och deltagit i handledarutbildning Antal elever Deltagit i handledarutbildning Totalt Aldrig En gång Två gånger Mer än två gånger Antal % Ej varit handledare ,7 1-2 elever ,3 3-4 elever ,0 5-6 elever ,7 Mer än 6 elever ,3 Antal % 41,1 31,5 11,5 16,0 100,0 Tabellen visar att 308 av de 750 handledarna (drygt 40%) inte deltagit i någon handledarutbildning och att 90 av dessa haft ansvaret för mer 6 elevers utbildning på arbetsplatsen. Av handledarna är det 544 (drygt 70 %) som inte har deltagit - alternativt deltagit i handledarutbildning vid högst ett tillfälle. Resultaten överensstämmer väl med de resultat som framkom vid Skolverkets studie om handledarutbildningens funktion, innehåll och form, redovisad i rapport i november Där konstaterades bland annat följande: Undersökningen visar sammantaget en överensstämmelse i uppgifterna mellan skolor och arbetsplats. För mindre än hälften av de utbildningar som ingick i undersökningen anordnas handledarutbildning och mindre än hälften av de handledare som dessa skolor anlitade för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen har erbjudits och genomgått handledarutbildning under den reformerade gymnasieskolan. Dagens utbildningsmöjligheter för företagens handledare har drastiskt försämrats sedan ÖGY-försöket (SOU, 1992:25). (Skolverket - Svenska Kommunförbundet, 1996 s 11) Av intervjusvaren framgår att handledarnas kännedom om den nya läroplanens (Lpf 94) Mål och riktlinjer är dåliga. I de flesta fall förefaller detta bero på brister i den utbildning som erbjudits handledarna. Antingen har man inte fått någon handledarutbildning eller också ligger den för långt tillbaka i tiden. Frågan har heller inte aktualiseras vid eventuellt återkommande handledarträffar. Jag har dålig kännedom om de mål och riktlinjer som finns beskrivna i den senaste läroplanen. Det är snart 10 år sedan jag gick grundutbildningen. (Handledare HR) Minimala, mina kunskaper har jag fått genom att jag frågat eleverna och när det har varit något som verkat konstigt eller oklart har jag frågat läraren - det betyder ju att jag tyvärr inte har något samlat grepp om läroplanens mål och riktlinjer. (Handledare HV) Jag har fått ta del av innehållet i läroplanen, eftersom jag sitter med i Yrkesrådet. Den vägen har jag skaffat mej kännedom om det mest elementära vad gäller gymnasieskolan. (Handledare LP) 20

19 En viktigt förutsättning för den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet är att handledarna har kännedom om det aktuella programmets program- och kursplanemål. Tabell 7. Handledarnas kännedom om innehållet i programmets kursplaner Kännedom om innehållet Antal svar % Mycket dålig Dålig God Mycket god 56 7 Totalt: % Tabellen visar att drygt hälften av handledarna upplever sig ha en mycket god eller god kännedom om innehållet i programmets kursplaner. Nästan lika många, cirka 47 %, uppger sig dock ha en dålig respektive mycket dålig kännedom om innehållet i kursplanerna. En av förutsättningarna för den arbetsplatsförlagda utbildningens genomförande, är en fungerande samverkan mellan yrkeslärare och handledare vid planeringen av utbildningen på arbetsplatsen. Resultaten visar att en stor överensstämmelse i uppfattning mellan representanter från skola och arbetsplats. Det framgår till exempel att 75 % av de programansvariga upplever att samverkan mellan yrkeslärare och handledare vid planering av APU-perioden fungerar Bra eller Mycket bra, jämfört med knappt 70 % av hand- ledarna. Resultaten är långt mer positiva än vad som har framkommit i tidigare studier. I intervjudelen av undersökningen uppmanades både representanter för skolor och arbetsplatser att beskriva den samverkan som förekommer mellan skola och arbetsplats inför en APU-period. Av svaren framgår att det finns stora skillnader mellan olika program och utbildningar. För vissa finns ofta både fungerande rutiner och upparbetade kontaktnät sedan tidigare, medan det för andra finns stora brister i samverkan. I början av terminen har vi ett sammanträde med yrkesrådet där vi då först har en utvärdering av dom förra APU-perioderna, ett utbyte av erfarenheter mellan arbetsplatser och skola. Sedan vidtar grovplanering av terminens perioder, vi gör ev. förändringar mot förra terminen om vi finner det nödvändigt. Sedan (speciellt inför perioden) har vi en träff med representanter för företagen och skolledning/yrkeslärare där vi planerar detaljerna kring APU-perioden. Direkt inför perioden skickas en speciell mapp till varje handledare med uppgifter om datum för perioden, elevens namn, läge i utbildningen, önskemål om innehåll i utbildningen på företaget under perioden mm. Eleven får också (för kännedom) en likadan mapp. (Programansvarig BP - FP - IP) Vi får papper med förfrågan från skolan om vi kan medverka under den och den tiden, jag ringer och meddelar att vi (oftast) kan ställa upp. Sedan kommer uppgifter om namn, adress, datum, kontaktpersoner osv. (Handledare EN) I både intervju- och enkätsvar framkommer att informationen om vad eleverna har avklarat tidigare genom undervisningen i skolan huvudsakligen sker i samband med handledarutbildning/handledarträffar. Information om den enskilde eleven ges under 21

20 yrkeslärarnas arbetsplatsbesök, om och när sådant sker. Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan olika utbildningar som oftast beror på kontinuiteten i handledarträffar och yrkeslärarnas möjlighet att genomföra besök ute på arbetsplatserna. I intervjudelen uppmanades både representanter för såväl skolor som arbetsplatser att beskriva på vilket sätt yrkeslärare och handledare samverkar kring innehållet i den arbetsplatsförlagda utbildningen, dvs vilka kurser eller delar av kurser som är lämpliga att lägga ut på arbetsplatsen för en viss elev. Vi har god kännedom om de olika företagens produktion. De önskemål om innehåll i utbildningen under perioden för eleven ligger i linje med vad företaget sysslar med, det kan vara stor skillnad mellan olika företag. Det är sedan upp till oss att se till att eleven får en bred utbildning under APU-perioderna genom att växla mellan olika arbetsplatser. Någon diskussion om kurser eller delar av kurser för en viss elev förekommer aldrig. (Programansvarig IP - FP) Det är inte aktuellt att diskutera kurser eller delar av kurser utan eleverna är på företaget och följer det arbete som förekommer där under perioden. Att gå in på detaljer i kursplanerna fungerar inte. Det är skolans/yrkeslärarnas kunskap om produktionen vid respektive arbetsplats som avgör inom vilka kurser utbildningen på företaget passar. (Yrkeslärare MP) Det pratas aldrig om några kurser eller delar av kurser utan vi vet ju om det är en tvåa eller trea och ger eleven uppgifter utifrån den vetskapen. Det är ju upp till skolan att veta vad vårt företag har för produktion. (Handledare EC) Resultaten visar tydligt att diskussioner kring vilka kurser eller delar av kurser som är lämpliga att lägga ut på arbetsplatsen för en viss elev inte förekommer. Uppläggningen av APU:n baseras i detta avseende i stället och endast på skolans och yrkeslärarnas kännedom om de olika arbetsplatsernas produktionsinriktning och verksamhet. Det är sedan skolans ansvar att omplacera eleverna mellan olika arbetsplatser under APUperioderna för att uppnå målen i kursplanen. Den samverkan som förekommer under genomförandet av APU-perioden är framförallt i samband med yrkeslärarnas besök hos elev och handledare ute på arbetsplatsen. Resultaten överensstämmer med de som framkom i Skolverkets undersökning 1995, där framhålls att yrkeslärarnas arbetsplatsbesök är en av de viktigaste förutsättningarna för acceptabel kvalitet under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Många utbildningar har under lå 96/97 bristande resurser för yrkeslärarnas arbetsplatsbesök. Såväl programansvariga som handledare har via enkäter tillfrågats om i vilken utsträckning utbildningen på arbetsplatsen styrs av kursplanen. Av tabell 8 framgår tydligt en i stort sett likartad uppfattning hos såväl skolans som arbetsplatsernas representanter. Noterbart är att ungefär lika stor andel programansvariga (58%) som handledare (61%) uppger att programmets kursplaner inte alls eller endast i liten utsträckning styr innehållet i elevens arbetsplatsförlagda utbildning. 22

21 Tabell 8. I vilken utsträckning elevens utbildning på arbetsplatsen styrs av programmets kursplaner Utsträckning Programansvarig Handledare Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning 11 5 Programansvarig n= % 100 % Handledare n= 747 Utbildningen på företaget styrs inte direkt av programmets kursplaner. Genom att vi känner till de olika företagens produktion lägger vi våra önskemål om innehåll under perioden i linje med företagets möjligheter. Dessa önskemål följer naturligtvis programmets kursplaner. (Programansvarig BP - FP) Intervjusvaren styrker tendensen i tabellen. Elevernas utbildning styrs i stor utsträckning av arbetsplatsernas produktion och genom att (om) yrkeslärarna har kännedom om de olika arbetsplatsernas möjligheter kan innehållet under de olika APU-perioderna följa innehållet i kursplanen. Resultaten visar att det finns en skillnad mellan skolans och arbetsplatsernas representanter i deras bedömning om hur stor andel av elevens tid på arbetsplatsen som kan kategoriseras som nyinlärning, färdighetsträning eller andra aktiviteter. Handledarna anser att en större del av tiden är nyinlärning än vad programansvariga anser medan det omvända förhållandet råder vad gäller färdighetsträning. Programansvariga bedömer att andra aktiviteter förekommer i större utsträckning än vad handledarna uppger. Som andra aktiviteter har nämnts: ökad motivation för utbildningen/yrket, social träning, att arbeta i arbetslag, att få en inblick i hur ett arbetsplats fungerar och hur olika personalkategorier arbetar på en arbetsplats. I uppgifterna om yrkeslärarens arbetsplatsbesök anger ca 70 % av både programansvariga och handledarna att de genomförs Ganska ofta eller Tillräckligt ofta. Dessa uppgifter visar att yrkeslärarna gör arbetsplatsbesök oftare (lå 96/97) än vad som har framkommit i tidigare undersökningar (Skolverket 1995). I kommentarer från både skolor och arbetsplatser framhålls att yrkeslärarnas arbetsplatsbesök bedöms vara en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det kan variera beroende på handledarens erfarenhet av handledningsarbete och elevens intresse och fallenhet för arbetet. Två eller oftast tre besök per 8-veckors period. (Yrkeslärare HR) Det kan variera mycket beroende på olika omständigheter. Vissa nya handledare och osäkra elever kan behöva fler besök. Vi har också ett problem med i vissa fall stora avstånd till APU-platserna, vi har ett stort upptagningsområde. Viss rådgivning tvingas vi genomföra telefonledes. (Yrkeslärare HV) Yrkeslärarna har många och viktiga uppgifter under arbetsplatsbesöken. I första hand vara ett stöd för eleven. Många elever är (särskilt i början) osäkra och eftersom läraren känner eleven bättre än handledaren är lärarens medverkan viktig för eleven. Yrkeslära- 23

22 ren tar också reda på hur det fungerar med närvaron, hur eleven passar tiderna och smälter in i gemenskapen, dvs sociala faktorer som är viktiga för arbetsplats, skola och elev. Arten och graden av samverkan med handledaren kan variera beroende på handledarens rutin och erfarenhet som handledare. Det är viktigt att skapa/underhålla en god kontakt med arbetsplatsen och handledaren. Under arbetsplatsbesöken har yrkesläraren möjlighet att samråda med handledaren om (vad och hur) innehållet och formen för elevens utbildning på arbetsplatsen. Viktigt är också samverkan med handledaren i samband med uppföljning och utvärdering av APU:n. Arbetsplatsbesöken är en förutsättning för yrkeslärarnas kännedom om olika arbetsplatsers produktion/verksamhet och som i sin tur är utgångsläget för planeringen av APUverksamheten vid respektive arbetsplats. Det finns också stora möjligheter till fortbildning för yrkeslärarna i samband med arbetsplatsbesöken. Ute på företagen/ institutionerna finns den nya tekniken och dom nya metoderna. I dagsläget utnyttjas inte dessa möjligheter på grund av den snäva tidsram som står till förfogande för yrkeslärarna i samband med genomförandet av APU:n. Dessa synpunkter framkom också i Skolverkets undersökning I enkäterna ställdes frågor om på vilket sätt uppföljning, utvärdering genomförs och hur utvärderingsresultat återförs till arbetsplatser och handledare. Tabell 9. Programansvarigas och handledares bedömning av På vilket sätt uppföljning, utvärdering av APU-perioderna genomförs och hur återkoppling av dessa resultat sker till arbetsplatser och handledare Programansvarig Handledare På vilket sätt Uppföljning Utvärdering Återkoppl. Uppföljning Utvärdering Återkoppl. Inte alls Summariskt Relativt noggrant Mycket noggrant Programansvariga n = 562 Handledare n = 739 Tabellen visar en mycket tydlig skillnad mellan programansvarigas och handledares uppfattning om på vilket sätt uppföljning och utvärdering av APU-perioderna genomförs och hur återkoppling av resultat från dessa uppföljningar och utvärderingar sker till arbetsplatser och handledare. Att döma av siffrorna i tabellen bedöms gjorda insatser inom dessa områden helt olika från skola respektive arbetsplats. Representanterna från arbetsplatserna framför stark kritik mot skolornas sätt att genomföra dessa för APU:ns kvalitet och utveckling i framtiden så viktiga åtgärder. Liknande uppgifter har framkommit i tidigare undersökningar som Skolverket genomfört 1995 och

23 Under intervjun uppmanades också försökspersonerna beskriva På vilket sätt sker återkoppling av resultat från uppföljningar och utvärderingar till arbetsplats och handledare Utvärderingsresultaten diskuteras på handledarträffarna och träffarna med yrkesråden där försöker vi då vid planeringen inför framtiden ta hänsyn till de resultat som har kommit fram. Återkopplingen till de enskilda handledarna kunde säkert göras bättre. (Programansvarig BP) Det är skralt med återkoppling, det borde göras bättre. Det som sker det är diskussioner med handledarna vid yrkeslärarnas besök och eftersom dom i princip har upphört är det stora brister i information tillbaka till handledarna om utvärderingsresultaten. (Yrkeslärare FP) Information om resultat från uppföljningar och utvärderingar till arbetsplatser och handledare kan ske dels i samband yrkesrådens arbete, dels samband med handledarträffar och under yrkeslärarnas arbetsplatsbesök. Många intervjusvar visar dock att yrkesråd, handledarträffar och yrkeslärarnas arbetsplatsbesök, dessa för samverkan skola - arbetsliv så viktiga funktioner saknas helt eller delvis vid många utbildningar. 4.4 Den arbetsplatsförlagda utbildningens betydelse för att nå program- och kursplanemål. I intervjun ställdes frågan om vad är det som i första hand krävs för att utbildningen under APU- perioderna effektivt skall bidra till att nå programmets utbildningsmål. Att det finns ekonomiska resurser och tid till förfogande för samverkan mellan yrkeslärarna och handledarna. Att yrkeslärarna har möjlighet att besöka elev och handledare ute på företagen. Att ha stöd från skolledningen och företagen. (Yrkeslärare EN) Att hela tiden i små steg utveckla samverkan med företagen. Att ha möjlighet att bedriva grundutbildning för nya handledare och åtminstone genomföra en handledarträff varje termin med alla för tillfället medverkande handledare. Att ta hänsyn till företagens möjligheter vid planering av perioderna, inte låta schemaläggning för kärnämnena styra. (Yrkeslärare FP) Att både skolans och företagens personal inser att skola och arbetsplats måste hjälpas åt för att få en aktuell utbildning. Att både elever och handledare är väl informerade om syfte och mål med APU:n. Att eleven ges en god handledning. Detta kan diskuteras i dagsläget då det är si och så med handledarutbildningen. (Yrkeslärare HR) En fungerande samverkan mellan skolan och arbetsplatserna är en förutsättning för att den arbetsplatsförlagda utbildningen effektivt skall bidra till att nå programmets program- och kursplanemål. En viktig faktor i denna samverkan är att kunna bedriva grundutbildning för nya handledare och genomföra kontinuerliga handledarträffar för samtliga för tillfället medverkande handledare. Andra viktiga faktorer är att yrkeslärarna har möjlighet att medverka i handledarutbildningen, samverka med handledaren i samband med planering före perioden, besöka elev och handledare under perioden och samverka med handledaren i uppföljning och utvärdering efter perioden. Från handledarna framförs också vikten av att ha stöd från arbetsledningen och från medarbetarna och att det finns tid till förfogande för samverkan med skolan och själva handledningsarbetet med eleven. Resultaten överensstämmer med tidigare undersökningar (Skolverket 1995 och 1996). 25