Apu:ns betydelse för elevernas studier på Hotell- och restaurangprogrammet

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling Och Ledarskap Uppsats 10 högskolepoäng Apu:ns betydelse för elevernas studier på Hotell- och restaurangprogrammet Practical vocational training place importance for pupils studies at the hotel and restaurant program in upper secondary school Fredrik Hammarbäck Lärarkunskap för lärare i yrkesämnen 60 p. Friståendekurs Examinator:Marie Leijon Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt

2 2

3 Sammanfattning Uppsatsens syfte var att kartlägga elevernas olika erfarenheter av arbetsplatsförlagd utbildning i början på årskurs ett, samt att klargöra hur viktig handledarens roll på praktiken är. För att besvara uppsatsens syfte användes kvantitativ forskningsmetod. Utifrån syfte och frågeställningar utkristalliserades begreppen praktik och APU, gymnasieelever, handledare och yrkesförberedande utbildning. Avsnittet litteraturöversikt behandlar några av de studier som gjorts inom området gymnasieelever och APU. Den kvantitativa forskningen genomfördes på 60 elever. Resultaten från enkäten redovisas i korstabeller. I avsnittet diskussion och slutsatser kopplas resultaten från enkäten samman med de centrala begreppen och tidigare forskning som gjorts. I ovanstående avsnitt presenteras även mina åsikter och funderingar. Slutsatsen utifrån enkätens resultat är att eleverna anser att APU:n är en viktig del av utbildningen och att handledarens roll inte har så stor betydelse för elevernas fortsatta studier på hotell och restaurangprogrammet. Resultat från tidigare forskning visar att en fungerande APU är ett bra komplement till det dagliga skolarbetet. Tidigare forskning visar även att det är viktigt med en bra handledare på praktiken. Resultat från den undersökning som arbetet handlar om visar att samarbetet mellan skolan och de olika APU-platserna bör förbättras. Nyckelord: APU, gymnasieelever, handledare och yrkesförberedande utbildning 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund Syfte och frågeställningar Litteraturöversikt Arbetsplatsförlagd utbildning Handledarens roll på APU APU:ns betydelse för gymnasieprogrammet Metod Datainsamlingsmetoder Urval Etiska överväganden Tillvägagångssätt Analysförfarande Tillförlitlighet Resultat Diskussion och slutsatser Sammanfattning Metoddiskussion Förslag till fortsatt forskning Litteraturlista

5 1. Inledning och bakgrund Att som nionde klassare vara tvungen att välja yrkesbana genom att välja rätt gymnasieprogram kan verka som ett stort beslut. Informationen som eleverna har om de olika programmen är skriftlig och muntlig. Att läsa sig till vad ett gymnasieprogram handlar om är inte alltid tillräckligt, i vissa fall krävs praktisk erfarenhet för att få förståelse för vad det är man väljer. Denna praktiska erfarenhet kan liknas med arbetsplatsförlagd utbildning, vilket även kallas APU. I skolverkets rapport (2002) Våga lära av varandra, En jämförelse mellan gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning och kvalificerad yrkesutbildning, refererar Skolverket till Holmberg (2000) och Larsson (2001) där de diskuterar om yrkesutbildningens framväxt. De skriver att i början av 1960-talet ägde yrkesutbildningen definitiva genombrott rum. I Sverige startades yrkesskolor som gav yrkeskurser och det innebar att antalet elever mångdubblades. Larsson och Holmberg menar att ökningen dels berodde på industrins utveckling och dels på de goda skolkonjukturerna med bland annat uppbyggnad av grundskolan och en expansion av all sekundär utbildning. I gymnasieförordningen (1996/1997) kan man läsa vad som menas med arbetsplatsförlagd utbildning. Den säger att det innebär att delar av den yrkesförberedande utbildningen sker på en arbetsplats. Det är oftast styrelsen för utbildningen som beslutar hur stor del av de femton veckorna som ska fördelas på vart och ett av de tre utbildningsåren. Den säger vidare att det är styrelsen för utbildningen som har ansvar för att APU:n uppfyller kraven. Styrelsen ansvarar även för anskaffandet av behövligt antal APU-platser samt för att det i skolplanen redovisas vilka arbetsplatskontakter som upprättats. I en proposition från utbildningsdepartementet (1990/91) kan man läsa att den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska planeras och genomföras med utgångspunkt i de utbildnings och undervisningsmål som fastställts. Den menar att APU: n ska ske under ledning av handledare som är kunnig inom yrkesområdet och som har handledarutbildning. Det är skolhuvudmannens ansvar att försäkra sig om att handledaren har den kompetens som krävs samt besluta om huruvida handledarutbildning ska anordnas. Den betonar att den arbetsplatsförlagda utbildningen ska omfatta minst 15 veckor och varje vecka ska motsvara 24 5

6 timmars undervisning i skolan när man avräknar mot garanterad undervisningstid. I propositionen framförs det att APU: n ska planeras och genomföras med utgångspunkt i de utbildnings och undervisningsmål som fastställs. Läroplanen (1994) säger följande om kunskaper och lärande: Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid skall skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bland annat arbetslivet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i skall förbereda för livet efter skolan. (s 26) I valet av uppsatsämne utgick jag från mitt yrke som lärare på Hotell och restaurangskolan där jag är ansvarig för den arbetsplatsförlagda utbildningen. På Smedenskolan där jag arbetar har vi valt att inleda årskurs ett med en APU-period. Vi är en av få skolor i Sverige som har valt att förlägga APU: n i början på terminen. Syftet med APU i tidigt skede av utbildningen är ge eleverna insyn och förståelse för den bransch som de har valt att utbilda sig till. Ingen tidigare utvärdering har gjorts på Smedenskolan, därav valet av examensarbete. Jag avser att i detta examensarbete genomföra en undersökning bland eleverna på Smedenskolan för att se om de har en positiv eller negativ inställning till att börja sin utbildning på Hotell och restaurangprogrammet med en APU-period. För att APU:n ska fungera för eleverna är det viktigt att de får en bra handledare. Jag avser att i detta arbete även undersöka hur viktig handledare på APU:n är för eleverna. 6

7 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att kartlägga eleverna på Smedenskolans olika erfarenheter av arbetsplatsförlagd utbildning i början på åk 1, samt att klargöra hur eleverna uppfattar handledaren på praktiken. Jag anser att ovanstående är viktigt att utreda då jag vill att eleverna ska få en så bra praktik som möjligt, och jag anser att det är mitt jobb som praktiksamordnare att se till så att elevernas praktik fungerar. Följande frågeställningar kommer att behandlas i arbetet: Föreligger det skillnader i de olika årskursernas inställning till APU i åk 1? Hur stor påverkan menar eleverna att APU: n hade för deras fortsatta studier på Hotell och restaurangprogrammet? Anser eleverna att APU: n i början på åk 1 är något som bör fortlöpa eller ska den senareläggas i utbildningen? Hur stor inverkan anser eleverna att handledaren har på APU: n? 7

8 2. Litteraturöversikt Under denna rubrik behandlas teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Detta kommer sedan att användas i analysen för att koppla samman resultatet från studien med litteraturen. Säljö (2000) skriver om lärande i praktiken. Han anser att skola och utbildning är viktiga för lärande, men att lärandet även sker i andra miljöer. Vidare menar han att många av de kunskaper och färdigheter som människor behöver förvärvas i andra sammanhang, exempelvis i familjen, bland vänner och kamrater och på arbetsplatser. Vidare menar Säljö att den viktigaste mänskliga läromiljön alltid har varit, och kommer alltid att vara, den vardagliga interaktionen och det naturliga samtalet. Han menar att vi formas genom ovanstående påstående och att vi där lägger grunden till människans framtida lärande. Människan uppfattar budskap och bidrar till kommunikation vilket enligt Säljö är viktigt för att vi ska lära oss att ta andra människors perspektiv i beaktande. Säljö anser att lärande och utveckling sker genom deltagande i socialpraktiker, vilket ger en bra grund och erfarenhet i det fortsatta sociala livet. Säljö anser att den som behärskar en viss praktik eller färdighet vägleder och stöttar den som är nybörjare. Genom att lära ut den kompetens som individen besitter blir den lärande mer förtrogen med kunskapen som han/hon har utvecklat. Jag håller med om det som Säljö skriver om att lärande sker i andra miljöer än i skolan. Lärande sker dagligen i alla olika miljöer t.ex. i hemmet, på idrottsplanen och i de flesta dagliga situationer. Eleverna lär sig också av varandra genom att de delar med sig av sin kunskap och av sina erfarenheter. Saker som man lär sig på idrottsplanen kan man ha nytta av i skolan t.ex. en god lagspelare är ofta duktig och drivande i grupparbeten i skolan. Elevernas APU-period kan ses som ett sammanhang av lärande där eleverna får andra förebilder och kunskaper från andra håll än i skolbänken. Handledarens roll anser jag har en stor betydelse då han/hon ofta är den första kontakten med arbetslivet för eleverna och blir därför i många fall en person som eleverna lyssnar på och ser upp till. Elever som går på program som innehåller praktik får ytterligare en källa att hämta kunskap från till skillnad från de elever som går teoretiska program. Jag anser att Säljö gör en bra beskrivning av hur en väl fungerande praktik med en bra handledare ska se ut. D.v.s. att handledaren lär ut de kunskaper som den besitter till de elever som praktiserar hos dem. Carlgren (1999) skriver att all kunskap har en tyst struktur. Han menar att det finns kunskaper som vi har kännedom om, men som vi inte kan förklara. Praktiken framhålls vid denna form 8

9 av kunskap, som kunskapens grund. Han menar att tillägnandet av denna sorts kunskap sker genom samspel mellan individer och i relation till en social praktik. I rapporten Våga lära av varandra från skolverket (2002) står det att arbetsmarknadens höga förändringstakt ställer högre krav på kunskaper och färdigheter. Det betonas att om kompetensbehovet förändras ställer det i sin tur höga krav på utbildningssystemet. Det innebär att yrkesförberedande utbildningarna på gymnasiet bör, för att klara framtidens krav, innehålla större inslag av lärande i arbetet. Rapporten påpekar att om en yrkesutbildning ska kunna hålla hög kvalitet och svara mot arbetslivets krav och den studerandes behov är samarbetet mellan den som utformar och organiserar yrkesutbildningen och avnämare mycket viktig. Rapporten från skolverket (2002) framhåller att arbetsmarknadens höga förändringstakt ställer höga krav på kunskaper och färdighet. Den påpekar att eleverna genom att de får vara på praktik under alla tre år som de går på Hotell och restaurangprogrammet har väldigt god insyn i arbetsmarknaden och de är hela tiden en del av förändringsarbetet. Den menar vidare att det även är viktigt att vi som lärare håller oss ajour med det som händer på arbetsmarknaden så att vi kan förmedla kunskaperna vidare till eleverna. I en annan av Skolverkets rapporter Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildningar (2001) skriver Marita Olsson och Jan Johansson om yrkesutbildningens framväxt. De menar att yrkesutbildningen har en lång tradition. De beskriver att den tidigare var helt arbetsplatsförlagd och hade arbetsgivare som huvudmän och reglerades av näringslivets intressenter. De säger att med tiden kom yrkesutbildningen att förändras med avseende på såväl form och innehåll som huvudmän och reglering. Yrkesutbildningen delades in i teoretisk undervisning, som genomförs i skolans regi, och praktisk undervisning, som genomfördes i yrkesverksamhetens regi. Johannson och Olsson skriver att i början var skolan endast ansvarig för den skolförlagda undervisningsdelen, och berättar att 1971 startade den integrerade gymnasieskolan och då var det framförallt yrkesutbildningarna som förändrades. De säger att undervisningen omfattade både yrkesteknik och allmänna ämnen. Johansson och Olsson säger vidare att det under 1980-talet bedrevs omfattande försöksverksamhet gällande både den yttre organisationen som det inre arbetet, praktikens utformning samt samverkan mellan gymnasieskola och vuxenutbildning. De hänvisar till att expertgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen fann att de yrkesförberedande utbildningarna borde ge både 9

10 breddning och fördjupning. Expertgruppen föreslog till följd en förlängning av studietiden med ytterligare ett år och en ökning av tiden för allmänna ämnen. Johansson och Olsson åsyftar att expertgruppen då ansåg att yrkesutbildningarna skulle innehålla någon del arbetsplatsförlagd utbildning och föreslog att den skulle omfatta minst 10 % av den totala studie tiden under år 1 och 2, med huvuddelen av tiden i år 2. Under det tredje året skulle andelen arbetsplatsförlagd utbildning vara ca 60 % av läsåret. Johansson och Olsson säger att det 1991 blev det dags för en mer samlad reformering av gymnasieskolan. De förklarar att utbildningen delades in i 16 nationella program, och alla program blev treåriga. De klargör att på de yrkesförberedande programmen beslutades det att minst 15 veckor av den totala studietiden ska vara arbetsplatsförlagd. I Skolverkets rapport samverkan skola arbetsliv (1995) kan man läsa om arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan. Där står det om en undersökning om APU som utförts. I rapporten berättas att undersökningen genomfördes på elever från 78 olika utbildningar. Man kan i undersökningen läsa att de har kommit fram till att de programansvariga tillmäter den arbetsplatsförlagda utbildningen en relativ liten betydelse under år 1, men att den växer i betydelse för varje år. I rapporten står det att om utbildningen betraktas i sin helhet bedöms den arbetsplatsförlagda utbildningen har Stor betydelse eller Mycket stor betydelse för ca 78 % av eleverna. Vidare i ovanstående undersökning sägs det att eleverna har stora möjligheter att, förutom fördjupande yrkeskunskaper, skaffa sig erfarenhet inom många områden under APU-perioderna. Den menar att det som i första hand framhålls är aspekter som verklighetsuppfattning, företagskännedom, att arbeta i arbetslag, insikt i hur den sociala strukturen på en arbetsplats ser ut, insikt i kraven på kvalitet, kvantitet och ansvar. I rapporten sägs det att många av de kunskaper och värderingar som tas upp i läroplanens (Lpo 94) har eleverna möjlighet att tillägna sig under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Rapporten hänvisar till att undersökningen som utförts är uppbyggd med påståenden. Den visar att under påståendet: APU:n har gjort att mitt intresse för yrket ökat, så instämmer 80 % delvis eller helt i det påståendet. Under påståendet APU-perioderna har stor betydelse för mina kunskaper i yrket så instämmer 62 % i det påståendet. Vidare i undersökningen kan man läsa att cirka 95 % av eleverna i ovanstående undersökning hävdar, helt eller delvis, att deras arbetsplatsförlagda utbildning är ett bra komplement till den skolförlagda utbildningen. I rapporten sägs det även att nästa lika många är av den åsikten att APU:n har stor betydelse för de egna kunskaperna i yrket. Avslutningsvis instämmer 85 % av eleverna i påståendet att 10

11 det är viktigt att man under utbildningen får se hur det ser ut i verkligheten inom det yrkesområde man har valt. 2.1 Arbetsplatsförlagd utbildning I Skolverkets Rapport: Våga lära av varandra (2002) omtalas APU. Där står det att gymnasieskolans utformning av APU baseras på skolans och yrkeslärarnas kännedom om de olika arbetsplatsernas produktionsinriktning och verksamhet. Det sägs även att praktiken innehåller inslag från de yrkeskurser som ingår i programmet och det är rektorn på skolan som beslutar vilka hela eller delar av kurser som ska arbetsplatsförläggas. Vidare sägs det att utbildningen på de olika arbetsplatserna inte styrs direkt av programmets kursplan. De berättar att genom att lärarna har kännedom om de olika arbetsplatsernas produktion lägger de sina önskemål om innehållet i linje med företagens möjligheter. Vidare betonar de att det är skolans ansvar att omplacera eleverna mellan olika arbetsplatser så att de uppnår målen i kursplanen. Rapporten säger även att när eleverna är på APU så besöker yrkeslärarna eleverna och handledaren på arbetsplatsen. Lärarnas arbetsplatsbesök är en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Skolverket menar att lärarens uppgifter under besöken är bland annat att vara ett stöd för eleven, att skapa och underhålla god kontakt med företaget och handledaren, att få kännedom och arbetsplatsens produktion och verksamhet samt få möjligheter till fortbildning då det är på företagen som den nya tekniken och de nya arbetsmetoderna finns. Rapporten avslutas med att anse att en viktig förutsättning för att genomföra APU är en väl fungerande samverkan mellan lärarna och handledaren. I skolverkets rapport Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning (2001) kan man läsa att omkring 63 % av eleverna får sin APU tillgodosedd. I rapporten tror man att den huvudsakliga orsaken till att 37 % av eleverna inte får den APU tid som gymnasieförordningen föreskriver är bristen på tid för handledningsuppdraget och bristen på ekonomiska resurser. Vidare i rapporten diskuteras det att representanter från skolan anser att de främsta skälen till att så få elever får APU fullt ut är bristen på utbildade handledare och arbetsplatsernas produktionsinriktning. I rapporten framkommer dessutom att personalen på skolan anser att brist på resurser för samverkan kring den arbetsplatsförlagda utbildningens genomförande är en orsak till att så få elever får den APU de har rätt till. I Rapporten diskuteras vidare att de skolor som ger eleverna APU enligt de bestämmelser som finns har 11

12 bland annat god samverkan mellan skola och företag, stabilt stöd från yrkesråd eller programråd och ett fastlagd genomförande för APU. I rapporten skrivs även att dessa skolor tycker att APU är värdefull och de uppfattar regionens arbetsliv som positivt. I rapporten Våga lära av varandra (2002) beskrivs det att syftet med APU inom gymnasieskolan är att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och i arbetslivet. 2.2 Handledarens roll på APU I Skolverkets rapport Våga lära av varandra (2002) har de refererat till Skolverkets Projekt nr som handlar om handledarens viktighet. De skriver att inom Apu:n på gymnasieskolan har handledaren en viktig funktion. De menar att han/hon ska vara en god förebild både yrkesmässigt och socialt. Vidare står det att det även är viktigt att handledaren är en bra utbildare. De menar att handledaren ska vara en erfaren arbetskamrat som dels ger eleverna stöd och trygghet, dels är elevernas fasta punkt i tillvaron på företaget. De betonar också att handledaren bör ha bra yrkeskunskaper, vara intresserad av ungdomar och ha förmåga att undervisa och instruera för att klara av att ge eleverna trygghet och för att vara deras fasta punkt på arbetsplatsen. Vidare framhåller de att handledaren är värdefull och nödvändig, och för att nå bästa resultat är handledarutbildning ett måste. De menar att de handledare som fått handledarutbildning är de som fungerar bäst i sin handledarfunktion med eleverna. De anser att en kontinuerligt återkommande handledarutbildning är en av de viktigaste kvalitativa aspekterna på arbetsplatsförlagd utbildning. Vidare i ovanstående rapport går det att läsa att det råder en samstämmig uppfattning, både från företagen och skolorna, om att handledarutbildning påtagligt ökar kvalitén på den arbetsplatsförlagda utbildningen, är det stora variationer i handledarutbildningens omfattning, frekvens och kvalitet. 2.3 APU:ns betydelse för gymnasieprogrammet I rapporten samverkan skola-arbetsliv (1995), Rapport nr 153 kan man läsa en sammanfattning om APU. Där står det att programansvarigas bedömning av APU:ns betydelse för att nå programmets program och kursplanemål visar sig ha en relativ liten betydelse under år 1 men att den växer i betydelse för varje läsår. I rapporten står även att förutom fördjupade yrkeskunskaper anser både skolans och arbetsplatsernas representanter att APU:n även ger eleverna en mängd andra viktiga erfarenheter. De menar att många av de kunskaper och värderingar tas upp i läroplanen. I den undersökning som är gjord i ovan 12

13 nämnda rapport går det att utläsa att nästan samtliga elever är klart positiva och nöjda med sin arbetsplatsförlagda utbildning och tillmäter den en mycket stor betydelse som ett komplement till den skolförlagda utbildningen. I rapporten kan man notera mycket höga värden från eleverna som de uttryckt vid följande påståenden: Handledaren tog emot mig, visade runt och berättade om arbetsplatsen på ett bra sätt Handledaren hade en positiv inställning till mig som elev Det är bra att en del av grundutbildningen ligger på arbetsplatser Jag fick god inblick hur olika personalgrupper fungerar i arbetslivet Jag hade god kontakt med mina arbetskamrater på arbetsplatsen Jag fick hela tiden arbeta med saker som ingick i företagets naturliga verksamhet APU:n är ett bra komplement till utbildningen på skolan APU-perioderna har stor betydelse för mina kunskaper i yrket Det är viktigt att man under utbildningen får se hur det ser ut i verklighet. (s 43) I rapporten kan man notera att det enda som eleverna i ovanstående undersökning var kritiska till vad gäller uppläggningen och genomförandet av APU:n är informationen till handledaren om vad som behandlats i undervisningen på skolan. 13

14 3. Metod Under metodkapitlet beskrivs arbetssätt för denna uppsats och tillvägagångssättet för undersökningen. Även etiska överväganden, urval och population samt analysförfarande tas upp. Ytterligare ämnen som behandlas under detta kapitel är metoddiskussion samt reliabilitet och validitet. 3.1 Datainsamlingsmetoder I uppsatsen kommer det empiriska materialet att samlas in genom kvantitativ forskningsmetod. Valet av kvantitativ forskningsmetod bygger på att ett större antal respondenter kan täckas in och därmed ge ett större underlag vid undersökningen. Jag hade funderingar på att göra en kvalitativ undersökning men resonerade så att jag då inte kan täcka in lika många elever som vid en enkätundersökning. Då APU: n gäller alla elever på Hotell och restaurangprogrammet anser jag att det var viktigare att täcka in så många elever som möjligt istället för att göra intervjuer med endast ett fåtal elever. Så valet av metod handlade om att jag ville göra undersökningen på så många elever som möjligt. Hade undersökningen grundat sig på intervjuer hade jag fått mer uttömmande svar och jag hade haft möjlighet att ställa följdfrågor men det fanns inte möjlighet att göra intervjuer med alla elever på skolan. Jag är medveten om att genom enkätundersökningen kommer jag inte åt elevernas hela uppfattning och tankegång, däremot får jag möjlighet att kartlägga deras syn på APU: n. Holme och Solvang (1997, s 316) anser att det finns en del hinder i att tolka andras tankar, åsikter och attityder. De menar vidare att en tolkning innebär att få fram tendenser i det undersökta materialet, och att man även ska förstå och förklara dessa attityder och åsikter. Valet av kvantitativ forskningsmetod är i denna uppsats en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på 60 gymnasieungdomar, varav 26 går första året, 19 går andra året och 15 går tredje året. Vid litteratur och artikelsökning för att finna litteratur som berör området har skolverkets databas använts och Libris databas. Sökord som använts var bland andra: APU, gymnasieskola, elever, praktik, handledare och handledning. 14

15 Valet av litteratur skedde genom att jag ansåg att aktuell litteratur var en viktig del för att ge relevans åt uppsatsen. Litteraturen valdes även ut för att vara så nära uppsatsens undersökningsområde som möjligt. 3.2 Urval Urvalet genomfördes med bekvämlighetsprincipen, skolan där undersökningen genomfördes på är min arbetsplats. Valet av klasser gjorde jag själv. Det totala antalet elever var 68 uppdelat på 3 klasser. Antalet elever som medverkade i undersökningen var 60. Bortfallet var 8 elever. Antal respondenter Årskurs Antal Tabellen visar antalet respondenter i enkätundersökningen fördelat över de olika årskurserna. Enligt Eggeby och Söderberg (1999, s 44 f) förekommer ofta bortfall på grund av att uppgifter gått förlorade eller aldrig registrerats. I detta examensarbete beror bortfallen på att respondenterna var borta vid undersökningstillfället, att respondenterna ej lämnade in enkäten eller att de inte hade svarat på i vilken årskurs de går i. Har respondenterna låtit bli att svara på någon av de andra frågorna i enkäten räknas det som bortfall endast på den frågan. Bortfallet i undersökningen var 8 elever och benämns enligt Eggeby och Söderberg för slumpmässigt bortfall. Förekommer det slumpmässiga bortfall behöver inte resultaten påverkas allvarligt. 3.3 Etiska överväganden Respondenterna i enkätundersökningen var alla gymnasieelever. Vetenskapsrådet etiska riktlinjer 2006 vilka principer som skall följas vid kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Där finns angivet vilka regler som gäller för hur samtyckeshämtande från respondenterna skall ske samt krav på konfidentialitet och information. Informationskravet innebär att den som utför undersökningen skall informera berörda om undersökningens syfte, samt vilken uppgift respondenterna har i undersökningen. Vidare skall deltagarna informeras om vilka villkor som gäller för dem och att deras deltagande är frivilligt. Vid undersökningstillfället informerades ungdomarna om uppsatsens syfte, frivillighet och anonymitet. På försättsbladet till enkäten fanns en kort presentation av syftet och ungdomarnas frivillighet att delta i 15

16 undersökningen. Jag fanns med vid varje undersökningstillfälle för att kunna svara på eventuella frågor och för att samla in enkäten efter undersökningstillfället. Samtyckeskravet anger att deltagare själva har rätt att bestämma över sin medverkan i en undersökning. Jag gjorde bedömningen att respondenterna själva kunde avgöra om de ville medverka i undersökningen. De respondenter som inte lämnade in sin enkät förutsätts inte vilja delta. Eleverna kunde avbryta sin medverkan när de ville. Konfidentialitetskravet deklarerar att uppgifter om alla individer ingående i en undersökning skall ge största möjliga konfidentialitet och deras personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dem. Eleverna i undersökningen behövde inte fylla i sådana uppgifter som kan röja deras identitet 3.4 Tillvägagångssätt Enkäterna i denna studie är utformade med en fråga och efter frågan ges tre alternativ som eleverna ska ta ställning till. Alternativen är: Ja, Nej och vet inte (Bilaga 1). Eleverna svarade även på i vilken årskurs de går i. Utifrån uppsatsens problemområde, syfte och frågeställningar har enkäten utformas och enkätundersökningen ligger till grund för arbetet och analysen i denna uppsats. Då jag är praktiksamordnare på skolan där jag arbetar bestämde jag mig för att göra en uppsats om praktikens betydelse i årskurs ett. Jag presenterade mitt val av uppsatsämne för min arbetsgrupp på skolan och informerade dem om att jag kommer att göra en undersökning på alla Hotell och restaurangelever på skolan. Anledningen till att jag valde att ställe de frågorna jag gjorde i enkäten var för att vi, personalen på skolan har fört en diskussion angående dessa frågor med de berörda restaurangerna under våra branschråd. Dessa frågor ansåg vi var stöttepelarna i Apu: ns betydelse för eleverna och i deras fortsatta studier. Jag bestämde tid och plats med eleverna för att genomföra enkäten. Jag hade fördelen att kunna samla alla tre klasserna samtidigt för att göra detta. Jag var själv närvarande när eleverna fyllde i enkäten. Vid enkätgenomförandet informerades ungdomarna om samtycke, anonymitet och syfte med kartläggningen. Vid enkätgenomförandet hade eleverna obegränsat med tid till att svara på enkäten. Hur länge eleverna satt varierade från 20 minuter till en timme. 16

17 När alla enkäter var insamlade sammanställdes de av mig. Enkäterna sammanställdes efter årskurs, i tre grupper åk 1, åk 2 och åk Analysförfarande När analysen genomfördes kopplades resultatet från enkätundersökningen samman med den litteratur som tagits upp i tidigare kapitel. Skillnader och likheter i resultatet från enkätundersökningen jämfördes med den aktuella litteraturen. Resultaten från enkätundersökningen kommer att redovisas i korstabeller. Eggeby och Söderberg (1999, s 47 f) menar att om det förekommer mycket siffror som ska redovisas så bör de presenteras i form av tabeller eller diagram. Vilket som används är en smakfråga. Tabeller ger oftast en mer exakt information. Korstabeller har använts då redovisning i löpande text har bedömts komplicera förståelsen av svaren i enkäten. Eggeby och Söderberg (1999, s 223) anger att man i en tabell presenterar data som det skulle vara för otympligt att presentera i löpande text. De menar att en tabell ska ge relevant information och kommenteras och analyseras i texten. Eggeby och Söderberg menar att procentberäkning i korstabeller gör det lättare att nyansera insamlad data. 3.6 Tillförlitlighet Reliabiliteten bestäms av hur mätningar utförs, för att uppnå så hög reliabilitet som möjligt ska samma undersökning kunna göras igen och då få nästan identiska resultat (Holme & Solvang 1997:163). Enligt Holme och Solvang (1997) bestäms validiteten av hur giltig informationen är, under förutsättning att det som mäts ät det som avses. För att öka validiteten på undersökningen fanns jag med vid undersökningstillfället. Holme och Solvang (1997, s 183) anser att bekvämlighetsprincipen inte är att betrakta som en representativ för en hel population då den ger sämre resultat av det undersökta urvalsunderlaget. De skriver att det resultat som framkommer ur enkätredovisningen kan därför bara förstås utifrån den lilla population som undersökts. Holme och Solvang beskriver att ytterligare en aspekt som påverkat urvalsmetoden är tidsaspekten. Tiden för enkäten var 17

18 begränsad vilket påverkade urvalet. Enligt Holme och Solvang är det en tidskrävande uppgift att genomföra en undersökning på en hel population. Reliabiliteten kan brista i antalet respondenter som använts i undersökningen, det är inget som garanterar att man får samma resultat om undersökningen genomförs på 60 andra elever. Även den externa validiteten i den gjorda undersökningen kan bli låg, eftersom det inte finns ett tillräckligt underlag i urvalet för att generalisera eller säga något om verkligheten. 18

19 4 Resultat Resultatredovisningen bygger på uppsatsens genomförda enkätundersökning. Resultaten redovisas i korstabeller, efter korstabellerna följer en analys på respektive fråga. Några av de citat som ungdomarna i undersökningen har skrivit ned kommer att redovisas under detta avsnitt. För att se enkätens utformning se bilaga Påverkade APU:n i åk 1 om Du valde att fortsätta dina studier på Hotell och restaurangprogrammet? ÅRSKURS ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 JA NEJ VET EJ Tabell 1. visar fördelningen hos eleverna om APU:n påverkade dem att fortsätta sina studier på Hotell och restaurangprogrammet. Analys av fråga 1: I enkätens fråga ett skiljer sig svaren markant åt beroende på vilken årskurs som eleverna går i. Hela 18 st. av eleverna i åk ett anser att praktiken i åk ett påverkade om de fortsatte sina studier på Hotell och restaurangprogrammet. Medan endast 6 av eleverna i åk tre ansåg att praktiken påverkade deras fortsatta studier. I åk två svarade nästan hälften av eleverna att praktiken spelade in och hälften att den inte gjorde det. En annan viktig faktor är att man kan se hur motivationen finns i visa årskurser redan från den dagen de börjar på gymnasiet, medan i andra årskurser så har valet till gymnasiet gjorts på faktorer som t.ex. avstånd till skola och vad deras kamrater har valt att gå för program. 19

20 2) Upplevde Du din APU i åk 1 som en positiv upplevelse? ÅRSKURS ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 JA NEJ VET EJ Tabell 2. anger fördelningen av hur många av eleverna som upplevde sin APU som en positiv upplevelse. Analys av fråga 2: 16 av eleverna i åk 1, 13 av eleverna i åk 2 och 14 av eleverna i åk 3 tycker att APU:n i åk 1 var en positiv upplevelse. Min erfarenhet säger mig att detta troligen beror på att vi använder oss av samma praktikplatser vid varje tillfälle. Genom att göra på det viset blir handledarna på restaurangerna mera förtrogna med att ta hand om eleverna på ett bättre sätt varje gång det kommer en ny. Jag anser att handledarna på praktiken bör vara medvetna om att eleverna genomgår en utbildning och att eleverna inte har någon kunskap om hotell och restaurangbranschen när de kommer ut på sin första praktik i åk ett. Ovanstående är något jag som praktiksamordnare är noga med att informerar de berörda praktikplatserna om. Jag tycker att man ska bli utskickad på APU de första veckorna fast man egentligen inte ville. Mycket positivt. (Elev i årskurs ett) 3) Var det bra att börja din utbildning på Hotell och restaurangprogrammet med en APUperiod? ÅRSKURS ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 JA NEJ VET EJ Tabell 3. visar spridningen hos eleverna om de anser att det var bra att börja sin utbildning med APU. Analys fråga 3: Frågan om det var bra att börja åk 1 med en APU period så ansåg 18 av eleverna i åk ett, 13av eleverna i åk 2 och 14 av eleverna i åk tre att det var en bra start på deras gymnasietid. Anledningen till detta tror jag kan bero på att de elever som väljer att fortsätta sina studier 20

21 inom hotell o restaurangprogrammet efter avslutad APU är de elever som deltar i undersökningen. De elever som märker att hotell och restaurangyrket inte är någonting som de kan tänkas jobba med efter avslutade studier har efter eller under APU:n möjlighet att byta program till något de hellre skulle vilja utbilda sig inom. Det som är märkbart är att 5 av eleverna i åk två ansåg att APU:n i åk ett inte var en positiv upplevelse. Men att de ändå har valt att stanna kvar på utbildningen. Jag ser ovanstående resultat som något positiv för utbildningen, då eleverna inte var nöjda med APU:n men ändå valde att stanna kvar så måste det ha varit något annat som gjorde att de valde att fortsätta sina studier på Hotell och restaurangprogrammet. De faktorer som jag kan tänka mig kan vara avgörande för de eleverna kan vara att deras intresse för hotell och restaurangbranschen vägde tyngre än en bra praktik och/eller att de tycker att skolan verkar bra ändå och att de såg att praktiken inte är avgörande för utbildningen. Det var kul och bra med APU de första veckorna. Man fick verkligen se hur det var ute i arbetslivet. (Elev årskurs 1) Det var en bra start att känna på yrket. (Elev årskurs 1) Jag tycker att APU:n var jätte rolig men jag tycker att APU:n ska börja lite senare så att man har kommit igång med skolan och vet iaf hur saker och ting fungerar. (Elev årskurs 1) 4) Gav APU i åk 1 dig insyn i hur det fungerar inom Hotell och restaurangbranschen? ÅRSKURS ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 JA NEJ VET EJ Tabell 4. anger fördelningen hos eleverna angående om APU:n gav dem insyn i Hotell och restaurangbranchen. Analys fråga 4: De allra flesta ungdomarna i undersökningen anser att APU:n har gett dem insyn i hur det fungerar inom Hotell och restaurangbranchen. 19 av eleverna i årskurs ett och 15 i årskurs två anser att APU:n gav dem bra insyn i hur det fungerar i Hotell och restaurangbranchen. Det som är märkbart i den undersökning som jag har genomfört är att 5 av eleverna i årskurs ett, 3 av eleverna i årskurs två och 2 av eleverna i årskurs tre svarar att det inte vet. Mina antagande 21

22 till ovanstående procent är att praktiken inte kan ha varit meningsfull för de eleverna som svarat vet ej. Att få insyn i hotell och restaurangbranchen anser jag även handlar om att de får kunskaper från en annan källa än från skolan. En annan positiv konsekvens av detta är att eleverna har lättare att ta till sig de kunskaper som vi förmedlar då det vet vad som krävs av dem i arbetslivet. Eleverna kan också lättare applicera det kunskaper de har tillgodosett sig under APU:n i sitt dagliga skolarbetet. Det var bra att vi fick börja med APU, med tanke på att vi fick en tidig inblick i hur det är att arbeta inom restaurangbranchen. Det var lite annorlunda med matlagning med tanke på att det var en grekisk restaurang. (Elev årskurs 2) 5) Tro Du att du hade fortsatt dina studier på Hotell och restaurangprogrammet även om den inte hade inletts med en APU-period? ÅRSKURS ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 JA NEJ VET EJ Tabell 5. visar spridningen hos eleverna vad det gäller om de skulle fortsatt sin studier på Hotell och restaurangprogrammet även om den ej inletts med praktik. Analys fråga 5: På ovanstående fråga svarade endast 1 elev i åk ett nej på den frågan medan ingen svarade nej i åk 2 och 3. Jag vet av erfarenhet att eleverna är väl medvetna om att vi på Smedenskolan alltid börjar vår utbildning med en APU period och därför tror jag att eleverna ofta har bestämt sig innan de kommer till oss. Men samtidigt är jag lite förvånad över att APU:n inte har haft större inverkan på eleverna. Samtidigt kan jag precis som jag skrev om i fråga tre bara anta att detta beror på att eleverna trivs på skolan och att vi har bra kritik från elever som tidigare har gått på skolan. Ibland är det så att men påverkas av saker utan att vara medveten om det, så jag tror att eleverna påverkas mer av praktiken än de tror. Även de som har en negativ bild av första praktiken påverkas av den, de kanske tänker att så här vill inte jag att det ska gå till på den restaurang som jag ska jobba på i framtiden. 22

23 6) Har handledaren på APU-platsen haft stor inverkan för dina fortsatta studier på Hotell och Restaurangprogrammet? ÅRSKURS ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 JA NEJ VET EJ Tabell 6. anger elevernas svar om handledaren har haft stor inverkan för deras studier på Hotell och restaurangprogrammet. Analys fråga 6: Angående handledarens roll på praktiken så anser 15 av eleverna i åk 1, 16 av eleverna i åk 2 och 10 av eleverna i åk 3 att handledarens roll på APU:n inte har påverkat deras studier på hotell och restaurang programmet. En aspekt kan vara att en del av APU platserna inte ser eleverna som blivande personal då de vet att de har tre år kvar på gymnasiet innan de kan stå till restaurangernas förfogande. Därför tror jag att handledarna kan känna att de får lägga mycket tid i onödan på elever som de egentligen hade kunnat lägga på annat. Detta är jag helt övertygad om att eleverna märker ganska fort och därför känner sig mer som en belastning istället för en tillgång. Samtidigt ska man vara väl medveten om att en elev i åk ett kräver väldigt mycket handledning och att denna tid måste tas från det dagliga arbetet. Dom på praktiken var roliga och trevliga och lärde mig saker. Hel ok! (Elev årskurs 1) Det var enformigt. Det enda jag gjorde var att skära sallad och diska. Fast jag var bara där i någon dag (Elev årskurs två) 23

24 7) Tycker du att skolan och APU-platsen har haft bra kontakt under din praktik? ÅRSKURS ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 JA NEJ VET EJ Tabell 7. åskådlig gör om eleverna tycker att skolan och APU-platsen har haft bra kontakt under praktikperioden. Analys fråga 7: Det som går att utläsa av den undersökning som jag har gjort när det handlar om kontakten mellan skolan och APU-platsen så är den under all kritik. Endast 12 av eleverna i åk 1, 10 av eleverna i åk 2 och 11 av eleverna i åk 3 ansåg att skolan har haft bra kontakt med praktikplatsen. I vissa fall så kan jag tycka att samarbetet mellan skolan och APU-platsen bör förbättras, jag som praktiksamordnare har mycket kontakt med APU-platserna som inte eleverna är medvetna om. Vi har t.ex. branschråd fem gånger om året då personal från APUplatserna medverkar och jag har även en tät dialog via telefon med personalen. Ovanstående är inget som jag tror eleverna är medvetna om. Efter att ha gjort denna undersökning har jag kommit fram till att det är bra att eleverna blir medvetna om all den kontakt som jag har med APU-platserna. 24

25 5 Diskussion och slutsatser Under följande rubrik kommer jag att diskutera vad resultatet har visat och koppla det samman med den litteratur som jag har använt mig av i arbetet. Det insamlade materialet kommer att redovisas med en fråga i taget men i löpande text. Vissa av frågorna finns det ingen diskussion till då det var svårt att hitta litteratur att koppla dem samman med. I slutet av detta kapitel kommer jag att göra en egen sammanfattning som kommer att innehåll självkritik, metoddiskussion och förslag på vidare forskning. Syftet med denna uppsats var att kartlägga eleverna på Smedenskolans olika erfarenheter av arbetsplatsförlagd utbildning i början på åk 1, samt att klargöra hur viktig handledarens roll på praktiken är. Uppsatsens frågeställningar var: Föreligger det skillnader i de olika årskursernas inställning till APU i åk 1? Har APU påverkat elevernas fortsatta studier på Hotell och restaurangprogrammet? Är APU i början på åk 1 något som ska fortlöpa eller bör den senareläggas i utbildningen? Hur viktig är handledarens roll på APU:n? Jag anser att i uppsatsen genom enkätundersökning och resultat samt analys och diskussion har svarat upp mot syfte och frågeställningar. Utifrån enkätundersökningens resultat anser jag att praktik under första terminen är lämpligt då flertalet av eleverna i enkäten har svarat att APU i åk ett har varit en positiv erfarenhet. Jag anser även att handledarens roll på praktiken har liten betydelse för elevernas val av fortsatta studier på Hotell och restaurangprogrammet. Fråga 1: Påverkade APU:n i åk ett om Du valde att fortsätta dina studier på Hotell och restaurangprogrammet? Många elever i årskurs ett tycker att APU: n påverkade dem om fortsatta studier. I årskurs två var det några färre, det var drygt hälften som tyckte det. I årskurs tre var det endast ett fåtal elever som tyckte att det påverkade. 25

26 Ovannämnda resultat som jag kommit fram till stämmer inte riktigt överens med vad jag läste i skolverkets rapport (1995). I den rapporten redogör de för en undersökning som APU. Undersökningen genomfördes på elever från 78 olika utbildningar. Skolverket menar att de i undersökningen kommit fram till att de programansvariga tillmäter den arbetsplatsförlagda utbildningen en relativ liten betydelse under år 1, men att den växer i betydelse för varje år. Detta stämmer inte överens med det som jag har kommit fram till då 18 av eleverna i åk ett anser att APU:n påverkade om de valde att fortsätta sina studier på Hotell och restaurang medan endast 40 % i ovanstående undersökning har man kommit fram till att den arbetsplatsförlagda utbildningen har relativ liten betydelse i åk ett. Jag anser att APU:n i åk ett har stor betydelse då den för många elever avgör om de ska fortsätta på Hotell och restaurang programmet eller inte. Varför det skiljer sig så mycket mellan årskurs ett och tre har jag ingen riktigt förklaring på. Det jag kan tänka mig kan påverka är att eleverna i åk ett nyligen har gjort sin praktik medan eleverna i åk tre har mer distans till den. Fråga 2: Upplevde Du din APU i åk ett som en positiv upplevelse? I undersökningen som jag har genomfört är det 5 av eleverna i årskurs två som inte upplevde APU: n som en positiv erfarenhet. Jag har inte fått någon kommentar om varför de upplevde APU: n som något negativt. Hos Skolverket (1995) går det att utläsa att nästan samtliga elever är klart positiva och nöjda med sin arbetsplatsförlagda utbildning och tillmäter den en mycket stor betydelse som ett komplement till den skolförlagda utbildningen. Undersökningen i rapport 153 från skolverket handlar inte om APU:n i årskurs 1 men man kan ända se ett samband med resultatet från min undersökning och från den som skolverket har gjort. I rapporten Samverkan, skola-arbetsliv går det att utläsa att nästan samtliga elever är klart positiva och nöjda med sin arbetsplatsförlagda utbildning och tillmäter den en mycket stor betydelse som ett komplement till den skolförlagda utbildningen. Mycket höga värden har eleverna, i ovanstående rapport, uttryckt vid följande påståenden: Det är bra att en del av grundutbildningen ligger på arbetsplatser Jag fick god inblick hur olika personalgrupper fungerar i arbetslivet Jag hade god kontakt med mina arbetskamrater på arbetsplatsen 26

27 Jag fick hela tiden arbeta med saker som ingick i företagets naturliga verksamhet APU:n är ett bra komplement till utbildningen på skolan APU-perioderna har stor betydelse för mina kunskaper i yrket Det är viktigt att man under utbildningen får se hur det ser ut i verkligheten. (s 79) Ovanstående rapports resultat stämmer med det som jag har kommit fram till i min enkät undersökning, det vill säga att en stor del av eleverna i alla årskurs uppfattade APU:n som en positiv upplevelse. I samma rapport står det att det enda som eleverna i undersökning var kritiska till var uppläggningen och genomförandet av APU:n är informationen till handledaren om vad som behandlats i undervisningen på skolan. Det kan ev. stämma överens med det som står i rapporten Samverkan skola-arbetsliv där det går att läsa att det enda som eleverna i den undersökningen var negativa till var att handledarna på APU:n ej fått information om vad som eleverna lärt sig i skolan. Fråga 4: Gav APU i åk ett dig insyn i hur det fungerar inom Hotell och restaurangbranschen? Ett fåtal av eleverna i undersökningen svarade att APU: n inte gett dem någon insyn i Hotell och restaurangbranschen. Majoriteten av eleverna i enkätundersökningen ansåg att APU: n gav dem en bra insyn i Hotell och restaurangbranschen. Säljö (2000) anser att skola och utbildning är viktiga för lärande. Säljö menar även att lärande sker i andra miljöer. Vidare menar han att många av de kunskaper och färdigheter som människor behöver förvärvas i andra sammanhang, exempelvis i familjer, bland vänner och kamrater och på arbetsplatser.. Vilket stämmer med det som Säljö menar när han skriver att kunskap och färdigheter sker på flera platser i samhället, vilket kan kopplas till elevernas APU-plats. Carlgren (2000) menar att all kunskap har en tyst struktur. Det innebär att det finns kunskaper som vi har kännedom om, men som vi inte kan förklara. Praktiken framhålls vid denna form av kunskap, som kunskapens grund. Tillägnandet av denna sorts kunskap sker genom samspel mellan individer och relationer till en social praktik. Föregående mening kan kopplas samman med det som Carlgren skriver att vi har kunskap som vi inte kan förklara. Eleverna kanske har fått mer insyn i Hotell och restaurangbranschen än de är medvetna om. 27

28 Fråga 6: Har handledaren på APU-platsen haft stor inverkan för dina fortsatta studier på Hotell och restaurangprogrammet? Inom Apu:n på gymnasieskolan har handledaren en viktig funktion, han/hon ska vara en god förebild både yrkesmässigt och socialt. Det är även viktigt att handledaren är en bra utbildare. Handledaren ska vara en erfaren arbetskamrat som dels ger eleverna stöd och trygghet och som dels är elevernas fasta punkt i tillvaron på företaget. Handledaren bör ha bra yrkeskunskaper, vara intresserad av ungdomar och ha förmåga att undervisa och instruera för att klara av att ge eleverna trygghet och för att vara deras fasta punkt på arbetsplatsen. Skolverket (1995) har majoriteten av eleverna i enkätundersökningen anser att handledaren inte har haft stor inverkan för deras fortsatta studier. Fråga 7: Tycker Du att skolan och APU-platsen har haft bra kontakt under din praktik? Majoriteten av eleverna i enkätundersökningen anser att skolan och APU-platsen har haft god kontakt, men alla är inte nöjda med kontakten mellan skolan och APU-platsen. Enligt Skolverket (1995) har man kommit fram till att lärarens besök på praktikplatsen är en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. För att läraren ska kunna vara ett stöd för eleven, att skapa och underhålla god kontakt med företaget och handledaren, att få kännedom och arbetsplatsens produktion och verksamhet samt få möjligheter till fortbildning, är det viktigt att läraren besöker de olika praktikplatserna. En viktig förutsättning för att genomföra APU är en väl fungerande samverkan mellan lärarna och handledaren. Ovanstående resultat är något jag som praktiksamordnare måste förbättra. Att uppnå 100 % är kanske svårt men en förhoppning är att det ska förbättras under nästa praktikperiod. Om man läser det som står i skolverkets rapport 153, där de verkligen poängterar hur viktigt det är med bra samarbetet mellan skolan och praktikplatserna så är resultaten som jag kommit fram till i min enkätundersökning något som måste tas på allvar och något som verkligen måste förbättras.,i rapporten Våga lära av varandra (skolverket,2002) står det att lärarnas arbetsplatsbesök är en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lärarens uppgifter under besöken är bland annat att vara ett stöd för eleven, att skapa och underhålla god kontakt med företaget och handledaren, att få kännedom och arbetsplatsens produktion och verksamhet samt få möjligheter till fortbildning då det är på företagen som 28

29 den nya tekniken och de nya arbetsmetoderna finns. En viktig förutsättning för att genomföra APU är en väl fungerande samverkan mellan lärarna och handledaren. Jag som praktiksamordnare försöker att ha bra kontakt med praktikplatserna och med eleverna. Men när jag läser resultaten från min genomförda enkätundersökning ser jag att kontakten mellan skolan och praktikplatserna måste förbättras. I den forskning som jag har använt mig av påtalar de flera gånger att det är viktigt med bra kontakt mellan skolan och praktikplatsen. Genom att få igång ett fungerande samarbete mellan mig som praktiksamordnare och arbetsplatserna där eleverna genomför sin praktik så att skola och arbetsliv försöker dra åt samma håll och inte se varandra som konkurrenter utan istället dra nytta av varandras kompetenser och yrkeskunnande. Om detta skulle fungera bättre tror jag att även eleverna skulle känna att skola och näringen hade ett fungerande samarbete. 5.1 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan jag utläsa att praktiken är en viktig dela av gymnasieutbildningen. Detta kan jag utläsa både ur den undersökning som jag genomförde och i den litteratur som jag har använt. Det som måste ändras är samarbetet mellan skolan och praktikplatserna. Det som jag även har reflekterat över under tiden jag har skrivit är att det kan behövas att man gör utvärderingar efter varje praktikperiod. Utvärderingen bör göras med både eleverna och med handledarna. Utvärderingens syfte bör vara att i tidigt skede upptäcka brister som ska åtgärdas så att de brister som upptäcks inte bör upprepas för nästkommande APU-elever. Jag tycker att jag har uppnått det jag vill med mitt examensarbete, jag har sett brister i mitt jobb som praktiksamordnare som jag ska jobba med. Men jag har även fått mycket positiv feedback från eleverna som gör att mitt uppdrag känns meningsfullt. 29