Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

Transkript

1 Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

2 Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag 2003 till Skolverket Tillsyn av alla kommuner och skolor under en femårsperiod ( ), även fristående skolor Skolinspektionen egen myndighet från 2008 Nytt uppdrag myndigheten ska löpande granska kvaliteten i verksamheten All verksamhet omfattas av kvalitetsgranskningen, från förskola till vuxenutbildning, såväl offentliga som enskilda huvudmän Kvalitetsgranskning

3 Inledning 1 - Om kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning innebär en systematisk undersökning och bedömning av en verksamhets kvalitet inom ett avgränsat område Bedömningen grundar sig på en uttolkning av nationella mål och riktlinjer med stöd av forskningsresultat och beprövad erfarenhet Granskningarna resulterar i : ett granskningsbeslut för varje enskild skola en generell verksamhetsredovisning med såväl goda exempel som centrala utvecklingsområden Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

4 Inledning 2 - Syfte och mål med kvalitetsgranskning Bidra till alla elevers lika rätt till en god utbildning Göra en mer kvalitativ bedömning av hur huvudmannen och verksamheterna uppfyller författningarnas krav Fokusera på sådana förhållanden som visat sig avgörande för god måluppfyllelse Bidra till utveckling av verksamheten på de granskade skolorna Beskriva framgångsfaktorer och lyfta fram goda exempel, till nytta för hela skolväsendet Återrapportera resultat, trender och utvecklingsbehov på nationell nivå till regeringen Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

5 INSPEKTIONSAVDELNINGAR Umeå Stockholm Linköping Göteborg Lund Kvalitetsgranskning

6 Inledning 3 Två kvalitetsgranskningar av APL/ APU i gymnasial yrkesutbildning har genomförts: Gymnasial lärlingsutbildning, juni 2013 APU i Yrkesprogram, januari 2011 En ny kvalitetsgranskning startar oktober 2013 Undervisningen i yrkesprogram (skolförlagda) 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

7 Gymnasial lärlingsutbildning: 35 skolor har granskats 14 fristående och 21 offentliga Fokus på undervisningens kvalitet i skola och på arbetsplatser Fyra nationella program ingår: Bygg- och anläggning Fordon- och transport Handel- och administration Vård- och omsorg Granskningen genomfördes under termin 3 (av 6) 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

8 Frågeställningar Genomförs det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) inom utbildningen i enlighet med gymnasieskolans dokument? Sker samverkan med det lokala arbetslivet så att utbildningens kvalitet säkerställs? Ser skolan till att de skolförlagda och arbetsplatsförlagda momenten fogas samman till en helhet, så att kvaliteten och likvärdigheten i de yrkesinriktade delarna av utbildningen säkerställs? 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

9 Kvalitetsgranskningens resultat 1a Genomförs det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) inom utbildningen i enlighet med gymnasieskolans dokument? Styrdokumenten utgör utgångspunkt för lärarens planering av APL Ämnes/kursplaner är för abstrakta för handledare Läraren formulerar i stället kurser till moment som kan genomföras på arbetsplatsen Lärlingspärmen är central för planering, uppföljning & bedömning av elever 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning 9

10 Kvalitetsgranskningens resultat 1b Genomförs det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) inom utbildningen i enlighet med gymnasieskolans dokument? Yrkesläraren har en nyckelroll Handledarna har inte alltid fått utbildning för sitt uppdrag Brister i kvalitetsarbetet 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

11 Kvalitetsgranskningens resultat 2 Sker samverkan med det lokala arbetslivet så att utbildningens kvalitet säkerställs? Stora skillnader i skolornas samverkan med arbetslivet Skiftande förutsättningar för samverkan med arbetslivet mellan olika program och mellan skolor Lokala programråd en outnyttjad resurs Tillgången på APL-platser- inget generellt problem Goda exempel finns från skolor som lyckas bra 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

12 Kvalitetsgranskningens resultat 3 Ser skolan till att de skolförlagda och arbetsplatsförlagda momenten fogas samman, så att kvaliteten och likvärdigheten säkerställs? Utbildningskontrakt finns men fyller inte sin funktion Brister i planering och anpassning av utbildning Variationer i uppföljning & bedömning av elever Lokaler saknas för vissa utbildningsmoment Alla handledarna har inte fått utbildning för sitt uppdrag Brister i arbetet med värdegrund och kvalitet 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning 12

13 Kvalitetsgranskningens resultat 4 Eleverna är mycket nöjda med sin utbildning! De upplever utbildningen som ett alternativ, där man arbetar med något konkret med rötter i verkligheten De har ofta negativa erfarenheter med sig från grundskoletiden och betraktar sig som skoltrötta När antalet lärlingselever är litet vid skolan blir de lätt förbisedda och får dåliga scheman och grupptillhörighet. Den sociala situationen för lärlingar både på arbetsplats och i skola är viktig att uppmärksamma 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning 13

14 Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken, tre centrala frågeställningar: 1. Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? 2. Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet? 3. Betygssätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt?

15 1. Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? Många skolor vittnar om svårigheter att ställa krav på arbetsplatserna. Granskningen har visat att skolor kan förbättra sin kommunikation gentemot arbetslivet. Handledarutbildningar erbjuds ibland, med varierande intresse. Brister i skolornas systematiska kvalitetsarbete när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv samt APU. Flera handledare uttrycker ett intresse för ett tätare samarbete med skolan med tydligare instruktioner om vad som förväntas av dem som handledare Här har vi sidfoten

16 2. Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet? Ca 70 % av skolorna uppfyller kraven på 15 veckors APU. Några skolor erbjuder mer än 15 veckors APU. APU praktik snarare än kursplanestyrd utbildning. Viktigt att handledarna på arbetsplatserna vet att APU är kursplanestyrd utbildning och inte praktik. Ofta den enskilda arbetsplatsens behov och inriktning som styr vad eleven får göra på sin APU. Brister i hur lärarna följer upp elevens kunskapsutveckling under APU:n Här har vi sidfoten

17 3. Betygsätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt? Granskningens resultat Vanligt att elever inte känner till att APU:n är kursplanestyrd och en del av utbildningen. Många elever vet inte på vilka grunder de betygsätts under sin APU. En del elever har inga samtal alls med sin lärare under tiden de är på APU. På flera skolor saknas rutiner för hur lärarna ska följa upp elevernas kunskapsutveckling under tiden de är på APU. Bristfälligt underlag för betygsättning som grund. Vanligt att eleverna bedöms utifrån egenskaper och beteenden som att komma i tid, vara artig och vara engagerad Här har vi sidfoten

18 Framgångsfaktorer 1 En uttalad och tydlig strategi för att etablera kontakter med arbetslivet samt en medvetenhet om arbetslivets kompetensbehov. Tid och resurser avsatta för regelbundna besök av yrkesläraren och att arbetsplatsen är medveten om sitt åtagande. De handledare som ska leda eleven måste vara väl införstådda med sin uppgift och ha fått utbildning för sitt uppdrag. Modeller för att formulera utbildningens kurser till moment som praktiskt kan genomföras på arbetsplatsen samt kriterier för bedömning av dessa. 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning 18

19 Framgångsfaktorer 2 Stöd för att höja elevernas motivation är en viktig gemensam uppgift för skolan och arbetsplatsen. Gymnasial lärlingsutbildning är krävande utbildningsform och det krävs motivation för att lyckas. Ett systematiskt kvalitetsarbete krävs för att utvärdera och utveckla lärlingsutbildning både i skola och på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

20 Slutsatser 1 Låg kvalitet i APU:n. Låga ambitioner, många skolor nöjer sig med att få ut eleverna på praktik. Lärare ges inte möjlighet att följa elevernas utveckling under APU:n. Kursplanerna används inte, det är yrket som gäller. Olika förväntningar. Betyg på oklara grunder. Fel saker bedöms. Eleven vet inte hur de kan påverka sina betyg vid APU. APU:n bedöms inte alls. Handledarna har svårt att delta på utbildningar, men vill veta mer och ta större ansvar

21 Slutsatser 2 Granskningarna har inte funnit några kvalitetsskillnader mellan kommunala och fristående skolor, däremot betydande skillnader mellan olika program och skolor samt mellan olika utbildningar inom en och samma skola. Många lärare och skolledare uttrycker också ett behov av ett fortsatt nationellt stöd till skolorna, både från myndigheter och arbetsmarknadens organisationer. Skolinspektionen bedömer att skolorna i detta avseende även kan göra mycket själva genom att bilda nätverk och sprida erfarenheter från de skolor som hunnit längre. 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning

22 Slutsatser 3 Skolinspektionens granskning av gymnasial lärlingsutbildning ger bilden av en verksamhet under uppbyggnad som ännu inte funnit sin form. Granskningarna visar på stora skillnader mellan skolorna när det gäller utbildningens kvalitet. Fortfarande återstår mycket arbete innan vi får en gymnasial lärlingsutbildning av hög kvalitet på alla skolor. 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning 22