NATIONELLA LÄRLINGSKOMMITTÉN Peter Holmberg Huvudsekreterare

Transkript

1

2 Gymnasial lärlingsutbildning Hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret SOU 2009:85

3 Kommitténs uppdrag Följa utvecklingen inom den arbetsplatsförlagda utbildningen inom ramen för försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Bedöma hur väl den svarar mot arbetsmarknadens behov Främja den arbetsplatsförlagda utbildningen inom försöksverksamheten och därmed bidra till att höja kvaliteten i den yrkesinriktade utbildningen Ge råd och stöd till huvudmän, lärlingsråd och företag i anslutning till försöksverksamheten

4

5 Ordförande: Per Thullberg Skolverket Ledamöter: Kerstin Ahlsén Sveriges kommuner och Landsting Lena Andersson Naturbrukets Yrkesnämnd Tony Blom Byggnadsindustrins Yrkesnämnd Christina Linderholm Företagarna Ann Georgsson LO Börje Hagman Sveriges Hantverksråd Inger Jonasdotter Servicebranschens Yrkesnämnd Kristina Scharp Svenskt Näringsliv Fredrik Voltaire Svensk Handel Ulf Zetterstedt Motorbranschens Yrkesnämnd Sekreteriat: Annika Jervgren Utredningssekreterare Madeleine Nilsén Administratör

6 Delbetänkandets omfattning 1. Behövs en svensk gymnasial lärlingsutbildning? 2. Lärlingsutbildning i Sverige och andra länder 3. Arbetsplatsförlagt respektive skolförlagt lärande 4. Former för samverkan skola arbetsliv 5. Erfarenheter av försöksåret 2008/09 6. Särskilda frågor 7. Kommitténs fortsatta arbete 8. Förslag

7 1. Behövs en svensk gymnasial lärlingsutbildning? Gymnasieutredningen (SOU 2008:27) föreslog att det skulle införas en gymnasial lärlingsutbildning som en alternativ/parallell väg till gymnasieexamen OECD granskade 2007 svensk yrkesutbildning och rekommenderade ett införande av lärlingsutbidning. Yrkesutbildningen har även viktiga arbetsmarknads- och näringspolitiska uppgifter Hög ungdomsarbetslöshet Ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden

8 2. Lärlingsutbildning i Sverige och andra länder Svag lärlingstradition i Sverige Många länder i Europa har partsöverenskommelser och lagstiftning som förutsättning för det duala systemet (växelvis yrkesskola o arbetsplats) Företagens inflytande ger incitament till engagemang Flertalet lärlingsländer har lärlingar i anställning Ungdomar i Sverige och Finland har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden (än Dk o. No) enligt Nordisk rapport Europa har påbörjat anpassning till EQF ett referensverktyg för att jämföra olika kvalifikationssystem

9 3. Arbetsplatsförlagt respektive skolförlagt lärande Pedagogiska skäl att flytta ut lärandet från formella utbildningar till lärande i arbetslivet Ett effektivt lärande på en arbetsplats förutsätter att lärlingen är delaktig och aktiv i den gemenskap där kunskaperna praktiseras Balans mellan handledare, yrkeslärare, lärling och arbetslag Teori behöver praktisk tillämpning; först lär jag mig tillsammans med andra det jag sedan kan göra själv APL lyfts fram av elever i försöket som mycket positivt

10 4. Former för samverkan skola arbetsliv Framgångsrik samverkan kännetecknas av: Skolledningens inställning (positiv och prioriterad) En engagerad koordinator (driver utvecklingen) Att det ges resurstillskott för samverkan Det lokala arbetslivet aktiveras utifrån lokala förutsättningar Verksamheten är en del av det reguljära utvecklingsarbetet

11 5. Erfarenheter från första försöksåret 2008/09 Statsbidragets omfattning; lärlingsplatser har rekvirerats kommunala, 3 landsting och 22 fristående huvudmän - 56 % av lärlingsplatserna hos fristående - Byggprogrammet är störst, fordon, handel, hantverk, energi - Pojkarna utgör 2/3 av försöksverksamheten - 15 % avhopp (prel.) Ersättning - branschorganisationer vill att ersättning ska ges till företag - Skolverket har betalat ut 91,4 miljoner varav 12 % har gått ut som ersättning till företag (kommunala huvudmän)

12 5. Erfarenheter från första försöksåret 2008/09 forts. Lärlingsråd - viktig kontaktyta mellan huvudmän och företag - varierar i upplägg - framgång är beroende av hur skolorna bygger upp nätverk och personliga kontakter - bör ha gemensam organisation för lärlingsråd och programråd - behöver och önskar centralt stöd

13 7. Kommitténs fortsatta arbete Riktad uppföljning till företag Regional samverkan liten kontakt mellan huvudmän Lärlingsrådens arbete och funktion APU/ försökets praktik Stödmaterial; Handledarutbildning(branschvis), information/marknadsföringsmaterial till skolor, konferenser Vem är lärling? Anställningsbarhet

14 8. Förslag Utgångspunkten för gymnasiereformen 2011 är att alla nationella yrkesprogram ska erbjuda en lärlingsutbildning Förtydliga ersättningen till företag - Flexibel hantering Erbjuda kvalificerad handledarutbildning Lärlingsråd och programråd bör slås ihop siktar mot samma kunskapsmål och mot en gemensam arbetsmarknad Nationellt system för kvalitetssäkring

15 Kontaktuppgifter: Kommitténs sekreteriat: webb: alt. Annika Jervgren Utredningssekreterar

16 Hemsida: