Skolverkets lärlingscentrum

Transkript

1 Skolverkets lärlingscentrum

2 Hur går det? 21 nya huvudmän 16 lärlingar på gymnasiesär 48 Anställda lärlingar Piloter i Göteborg och Västerbotten

3 Antal lärlingar sedan Antal lärlingar

4 Gymnasial lärlingsutbildning Nyheter om statsbidraget: Lämnas för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning och där ett utbildningskontrakt har upprättats. Statsbidraget är uppdelat i tre delar, kan ge upp till: genomförande av lärlingsutbildning (10 000:-/år/elev) ersättning till arbetsplatsen (37 500:-/år/elev) arbetsplatsen har en utbildad handledare (10 000:-/år/elev) Dessutom får elever i gymnasieskolan 1000:-/månaden extra i studiebidrag från CSN (Gäller ej elever inom gymnasiesärskolan)

5 Undersökning Leder gymnasial lärlingsutbildning till jobb? Hur många har gått vidare till jobb eller studier Klarar lärlingar sin yrkesexamen? Är lärlingar nöjda med sin utbildning? Undersökning på 34 skolor med lärlingar. 399 av 619 lärlingar har svarat. Gäller de som gick ut 2014 (GY11-elever)

6 Undersökning 1% Sysselsättning 94% har jobb eller studerar 4% 5% 5% Anställning Studier Studier och arbete Söker arbete Annat 85%

7 Undersökning Anställning i branschen 1% 29% 70% Anställning i samma bransch som utbildningen Anställning i annan bransch Anställning i båda branschtyperna

8 Undersökning 1% Typ av anställning 24% 13% 63% Tillsvidareanställning Visstidsanställning Timvikarie/korta anställningar Egenföretagare

9 Undersökning

10 Utredningar och rapporter Välja yrke - Stutbetänkande av yrkesutbilningsutredningen (SOU 2015:97) Who trains in small and medium-sized enterprises - Characteristics, needs and ways of support (European Centre for the Development of Vocational Training (Cedefop), 2015) High-performance apprenticeships & work-based learning: 20 guiding principles European Commissioner for Employment, Social Affairs, Skills and Labour Mobility

11 20 guiding principles Arbetslivets engagemang Stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, som erbjuder lärlingsplatser Attraktivitet för lärlingsutbildningen och förbättrad vägledning Kvalitetssäkring i arbetsplatsförlagt lärande Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material

12 Några principer i urval Princip 3: Att stärka den roll som arbetsmarknadens parter har genom erfarenhets- och kunskapsuppbyggnad, ta del av huvudmannaskapet och så småningom ta på sig ansvar för genomförandet (sid 13) Princip 8: Fokus på företag som inte har någon erfarenhet av att ta emot lärlingar (sid 28) Princip 10: Motivera och stödja företag att utse och utbilda kvalificerade handledare (sid 32) Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material

13 Några principer i urval Princip 12: Förbättra bilden av yrkesutbildning och lärlingsutbildning genom att lyfta fram goda exempel (sid 41) Princip 13: Förbättra yrkesvägledning för att ge unga människor förutsättningar att göra väl underbyggda val (sid 44) Princip 19: Garantera rättvis, likvärdig, och relevant bedömning av lärlingens kunskaper (sid 64) Princip 20: Stöd till fortbildning av handledare och möjliga förbättringar av deras arbetsvillkor (sid 68) Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material

14 Bilder av den gymnasiala lärlingsutbildningen i Sverige Möten på skolor och i kommuner Telefon- och mailkontakter Samtal på konferenser Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material

15 Framgångsfaktorer 1 En uttalad och tydlig strategi för att etablera kontakter med arbetslivet samt en medvetenhet om arbetslivets kompetensbehov. Tid och resurser avsatta för regelbundna besök av yrkesläraren och att arbetsplatsen är medveten om sitt åtagande. De handledare som ska leda eleven måste vara väl införstådda med sin uppgift och ha fått utbildning för sitt uppdrag. Modeller för att formulera utbildningens kurser till moment som praktiskt kan genomföras på arbetsplatsen samt kriterier för bedömning av dessa. Lärlingskoordinator, Samordnare Gemensamma programråd Tjänstefördelning Besöksjournal Handledarutbildning Lärlingsläraren! Bedömningsmatriser Loggbok Trepartssamtal Konkreta exempel på hur olika skolor som har en etablerad lärlingsutbildning har svarat mot Skolinspektionens synpunkter Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material 15

16 Framgångsfaktorer 2 Stöd för att höja elevernas motivation är en viktig gemensam uppgift för skolan och arbetsplatsen. Gymnasial lärlingsutbildning är krävande utbildningsform och det krävs motivation för att lyckas. Ett systematiskt kvalitetsarbete krävs för att utvärdera och utveckla lärlingsutbildning både i skola och på arbetsplats Gemensamma lärlingklasser Rätt information till år 9 PRAO Uppföljning av resultat Anställningsbarhet Konkreta exempel på hur olika skolor som har en etablerad lärlingsutbildning har svarat mot Skolinspektionens synpunkter Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material

17 Vad är bra och vad kan utvecklas? Hög kvalitet i yrkeslärarkompetensen och med genomtänkta strategier för besök och bedömingar på APL Yrkesutbildningarna kan ge högskolebehörighet (ej återvändsgränder) Gymnasial lärlingsutbildning ger en bred utbildning genom de nationella styrdokumenten. Finns ekonomiskt stöd för både skolor och företag som vill börja med lärlingsutbildning Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material

18 Vad är bra och vad kan utvecklas? Arbetslivets möjlighet till formellt inflytande på utbildningsinnehållet är liten Arbetslivet deltar inte i examinationerna Yrkesutbildningarnas status måste förbättras Föräldrarna måste få mer kunskap om yrkesutbildningens möjligheter Vägledningen i grundskolan med t.ex. PRAO Det bör finnas en matchning mellan företagens behov av kompetens och skolornas utbildningsutbud Reflektioner av Björn Wärnberg - ej Skolverkets material