Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i

Transkript

1

2

3 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Datum Vår referens Ann-Sofie Nordh Diarienummer GYVF E-post Yttrande till Utbildningsdepartementet U2016/00604/GV Yttrande över Betänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12) Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i Malmö ser huvudsakligen positivt på förslagen i ovanstående remiss men vill kommentera följande: Generellt AGVF finner att begreppet huvudman vad gäller den kommunala verksamheten är svårdefinierat i remissen. Det talas omväxlande om huvudman, skolhuvudman och rektors ansvar. Då kommuner kan vara organiserade i en eller flera nämnder vad gäller skolorganisationen är det av stor vikt att det inte råder tveksamheter vad som gäller vid entreprenadförhållanden och upphandlingar. Det får inte råda tveksamheter om att man inom en kommun kan organisera modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål under en nämnd för kommunens alla skolnämnder. Kap 3.7 AGVF finner det angeläget att begreppen utbildning och undervisning gällande studiehandledning på modersmålet beaktas tydligare än i utredningen. Även om det inte ingår i uppdraget är detta avgörande för hur entreprenadförhållandena ska utformas. Kap AGVF finner den alternativa lösningen som föreslås, att ge en myndighet uppdraget att samla resurser avseende modersmålsundervisning och handledning på modersmålet intressant i det fall det skulle handla om ett utvecklingsuppdrag. Hänvisningen till SPSM gör dock att man blandar samman stödbehov med ämnesutveckling, såsom var fallet när SVA ansågs vara ett stödbehov och inte ett ämne som alla andra Ann-Sofie Nordh Chef för Myndighetsavdelningen ARBETSMARKNADS-, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Malmö Besöksadress: Storgatan 20 Tel Org.nr gyvux@malmo.se

4 Malmö stad 1 (4) Datum Adress Diarienummer GYVF Yttrande Till Stadskontoret Remiss från Utbildningsdepartementet - Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux STK Sammanfattning Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslagen gällande rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. Samtidigt ifrågasätter förvaltningen i vissa delar hur fasställandet av vilka kurser som ska inrymmas i rättighetslagstiftningen föreslås ske. Vidare anser förvaltningen att föreslagna bestämmelser inte ger stöd för ett rättssäkert urval till komvux och menar att en mer omfattande genomlysning av bestämmelserna är nödvändig. AGVF ställer sig positiv till framlagda förslag gällande en nationell betygsdatabas. Yttrande Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, AGVF, har tagit del av promemorian Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) och lämnar följande synpunkter. AGVF ställer sig principiellt positiv till att rätten till kommunal vuxenutbildning utökas i förhållande till vad som idag gäller. Utbildning på gymnasial nivå är en viktig förutsättning för etablering på arbetsmarknaden och därmed är det angeläget att medborgarna säkerställs tillgång till sådan utbildning. Förvaltningen menar att den utökade rättighetslagstiftningen innebär att tillgången till vuxenutbildning blir mer likvärdig oavsett var i landet man bor. I det följande lämnas synpunkter på förslagen i promemorians olika delar. 4.2 Rätt till komvux i syfte att uppnå grundläggande behörighet AGVF ställer sig positiv till förslaget att alla vuxna som är behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå och som saknar grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller till utbildning inom yrkeshögskolan ska ha rätt att delta i komvux på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet

5 2 (4) 4.3 Rätt till komvux i syfte att uppnå särskild behörighet eller särskilda förkunskaper AGVF ser positivt på att det införs en rättighet som innebär att den som har uppnått grundläggande behörighet till högskole- eller yrkeshögskoleutbildning också ska ha rätt att delta i komvux för att uppnå särskild behörighet/särskilda förkunskaper till dessa utbildningsformer. Förvaltningen anser däremot att det bör finnas en begränsning av hur många särskilda behörigheter/särskilda förkunskaper en person ska ges möjlighet att läsa in. Annars finns en risk att rättighetslagstiftningen överutnyttjas genom att enskilda individer väljer att läsa in flera särskilda behörigheter utan att sedan söka sig vidare till högre utbildning. AGVF vill, trots en i grunden positiv syn på en utökad rätt till komvux, samtidigt uppmärksamma att rättighetslagstiftningen kan innebära en undanträngningseffekt, vilken innebär att ett starkt fokus läggs på behörighetsgivande kurser. Det är av yttersta vikt att genom regelverk och resurstilldelning säkerställa att behovet av annan utbildning, inte minst yrkesutbildning som direkt leder till arbete, också kan tillgodoses. AGVF ställer sig negativ till att det i enlighet med förslaget i förordningen om vuxenutbildning fastslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om kurser som omfattas av rätten att delta i komvux på gymnasial nivå. Av föreslagen lydelse i skollagen framgår det att Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka kurser som omfattas av rätten att delta i utbildning [ ]. Att Myndigheten för yrkeshögskolan ger underlag för bedömningen av vilka kurser som ska innefattas i rättighetslagstiftningen är rimligt men att de också, till vissa delar, ska meddela föreskrifter om vilka kurser som får bedrivas inom kommunal vuxenutbildning ställer sig förvaltningen negativ till. Den bedömningen bör göras samlat av en och samma myndighet. 4.4 Uppdrag att utreda förkunskapskrav inom yrkeshögskolan AGVF välkomnar en översyn av förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar och ställer sig därmed positiv till att Myndigheten för yrkeshögskolan ges i uppdrag att utreda och föreslå hur enhetligare förkunskapskrav för dessa utbildningar kan utformas. Enhetligare förkunskapskrav, gällande under längre tid, skulle bidra till en ökad förutsägbarhet och bättre planeringsmöjligheter för såväl studerande som kommunerna som ska anordna behörighetsgivande utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolans utredning kring vilka kurser, som kan utgöra förkunskapskrav till yrkeshögskoleutbildningar, bör sedan var en del av underlaget för bedömningen av vilka kurser som bör ingå i en rätt att delta i komvux på gymnasial nivå. I enlighet med vad som ovan framförts menar AGVF emellertid att det slutliga beslutet och rätten att meddela föreskrifter om vilka kurser som får bedrivas inom rättighetslagstiftad komvux inte ska ligga på Myndigheten för yrkeshögskolan Kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning AGVF ställer sig bakom förslaget att hemkommunen ska kunna bestämma vilken utbildning som ska erbjudas för att grundläggande behörighet till högskoleutbildning eller utbildning

6 inom yrkeshögskolan ska kunna uppnås. En annan ordning skulle ställa orimligt höga krav på kommunerna vad gäller kursutbudet inom komvux. 3 (4) Gällande särskild behörighet/särskilda förkunskaper lyfter promemorian fram att här ställs krav på specifika kurser, som inte kan bytas ut mot andra, och att kommunerna med anledning av detta inte kan ges samma frihet att avgöra vilka kurser som ska erbjudas. Enligt promemorian görs bedömningen att organisatorisk och kostnadsmässig problematik att tillhandahålla nödvändiga kurser till stor del bör kunna undanröjas genom samverkan mellan kommuner. AGVF vill i detta sammanhang betona att möjligheten till att erbjuda nödvändig bredd i kursutbud sannolikt varierar stort över landet där t.ex. vitt skilda förutsättningar mellan storstadsområden och glesbygd kan ha betydelse. Samtidigt bedömer förvaltningen att det kan vara svårt även för större kommuner, och kommuner i samverkan, att fullt ut kunna erbjuda samtliga kurser som behövs för att uppnå särskilda förkunskaper för studier inom yrkeshögskolan. 5 Urvalet till komvux ändras AGVF delar uppfattningen att bestämmelserna gällande urval till komvux på gymnasial nivå bör ändras med anledning av förändrade förutsättningar till följd av utökad rättighetslagstiftning. Förvaltningen anser emellertid att framlagt förslag är otydligt och inte ger önskvärt stöd för en rättssäker prioritering bland sökande. Framför allt ger formuleringen svag ställning på arbetsmarknaden stort tolkningsutrymme och medför en påtaglig risk för olika bedömningar i olika kommuner, men även i övrigt anser förvaltningen att framlagt förslag är undermåligt. Att bara göra justeringar i nuvarande bestämmelser om urval är otillräckligt och AGVF ser behov av en mer omfattande genomlysning av bestämmelserna om urval med utgångspunkt i det breda uppdrag som vuxenutbildningen numera har. Målet bör vara en reglering som dels ser till vuxenutbildningens uppdrag att kompensera de personer som endast har kort tidigare utbildning, dels ger personer med längre utbildning, men med behov av kompetensutveckling eller som önskar skaffa sig ett nytt yrke som kräver utbildning på gymnasial nivå, reella möjligheter att delta i utbildning. 6 Förstudie om en betygsdatabas AGVF välkomnar att Skolverket ges i uppdrag att göra en förstudie om en databas i enlighet med förslaget. Förvaltningen menar att detta arbete måste genomföras skyndsamt då en nationell betygsdatabas är en förutsättning för att bedömningen av rätten till komvux på gymnasial nivå ska kunna ske på ett rättssäkert sätt, samtidigt som den är ett viktigt stöd vid planeringen av den enskildes fortsatta studier. AGVF vill särskilt markera vikten av att betygsdatabasen också innefattar betyg utfärdade av enskilda utbildningsanordnare med betygsrätt för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning. 8 Konsekvenser AGVF anser det svårt att göra en exakt bedömning av de i promemorian presenterade kostnadsberäkningarna. Förvaltningen menar dock att det finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka den faktiska kostnaden för den utökade rättighetslagstiftningen, t.ex. utbyggnad av

7 högskolan och yrkeshögskolan samt ökat utbildningsbehov med anledning av den nu aktuella flyktingsituationen, och anser att detta måste tas i beaktande vid införandet av den utökade rättighetslagstiftningen så att det säkerställs att kommunerna ges full kostnadstäckning för reformen. 4 (4) Förvaltningschef Eva Ahlgren

8 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Datum Ansökan om medgivande att överlämna undervisning i skolväsendet på entreprenad Ansökan Sökande är Malmö Stad, org. nr Ansökan om medgivande avser föreningsförlagd undervisning av gymnasiekurser i ämnet Specialidrott; kurserna Idrottsspecialisering 1-3, Tränings- och tävlingslära 1-3 och Idrottsledarskap. De aktuella kurserna erbjuds av Malmö Idrottsgymnasium i Malmö Stad. Den föreningsförlagda undervisningen genomförs av lokala föreningar och Specialförbund med Malmö Idrottsgymnasium som sammanhållande organisation och avtalspart. Bakgrund Kurser inom ämnet Specialidrott, kan endast erbjudas elever som är idrottsligt uttagna till RIG respektive NIU. Inom RIG och NIU kan en elev läsa 700 poäng Specialidrott. 200 poäng av dessa tas från programfördjupning, övriga poäng får läggas inom det individuella valet (200 poäng) och som utökat program (300 poäng). Möjligheterna att läsa kurser i ämnet Specialidrott på entreprenad Då Specialidrott inte exemplifieras i bilaga 3 till Skollagen är det inte att betrakta som ett gymnasiegemensamt ämne. Det är däremot ett ämne som endast får erbjudas elever på RIG och NIU och som därigenom definierar utbildningsprofilerna. Eleverna får således en dubbel inriktning på sin utbildning, dels programinriktningen och dels den idrottsliga inriktningen mot sin specialidrott. Enligt Malmö Stad bör Specialidrott därmed rimligen ses som ett karaktärsämne. Enligt Skolverkets klassificering av ämnen i gymnasieskolan, faller ämnet Specialidrott inom kategorin yrkesämnen och bör således, enligt Malmö Stad, omfattas av rekvisitet i 23 kap. 4 Skollagen om yrkesinriktad profil. Samtliga kurser som ingår i NIU och RIG, dvs Idrottsspecialisering 1-3, Tränings- och tävlingslära 1-3 och Idrottsledarskap, kategoriseras hos Skolverket som kurser inom ämnet Specialidrott och omfattas således av klassificeringen yrkesämnen. Med andra ord ska dessa kurser, enligt Malmö Stad, betecknas som yrkesinriktade karaktärsämnen i lagens mening. Motiv till det sökta medgivandet Kommunens inställning är att kurserna i ämnet Specialidrott inom ramen för NIU och RIG, är möjliga att lägga på entreprenad i enlighet med 23 kap 4 Skollagen. brev rig ARBETSMARKNADS-, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Malmö Besöksadress: Storgatan 20 Tel Org.nr gyvux@malmo.se

9 2 (3) Malmö Idrottsgymnasium är Sveriges enda renodlade Idrottsgymnasium beläget i ett unikt idrottsområde som ligger centralt i Malmö. Skolan har två riksidrottsgymnasium och femton nationellt godkända idrottsutbildningar. Visionen är att ge elever möjlighet att gå från idrottsklass till världsklass. Malmö Idrottsgymnasium har en tydlig elitidrottsprofil vilket ger en mycket stark karaktär åt samtliga program på skolan. Profilen påverkar undervisningen i samtliga kurser på alla program samt skolans värdegrundsarbete och innebär att utvecklingsarbetet ständigt fokuserar på att underlätta elevernas dubbla uppdrag. Vidare har samtliga elever på skolan ett idrottsschema och uppföljningsarbetet har en tydlig idrottsprofil. Malmö Idrottsgymnasium har ett nära samarbete med Malmö Idrottsakademi (MIA) som är ett kompetenscenter med idrottspsykologiska rådgivare, studie- och karriärvägledare, kostrådgivare, fysiolog och fystränare. Skolans målsättning är att ge eleverna möjlighet att antas som stipendiat inom MIA efter avslutade gymnasiestudier. Syftet med dessa stipendier är att eleverna ska kunna fortsätta sin satsning på elitidrott i kombination med studier på Malmö Högskola eller Lunds Universitet. Malmö idrottsakademi drivs av Malmö stad i samverkan med Skåneidrotten, Malmö högskola och avdelningen för klinisk fysiologi på Skånes universitetssjukhus. Malmö idrottsakademi har även nära samarbete med Halmstad högskola, Kulans Idrottsskadecentrum, Orthocenter syd och Centrum för Idrott och Hälsa. Om idrottseleven blir skadad finns ett upparbetat samarbete med följande hjälp att få på Stadionområdet: a) Centrum för Idrott och Hälsa en idrottsskademottagning finansierad av Region Skåne med idrottsläkare och sjukgymnaster. Eleven lämnar en Egenremiss. b) Kulans Idrottsskadecentrum en privat idrottsskademottagning som ingår i Vårdvalet och har samma patientavgift som övriga sjukvården med sjukgymnaster, naprapat, massörer, ortopedtekniker m.fl. Skolan har totalt fyrahundratjugofyra elever varav cirka fyrtiosju procent kommer från andra kommuner, vilket vittnar om en stark attraktionskraft. Framgångsmodellen bygger på det koncept som Malmö stad skapat genom ett tätt samarbete med elitföreningar och förbund. Det är i praktiken omöjligt för kommunen att centralt, via egna tränarresurser, själv bedriva träning för de sjutton aktuella idrotterna, framförallt med tanke på att kommunen även värnar om mindre idrotter där det endast finns ett fåtal elever. Det är generellt sätt i föreningar som vi hittar våra elittränare. I föreningarna går det att växla upp tränartjänster och på så sätt ta ansvar för talangutveckling av våra lovande RIG- och NIU-idrottare samtidigt som kommunen får behålla duktiga tränare inom Malmö Stads föreningsliv. Det skulle bli orimligt för Malmö Stad att anställa lärare på en så liten procent som det ofta är fråga om. Dessutom är många tränare inte behöriga lärare och kommunen har då inte möjlighet att tillsvidareanställa dessa tränare. Föreningsentreprenaden är helt bärande för att inte kommunen i framtiden ska tvingas begränsa idrottsutbudet och skolans samverkan med idrottsrörelsen. En begränsning av möjligheten att involvera

10 3 (3) specialidrottsförbunden i idrottsgymnasieverksamheten är, enligt Malmö stad, i längden också avgörande för Sveriges möjligheter att konkurrera inom den internationella elitidrotten. Malmö Stad sätter sin tillit till att Regeringen inser vikten av att kunna behålla det upplägg för elitidrottssatsning inom skolan som finns i Malmö Stad. Enligt Malmö Stad borde det mot denna bakgrund finnas skäl för at medge ansökan enligt 23kap. 5 Skollagen för det fall Regeringen skulle finna att entreprenad enligt 23kap. 4 Skollagen trots allt inte är möjlig. Malmö Stad vill också understryka att skolan har en struktur för kvalitetssäkring, likvärdig bedömning och betygssättning. Det är rektorn på Malmö Idrottsgymnasium som i enlighet med 2 kap. 9 Skollagen leder och samordnar det pedagogiska arbetet. Med vänlig hälsning Andreas Schönström Ordförande för Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Jens Jordning Områdeschef gymnasiet Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen