Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Transkript

1 1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden, har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Föreliggande dokument utgör råd och rekommendationer över de områden/ansvar/rutiner som måste fungera i kommunerna för att säkerställa att eleverna får den undervisning de är berättigade till enligt lag. Regelverket som styr undervisning för elever placerade vid HVB-hem upplevs av de skånska kommunerna som otydligt och bristfälligt. Detta gäller såväl frågor som rör ansvaret för utbildningen som kostnaden för densamma. För att bringa klarhet i vilket regelverk som gäller och hur detta kan tolkas har förvaltningschefsgruppen för utbildning givit en arbetsgrupp 2 uppdraget att undersöka detta. I uppdraget har det även ingått att undersöka vilket kostnadsansvar som gäller när elever placeras i HVB-hem med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet. Resultatet av gruppens arbete presenteras i föreliggande dokument med ovanstående rubrik och inleds med en bakgrund för att därefter fortsätta med juridik, särskild undervisning och huvudmannaskap, ekonomi, samverkan med socialtjänst, skolplikt samt kommunalt uppföljningsansvar och upphandling av HVB-hem. Dokumentet avslutas med övergångsregler för pågående placeringar. För att förstå varför en kommuns intressen och förutsättningar inte alltid stämmer överens med hur en fråga bedöms juridiskt, är en analys av skollagens intentioner nödvändig. En mycket viktig utgångspunkt i all undervisning är enligt den nya Skollagen fr.o.m.1 juli 2011 barnets bästa; bestämmelsen återfinns i en av portalparagraferna. Viktiga i sammanhanget är även de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter som Sverige som stat har förbundit sig till. Barnkonventionens anda ska genomsyra all lagstiftning som rör barn och ungdomar. Skollagen omfattar alla barn och elever, dvs. även myndiga ungdomar som finns t.ex. i gymnasieskolan. I denna bestämmelse används det språkbruk som återfinns i barnkonventionen. Barnets bästa förutsätter att det alltid görs en bedömning av vilka konsekvenser ett visst beslut eller en åtgärd får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn. Att ha barnets bästa som utgångspunkt i all utbildning innebär att utbildningen ska vara utformad för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för hans eller hennes personliga utveckling. 1 HVB = hem för vård och boende 2 Arbetsgruppen som tagit fram rekommendationer är utbildningsrepresentanter från Skånes fyra hörn inkl. Malmö

2 2 Bakgrund Elever som är placerade i HVB-hem har rätt till särskild undervisning inom ramen för särskilda utbildningsformer. Det är i sammanhanget särskilt viktigt att notera att bestämmelserna avseende särskild undervisning förändrades i Skollagen den 1 juli Tidigare har ett HVB-hem haft möjlighet att bedriva särskild undervisning med hemkommunens överlåtande/medgivande, medan de numera inte längre har lov att göra detta. För att undervisning ska kunna äga rum vid ett HVB-hem krävs antingen ett godkännande som fristående skola eller att den kommun där HVB-hemmet är beläget anordnar undervisning. Hemkommunerna måste således försäkra sig om att HVB-hemmet är godkänd som fristående skola av Skolinspektionen, eller att lägeskommunen 3 ansvarar för undervisningen vid HVB-hemmet. Att lägeskommunen har ansvar för att anordna utbildning är en stor förändring i förhållande till tidigare skollag. Lagstiftningen föreskriver inte vad som gäller angående interkommunal ersättning för skoldelen. Arbetsgruppens tolkning är dock, i avvaktan på rättspraxis, att det ekonomiska ansvaret ligger kvar på den kommun där eleven är folkbokförd. Juridik som reglerar särskild undervisning utdrag ur skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. Inledande bestämmelser Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet 2 I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det anges särskilt. 24 kap. Särskilda utbildningsformer Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution Särskild undervisning 17 För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en motsvarande institution ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institutionen. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Huvudman 19 Särskild undervisning enligt 17 anordnas av den kommun där institutionen är belägen. Sådan undervisning ska stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför skolväsendet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska gälla i stället för första stycket i de fall där institutionen är belägen i två eller flera kommuner. Särskild undervisning och huvudmannaskap Utbildning kan bedrivas av det offentliga skolväsendet eller fristående skolor. Lagstiftningens intentioner är elevens rätt till en likvärdig utbildning, oavsett huvudman. 3 Med lägeskommun menas den kommun där HVB-hemmet är beläget.

3 3 Vårdnadshavare har enligt skollagen rätt att söka skola för sitt barn. Elever kan också bli placerade i ett hem för vård och boende, HVB-hem. Syftet med att placera barn och unga vid ett HVB-hem är att särskilda åtgärder ska genomföras för att komma till rätta med eller minska ett eller flera problem som barnet/eleven har. För de elever som är placerade på HVBhem fanns fram till den 1 juli 2011 en stor variation beträffande kvalitet och tillgång till och undervisning. De flesta får undervisning vid en reguljär skola men för alla har detta dock inte bedömts vara möjligt. Istället får de s.k. särskild undervisning vid det HVB-hem där de är placerade. Utbildningsformen särskild undervisning ska anordnas för elever i det obligatoriska skolväsendet som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete. Även om den särskilda utbildningen inte omfattas av samma regelsystem som det offentliga skolväsendet ska den så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i. Denna typ av verksamhet kan således inte bedrivas av utbildningsanordnare som inte är godkända av Skolinspektionen från och med den 1 juli Tidigare bestämmelser ersattes av reglerna i nya skollagen, kap Om HVBhemmet inte är godkänt av Skolinspektionen är den kommun, där HVB-hemmet är beläget, huvudman för undervisningen, enligt 19. Ekonomi De vårdgivare som bedriver egen skola (friskola) ansvarar för att de har de erforderliga tillstånd som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Hemkommunen beslutar om grundbelopp samt eventuellt tilläggsbelopp enligt Offentliga bidrag på lika villkor (SOU 2008/09:17). Kommunen ska inom ramen för grundbeloppet ge stöd åt flertalet elever. I grundbeloppets kostnadsposter för undervisning, läromedel och utrustning ingår resurser för normalt stöd. Möjligheten att begära extra resurser, i form av för tilläggsbelopp, för elever i behov av särskilt stöd är därför mycket begränsade. Beslut om grundbelopp och tilläggsbelopp ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelningen till sin egen verksamhet. En viktig bedömning är att utgå ifrån vilka resurser som hade krävts i hemkommunen för att möta elevens behov. (För fristående godkända skolor går beslutet att överklaga till förvaltningsrätten. Se även cirkulär 09:75 Sveriges Kommuner och Landsting.) Vid placering vid HVB-hem som inte bedriver friskola (d.v.s. är inte godkänd av Skolinspektionen) är arbetsgruppens tolkning att eleven tas emot i lägeskommunen utifrån särskilda skäl, vilket innebär att lägeskommunen har rätt till ersättning från hemkommunen för sina kostnader enligt skollagens bestämmelser. Det krävs dessutom en tydlig uppdelning mellan behandlings- och boendekostnad (socialtjänst) och undervisningskostnad. Samverkan med socialtjänsten Det är av stor vikt att rutiner för HVB-placeringar skapas tillsammans med den egna kommunens socialtjänst. Har socialtjänsten gjort en placering kan hemkommunens nämnd/styrelse för utbildning inte neka denna. Däremot är socialtjänsten skyldig att se till hela barnets situation, inklusive barnets utbildningssituation 4. Detta motiverar behovet av 4 Helhetssyn och bred samverkan. (Barn och unga i socialtjänsten, handbok, 2006, sid. 23, Socialstyrelsen) En viktig grundprincip i socialtjänstens arbete med barn och ungdomar är helhetssynen, en princip som överensstämmer väl med det utvecklingsekologiska synsättet. Med helhetssyn menas att barnets och den unges hemsituation, relationer, skolsituation, fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang, där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa upptäcks sannolikt i verksamheter som förskola, skola, hälso- och sjukvård samt inom rättsväsendet. Yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdomar har ett stort ansvar för tidiga insatser inom ramen för respektive verksamhet. De har också ansvar för att informera

4 4 fungerande rutiner mellan socialtjänst och utbildningsförvaltning för att garantera elevens rätt till en likvärdig utbildning. Socialtjänsten skriver placeringsavtal utifrån socialtjänstens perspektiv mellan hemkommun och HVB-hemmet. Om placeringen sker på ett HVB-hem utan fristående skola, måste ett interkommunalt avtal avseende skolplaceringen skrivas mellan hemkommunens utbildningsförvaltning och lägeskommunens motsvarande. Rutiner vid placering Där kommunen gör en placering Placerande socialtjänst måste inför en placering kontrollera att HVB-hemmet antingen - är fristående skola eller - har ordnad skolsituation i lägeskommunens regi. För att säkerställa utbildning för den enskilde eleven behöver placerande kommuns socialtjänst informera och samråda med hemkommunens utbildningsförvaltning. Hemkommunens utbildningsförvaltning tar därefter vidare kontakt med lägeskommunen. Där kommunen får en placering Mottagande kommun har utbildningsansvar för eleven i kommunen. Kommunen måste således säkerställa att undervisning kan bedrivas. Skolplikt samt kommunalt uppföljningsansvar När en elev blir placerad på ett HVB-hem är skolpliktsbevakningen hemkommunens ansvar medan ansvaret för anordnandet av undervisningen åligger lägeskommunen. Om eleven befinner sig i en frivillig skolform omfattas eleven av det kommunala uppföljningsansvaret, vilket innebär att eleven skall erbjudas utbildning. Endast eleven eller dess vårdnadshavare har rätt att avbryta en påbörjad utbildning. Upphandling av HVB-hem Kommunerna i Skåne har via Kommunförbundet Skåne beslutat om en gemensam upphandling av vård-, omsorgs- och behandlingsplatser. Utdrag ur avtalsvillkoren finns i bilaga 1. Kommunförbundet Skåne föreslås undersöka om nu gällande upphandling strider mot skollagstiftningen och därutöver föreslå lagliga möjligheter inom nuvarande upphandling för att säkerställa undervisning enligt skollag. Dessutom föreslås Kommunförbundet Skåne att i framtida upphandling av HVB-hem säkerställa att kriterium för skolsituationen är uppfylld, utifrån skollagens intentioner. Övergångsregler för pågående placeringar För de kommuner som har pågående placeringar enligt den gemensamma upphandling som Kommunförbundet Skåne ansvarar för och där lägeskommunen inte anordnar undervisning, föreslår arbetsgruppen en övergång som motsvarar kap För undervisning som bedrivs av utbildningsanordnare som inte är godkända av Skolinspektionen ska barnets hemkommun skriva ett medgivande att eleven får fullfölja skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen. Medgivande ska lämnas om: socialtjänsten om det visar sig att dessa insatser inte bedöms vara tillräckliga. Socialtjänsten är skyldig att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa på ett övergripande plan (5 kap. 1 a SoL).

5 5 1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet tillbuds, 2. behovet av insyn i verksamheten tillgodoses, och 3. det finns synnerliga skäl. Vid pågående placeringar, där anordnare ej är fristående skola, och som kan härledas till ovanstående villkor måste behovet av insyn i verksamheten säkerställas; därtill måste det finns synnerliga skäl som beslutsgrund. I förarbetena till den nya skollagen belyses att det skall vara godtagbar ersättning för skolgång om någon speciell yttre omständighet föreligger. Exempel på en sådan omständighet som nämns är bland annat att barnet behöver särskild vård. Möjlighet finns då att under en begränsad tid få medgivande att fullgöra skolpliktens på annat sätt. Lydelsen i bestämmelsen ska tolkas som att detta ska tillämpas med stor restriktivitet. Alla barns rätt till en likvärdig utbildning är en av grundstenarna i det svenska utbildningssystemet och den aktuella verksamheten måste, för den begränsade tid som ett medgivande kan avse, framstå som ett fullgott alternativ till den ordinarie undervisningen. Då bedömning om synnerliga skäl föreligger ska den utgå från barnets intressen. Placeringen ska följas upp och prövas för att säkerställa kvaliteten. Placeringar enligt ovan beskrivning bör så snart som möjligt övergå till ett HVB-hem med godkänd friskola av Skolinspektionen eller till ett HVB-hem där lägeskommunen anordnar undervisning. Vid beräkning av ersättning till utbildningsanordnare som inte är godkända av Skolinspektionen kan principerna i 2:a stycket under rubriken Ekonomi användas, såvida detta inte har reglerats vid upphandlingen av vård-, omsorgs- och behandlingsplatser.

6 6 Bilaga 1. Utdrag ur avtalsvillkor för gemensam upphandling av vård-, omsorgs- och behandlingsplatser. Kommunerna i Skåne har via Kommunförbundet Skåne beslutat om en gemensam upphandling av vård-, omsorgs- och behandlingsplatser. Dessa finns i en databas som är ett verktyg för socialtjänstens handläggare vid placering. Avtalet träde i kraft och gäller t o m med möjlighet till förlängning med oförändrade villkor år om båda parter är överens om det. Uppdragsgivaren aviserar om önskad förlängning skriftligen senast nio (9) månader före avtalstidens utgång. Enligt avtalsvillkorens allmänna villkor ska vårdgivaren iaktta och ha god kännedom om de för verksamheten gällande lagar, författningar, förordningar, allmänna råd och nationella handlingsplaner. Insatsen skall grundas på respekt för vårdtagarens självbestämmande, personliga integritet och behov av ett tryggt och meningsfullt liv. Vårdgivaren förbinder sig att utföra utredning, vård, behandling, omvårdnad, omsorg eller annat överenskommet uppdrag i enlighet med den individuella vårdplan som anges av uppdragsgivaren och utifrån villkoren i det individuella placeringsavtal som tillhandahålls av uppdragsgivaren. Insatserna skall bygga på professionalism, rättssäkerhet, delaktighet och medbestämmande, trygghet och kontinuitet. Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt skall genomsyra verksamheten. Vårdgivaren skall ha tydligt utarbetade mål för sin verksamhet. Verksamheten skall bedrivas med god kvalitet. Vårdgivaren skall informera uppdragsgivaren om planerade förändringar av verksamheten som bedrivs. Verksamheten skall vara tillgänglig för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet och politisk uppfattning. För såväl skolpliktiga som icke skolpliktiga gäller att skolan i hemkommunen är ansvarig och fattar det slutliga beslutet om skolgången. Vårdgivaren skall löpande tillse att särskilda pedagogiska behov diskuteras med och bedöms tillsammans med uppdragsgivaren och ansvarig skola. Tillsättandet av extraresurser kan endast ske i samråd med uppdragsgivaren och ansvarig skola efter en pedagogisk bedömning och skall alltid åtföljas av ett åtgärdsprogram. Detta program skall beskriva innehållet och utvärderas minst varje halvår av vård-, uppdragsgivare och skola gemensamt. I placeringsavtal mellan uppdrags- och vårdgivare ska framgå hur kostnadsansvar för skolgång och eventuella extraresurser utöver det interkommunala bidraget ska regleras samt totalkostnaden för placeringen inkl skola. De vårdgivare som bedriver egen skola (friskola) ansvarar för att de har de erforderliga tillstånd som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Det interkommunala bidraget gäller om inget annat avtalas i det enskilda placeringsärendet.