Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se

Transkript

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om att UAN finansierar studier utomlands Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fått en ansökan gällande en elev som önskar läsa sitt andra år på gymnasiet på Svenska skolan i Costa del Sol i Spanien. Förvaltningen har hanterat ett tiotal ansökningar av liknande slag under den senaste tioårsperioden. Sedan november 2004 har inga ansökningar om att finansiera studier utomlands beviljats. Förvaltningen bedömer att den nuvarande utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bör få kännedom om den praxis som utvecklats sedan 2004 och bakgrunden till den dåvarande utbildningsnämndens ställningstagande i november Förvaltningen bedömer det därför lämpligt att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattar beslut i det aktuella ärendet, för att få ett tydligt ställningstagande från nämnden i denna fråga. I juni 2003 beslutade utbildningsnämnden i Västerås att bevilja ersättning för elever som söker utbildning i svenska utlandsskolor godkända av Skolverket. Beslutet motiverades av att det vid den tiden fanns en överenskommelse mellan Svenska skolan i Nairobi och Västerås stad som syftade till att möjliggöra för västeråsungdomar att studera i Nairobi. Gymnasieintagningen efterfrågade från utbildningsnämnden generella riktlinjer att förhålla sig till då ungdomar önskade studera i utlandet. Utbildningsnämnden beslutade i juni 2003 att samma principer som gällde i överenskommelsen med svenska skolan i Nairobi skulle gälla för studier vid alla svenska skolor i utlandet som var godkända av Skolverket Ett drygt år senare i november 2004 återkallades beslutet angående studier på svenska skolor i utlandet. Återkallandet motiverades utifrån; Svenska skolan i utlandet är ämnad för elever vars föräldrar arbetar i utlandet. Undervisningen bedrivs på svenska och oftast i isolerad svensk Skickad av: Helena Larsson - bunhl01

4 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Dnr: 2015/572-UAN- miljö Skolorna har rätt att ta ut elevavgifter Sakkunnigt undervisningsråd på Skolverket samt extern skoljuridisk kompetens tillfrågades i ärendet och bedömde var och en oberoende av varandra att beslutet från 2003 var olämpligt I nu aktuell ansökan används begreppet skolpeng. Begreppet ger en bild av att det finns en särskild avgränsad peng som är destinerad till varje enskild medborgares utbildning och att den pengen finns tillgänglig för individens val av utbildning. Det finns i skollagen och i gymnasieförordningen mycket tydligt reglerat hur kommunerna ska beräkna bidrag till en bidragsberättigad fristående skola. De pedagogiska nämnderna i Västerås har konsekvent valt att använda de adekvata begreppen bidrag och ersättning. Dessa begrepp speglar den rättliga regleringen på ett korrekt sätt vad avser bidrag på lika villkor till alla bidragsberättigad skolhuvudmän. I samband med att utbildningsnämnden i november 2004 återkallade beslutet gavs ett uppdrag till dåvarande staben att återkomma med förslag till praxis för när ansökningar ska beviljas. Det finns ingen skriven praxis beslutad i nämnd. De ansökningar som inkommit till nämnden har i samtliga fall avslagits. Samtliga ansökningar har gällt ungdomar som för sin egen personliga utveckling önskar förlägga ett års gymnasiestudier till någon skola i utlandet. Den praxis som utvecklats är att Västerås stad inte av dessa skäl finansierar gymnasiestudier i utlandet. Den nu aktuella ansökan har samma bevekelsegrunder som tidigare behandlade och avslagna ansökningar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har belyst frågan utifrån tre viktiga delar: Den kommunala befogenheten att stödja elever vid utlandsstudier. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad gäller elever som studerar utanför rikets gränser. Säkerställande av vilka organisationer och verksamheter som kan ta emot offentliga medel för utlandsstudier Den kommunala befogenheten att stödja elever vid utlandsstudier finns reglerad i Kommunallagen och begränsas av den. En strikt tolkning av Kommunallagen innebär att kommunen inte har befogenhet att finansiera elevers utlandsstudier. En kommuns ansvar sträcker sig endast inom landets gränser. Staten har ansvar för att ombesörja studier för ungdomar som tillsammans med sin förälder / sina föräldrar vistas utomlands och där utlandsvistelsen motiveras av förälders arbete.

5 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Dnr: 2015/572-UAN- Redan på 90-talet prövades i en statlig utredning (Internationaliseringsutredningen) frågan om att vidga det statliga åtagandet till att omfatta ungdomar som för sin egen utveckling önskade studera i utlandet. Förslaget genomfördes inte av regering o riksdag av finansiella skäl. Att staten inte sett möjlighet att tillskapa en sådan finansiering är inte ett skäl för att kommunerna inom samma offentliga ram ska lämna bidrag. I grunden är det ju en fråga för statlig finansiering och då har kommunen enligt kommunallagen ingen egentlig befogenhet. SKL konstaterar också att den senaste gymnasieutredningen, vilken ligger till grund för dagens gymnasieskola Framtidsvägen SOU 2008:27, inte anlägger något internationellt perspektiv på gymnasieskolans utformning. SKL konstaterar också att det för skolväsendet inom Sverige finns en tydlig reglering och prövning avseende rätt till bidrag och hur bidraget ska beräknas. Den regleringen innebär att den enskilda kommunen inte riskerar att inom landet skicka bidrag till andra huvudmän på osäker grund. Det saknas säkerställande på motsvarande sätt då det gäller organisationers och verksamheters möjligheter att ta emot offentliga medel för utlandsstudier. Förvaltningen bedömer att rättsläget är oförändrat jämfört med Det är tveksamt om det är förenligt med kommunallagen för enskilda kommuner att skicka offentliga medel till olika verksamheter eller organisationer i andra länder. Övrig motivering från beslutsunderlaget i ärendet återkallande av beslut i november 2004 är fortfarande aktuell. Förvaltningens sammantagna bedömning är att den hantering och den praxis som utvecklats i Västerås avseende ansökningar om studier i utlandet är laglig och lämplig och att det inte finns grund för besluta om någon förändrad inriktning. Detta ställningstagande är avstämt och förankrat med Sveriges kommuner och landsting.

6 Information avseende svensk utlandsundervisning från skolverket.se 30/ Svensk utbildning i utlandet Funderar du på hur du ska ordna skolgången för ditt barn när du ska bo och arbeta utomlands? Här får du information om svensk utbildning i utlandet som får statsbidrag. Det är endast sådan utbildning som står under tillsyn av Skolinspektionen och följs upp och utvärderas av Skolverket. Skolgång utomlands Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till en kostnadsfri utbildning. Om du och dina barn väljer att flytta eller vistas utomlands under en längre period upphör skolplikten och därmed rätten till utbildning. När ni är utomlands kan ditt barn ta del av svensk utbildning på grundskole- och gymnasienivå mot en avgift. Om utlandsvistelse och skolplikt Former av utbildning Det finns olika former av svensk utbildning i utlandet: Svenska utlandsskolordistansundervisningen svensk sektion vid en utländsk skolakompletterande svensk undervisning Ekonomiskt stöd av staten De som driver eller anordnar utbildningarna i utlandet huvudmännen kan söka statsbidrag för att täcka delar av kostnaden för barnets skolgång. Bidraget går till skolan inte till vårdnadshavarna. En förutsättning för en huvudman att få statsbidrag för ett barn i till exempel en svensk utlandsskola är att minst en av barnets vårdnadshavare är svensk medborgare och att minst en av dem vistas i utlandet på grund av olika typer av tjänstgöring. Det kan till exempel vara tjänstgöring vid en svensk myndighet eller en internationell organisation. Kostnader vid studier utomlands Om ni väljer att flytta utomlands har hemkommunen inte någon skyldighet att betala för ditt barns skolgång utomlands. Svenska utlandsskolor och distansinstitut tar ut elevavgifter. Avgifterna varierar mellan utbildningarna. Ta kontakt med den som anordnar utbildningen om du har frågor om avgifterna.

7 Planera inför återvändandet till Sverige Det är viktigt att ni i god tid planerar för återvändandet tillsammans med den kommun dit ni flyttar. Det kan även vara bra att kontakta den skola som du önskar att ditt barn ska gå i. Eleven har rätt till utbildning vid återkomsten men detta innebär inte att barnet är garanterat en plats i samma skola eller klass som tidigare. Att slutföra gymnasiet i Sverige efter att ha gått i skola utomlands Ansökan till en svensk utlandsskola Kontakta utlandsskolan i så god tid som möjligt inför ansökan om plats. Som vårdnadshavare måste du lämna uppgifter om varför ni ska vistas utomlands. Du ska också bifoga vissa intyg för att styrka att vissa krav är uppfyllda. Vårdnadshavaren och utlandsskolan kommer överens om vem som skickar in ansökan. Elevavgifter och statsbidrag finansierar de svenska utlandsskolornas verksamhet. De uppgifter som du lämnar vid ansökan ligger till grund för utlandsskolans ansökan om statsbidrag för elever. Villkor för statsbidraget Följande villkor ska vara uppfyllda för att en huvudman ska kunna få statsbidrag för eleven. Minst en av elevens vårdnadshavare ska vara svensk medborgare och minst en av dem vistas i utlandet på grund av något av följande skäl: Tjänstgöring vid en svensk myndighet eller organisation Exempel: UD, SIDA, svenska ambassader, Försvarsmakten eller organisationer såsom en svensk församling, en svensk missionsorganisation eller en svensk biståndsorganisation. Tjänstgöring vid en internationell organisation Exempel: FN, FN:s fackorgan och till dessa knutna organisationer av ideell och facklig natur; mellanstatliga organ som OECD, CERN och ILO samt EU och dess underorganisationer Studier eller forskning som ger studiemedel, stipendier eller lön Studierna eller forskningen ska bedrivas i det land man vistas i. Kulturarbete som huvudsaklig försörjning Gäller kulturarbetare som utför verksamhet som ger Sverige gott renommé. Det krävs att kulturarbetaren kan försörja sig på kulturarbetet.

8 Tjänstgöring vid företag i dessa fall a. tjänstgöring vid ett företag som är svensk juridisk person Exempel på juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser. En enskild firma är inte en juridisk person. En svensk juridisk person har sitt säte i Sverige. b. tjänstgöring vid ett företag som är utländsk juridisk person över vilken en svensk juridisk person har ett bestämmande inflytande c. tillfällig tjänstgöring i utlandet vid en utländsk juridisk person som bedriver verksamhet i Sverige Företaget ska inte vara vilande. d. en i förväg tidsbegränsad tjänstgöring vid en utländsk juridisk person Detta kan till exempel vara en expertförordnande vid ett utländskt företag. Tjänstgöring vid verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska samhället Synnerliga skäl med hänsyn till sociala förhållanden Exempel på sådant är medicinska skäl eller att familjeförhållandena ändras under elevens skolgång. Så ansöker du Tänk på att vid ansökan ange korrekt organisationsnummer för företaget arbetsgivarintyget ska undertecknas av behörig firmatecknare hos arbetsgivaren det ska framgå av arbetsgivarintyget om anställningen är tidsbegränsad eller en tillsvidareanställning i övrigt bifoga de intyg som behövs för att styrka att eleven utgör underlag för statsbidrag Ansökan om behörighet svensk utlandsskola (119 kb) Vårdnadshavaren eller utlandsskolan skickar in ansökan med bilagor till Skolverket: utlandsskolor.statsbidrag@skolverket.se Vad händer sen? Skolverket handlägger och beslutar om statsbidrag löpande Skolverket meddelar beslutet om statsbidraget till skolan - vid avslag skickas det även till vårdnadshavaren Skolan ger besked om antagning och om statsbidraget har beviljats

9 Bilagor till ansökan Vårdnadshavaren fyller i den bilaga som är aktuell och arbetsgivaren intygar tjänstgöringen med sin underskrift. Detta gäller för blanketterna A-E. A. Tjänstgöring vid en svensk myndighet eller organisation (76 kb) B. Tjänstgöring vid internationell organisation (76 kb) C. Tjänstgöring vid ett företag som är svensk juridisk person (76 kb) D. Tjänstgöring vid ett företag som är en utländsk juridisk person över vilken en svensk juridisk... (75 kb) E. Tillfällig tjänstgöring i utlandet vid en utländsk juridisk person som bedriver verksamhet i Sv. (97 kb) F. En i förväg tidsbegränsad tjänstgöring vid en utländsk juridisk person (76 kb) G. Studier eller forskning som ger studiemedel, stipendier eller lön (78 kb) Bifoga CSN-intyg och/eller kopia av beslut om stipendium/lön samt intyg från institutionen där forskningen ska bedrivas. H. Kulturarbete som huvudsaklig försörjning (76 kb) Om du har en uppdragsgivare, bifoga ett intyg om vad det är för typ av konstnärlig verksamhet och varför den ska bedrivas i utlandet. I. Verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska samhället (76 kb) J. Synnerliga skäl med hänsyn till sociala förhållanden (78 kb)

10 Kommentarer och frågetecken 1 På Skolverkets hemsida finns inte företeelsen att kommuner finansierar elevers skolgång i svenska utlandsskolor beskriven. 2 Det finns en tydlig beskrivning av vilka som omfattas som målgrupp för de svenska utlandsskolorna 3 Det finns en mycket tydlig reglering av hur stadsbidragsansökan för elever i målgruppen går till, det finns ett flertal bilagor som ska tillsändas Skolverket innan Skolverket tar ställning till finansiering av elevplats. 4 Det finns därför ingen reglering som styr hur och på vilken grund en svensk utlandsskola skulle prioritera att anta en elev alternativt att inte anta en elev som inte tillhör målgruppen 5 Det förefaller vanligt att företaget där föräldrarna arbetar alternativt familjen själv finansierar hela eller delar av skolavgiften 6 Kan konstateras att tre grundläggande faktorer som reglerar svenska skolor, kommunala o fristående därmed inte reglerar de svenska utlandsskolorna för de fall de tar emot elever som inte tillhör målgruppen: Faktor 1 rättsäker antagning Faktor 2 rätt till kostnadsfri undervisning Faktor 3 Det saknas reglering av skolbidraget till svensk utlandsskola finns i detalj reglerat till de skolor som kommunen är skyldig att finansiera. Är i detalj reglerat avseende fristående skolor, avseende andra kommuner, landsting och skolor med staten som huvudman 7 En generell rättighet för folkbokförda elever att på Västerås stads bekostnad förlägga ett utbildningsår till en svensk utlandsskola skulle kunna leda till ökade kostnader genom A För elev som vistas utomlands tillsammans med förälder: Vårdnadshavare o skola söker bidrag på två ställen, både hos Skolverket och kommunen. Den finansiering som annars skulle kommit från företag eller familj flyttas till kommunen B För vårdnadshavare som vistas utomlands tillsammans med förälder: De vårdnadshavare och skolor som inte beviljas statsbidrag kommer att begära finansiering av kommunen och i andra hand från det anställande företaget C Sannolikheten för en förlängd studietid ökar. Det finns för svenska elever som gör ett utbytesår en reglering i Skollagen som innebär rätt att fullfölja studierna efter ett utbytesår. I praktiken innebär det ofta att man sammanlagt läser 3 år i Sverige + ett utbytesår i utlandet. I de fallen blir det kostnadsneutralt för kommunen eftersom kommunen inte finansierar studierna under utbytesåret.

11 8 Osäkerhet kring Västerås Stads ansvar för eleven under studietiden? Försäkringar etc? att studier faktiskt bedrivs?