Vuxenutbildning efter reformerna

Transkript

1 Vuxenutbildning efter reformerna Lägesbeskrivning ur SKL perspektiv Gymnasieskola, gymnasiesärskola,särvux Kompetensförsörjning Regionförbundet Västerbotten, Skellefteå 24 feb 2011

2 Borås Göteborg Linköping Trollhättan Stockholm Umeå Malmö Östersund Gävle Luleå Helsingborg Herrljunga Härryda Lägesbeskrivning

3 Lärlingsutbildning inom vux - Utredningsuppdrag - Fånga upp bra exempel i landet - Möjligt med kortare delkompetenser (Ställningsbyggare, fordonsrekonditionerare, trågare). - Utvecklade kontakter med näringslivet. - Särskilt statsbidrag. Smalare kompetenser? Lärlingsutbildning tillämpas redan idag En möjlighet där elevunderlaget/behovet är litet.

4 - Längre studietid, studieförsörjning - Utveckla alternativa arbetsmarknader - Andra vägar.

5 Yrkesvux - Kan kommunen ta in elever även efter halvårsskiftet 2011? - Yrkesvux som ett instrument för högkonjunktur!

6 Gymnasiesärskoleutredningen SOU 2011:8 Överlämnades till regeringen den 31 januari 2011

7 Dagens gymnasiesärskola Andelen elever har ökat kraftigt Från 0,9 % år 1992/93 till 1,8 procent 2009/10. Större ökning för gy-sär än för obligatoriska särskolan. särskolans senare del. Ingen enkel förklaring finns. Förändrad syn på kunskap, kunskapsförmedling, självstuderande och egenplanerande arbetssätt kan spela in. Mer diagnostisering, fler nyanlända elever m.m.

8 Utmaningar för framtiden - Meningsfullt vuxenliv i arbete, boende, fritid. - Grunden för fortsatt lärande. - Kunskaper och färdigheter som ökar möjligheter att få jobb. - Tydligt att skolformen är ägnat för utvecklingsstörda. - Ökad flexibilitet mellan gymnasieskola-gymnasiesärskola.

9 Framtida gymnasiesärskolans syfte - Ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning som ger god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, för personlig utveckling och aktivt deltagande i samhällslivet. - Främja social gemenskap, utveckla elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. - Bygga på de kunskaper eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande.

10 Framtida studievägsstruktur - Administration, handel och varuhantering - Estetiska verksamheter - Fastighet, anläggning och bygg - Fordonsvård och transport - Hantverk och produktion - Hotell, restaurang och bageri - Hälsa, vård och omsorg - Samhälle och språk - Skog, mark och djur

11 Träningsprogram - Yrkesträning och verksamhetsträning blir träningsprogram. - Detta blir sökbart. - En möjlighet om hemkommunen i samråd med eleven och dess vårdnadshavare bedömer att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.

12 Examensdokument - För alla elever på nationella program inom gy-sär. - I dokumentet noteras om eleven nått målen om minst / gysär-poäng, ett godkänt gy-sär arbete, 100 poäng i vardera svenska/sve 2 och matematik. - Betyg som fåtts i gymnasieskola skall valideras så det kan bedömas om eleven nått examensmålet.

13 Arbetsplatsförlagt lärande - Arbetsplatsförlagt lärande om minst 22 veckor skall erbjudas eleverna på nationella program. - Genomförs inom det program eleven läser eller annat. - Gäller alla nationella program även estetiskt och samhälle och språk. - Ska omfatta mer än yrkeskunskaper, dvs att förstå kulturen på en arbetsplats och bli en el av arbetsgemenskapen.

14 Rätten till gymnasiesärskola - Rätten till gymnasiesärskola begränsas till personer med utvecklingsstörning eller bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada. - Personalen skyldig anmäla om det finns indikationer på att eleven inte tillhör målgruppen.

15 Ansökan och urval - Elever får rätt att söka nationella program på motsvarande sätt som gäller för gymnasieskolan. - Om antalet platser är mindre än antalet sökande ska företräde ges utifrån en bedömning av elevernas förutsättningar för utbildningen. - Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om urval.

16 Hemkommunens ansvar - Hemkommunen erbjuder utbildning själv eller i samverkan med annan kommun eller landsting. - Kommuner som ingått samverkansavtal bildar samverkansområde. - Samverkansområdena ett medel att erbjuda ett allsidigt urval studievägar.

17 Mottagande av elev till nationellt program, lärlingsutbildning, särskild variant - I första hand tas elev emot som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. - Särskilda skäl - Om hemkommunen inte erbjuder ett visst nationellt program till träningsprogram En huvudman får ta emot elev från annan kommun förutsatt att eleven inte kan följa undervisningen på nationellt program och att man kommit överens om ersättningen.

18 Interkommunal ersättning - En kommun (ett landsting) som tagit emot elev på nationellt program där eleven inte är hemmahörande i kommunen (samverkansområdet) skall ersättas för sina kostnader av elevens hemkommun. - Om eleven tagits emot i andra hand ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som eleven själv har för motsvarande utbildning. Om den anordnande kommunens kostnad är lägre än anordnarkommunens utgår ersättning med denna lägre kostnad.

19 Ersättning till fristående skolor - Ersättning från hemkommun till fristående skola skall utgå med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. - Grundbeloppet bestäms i huvudsak efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det aktuella programmet eller jämförbart program. - Skolverket ges i uppdrag att fastställa en riksprislista som skall tillämpas i de fall hemkommunen inte erbjuder utbildningen. Listan bör bestå av ett begränsat antal grupper av program (3-4).

20 Riksrekryterande utbildning - Föreslås att riksrekryterande utbildningar införs för gymnasiesärskolan för t. ex. yrkesinriktad utbildning, estetisk utbildning och för idrottsutbildningar. - Får avvika från vad som i övrigt gäller för gymnasiesärskolans nationella program i fråga om struktur, innehåll och mål för utbildningen. - Skolverket ska besluta om ersättningens storlek. - Riksrekryterande idrottsutbildningar får förekomma både på särskolans nationella program och på träningsprogram.

21 Lärlingsutbildning Idag saknas bestämmelser om lärlingsutbildning i särskolan. Föreslås att lärlingsutbildning får inrättas inom - Administration, handel och varuhantering - Fastighet, anläggning och bygg - Fordonsvård och transport - Hantverk och produktion - Hotell, restaurang och bageri - Hälsa, Vård och omsorg - Skog, mark och djur Föreslås få ingå som en del och finansieras inom ramen för den gymnasiala lärlingsutbildning som beslutats för gymnasieskolan

22 Kostnader SKL anser att vid ett genomförande av förslagen utredningen behöver vi beakta effekter för LSS och att det kommer att behöva beräknas kostnader när man utreder frågan om resor och boende vidare.

23 Särvux idag - Idag elever varav på gymnasial nivå. - Inte sällan läser man olika ämnen på olika nivåer. - Särvux erbjuds i 215 kommuner, gy-sär i Undervisningsgrupperna är små;; i genomsnitt tre elever per grupp

24 Särvux idag - Undervisningstiden är begränsad, i genomsnitt tre timmar per vecka. - De flesta anordnar sve, mat, eng, sam, datorkunskap. - Arbetsplatsförläggning sker i ringa grad.

25 Särvux, förslag om breddat innehåll - Gymnasial särvux får förekomma i alla gymnasiesärskolans ämnen utom idrott och hälsa samt specialidrott. - Därutöver i form av orienteringskurser. - Ej andra yrkeskurser än de i gy-sär. - Omfattar inte utbildning på träningsnivå (yrkesträning/verksamhetsträning).

26 Urvalsgrunder för särvux - Företräde skall ges dem som: 1. Inte tidigare deltagit i motsvarande utbildning 2. Önskar fullfölja påbörjade studier enligt upprättad individuell studieplan. 3. Önska fullfölja studier som påbörjats inom gy-sär. 4. Behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet. 5. Behöver utbildningen för planerat eller kommande yrkesval.

27 Stimulansbidrag särvux Ett tidsbegränsat stimulansbidrag föreslås för perioden för kommuner som satsar på att utveckla särvux. - för elever som erbjuds slutföra gymnasiesärskolstudier - genom att utveckla och erbjuda yrkeskurser eller orienteringskurser.

28 Samverkan särvux komvux - gysär - För personer med lindrig utvecklingsstörning kan flexibiliteten för de studerande och för särvux öka. - Sådant samarbete finns och är omfattande redan idag!

29 Sverige som en integrerad del av ett mer kunskapsbaserat Europa Framtidsstrategin EU % till studier på eftergymnasial nivå - Investera i övriga 60 % livslångt lärande - Smart - Green - Inclusive growth KOM(2010) 2020

30 Överordnade EU-mål - Den andel av ungdomar som slutar i förtid ska vara under 10 procent. - Minst 40 procent av den yngre generationen skall ha avslutad högre utbildning. - Andel i arbete (75%), Investeringar i FOU (3 %), Energi- och klimatmål 20/20/20, Minskad fattigdom (- 20 miljoner). KOM(2010) 2020

31 Huvudinitiativ (New skills for new jobs). - KOM(2010) 2020

32 New skills for new jobs Flexible pathways No dead ends Efficiency of vocational and adult education I satsningen ska man erbjuda länderna stöd i arbetet med att analysera och förutsäga de framtida behoven och att anpassa utbildningarna efter dem.

33 Youth on the move - En ny agenda för att reformera och modernisera den högre utbildningen, - Sätta riktmärken för universitetens resultat. - En ny internationell EU- strategi för att främja attraktiviteten i den europeiska högre utbildningen och akademiskt samarbete - Utbyte med partner världen över. KOM(2010) 477

34 Youth on the move - En rekommendation från rådet för att förstärka medlemsstaternas insatser för att minska andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid. - inrätta en expertgrupp på hög nivå som utfärdar rekommendationer om bättre läskunnighet och kommer att lägga fram ett meddelande för att förstärka tidig utbildning och barnomsorg. KOM(2010) 477

35 Youth on the move - Föreslå en flerårig agenda för strategisk innovation och entreprenörskap under de kommande sju åren. - Att stödja en kraftig utveckling av rörlighet mellan länder. KOM(2010) 477

36 Youth on the move - Se till att alla ungdomar arbetar, genomgår vidareutbildning eller deltar i aktiveringsåtgärder inom fyra månader efter avslutad skolgång och - de offentliga arbetsförmedlingarnas stöd utvidgas med användning av instrument som är anpassade till unga människors behov. KOM(2010) 477

37 EU samarbete inom yrkesutbildning Yrkesutbildningens båda uppgifter: - Uppfylla Europas nuvarande och framtida kvalifikationsbehov. - Mildra ekonomiska krisens sociala följder. Social delaktighet. En vision för yrkesutbildningens framtid skall föreslås. KOM(2010) 296

38 EU samarbete inom yrkesutbildning - Nya insatser för yrkesutbildningen - Grundläggande yrkesutbildning med hög arbetsmarknads- relevans och förbindelseled med högre utbildning. - Lättillgänglig fortbildning för kompetensutveckling och karriärbyten - System med erkännande av läranderesultat, utbildningsbevis, validering, individuella utbildningsvägar. - Mindre gynnade grupper. - Rörlighet över gränser som en integrerad del av utbildningen. KOM(2010) 296

39 EU samarbete inom yrkesutbildning - Inriktning - Flexibla à la carte- koncept för yrk- inriktad fortbildning (arbetsgivare, skolor, finansiellt stöd). - Verkliga möjligheter till övergång yrkesutbildning högre utbildning - Validering, vägledning - Systematisk användning av EQF, ECVET, Europass. - Strategier för rölighet över gränserna. KOM(2010) 296

40