System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Transkript

1 System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare

2 Uppdragets inriktning Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler personer att få sin kompetens validerad Genom: effektivare användning av avsatta resurser tydligare roll- och ansvarsfördelning bättre samverkan ökad överblickbarhet för individen

3 Varför viktigt se över systemen? Europeiska rådets rekommendation: senast 2018 inrätta arrangemang för validering Utredningar pekat på svårigheter att hitta rätt i systemen (bl.a. Statskontoret, ESO) Oklara ansvarsförhållanden risk för suboptimering Hög invandring ökade behov Låg omfattning idag

4 Nyttan av validering samhällsperspektivet Effektivare matchning på arbetsmarknaden högre sysselsättning Bättre användning av kompetens högre produktivitet/tillväxt Lägre utbildningskostnader

5 Tre olika syften med validering 1. Hitta rätt nivå för utbildning (behörighet) validering mot förkunskapskrav/förutsättningar att klara utbildningen 2. Förkorta/anpassa pågående utbildning (tillgodoräknande) validering mot innehåll i aktuell utbildning 3. Underlätta inträde och omställning i arbetslivet validering av kompetens i relation till arbetsmarknadens krav

6 Validering inför och under utbildning Möjligheter finns i utbildningssystemets olika delar men ändå låg omfattning Faktiska möjligheter beror på t.ex.: Regleringens utformning Tillgång till studie- och yrkesvägledning Organisation av utbildning Stöd/riktlinjer för utförarna Uppföljning av resultat/omfattning Ersättningar till individ och utförare

7 Omfattning och inriktning inom VUX Prel. resultat kommunenkät (181 svar): Vanligast inom ramen för nationell kurs (80% av kommunerna), i 22% av kommunerna används orienteringskurs för validering Var femte kommun genomför ingen validering Vård och omsorg dominerar stort. 2 av 3 kommuner anger förkortad studietid Mycket begränsad validering i övrig yrkesutbildning 45 kommuner har validerat med branschmodell enstaka personer, branscher: bygg, el/energi, hantverk, restaurang, industri

8 På vilket sätt har ni använt er av validering? Vård- och omsorg (flera svar möjliga) 8 Antal Procent Validering i form av nivåplacering 29 22% Validering i form av kartläggning 79 59% Validering som har lett till intyg 24 18% Validering som har lett till prövning och dokumentation i form av % betyg Validering som har lett till förkortad studietid % Validering är inte genomförd 6 4% Total % Ej svar 17 Möjliga 151 System för validering (U 2014: G)

9 På vilket sätt har ni använt er av validering? Bygg- och anläggning (flera svar möjliga) Antal Procent 9 Validering i form av nivåplacering 9 9% Validering i form av kartläggning 22 22% Validering som har lett till intyg 2 2% Validering som har lett till prövning och dokumentation i 14 14% form av betyg Validering som har lett till förkortad studietid 25 26% Validering är inte genomförd 64 65% Total % Ej svar 53 Möjliga 151 System för validering (U 2014: G)

10 Omfattning och inriktning inom VUX Prel. resultat kommunenkät (forts): Främst lärare utför valideringarna, men även handledare på arbetsplats och SYV Relativt vanligt (främst i form av nivåplacering och kartläggning) inom sfi, sv/sv2, ma, eng. Var tredje kommun anger förkortad studietid

11 På vilket sätt har ni använt er av validering? Svenska/svenska2 (flera svar möjliga) 11 Antal Procent Validering i form av nivåplacering 62 54% Validering i form av kartläggning 38 33% Validering som har lett till intyg 7 6% Validering som har lett till prövning och dokumentation i form av 40 35% betyg Validering som har lett till förkortad studietid 51 44% Validering är inte genomförd 23 20% Total % Ej svar 36 Möjliga 151 System för validering (U 2014: G)

12 Omfattning och inriktning inom VUX Prel. resultat kommunenkät (forts): 2 av 3 kommuner utfärdar sällan eller aldrig intyg som beskriver kompetensen i de fall valideringen inte resulterar i betyg Efterfrågan på intyg är låg (låg validitet?) arbetsgivare kräver betyg eller branschens yrkesbevis, certifikat och liknande Få kommuner kan uppge antal personer som validerats men omfattningen ganska hög i de kommuner som redovisat statistik!

13 13 Antal personer som validerades 2013/14 Form av validering Antal kommuner som lämnat uppgift Nivåplacering Antal personer Kartläggning Med intyg Med prövning och betyg Har lett till förkortad utbildningstid System för validering (U 2014: G)

14 Omfattning och inriktning inom VUX Prel. resultat kommunenkät (forts): Var fjärde kommun uppger att valideringarna har ökat sedan föregående år, 9% menar att det minskat Utvecklad regional samverkan om validering mellan VUX, branscher/arbetsgivare, AF framstår som den viktigaste förutsättningen för ökad validering

15 15 Förutsättningar för att öka valideringen? Utvecklade förutsättningar avseende Att kommunerna i regionen utvecklar samverkan mellan VUX, branscher/arbetsgiv, AF Att Skolverket tar fram stödmaterial om validering Att kommunen utvecklar sitt eget arbete (t.ex. information, ansvarsfördelning, kompetensutveckling) Att författningarna förtydligas vad gäller möjligheter till validering Mycket viktigt (andel kommuner) 64% 26% 62% 28% 55% 36% 43% 31% Ganska viktigt (andel kommuner) System för validering (U 2014: G)

16 Tack för uppmärksamheten! Kontakt: