Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Transkript

1 Utdrag Protokoll U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell, , att bistå Utbildningsdepartementet med att kartlägga valideringsinsatser och bl.a. föreslå hur valideringssystem som är lättare för individen att överblicka ska utformas. Utredaren ska beakta Europeiska rådets rekommendation om att medlemsstaterna senast 2018 i enlighet med egna behov ska inrätta arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande. Förslagen ska syfta till en effektiv användning av redan avsatta resurser så att fler individer ska kunna få sin reella kompetens validerad. Dagens olika system kan vara svåra att överblicka för individen Inom flera myndigheter och organisationer utvecklas och används olika metoder och system för att validera individers reella kompetenser. Inom universitet och högskolor som staten är huvudman för kan validering av reell kompetens ske såväl inför antagning till en utbildning, dvs. en bedömning av om den sökande uppfyller behörighetskraven, som när en person redan är antagen till en utbildning. I det senare fallet görs en bedömning om studenten kan få tillgodoräkna sig tidigare utbildning samt kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Universitets- och högskolerådet har i uppdrag att bedöma utländska utbildningar på gymnasial nivå och eftergymnasial nivå. I detta arbete samarbetar myndigheten med såväl Myndigheten för yrkeshögskolan som Statens skolverk. Socialstyrelsen har i uppdrag att bedöma kompetenser och färdigheter för reglerade yrken inom hälso- och sjukvård. Arbetsförmedlingen erbjuder insatser för bedömning av individers reella kompetens. Validering och bedömning görs också med hjälp av de Postadress Telefonväxel E-post: u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Drottninggatan

2 2 valideringsmodeller som olika branscher har utvecklat. Bakgrunden är att Sverige har en avreglerad arbetsmarknad vilket innebär att validering av reell kompetens utifrån olika yrkens kompetenskrav ofta sker med stöd av modeller som branscherna själva utvecklar. Arbetsförmedlingen upphandlar valideringsinsatser enligt dessa branschmodeller för arbetssökande om det bedöms arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Inom den kommunala vuxenutbildningen kan elever få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Det är däremot inte närmare reglerat hur validering förhåller sig till prövning för betyg. Även inom vissa andra verksamheter finns en otydlighet när det gäller validering. Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Myndigheten ansvarar även för webbportalen valideringsinfo.se där viss information om validering finns samlad. Sammantaget pågår olika insatser på valideringsområdet men det är oklart hur väl ansvariga myndigheter har samordnat sitt arbete. En rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Fi 2007:03) Sysselsättning för invandrare en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration (rapport 2011:5) visar att informationen om möjligheter till validering är svåröverskådlig och fragmenterad vilket sannolikt minskar möjligheterna att tillvarata individens reella kompetens. För nyanlända invandrare kan det bl.a. vara ett hinder om information om validering endast finns tillgänglig på svenska. EU:s rekommendation om validering Inom EU ses validering som ett centralt verktyg för att stärka människors möjligheter till ett livslångt lärande, förbättra anställningsbarheten och öka rörligheten på arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete beslutade Europeiska rådet i december 2012 en rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01). Sverige står bakom rekommendationen som förväntas vara genomförd senast I rekommendationen har rådet slagit fast principer som medlemsstaterna ska tillämpa när så är lämpligt. Medlemsstaterna får prioritera områden i enlighet med sina egna behov. De principer som anges är bl.a. att information och vägledning avseende nyttan med och möjligheten till validering ska vara tillgängliga för individer och organisationer, validering ska riktas till arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet eftersom validering kan öka deras deltagande i livslångt lärande och tillträde till arbetsmarknaden,

3 arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet ska inom skälig tid, helst sex månader, få sina kunskaper, kompetenser och färdigheter granskade, den personal som arbetar med valideringsprocessen i alla relevanta sektorer ska få möjlighet att utveckla sin yrkeskompetens, alla relevanta intressenters deltagande i utveckling och genomförande av de principer som avses i rekommendationen ska främjas, däribland arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och nationella organ som befattar sig med yrkeskvalifikationer, det finns tydliga åtgärder för kvalitetssäkring som följer befintliga kvalitetssäkringsramar och stödjer pålitliga, giltiga och trovärdiga bedömningsmetoder och bedömningsverktyg, utbildningsanordnare bör underlätta inträde till formell utbildning på grundval av läranderesultat som förvärvats i ickeformella och informella miljöer, och validering ska kopplas till den nationella referensramen för kvalifikationer. 3 Uppdraget Utredaren ska lämna förslag som syftar till en effektiv användning av redan avsatta resurser så att fler individer, såväl inrikes som utrikes födda, ska kunna få sin reella kompetens validerad. Det handlar bl.a. om att tydliggöra utbildningssektorns och arbetsmarknadssektorns roll- och ansvarsfördelning och hur sektorerna kan samverka för att skapa en valideringsväg för den enskilde, såväl inrikes som utrikes födda, och göra valideringsinsatserna mer överblickbara. Utredaren ska beakta statliga universitets och högskolors självbestämmande och det eventuella behovet av särskilda lösningar med anledning av deras decentraliserade verksamhet. Utredaren ska även beakta respektive myndighets befintliga uppdrag. Utredaren ska beakta Europeiska rådets rekommendation om att medlemsstaterna senast 2018 i enlighet med egna behov ska inrätta arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande. I uppdraget ingår att kartlägga vilka valideringinsatser som finns inom arbetsmarknadsoch utbildningssektorn och de valideringsinsatser som görs inom ramen för de regionala kompetensplattformarna, kartlägga hur andra medlemsländer i EU arbetar med validering, föreslå hur valideringssystem som är lättare att överblicka för individen ska utformas samt hur nationell samordning och styrning ska organiseras för att öka effektiviteten, rättssäkerheten, kvaliteten och legitimiteten i valideringsverksamheten, särskilt analysera den samordnande roll som Myndigheten för yrkeshögskolan har,

4 4 föreslå hur samlad och korrekt information om validering ska organiseras på nationell nivå för att fungera som en ingång till validering och hur denna information ska kunna göras tillgänglig på olika språk, belysa vilka möjligheter en individ som tar del av insatser inom exempelvis omställningsavtalens ram har att få sina kunskaper validerade med stöd av branschmodeller, analysera behovet av en ökad kvalitetssäkring av validering och vid behov föreslå hur en sådan kvalitetssäkring skulle kunna utformas, sammanställa och vid behov föreslå hur begrepp som har anknytning till validering kan förtydligas, undersöka i vilken utsträckning elevers kunskaper och kompetenser valideras i den kommunala vuxenutbildningen och lämna förslag i syfte att göra processen mer effektiv så att antalet valideringar kan öka, analysera nyttan av valideringsinsatser i förhållande till kostnaderna och hur valideringsinsatser kan följas upp, analysera valideringens roll utifrån ett jämställdhetsperspektiv, dvs. vilken påverkan validering har för kvinnor och män och deras möjligheter på arbetsmarknaden och vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar. De förslag utredaren lämnar ska rymmas inom ramen för de resurser som redan idag är avsatta för validering. I uppdraget ingår att göra en konsekvensutredning när det gäller förslag som lämnas. Närmare om uppdraget En arbetsgrupp med företrädare för Socialdepartementet, Finansdepartementet, Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet ska biträda utredaren. Arbetet ska bedrivas i nära kontakt med Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Universitets- och högskolerådet, universitet och högskolor, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter samt med Sveriges Kommuner och Landsting. Inom ramen för uppdraget ska utredaren även ha dialog med relevanta branschorganisationer, omställningsorganisationer och arbetsmarknadens parter. Uppdraget ska redovisas senast den 19 december Kostnaderna för uppdraget ska belasta utgiftsområde 1 anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m., anslagspost 1. Beslutet har fattats av Jämställdhets- och biträdande utbildningsministern, statsrådet Arnholm.

5 5 Utdraget stämmer med originalet Utdrag till Elin Landell Statsrådsberedningen/Gransk Finansdepartementet/Ba Regeringskansliets förvaltningsavdelning/ Ekonomi och lön