Validering för kompetens?

Transkript

1 Validering för kompetens? Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut

2 Projektet Kompetens för tillväxt

3 Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet Syfte Utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens, ur ett företagsperspektiv Mål: Förbättrad kompetensförsörjning Förbättrad matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet

4 Q 1. Kompetensförsörjningsproblemen? 2. Valideringens möjligheter? 3. Validering och yrkeskvalifikationer? 4. Varför så lite verkstad? 5. Vad behöver göras?

5 Betydande kompetensbrist Viktigast tillväxthindret Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv m.fl. ger samma bild Drygt hälften av företagen uppger att det har varit svårt att rekrytera medarbetare Vart femte rekryteringsförsök misslyckas Särskilt yrkeskunskaper saknas Matchningen fungerar inte, fel- och överutbildningen ökar

6

7 Källa: Le Grand, Szulkin, Tibajev & Tåhlin 2013

8 Den tredje delen av Sveriges nya jobbagenda är satsningar på matchning och kompetens människor är arbetslösa i Sverige. Samtidigt finns över lediga jobb. Det är ett stort slöseri. Nu inleds arbetet för att förbättra matchningen och ta tillvara all kompetens. Ingen människas vilja att utbilda sig, förbättra sin kompetens eller gå framåt i karriären ska förslösas. * Alla vuxna som kommer till Sverige ska få arbeta och göra rätt för sig [ ] En valideringssatsning görs för att snabbare identifiera människors kompetens. Stefan Löfven, Regeringsförklaringen 15 september, 2015

9 Valideringens möjligheter (Validering med mervärde Ds 2016:24) att hitta rätt nivå för utbildning och få den reella kompetensen bedömd för behörighet, att förkorta eller anpassa en pågående utbildning eller underlätta inträde eller omställning i arbetslivet (s. 44) ett verktyg för försörjning av kompetent arbetskraft, dels för att identifiera kompetensutvecklingsbehov och säkra kompetensen hos redan anställda, dels för att möjliggöra ett breddat rekryteringsunderlag. (s. 45) bidra till att identifiera behov av kompletterande utbildningsinsatser så att kompetensen (hos nyanlända) ska motsvara kraven för svenska yrken. (s. 45)

10 Valideringens möjligheter (Ds 2016:24) Validering ökar möjligheterna att matcha arbetssökande mot branschens eller yrkets kompetenskrav (s. 46) validering ska vara ett fungerande verktyg för effektiv matchning och vara användbar för flera intressenter arbetssökande, arbetsgivare, anställda, arbetsförmedlare och utbildningsanordnare. (s. 47) De potentiella samhällsekonomiska vinsterna bedöms vara stora vid väl fungerande system för validering. (s. 53)

11 Definition (Ds 2016:24/EU) Validering = en process som innebär strukturerad värdering, bedömning och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oavsett hur den förvärvats Inkluderar icke-formellt och informellt lärande Förutsätter väldefinierade yrkeskvalifikationer

12 Utgångspunkt i SeQF-skalan Mäter resultat av lärande, oberoende av hur kunskapen inhämtats Åtta-gradig skala utvecklad inom EU Tre former av läranderesultat: Kunskap Färdighet Kompetens (Förmåga) Således även generiska/generella praktiska kompetenser MYH ansvarig

13

14 Källa: Karlson och Ronquist 2016

15 Varför så lite verkstad?

16 Orsaker till svårigheterna? 1. Valideringsmodeller ännu outvecklade 2. Bristande branschförankring 3. Dyrt och oklart vem som ska betala 4. Oklart i vems intresse validering sker 5. Kan försämra kompetensförsörjning och utestänga arbetssökande 6. Snabbt förändrade yrkesroller och kompetenskrav 7. Löser inte matchningsproblemen viktiga kompetenser kan inte valideras (väl?)

17 Branschernas syn på validering Kartlägga yrkesfärdigheter. Formell kompetens inte viktigast, anställs för att utföra arbetsuppgifter Kontrollera yrkesfärdigheter som gymnasieskolan tillhandahåller och kan påverka Skolverkets kursplaner och skolors tolkning av dessa Forma egna branschutbildningar Förbättra branschens kompetensförsörjning Men: Ibland kontraproduktivt (branschprovet underkänner många & skapar kompetensbrist) Kritiska till toppstyrning och bristande lyhördhet Branscherna har kommit väldigt olika långt när det gäller utveckling av egna branschmodeller I de flesta fall svårt att få volym på valideringen Källa: Panican 2016

18 Exemplet Äntligen jobb YKB, valideringen Fungerar dåligt Oklart syfte, används godtyckligt, oklara kriterier, oklart när Inga egentliga fördelar för företagen Referenser och rekommendationsbrev viktigare för praktikanterna

19 Stark yrkesdynamik Årligen omsätts ungefär 20 procent av jobben i svensk ekonomi (TCO 2003) Nya jobb främst i små och medelstora företag inom tjänstesektorn (ESO 2013) 2,5 miljoner jobb (53 % av dagens anställda) påverkas av digitaliseringen inom kommande två decennier (Stiftelsen för strategisk forskning 2014)

20 Yrkeskvalifikationer Validerbara? Validerbara? Källa: European Union 2009

21 Kompetenskrav snabbväxare Företagsstorlek Samma tjänst Specifik utbildning Branscherfarenhet Passar in i företaget Under 10 3,28 2,35 3,5 4,74 10 till 30 3,32 3,14 3,3 4, ,58 3,13 3,65 4, ,48 3,25 3,6 4,86 Källa: Wennberg, Lindberg, Fergin 2013

22 Kompetenskrav - snabbväxare Bransch Samma tjänst Specifik utbildning Branscherfarenhet Passar in i företaget Byggverksamhet 4,0 3,24 3,91 4,94 Tillverkning 3,29 3,05 3,38 4,55 Handel 3,5 2,73 3,28 4,71 Verksamhet inom jur., ek, vetenskap, teknik. 3,36 3,14 3,41 4,82 Källa: Wennberg, Lindberg, Fergin 2013

23 Yrkeskompetens Valideringsbar yrkeskompetens

24 Vad behöver göras? 1. Överge övertron på validering och inse att detta tar tid 2. Ge inte upp försöken att validera generiska och generella praktiska kompetenser, och inkludera icke-formellt och informellt lärande! 3. Se till att yrkeskvalifikationer och valideringsmodeller är branschförankrade och bottom-up. 4. Fixa finansieringen av dessa system! 5. Utveckla centrala initiativ som kan stötta och integreras med dessa branschmodeller stort behov av gemensamma metoder, kriterier och terminologi