Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Transkript

1 1(5) Beredningsdatum Utbildningsdepartementet Kristina Lovén Seldén Postnr Ort Land Validering med mervärde (Ds 2016:24) TCO har från Utbildningsdepartementet erhållit ovanstående promemoria. TCOs övergripande synpunkter I promemorian föreslås ett antal förändringar och förtydliganden med bäring på det svenska systemet för validering. Ett övergripande syfte är att stärka individens tillgång till validering och åstadkomma mer effektiva valideringsprocesser. Överlag delar TCO bilden som tecknas i promemorian av dagens system för validering som varandes för decentraliserat och svårt att överblicka. TCO ser det som mycket angeläget att få till stånd mer sammanhängande strukturer för validering och välkomnar därför de föreslagna ändringarna och förtydligandena i berörda myndigheters uppdrag att främja, samordna, följa upp och redovisa valideringsarbetet. Genom att klargöra definitionen av validering och förtydliga ansvaret inom respektive myndighets verksamhetsfält ges förutsättningar för bättre fungerande system för validering inom både utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Samtidigt fordrar ett utökat ansvar också mer omfattande stöd till de aktörer som är involverade i det praktiska arbetet med validering på olika nivåer för att säkra hög kvalitet i genomförandet. Det kräver system för samverkan, inte minst mellan kommuner. En tydlig referenspunkt i promemorian är den nuvarande Valideringsdelegationens arbete för att driva på en samordnad utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv. TCO ser fram emot att ta del av kommande betänkanden från delegationen med fokus på högskolans område, och vill i det sammanhanget framhålla att arbetet med bedömning av reell kompetens inom högskolan behöver prioriteras vid landets lärosäten. Det förutsätter i sin tur en rimlig resurstilldelning till lärosätena för användning och utveckling av validering. Det är bra att Universitets- och högskolerådet får i uppdrag att ge stöd till universitet och högskolor i fråga om validering men den ekonomiska aspekten måste härvidlag också beaktas. TCO Stockholm Org nr: Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan Stockholm Tel: info@tco.se TCO ref nr: Ange nummer C:\Users\krmat\AppData\Local\Microsoft\Windows\INetCache\Content.Outlook\PW0TI0AQ\Yttrande Validering med mervärde Ds rev.docx

2 2(5) Vad betyder validering? Som konstateras i promemorian handlar validering om att synliggöra, värdera, dokumentera och ge erkännande och värde åt människors tidigare lärande och kunskaper, oberoende av hur de har förvärvats. Samtidigt råder oklarhet om vad dessa olika processer egentligen inbegriper vilket riskerar att skapa osäkerhet och bristande likvärdighet vid utformningen av valideringsinsatser. För att råda bot på begreppsförvirringen föreslås att definitionen som återfinns i Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande bör vara utgångspunkt för det svenska valideringsarbetet. Det innebär att skollagens nuvarande definition av valideringsbegreppet ändras för att bättre stämma överens med rådets rekommendation samt att kriterierna och riktlinjerna för validering som tagits fram av Myndigheten för yrkeshögskolan revideras. TCO ser överlag positivt på förslaget att definiera valideringsbegreppet mer omsorgsfullt och instämmer i att en mer stringent begreppsapparat gör det lättare för berörda aktörer att bilda sig en gemensam uppfattning om vad validering innebär, vilket är viktigt för att systemet som helhet ska vinna legitimitet. Med tanke på att Sverige har tillstyrkt Europeiska unionens rekommendation om validering förefaller det också rimligt att revidera den nuvarande definitionen i skollagen i enlighet med denna rekommendation. Samtidigt är det enligt TCO angeläget att validering av kunskaper utgår från vad som faktiskt krävs för att få arbete inom ett yrke. Då får kopplingen till arbetsmarknaden inte vara för svag. Formalisering är bra men får inte leda till att valideringen blir alltför teoretisk. Vidare är det viktigt att valideringen är utformad så att den mäter yrkeskunskaper och exempelvis inte kunskaper i svenska språket om dessa inte är ett absolut krav för att få jobb på svensk arbetsmarknad. Omfattning av och inriktning på validering Det framgår av promemorian att tillgången till validering ser mycket olika ut mellan regioner, kommuner, yrkeskategorier och kvalifikationsnivåer. Samtidigt är det väl känt att värdet av validering varierar med individens kompetens- och kvalifikationsnivå. För att validering ska fungera som en ändamålsenlig insats bör individen helst ha en hög kompetens eller yrkesskicklighet. Omvänt gäller att en validering inte ger särdeles mycket mervärde för individer med begränsad reell kompetens inom ett visst område. Inom ramen för Arbetsförmedlingen är det främst långtidsarbetslösa som kommer i fråga för valideringsinsatser medan antalet personer i omställning som får sin kompetens validerad är betydligt färre.

3 3(5) Avseende denna ordning slås i promemorian fast att prioriteringen av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden riskerar att leda till att arbetssökande med bäst förutsättningar för validering inte erbjuds insatsen (s. 57). TCO instämmer i att det är problematiskt att tillgången till validering är begränsad för personer som har visat sig ha störst nytta av valideringsinsatser. För att öka tillgängligheten krävs långsiktiga och generella strukturer för validering vilket också förordas i promemorian. Vidare måste kunskapen om validering öka hos berörda aktörer. Ett led i det arbetet är att personer som arbetar med valideringsfrågor får tillgång till kvalificerad vägledning, kompetensutveckling och stöd. Mot bakgrund av att validering primärt är av värde för personer med hög kompetens och/eller erfarenhet kan också diskuteras vad det kommer att innebära för effektiviteten i det svenska valideringssystemet att rådets rekommendation säger att validering framförallt bör prioriteras för personer med kortare formell utbildning. TCO vill här betona valideringens olika syften och dess betydelse för etablering såväl som livslångt lärande och omställning för redan yrkesverksamma. Även inom vuxenutbildningen behöver tillgången till validering öka varför TCO välkomnar förslaget att ändra i skollagen så att huvudmannen för vuxenutbildning är skyldig att erbjuda elever att få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Utgångspunkten måste vara att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd inom utbildning och/eller arbetsliv erbjuds denna möjlighet. Samtidigt måste beaktas att förutsättningarna att tillhandahålla validering varierar mellan kommuner varför system för samverkan kommer att behövas. TCO delar bedömningen att en mer effektiv valideringsprocess för legitimationsyrken inom hälso- och sjukvård är nödvändig, inte minst i ljuset av den bristsituation som råder på området. Därtill finns ett behov av att belysa situationen för personer med utländska kvalifikationer inom undervisningsyrken. Ansvar för validering Ett väl fungerande system för validering är till gagn för såväl samhället i stort som enskilda individer. Rätt använt kan validering fungera som ett verktyg för både kompetensförsörjning och kompetensutveckling med stora samhällsekonomiska vinster som följd. TCO har i flera sammanhang och sedan lång tid tillbaka

4 4(5) framhållit att validering av vuxnas erfarenheter och utbildning behöver utvecklas och ser därför positivt på förslagen som identifierar validering som en naturlig del i den ordinarie verksamheten inom utbildnings- och arbetsmarknadssektorn. Vidare anser TCO det mycket angeläget att få till stånd mer sammanhängande strukturer för validering och välkomnar därför särskilt de föreslagna ändringarna och förtydligandena i berörda myndigheters uppdrag att främja och samordna valideringsarbetet samt tillhandahålla relevant information via webbplats. Genom att ansvaret för validering formaliseras och förtydligas inom respektive myndighets verksamhetsområde ges förutsättningar för bättre fungerande system för validering. Samtidigt fordrar ett utökat ansvar också mer omfattande stöd till de aktörer som är involverade i det praktiska arbetet med validering på olika nivåer för att säkra hög kvalitet i genomförandet. Utan ett uttryckligt ansvar för validering angivet i myndighets uppdrag är det också svårt att föreställa sig att berörda myndigheter kommer att ta itu med frågan på allvar. En viktig del i utformandet av ett nationellt valideringssystem är att berörda myndigheter även följer upp validering av reell kompetens. I nuläget saknas tillförlitlig statistik över antalet personer som får sin kompetens validerad vilket är problematiskt av flera skäl. För att underlätta uppföljning och utvärdering välkomnar TCO förslaget att myndigheterna får i uppdrag att redovisa omfattningen av validering inom sina respektive verksamhetsområden. TCO instämmer i att utvecklingsbehovet är stort, inte minst inom högskolans område, och ser det som mycket angeläget med mer uttömmande statistiska underlag över insatser på valideringsområdet för att bland annat kunna bedöma effektivitet och resultat. Diskussionen om ansvarsfördelning pekar även mot omställningsorganisationernas viktiga arbete vid neddragningar och behovet av att vidareutveckla omställningsstödet. Som omställningsorganisationerna själva framhåller (bilaga 2) vore det önskvärt om deras insatser i högre grad kunde samordnas med Arbetsförmedlingens insatser för att hjälpa personer som befinner sig i en omställningsprocess. Snabbspår för nyanlända I promemorian adresseras även frågan om snabbspår för nyanlända. Flera av TCO:s förbund deltar i arbetet med snabbspåren för nyanlända i bristyrken. TCO bedömer att snabbspåren kommer att

5 5(5) vara ett viktigt bidrag såväl till Sveriges kompetensförsörjning som till en snabbare integration. Ökade resurser till SFI, yrkesutbildning och validering är nödvändigt. Men det krävs också andra förändringar i utbildningsutbud, behörighetskrav, studievägledning och regler för studiefinansiering för att förbättra nyanländas möjligheter till utbildning. Fler snabbspår för nyanlända behöver inrättas och existerande snabbspår prioriteras i Arbetsförmedlingens arbete. En studie som TCO låtit genomföra med titeln Rätt jobb istället för ett jobb pekar mot att en förutsättning för att ta tillvara kompetens hos nyanlända akademiker är att insatserna redan från början inriktas i linje med personens utbildning och erfarenhet. Att ha ett okvalificerat arbete ökar inte chanserna för det. För att bättre tillvarata kompetensen hos nyanlända kommer det att krävas en sammanhängande politik i stället för enskilda åtgärder som riskerar effektiviteten av andra insatser. Från politiskt håll är det nödvändigt att i varje läge analysera vilka effekter olika förslag på området kan få på arbetsmarknaden. För att påskynda inträdet på den svenska arbetsmarknaden har TCO tidigare föreslagit att såväl SFI som Arbetsförmedlingens insatser ska inledas tidigare än idag. Redan innan uppehållstillstånd beviljats är det angeläget att kunna kartlägga kompetens hos nyanlända samt tillhandahålla vägledning, översättningar av examina och information om myndigheter som bedömer utländsk kompetens och valideringsprocesser. Eva Nordmark Ordförande Kristina Lovén Seldén Utredare