Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Regionala utvecklingsnämnden Anders Axelsson Analytiker YTTRANDE Datum Dnr (15) Utbildningsdepartementet Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Remiss. Validering med mervärde (DS 2016:24 Diarienummer: U2016/03105/GV har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit ovanstående promemoria. Utredningen i korthet Denna promemoria har utarbetats inom Utbildningsdepartementet. Promemorian baseras i huvudsak på den utredning som departementsrådet Elin Landell den 8 april 2014 genomfört på regeringskansliets uppdrag med syfte att utreda överblickbara system för validering (U2014/3014/SAM) Validering handlar om att synliggöra, värdera, dokumentera och ge erkännande åt människors tidigare lärande och kunskaper. Inom både EU och OECD lyfts validering fram som ett viktigt verktyg för social sammanhållning, tillväxt och kompetensförsörjning. Validering är viktigt för att främja det livslånga lärandet, för ökad anställningsbarhet och för ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Validering kan också ge behörighet till utbildning, korta ner utbildningstider och främja en snabbare arbetsmarknadsetablering. Europeiska unionens råd antog den 20 december 2012 en rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01). Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna inrättat arrangemang för validering senast Sverige har röstat för rekommendationen. C:\pactdok\Regionala utvecklingsnämnden\ \remiss. Validering med mervärde\ RUN_Yttrande_Validering med mervärde.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (15) Promemorian gör bedömningen att Europeiska unionens råds definition bör vara utgångspunkt för det svenska valideringsarbetet. Validering är ett begrepp som har kommit att beteckna många olika insatser. Flera tidigare utredningar har konstaterat att det råder förvirring kring begreppet. Promemorian syftar till att ge en tydligare definition av begreppet validering. Promemorian redovisar ett antal förslag som ska tydliggöra ansvaret för validering som syftar till skapa bättre möjligheter för en nationell struktur för validering och som kan ge ökad tillgänglighet för den enskilde. En viktig utgångspunkt för promemorian är att en effektiv struktur för validering förutsätter att valideringens resultat har legitimitet inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter. Promemorian är kritisk till att validering i dagsläget sker i form av tillfälliga insatser med olika definitioner för olika målgrupper. Promemorian föreslår att ansvaret för validering istället ska byggas upp inom ramen för reguljär utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska strukturer. Promemorian menar att valideringsbegreppet så som det definieras i skollagens gällande skrivningar behöver förtydligas. Enligt gällande skrivningar i Skollagen definieras validering som: Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Promemorian föreslår att validering istället ska definieras som: en process som består av en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetenser som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering ska anses ha skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade. Promemorian föreslår att intyg och betyg bör vara den enda dokumentationen som utfärdas kopplat till en validering. Promemorian föreslår att skillnaden mellan validering och prövning bör klargöras i skollagen. Promorian föreslår att den definition som här föreslås skall gälla i varje valideringsinsats eller -process oavsett vilken anordnare, institution, organ eller myndighet som utför och dokumenterar resultatet av en validering. Promemorian föreslå att skollagen bör ändras så att huvudmannen för vuxenutbildningen ska vara skyldig att erbjuda en elev validering. Promemorian föreslår att behörighetskraven i förordningen om yrkeshögskolan bör förtydligas när det gäller sökande som är behöriga att söka utbildningar baserat på reell kompetens. Bestämmelsen om att högst 20

3 Datum (15) procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sökande som är behöriga genom reell kompetens bör tas bort. Vidare bör utbildningsanordnarnas skyldighet att pröva reell kompetens för tillgodoräknande inom en utbildning förtydligas. Promemorian lyfter fram att det finns behov av ett utökat metodstöd, kompetensutveckling och utveckling av standarder till de aktörer som utför validering. Ansvaret för detta ska förtydligas för berörda myndigheter som också bör få uppdra att främja och samordna utvecklingen och användningen av validering inom sina respektive verksamhets- och ansvarsområden. Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen bör också få ett uppdrag att samverka med berörda myndigheter i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem. Berörda myndigheter bör också ges tydliga uppdrag att följa upp omfattningen av validering inom sina respektive verksamhets- och ansvarsområden. Promemorian redovisar översiktligt valideringsarbetet inom högskolesektorn och konstaterar att ett antal uppdrag är lagda av regeringen och resultatet av dessa bör inväntas. Promemorian har också haft i uppdrag att särskilt se över valideringsprocesserna inom hälso- och sjukvårdsyrken. Promemorian konstaterar att regeringen har avsatt extra resurser för valideringsprocessen för hälso- och sjukvårdsyrken i budgetpropositionen för Resultatet av dessa satsningar bör avvaktas innan ytterligare förändringar genomförs. s synpunkter i korthet ställer sig positiv till promemorians ansats att tydliggöra både begreppet och ansvaret gällande validering. instämmer i uppfattningen att det råder en begreppsförvirring som gör det svårt att bedöma värdet och effektiviteten i valideringsinsatserna. delar promemorians uppfattning att det är viktigt att valideringsprocesserna har ett erkännande och legitimitet på arbetsmarknaden och inom utbildningssystemet samt att det behövs fastställda kriterier att utföra valideringen mot. Detta gäller inte minst inom sjukvården där är arbetsgivare. Vår utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Skåne 2025 visar på risk för ökad brist på läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. har mot den bakgrunden tagit initiativ till särskilda satsningar för att korta vägen in för sjukvårdsutbildade från tredjeland och erbjuder både

4 Datum (15) svenskundervisning och auskultationsplatser inom hälso- och sjukvården. Men arbetet försvåras genom långa handläggningstider hos både Migrationsverket och Socialstyrelsen. Även legitimationsprocessen behöver förenklas, något regeringen har aviserat ska ske. Detta är förutsättningar för att ska kunna ta ett större ansvar som arbetsgivare. saknar i promemorian en diskussion om den regionala potentialen i valideringsarbetet. 38 procent av de asylsökande finns enligt Migrationsverket i de tre storstadsregionerna. Efter beslut om uppehållstillstånd bosätter sig många i storstadsregionerna vilket ökar behovet av valideringsinsatser som en insats för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden eller komma vidare till utbildning. Inom uppdraget att etablera regionala kompetensplattformar är frågan om validering prioriterat. är av uppfattningen att det finns behov av att ge de regionala aktörerna tydligare ansvar för samordning och utveckling av valideringsarbetet. ser positivt på förslaget om ökad tydlighet kring olika myndigheters ansvar och dessa myndigheters gemensamma ansvar för att det skapas ett nationellt sammanhängande valideringssystem, i syfte att främja och samordna tillämpning och utveckling av validering inom respektive myndighetsområde. ser samtidigt att samverkan och utveckling troligen kräver samordning, det vill säga en myndighet eller instans med särskilt ansvar att hålla samman och utveckla det nationella valideringssystemet. ser samtidigt en risk i att den nya definitionen av validering som föreslås är mycket snäv och kommer att var mycket svår att tillämpa för en del målgrupper som t.ex. nyanlända, något som bland annat framkommit i Arbetsförmedlingens uppföljning av validering enligt branschmodeller. ser en risk i att promemorians förslag på definition och nationellt ramverk för validering blir statiskt när det i istället finns behov av ett långsiktigt utvecklingsarbete kring validering. Det finns behov av att både utveckla befintliga valideringsmodeller så att de bättre fångar och synliggör individers reella yrkeskompetens och att utveckla valideringsinslaget för nya yrkes- och kompetensområden. Promemorian gör bedömningen att Europeiska unionens råds definition från 2012 bör vara utgångspunkt för det svenska valideringsarbetet. Region Skåne konstaterar dock att definitionen av validering är betydligt bredare, omfattar fler målgrupper och pläderar för ett mer utforskande och framåtsyftande perspektiv än vad promemorians definition gör. Detta framgår även av Cedefops European guidlines for validation non-formal and informal learning, ser att dessa skillnader i definition kan få stora konsekvenser inför kommande EU-program. Hur stora dessa konsekvenser blir vad gäller möjligheten att använda

5 Datum (15) strukturfonderna för valideringsinsatser och transnationella samarbeten inom området bör utredas ytterligare. är tveksam till promorians konsekvensbeskrivning vad gäller eventuella kostnader för kommunerna om promemorians förslag om att det blir en kommunal skyldighet att erbjuda validering verkställs. Promemorian bedömer att kostnadsbesparingarna för kommunerna, som kommer av en mer kostnadseffektiv utbildning bedöms överstiga eventuella kostnader förknippade med det nya åliggandet. De kostnadsberäkningar som redovisas i promemorian beaktar inte på något underbyggt sätt vilka konsekvenserna blir för kommunerna om volymerna av elever som har rätt till validering ökar, vilka tidsmässiga och organisatoriska kostnader som kan komma med det nya åliggandet. anser att dessa konsekvenser behöver utredas ytterligare. Relaterat till frågan om ekonomiska konsekvenser för kommunerna ser också behov av förslag som främjar etablerandet en effektiv regional struktur för valideringsarbetet. En förutsättning för ett utökat kommunalt ansvar för validering, som är kostnadseffektivt och kvalitetssäkrat är, enligt, att regionala stödstrukturer för validering etableras. Ska valideringsarbetet på kommunal nivå bli effektivt bör man främja samverkan och samfinansiering av valideringsinsatserna på regional nivå. Detta är nödvändigt inte minst för små kommuner. Regionala stödplattformar behövs för att främja samverkan och utvecklingsarbete mellan kommunerna samt mellan kommunal vuxenutbildning, Arbetsförmedlingen, branschorganisationer högre utbilding samt med aktörer inom folkbildning, kommunala arbetsmarknadsenheter med flera områden. Då kan en effektiv valideringsstruktur skapas som erbjuder den enskilde ett större utbud av utbildningar och yrken att valideras mot samt möjlighet till metodstöd, kompetensutveckling och utvecklandet av standarder som promemorian efterlyser. saknar en mer utvecklad diskussion högskolesektorns betydelse för valideringsarbetet, inte minst relaterat till utrikesfödda akademiker. menar at regeringen bör överväga att ge universitet och högskolor ett utökat uppdrag att bedriva kompletterande utbildning av utrikesfödda akademiker. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och lärosätena bör främjas så att Arbetsförmedlingen i ökad grad kan upphandla kompletterande uppdragsutbildningar för nyanlända akademiker i etableringsuppdraget i anslutning till yrkeskompetensbedömningar och längre praktikperioder (insatser som som inte ingår i promemorians definition av validering). Vidare bör lärosätena ges möjlighet att bistå Arbetsförmedlingen tidigt i kartläggningsprocessen för att mer effektivt matcha individen mot lämplig utbildningsinsats. Ett sådant arbete bör också rymmas inom regionala stöd- och utvecklingsplattformar.

6 Datum (15) I promemorian konstateras att i Sverige saknas det tillgång till bra statistik över antalet personer som får sin kompetens validerad, främst inom utbildningssystemet, men även inom arbetsmarknadsområdet är statistiken ofullständig. Detta är något som försvårar arbetet med uppföljning, utveckling och kvalitetssäkring. ser behov av att en nationell statistik för validering utvecklas inom respektive myndighetsområde. Men för att detta ska bli relevant krävs först att valideringsprocessens olika delar tydliggörs. En särskild tjänstemannagrupp inom har utarbetat remissvaret. Tjänstemannagruppen har under arbetet inhämtat synpunkter från andra regioner, Kommunförbundet i Skåne samt Arbetsförmedlingen i Skåne. Nedan lämnas utförligare synpunkter på huvudförslagen som presenteras i promemorian. Remissvaret följer promemorians indexering för förslagen. Promemorians förslag Redovisning av förslagen 5.1 En gemensam uppfattning om vad valideringsbegreppet står för Bedömning: Det svenska valideringsarbetet bör utgå från den definition av begreppet validering som finns i Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. De kriterier och riktlinjer för validering som tagits fram av Myndigheten för yrkeshögskolan bör revideras. s synpunkter på förslaget Europeiska unionens råd antog den 20 december 2012 en rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01). Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna inrättat en nationell struktur för validering senast Sverige har röstat för rekommendationen. Promemorian gör bedömningen att Europeiska unionens råds definition bör vara utgångspunkt för det svenska valideringsarbetet. konstaterar att promemorians förslag till definition av validering ryms inom ramen för Europeiska unionens råds rekommendation men att promemorians förslag samtidigt är väsentligt snävare och därmed avviker från Europeiska unionens råds rekommendation på flera sätt. Europeiska unionens råd betonar att validering av icke-formellt och informellt lärande är ett viktigt verktyg både för att främja sysselsättning och rörlighet på arbetsmarknaden och för att öka motivationen för livslångtlärande, i synnerhet för socioekonomiskt missgynnade grupper och/eller lågkvalificerade grupper.

7 Datum (15) I promemorian betonas istället uttryckligen att validering endast är relevant i de fall då individen står relativt nära arbetsmarknaden: Detta innebär att individen bör ha en relativt hög kunskaps- och kompetensnivå inom det område som valideringen avser (s. 50). Europeiska unionens råd beskriver de fyra delarna i valideringsprocessen: Identifiering, dokumentation, bedömning och certifiering. Man skriver att det bör stå individen fritt att välja endast delar av dessa moment eller genomgå alla fyra stegen beroende på individens situation. I promemorian föreslås istället att valideringsprocessen i Sverige ska formaliseras i fyra steg: Strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation. Och vidare att: En validering ska anses ha skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade (s. 11). bedömer att dessa skillnader i definition mellan Europeiska rådets rekommendationer (2012), som Sverige röstat för, och Cdefops European guidelines for validation non-formal and informal learning (2015), å ena sidan, och promemorians förslag på svensk definition av validering, å andra sidan, kan få konsekvenser inför kommande EUprogram. Hur stora dessa konsekvenser blir vad gäller möjligheten att använda strukturfonderna för valideringsinsatser och transnationella samarbeten inom området bör utredas ytterligare. När det gäller validering mot arbetsmarknaden lyfter promemorian fram de befintliga branschmodeller som etablerats under senare år som en viktig utgångspunkt för förslaget till ny definition av validering. Det finns idag cirka 25 yrkesspecifika modeller, vilka tillsammans täcker cirka 140 yrkesområden. Validering enligt dessa branschmodeller ökar möjligheterna att matcha arbetssökande mot branschens eller yrkets kompetenskrav och minskar därmed osäkerheten i rekryteringsprocessen för arbetsgivarna. Validering enligt branschmodellerna fungerar även som stöd i företagens kompetensutveckling av befintlig personal och kan vara en viktig insats för personer i en omställningssituation om t.ex ett företag tvingas varsla eller står inför ett konkurshot. Enligt promemorian innebär validering enligt branschmodell i princip en fördjupad kompetenskartläggning samt en kompetensbedömning för intyg respektive för yrkesbevis, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller en behörighet. En branschvalidering tar vanligen en till tre dagar (s.47) delar promemorians syn på att det är viktigt att de valideringsmodeller som används har en tydlig förankring och legitimitet hos arbetsmarknadens parter. Men det finns en risk att promemorians

8 Datum (15) förslag innebär att validering mot arbetsmarknaden endast kommer utgå från vedertagen kompetensstandard (s.10) i befintliga branschmodeller. menar att valideringen måste ses som en dynamisk process där valideringsmodellerna kan utvecklas över tid tillsammans med arbetsmarknadens parter för att synliggöra olika målgruppers kompetenser. Det framgår till exempel från Arbetsförmedlingens utvärdering av validering av nyanlända genom befintliga branschmodeller inte fungerat tillräckligt bra (Arbetsförmedlingens återrapportering 2014: Uppdrag till Arbetsförmedlingen att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens, 2015). Arbetsförmedlingen konstaterar i sin utvärdering att tillämpandet befintliga branschmodeller riktade till nyanlända ofta missar att fånga individernas reella kompetenser. Modellerna utgår från svenska förhållanden och förutsätter goda kunskaper i svenska språket. Arbetsförmedlingen konstaterar: De valideringsmodeller som branscherna har utvecklat har ofta karaktären av certifieringsmodeller där det kontrollerande perspektivet överväger, det vill säga bedömningen av i vilken mån kompetensen uppfyller förutbestämda krav. När kunskaper och kompetenser har förvärvats i ett annat land och en annan kulturell miljö är det en utmaning att identifiera såväl som att bedöma kompetensen. Ett och samma yrke kan präglas av olika arbetsinnehåll och arbetssätt. Detta är särskilt problematiskt gällande validering enligt branschmodeller som fokuserar på kompetenskrav för specifika yrkesroller och inte enskilda kompetenser. (s.21). Arbetsförmedlingen menar att det är nödvändigt att utveckla och anpassa branschmodellerna och genomförandet för att bättre fungera gentemot nyanlända. Vidare att det är viktigt att validering enligt branschmodell inte ses som en engångsföreteelse där fokus är att certifieras (s.40). Validering bör istället kunna ske i flera steg och parallellt med olika insatser som rustar individen för att etablera sig på arbetsmarknaden. menar att promemorians förslag på definition av validering kommer att försvåra det utvecklingsarbete som Arbetsförmedlingen identifierat. Inte minst när det gäller utrikesfödda är det viktigt att valideringsprocessen utvecklas för att synliggöra individernas hela kompetens i ett matchningsperspektiv. Det förutsätter också att det finns möjlighet att erbjuda nödvändiga kompletterande utbildningar. Utvecklingsarbetet bör ske inom ett nationellt ramverk för validering och i samverkan med arbetsmarknadens parter. 5.2 Skolverkets, Universitets- och högskolerådets och Arbetsförmedlingens ansvar bör tydliggöras och samverkan bör öka

9 Datum (15) Bedömning: Statens skolverk, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att inom sina respektive områden främja och samordna användningen och utvecklingen av validering. Skolverket och Universitets- och högskolerådet bör även ansvara för stöd till huvudmän och utbildningsanordnare respektive universitet och högskolor avseende validering. Skolverket, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen bör vidare samverka med berörda myndigheter på andra områden i syfte att tillsammans skapa ett nationellt samman-hängande valideringssystem. s synpunkter på förslaget ser positivt på förslaget att tydliggöra ansvaret och samverkan mellan statliga myndigheter. Däremot menar att regeringen bör överväga om inte en särskild instans ska ha huvudansvaret för att leda och samordna utvecklingsarbetet och uppföljning inom valideringsområdet. Vidare saknar det regionala perspektivet. Det finns stort behov av utveckling, kompetensutveckling, handledarskap, kvalitetssäkringsarbete och samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och branschföreträdare inom valideringsområdet. Den finns behov av att skapa regionala stödstrukturer för detta arbete. Det är också något som ligger väl i linje med det nationella uppdraget åt regionerna att etablera regionala kompetensplattformar i syfte att förbättra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Regeringen bör överväga att ge kommuner och regionalt utvecklingsansvariga aktörer uppdrag att etablera regionala stödplattformar. I några regioner har sådana plattformar utvecklats på initiativ av kommunala och regionala aktörer till exempel Validering Väst och Dala Valideringscentrum, motsvarande processer pågår nu regionalt i Skåne (VALLE 2.0) och Blekinge (Blekinge Kompetens Validering) men det finns behov av att stärka detta arbete i fler regioner. 5.3 Myndigheten för yrkeshögskolan bör få motsvarande uppdrag i fråga om validering och samverkan Bedömning: Myndigheten för yrkeshögskolans ansvar för validering bör förtydligas i uppdrag. Av uppdraget bör framgå att myndigheten ska 1. främja och samordna användningen och utvecklingen av validering inom sitt verksamhetsområde, 2. främja branschernas medverkan i valideringsarbetet, 3. stödja branscherna när det gäller kvalitetssäkring, utveckling av metoder och information om validering, och 4. samverka med berörda myndigheter på andra områden, i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem.

10 Datum (15) s synpunkter på förslaget ser positivt på bedömningen att förtydliga Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag enligt Information om validering bör vara lättåtkomlig Bedömning: Myndigheter med eget eller övergripande ansvar för valideringsåtgärder eller behörighetsbedömningar bör få i uppdrag att se till att det på deras publika webbplatser finns lättfunnen och lättåtkomlig information om validering som rör den egna sektorn samt länkar till motsvarande information hos övriga berörda myndigheter. Webbplatserna bör även innehålla hänvisningar till information om erkännande enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. s synpunkter på förslaget ser positivt på bedömningen att tydliggöra ansvaret för information om validering inom respektive sektor enligt Myndigheterna bör få i uppdrag att redovisa omfattningen av validering Bedömning: Skolverket bör ges i uppdrag att lämna förslag på hur information om valideringar inom vuxenutbildningen kan redovisas. Myndigheten för yrkeshögskolans befintliga uppdrag att redovisa uppgifter om sökande som har bedömts vara behöriga respektive har antagits till en utbildning på grund av reell kompetens bör fortsätta att gälla. Universitetskanslersämbetet bör ges i uppdrag att i samarbete med Universitets- och högskolerådet lämna förslag på hur en förbättrad statistisk uppföljning av universitets och högskolors bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande kan utformas. Arbetsförmedlingen bör ges i uppdrag att genomföra en utvärdering av validering inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. s synpunkter på förslaget ser positivt på bedömningen att myndigheterna ges ett uppdrag att ta fram förslag på hur statistik över validering kan redovisas. 6.2 Kartläggning ska vara ett delmoment i valideringsprocessen Förslag: Definitionen av begreppet validering i skollagens kapitel om kommunal vuxenutbildning respektive särskild utbildning för vuxna ska ändras så att det blir tydligt att kartläggning är ett delmoment av

11 Datum (15) valideringsprocessen. Det ska av skollagen även framgå att validering har skett först då samtliga delmoment i valideringsprocessen är avslutade. Den kartläggning som ingår i valideringsprocessen ska vara en fördjupad kartläggning. Inledande kartläggningsåtgärder som sker vid studie- och yrkesvägledning är inte en del i validerings-processen. Bedömning: Definitionen av validering i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program bör ändras på ett sätt som motsvarar den föreslagna ändringen av valideringsbegreppet i skollagen. s synpunkter på förslaget är kritiska till förslaget. Som redovisats under 5.1 ovan ser en risk i validering enligt promemorians förslag får en mycket snäv definition vilket kommer försvåra för många grupper, som till exempel nyanlända, att få sin reella kompetens kartlagd och bedömd. tycker det framgår allt för dåligt i promemorian vad de olika stegen i valideringsprocessen enligt förslaget faktiskt innehåller och hur lång tid man värderar att en fullt genomförd validering beräknas ta. När det gäller validering inom vuxenutbildningen finns det behov av att tydligare beskrivningar av vad som förväntas ingå i den strukturella kartläggningen, hur den ska genomföras och förväntad omfattning. Även bedömningsmomentet måste tydliggöras som begrepp. Promemorians krav på att alla delmoment ska genomföras för att det ska definieras som en validering riskerar att öppna för olika tolkningar i kommunerna. Vidare innebär kravet på att alla delmoment genomförs en risk att den kommunala vuxenutbildningen kommer behöva lägga onödigt stora resurser på valideringsprocesser som kanske borde avslutas redan efter den fördjupade kartläggningen. 6.3 Intyg eller betyg ska kunna utfärdas vid en validering Förslag: Vid en validering inom vuxenutbildningen ska intyg eller betyg kunna utfärdas, men inte någon annan dokumentation. s synpunkter på förslaget är kritiska till förslaget. Promemorians förslag innebär att det kartläggningsutlåtande och kompletteringsutlåtande som idag utfärdas i valideringsprocessen kommer att avskaffas. Dessa utgör viktiga dokument som både fungerar som en positiv återkoppling till individen och beslutsunderlag för till exempel Arbetsförmedlingen.

12 Datum (15) Om endast ett intyg utfärdas vid en validering uppfattar att detta innebär att individen får ett dokument som både redovisar vilka kompetenser individen har respektive inte har. Detta är en radikal förändring mot nuvarande ordning då individen erhåller dels ett intyg som endast redovisar vilka kompetenser individen har och dels ett kompletteringsutlåtande endast för individen och som ger en bedömning av vilka kompetenser individen saknar och behöver utveckla. gör bedömningen att endast ett intyg kan försvåra för en del individer att använda intyget för att öka sin anställningsbarhet. anser därför att förslaget bör ändras. 6.4 Förhållandet mellan validering och prövning ska bli tydligare Förslag: Det ska framgå av skollagens bestämmelser om kommunal vuxenutbildning att, om det vid valideringen bedöms att eleven når upp till kunskapskraven i en kurs, valideringsprocessen på elevens begäran ska kunna avslutas med en prövning för betyg. I sådana fall ska något intyg inte utfärdas. s synpunkter på förslaget är i grunden positiva till förslaget att en validering ska kunna avslutas med en prövning. Däremot kan villkoren för prövning behöva ses över då det förekommer att studerande begär prövning hos flera huvudmän upprepade gånger. 6.5 Det ska vara en skyldighet för huvudmännen att erbjuda validering Förslag: Bestämmelserna i skollagen om att en elev inom vuxenutbildningen kan få sina kunskaper validerade ska ändras så att huvudmannen är skyldig att erbjuda eleven validering. s synpunkter på förslaget är positiva till förslaget om att skollagen ska ändras så att det blir en skyldighet för kommunerna att erbjuda validering. Detta förslag kan öka legitimiteten för validering. är däremot kritisk till promemorians konsekvensbeskrivning (s.115). Här bedöms att de kostnadsbesparingar som kommunerna kommer göra, i egenskap av huvudman för vuxenutbildningen, kommer att överstiga

13 Datum (15) eventuella kostnader förknippade med det nya åliggandet. Därför föreslås ingen ekonomisk kompensation utgå till kommunerna. anser inte att den ekonomiska konsekvensanalys som gjorts är tillräcklig. De kostnadsberäkningar som redovisas i promemorian beaktar inte på något underbyggt sätt vilka konsekvenserna blir för kommunerna om volymerna av elever som har rätt till validering ökar, vilka tidsmässiga och organisatoriska kostnader som kan komma med det nya åliggandet. Detta hänger samman med att de olika delarna i valideringsprocessen inte heller är tillräckligt tydligt definierade som diskuteras ovan under 6.2. anser att dessa konsekvenser behöver utredas ytterligare Behörighetskraven ska förtydligas Förslag: Behörighetskraven ska förtydligas så att det framgår att en sökande kan förklaras behörig genom att den sökande bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, dvs. besitter reell kompetens. Om det för behörighet till utbildningen ställs villkor, såsom krav på särskilda förkunskaper, ska den sökande uppfylla dessa krav. För sådana sökande ska det inte längre vara ett krav för behörighet att de ska bedömas kunna utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Begränsningen i antalet årsplatser för sådana sökande ska också tas bort. s synpunkter på förslaget Förslaget avser hur sökande till yrkeshögskolan ska kunna bedömas kunna tillgodogöra sig utbildningen baserat på reell kompetens. ser positivt på förslaget Ett tydligare ansvar att pröva reell kompetens för tillgodoräknande inom yrkeshögskolan Förslag: Det ska i förordningen om yrkeshögskolan förtydligas att den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att på begäran av en studerande pröva om han eller hon har sådana kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i utbildning, yrkesverksamhet eller på annat sätt som kan godtas för tillgodoräknande vid studier på en yrkeshögskoleutbildning. Bedömning: Det saknas anledning att föra in begreppet validering i förordningen om yrkeshögskolan.

14 Datum (15) s synpunkter på förslaget anser att det kan vara lämpligt att föra in begreppet validering i förordningen om yrkeshögskolan. Detta för att tydliggöra att validering är en verksamhet som sker i utbildningssystemets alla delar. 9.1 Förutsättningar för att det ska vara fråga om en validering Bedömning: För att en process ska kallas validering inom folkhögskolornas och den övriga folkbildningens område bör den uppfylla de krav på bedömningsmetoder och kompetenskriterier som gäller för att utfärda en kvalifikation enligt Europeiska unionens råds rekommendation om validering. Det framstår dock i nuläget inte som ändamålsenligt att författningsreglera validering på folkbildningens område. s synpunkter på förslaget menar att folkhögskolorna kan vara en viktig aktör inom valideringsområdet. Folkhögskolornas roll behöver förtydligas för att ge verksamheten legitimitet och erkännande Socialstyrelsen bör vara ingångsmyndighet Bedömning: Socialstyrelsen bör även fortsättningsvis vara ingångsmyndighet med ansvar för att ta emot och handlägga ansökningar om bedömning av hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland som grund för legitimation. s synpunkter på förslaget är positiva till förslaget Socialstyrelsen bör i ökad omfattning meddela föreskrifter om krav på utbildning Bedömning: Socialstyrelsen bör i ökad omfattning meddela föreskrifter om vilka krav på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper som gäller för att få legitimation. Inför framtagandet av föreskrifterna bör Socialstyrelsen samråda med Universitets- och högskolerådet, berörda lärosäten och sjukvårdshuvudmännen.

15 Datum (15) s synpunkter på förslaget är positiva till förslaget Kraven för att en ansökan ska behandlas bör inte ändras nu Bedömning: Några ändringar i det regelverk som styr de sökandes möjligheter att få en bedömning utförd bör inte göras nu. s synpunkter på förslaget Förslaget avser regelverket som styr Socialstyrelsen. är positiva till förslaget. Mätta Ivarsson Ordförande Mikael Stamming Utvecklingsdirektör