Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Regionala utvecklingsnämnden Anders Axelsson Analytiker YTTRANDE Datum Dnr (12) Utbildningsdepartementet Remiss. Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Diarienummer: U2015/04091/GV har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit ovanstående remiss. Utredningen i korthet Regeringskansliet har utarbetat en promemoria som syftar till att ge yrkeshögskolan bättre förutsättningar att fungera som ett led i yrkesutbildningssystemet för såväl unga som vuxna och att tillgodose samhällets och arbetslivets behov av kompetens i såväl det korta som mer långsiktiga perspektivet. Promemorian har utarbetats inom Utbildningsdepartementet och baseras huvudsakligen på den översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter och vissa frågor om yrkeshögskolan som Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 22 oktober 2013 uppdrog åt kanslirådet Per Byström att biträda departementet med (U2013/6240/SAM). Förslagen i promemorian syftar till att säkra en större långsiktighet i yrkeshögskolan, något som är viktigt både för arbetslivet och de studerande. I promemorian föreslås också förändringar för att öka tydligheten kring vilka förkunskapskrav som ska gälla inom yrkeshögskolan. Ett tredje område som behandlas i promemorian är hur kvalitetsgranskingen kan utvecklas för att underlätta för både arbetslivet och de studerande att bedöma utbildningarnas kvalitet. C:\pactdok\Regionala utvecklingsnämnden\ \remiss. Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap\ RUN_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (12) s synpunkter på förslaget En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap ställer sig i huvudsak positiv till promemorians förslag gällande ökad långsiktighet, förkunskapskrav och en utvecklad kvalitetsgranskning. ser yrkeshögskolan som en viktig eftergymnasial utbildningsform som är av stor betydelse både för näringslivets kompetensförsörjning och för individernas möjligheter till yrkesutbildning, kompetensutveckling samt karriärväxling. har i rapporten Framtidens yrkeshögskola inom teknik och tillverkning (september 2014) 1 beskrivit behovet av ökad långsiktighet och kontinuitet i yrkeshögskolan samt behovet av ökat fokus på både möjligheten till ett ökat inslag av preparandutbildningar samt införandet av kvalitetskriterier i yrkeshögskolan. I s rapport presenterades också ett antal förslag som ligger i linje med de som nu föreslås i Utbildningsdepartementets promemoria. har framfört dessa förslag både för Utbildningsdepartementet och för Myndigheten för yrkeshögskolan. har bland annat föreslagit att fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas, något som också föreslås i promemorian. Här vill Region Skåne understryka att det nog är mer lämpligt att förändra förordningen så att det blir möjligt att fatta beslut om längre perioder. Dessa och andra delar i förslaget som enligt behöver utvecklas, kommenteras i det följande. I det följande lämnas synpunkter på de 16 förslag som presenteras i promemorian. Numreringen av förslagen följer promemorians indexering. 4.3 Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut Företrädare för såväl arbetslivet som utbildningsanordnare har påtalat att dagens modell präglas av kortsiktighet. Detta samtidigt som många utbildningar i praktiken svarar mot behov på arbetsmarknaden som är långsiktiga. En konsekvens av detta blir att utbildningsanordnarna tvingas lägga tid och resurser på att få nya utbildningsomgångar beviljade i stället för att arbeta med att utveckla kvaliteten i de utbildningar som bedrivs. För att förankra och marknadsföra en utbildning bland arbetsgivare och studerande krävs ofta att en utbildning finns under längre tid. I promemorian föreslås att ett beslut om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan som huvudregel ska omfatta tre utbildningsomgångar. Men det ska också vara möjligt för Myndigheten för yrkeshögskolan att ta beslut om upp till fem 1

3 Datum (12) utbildningsomgångar. Det ska även vara möjligt för myndigheten att fatta beslut om färre utbildningsomgångar. har tidigare framfört synpunkter till Utbildningsdepartemetet om behovet av en ökad långsiktighet för flera yrkeshögskoleutbildningar, inte minst de investeringstunga industriella utbildningarna. ser därför positivt på att Utbildningsdepartementet arbetar i den riktningen. anser dock att det förslaget bör omformuleras till att gälla längre perioder och inte fler beslutsomgångar. Så som förslaget nu är formulerat kan en konsekvens bli att utbildningsanordnare av taktiska skäl väljer att bara ansöka om längre utbildningar för att på så sätt säkra en långsiktig verksamhet. Detta kan skapa incitament för att skapa utbildningar som är onödigt långa och inte motsvarar arbetslivets behov. menar att det vore bättre att göra det möjligt för Myndigheten för yrkeshögskolan att kunna fatta beslut om längre utbildningsperioder. Då skulle huvudregeln förslagsvis vara att en utbildning kan bedrivas under en sexårsperiod vilket innebär att en 1-årig utbildning har möjlighet att ge sex utbildningsomgångar och en 2-årig utbildning kan ge tre utbildningsomgångar inom ramen för myndighetens beslut. 4.4 Anordnarens kompetens att bedriva utbildning Yrkeshögskolan ska förknippas med hög kvalitet och arbetsmarknadsrelevans. För att främja detta föreslås i promemorian att det ska vara ett villkor för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att utbildningsanordnaren har den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. ser positivt på promemorians ambition att föreslå ändringar som ökar kvaliteten och arbetsmarknadsrelevansen i yrkeshögskoleutbildningarna, det är viktigt för såväl arbetslivet som de studerande. anser dock att kravet om att utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs är svårtolkad. menar att det finns behov av att förtydliga innebörden i förslaget för att det ska kunna vara till stöd för Myndigheten för yrkeshögskolan i deras bedömning av vilka utbildningsanordnare som ska få ingå i yrkeshögskolan. Tydlighet behövs också för att utbildningsanordnarna ska ges rätt förutsättningar i ansökningsprocessen. menar att kompetenskraven bör vara kopplade till den undervisande personalens kompetens samt utbildningsanordnarnas förmåga att tillhandahålla relevanta lokaler, maskiner och utrustning för utbildningen och LIA-handledare med rätt kompetens.

4 Datum (12) Alla myndigheter ska få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan Idag bedrivs vissa eftergymnasiala utbildningar av andra statliga myndigheter än statliga universitet och högskolor. Det gäller till exempel Kustbevakningen, Tullverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessa utbildningar kan idag inte bedrivas inom yrkeshögskolan. I promemorian förslås att lagen om yrkeshögskolan ändras så att även dessa myndigheter ska ha möjlighet att anordna sina utbildningar inom yrkeshögskolan. I promemorian förslås vidare att dessa utbildningar ska finansieras av de statliga myndigheterna själva. Därmed undviks en ökad konkurrens om yrkeshögskolans statsbidrag och särskilda medel. ser positivt på förslaget. 5.4 Lärande i arbete (LIA)är utmärkande för yrkeshögskolan Det som kännetecknar yrkeshögskolans utbildningar är den nära kopplingen till arbetslivet. Utbildningarna innehåller t.ex. ofta praktiska moment förlagda till en arbetsplats. På arbetsplatsen bör det finnas en utsedd handledare som ansvarar för att den studerande får den praktiska undervisning som ska ges på arbetsplatsen. Genom att integrera teori med praktiska kunskaper skapas en utbildningsmiljö som kan fördjupa de studerandes yrkeskunnande. Vid de tillsyner som Myndigheten för yrkeshögskolan genomför har det i en del fall framkommit ett bristande delatagande fån arbetslivets sida och att de studerande inte får LIA på ett företag. I en del fall har det också framkommit att arbetslivet inte efterfrågar de kompetenser som angetts i utbildningsanordnarnas ansökningar eller att arbetslivet inte deltagit i planeringen av utbildningen. I en del fall har utbildningsanordnarna lagt över ansvaret på de studerande att själva ordna en LIA-plats och informera arbetsplatsen om syfte och mål. I promemorian föreslås att det i förordningen om yrkeshögskolan ska anges att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen. har, som arbetsgivare, erfarit problemet med att utbildningsanordnare eller studerande som, efter beviljat statsstöd från Myndigheten för yrkeshögskolan, söker LIA-platser hos Region Skåne. ser positivt på att kraven på utbildningsanordnarna gällande tillhandahållandet av LIA-platser

5 Datum (12) skärps. Det är viktigt för att säkra att de studerande får de utbildningsmoment som de är berättigade till och det är också viktigt för att säkra arbetslivets engagemang i utbildningarna och efterföljande efterfrågan på utbildningarna. 6.2 Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov Det är idag en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. I promemorian förslås att bestämmelserna i förordningen för yrkeshögskolan ändras på så sätt att det tydliggörs att det är arbetslivets kompetensbehov som ska avgöra den regionala eller nationella placeringen. Det ingår i Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag att analysera arbetsmarknadens behov. är positiva till att det tydliggörs att arbetslivets kompetensbehov ska prioriteras när beslut om utbildningarnas placering ska fattas. menar dock att förslaget bör följas av ett förtydligande om att frågan om lämplig lokalisering också måste avspeglas tydligare i Myndigheten för yrkeshögskolans analyser av arbetsmarkadens behov. I myndighetens analyser av det regionala arbetsmarknadsläget bör det tydligare framgå var myndigheten värderar att olika utbildningar har en strategisk placering. Det skulle vara en viktig signal till utbildningsanordnarna om vilka prioriteringar som kommer ligga till grund för Myndigheten för yrkeshögskolans beslut om olika utbildningars placering i kommande ansökningsomgångar. Om detta inte görs finns det en överhängande risk att utbildningsanordnarna lägger resurser på ansökningar som har små chanser att få positivt beslut. menar också att det i det här sammanhanget finns behov av att tydliggöra vilken betydelse de regionala kunskapsunderlagen, som årligen överlämnas åt MYH, har i bedömningen om lämplig placering av specifika utbildingar. 7.3 Fristående kurser De kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden förändras över tid. Det är därför viktigt att utbildningssystemet i Sverige utformas på ett sådant sätt att det möjliggör för individer, både i anställning och i en omställningssituation, att höja sin kompetens. I promemorian förslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att undersöka hur fristående kurser kan ingå i yrkeshögskolans ordinarie utbud. I de fall det finns tomma platser på

6 Datum (12) en utbildning bör det bli möjligt att studerande kan antas till en eller flera kurser inom utbildningen. Det kan exempelvis gälla personer som befinner sig i en omställningssituation och behöver höja sin kompetens inom ett specifikt område. Det är dock inte möjligt inom dagens system för yrkeshögskolor att erbjuda fristående kurser. är positiva till förslaget. I branschsamtal som Region Skåne och Teknikcollege Skåne genomfört har flera företag påtalat behovet av kompetensutveckling av redan anställda. Att skapa möjligheter för yrkeshögskolor att genomföra fristående kurser kan öppna möjligheter för individer, både i anställning och i en omställningssituation, att höja sin kompetens. För många företag och anställda kan det också innebära en svårighet att gå en utbildning över längre tid. Ett system för fristående kurser skulle främja möjligheten till distans- och deltidsstudier. 8.4 Särskilda förkunskapskrav om det finns särskilda skäl I vissa fall har utbildningsanordnare, enligt vad som framförts till Utbildningsdepartementet, ställt upp omotiverat höga förkunskapskrav för att visa på att utbildningen håller eftergymnasial nivå. I en del har också utbildningsanordnare tillsammans med arbetslivet ställt upp krav på arbetslivserfarenhet som särskilda förkunskaper. Kravet på arbetslivserfarenhet utesluter vanligtvis ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan. Det försvårar därmed för ungdomar att söka till yrkeshögskoleutbildningar direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Det strider också mot den målsättning som anges i lagen om yrkeshögskolan, att utbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. I promemorian föreslås att bestämmelserna i förordningen om yrkeshögskolan ändras så att andra krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper bara får ställas upp om det finns särskilda skäl. är i grunden positiva till förslaget men menar samtidigt att formuleringen särskilda skäl är mycket oklar. Region Skåne menar att det bör tas fram kriterier för vad som kan ingå i särskilda krav. Det är också viktigt att frågan om vilka särskilda förkunskapskrav som kan vara relevanta stäms av med arbetslivet på lämplig nivå inom respektive utbildningsområde. Det bör vara möjligt att inom yrkeshögskolan kunna bedriva fördjupningsutbildningar där det går att ställa högre förkunskapskrav med utgångspunkt i arbetslivets behov.

7 Datum (12) 8.5 Samma utbildning olika förkunskapskrav Som beskrivits ovan är det i nuvarande system möjligt för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan att ställa upp särskilda förkunskapskrav. En konsekvens av detta är att dessa krav kan variera från anordnare till anordnare även om det i princip handlar om samma utbildning. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att utreda och föreslå hur enhetligare förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar kan se ut och införas. ser positivt på förslaget men anser att särskild vikt måste läggas vid arbetslivets kompetensbehov. Ett exempel på detta är t.ex. utbildningarna för medicinska sekreterare. Där saknas idag likvärdiga förkunskapskrav men också likvärdigt innehåll. Det gör det svårt för arbetsgivare att bedöma utbildningarna vid en anställning. Det finns också en risk att utbildningar inte blir gångbara i olika delar av landet och att man därmed försvårar rörligheten på arbetsmarknaden. Det är önskvärt att Myndigheten för yrkeshögskolan systematiskt inhämtar synpunkter från branschföreträdare kring vilka förkunskapskrav som kan komma i fråga för olika utbildningsinriktningar och yrken. Dessa synpunkter bör inhämtas både på nationell och regional nivå. 8.6 Behörighetskompletteringar bör underlättas Rekryteringsbasen inom gymnasieskolan för eftergymnasiala yrkesutbildningar minskar eftersom allt fler ungdomar väljer högskoleförberedande program i stället för yrkesprogram. Fortsätter den utvecklingen finns en växande risk att många branscher kommer stå inför framtida kompetensförsörjningsproblem. I promemorian föreslås att lagen om yrkeshögskolan ändras så att det ska bli möjligt att inom yrkeshögskoleutbildningar kunna erbjuda förutbildningar. Vidare föreslås att den som genomgått förutbildningen med godkänt resultat bör vara garanterad en plats på den efterföljande yrkeshögskoleutbildningen. Förutbildningarna bör genomföras på kort tid och kunna bedrivas på distans. Baserat på en kartläggning av Myndigheten för yrkeshögskolan (U2014/3745/GV) föreslås att förutbildningarna rimligen bör omfatta fem veckors heltid. ser positivt på förslaget som ligger i linje med det förslag som presenterade i rapporten Framtidens

8 Datum (12) Yrkeshögskola inom teknik och tillverkning (september 2014). Att öppna upp för ökade möjligheter att studera på distans och på halvfart bedöms vara positivt för många företag och anställda som har behov av vidareutbildning. menar dock att man inte bör låsa sig vid principen om att förutbildningarna ska vara fem veckor. menar också att det är angeläget att möjliggöra en ökad samverkan mellan yrkeshögskoleutbildningarna och den kommunala vuxenutbildningen. Förutbildningarna bör utformas så att det dels blir möjligt för personer som har en högskoleförberedande gymnasieutbildning att inhämta kompletterande förkunskaper inom ett yrkesområde, dels så att personer som har en yrkesinriktad gymnasieutbildning kan komplettera t.ex. relevanta förkunskaper i matematik för att klara en eftergymnasial yrkeshögskoleutbildning Det behövs tydligare urvalsregler Ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan ansvarar för urvalet till utbildningen. Processen för meritvärdering vid urvalet bör konstrueras så att risken för att många sökande får samma poäng blir så liten som möjligt. I promemorian föreslås att särskilt prov som urvalsgrund endast ska få avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning och yrkeserfarenhet ska endast få användas som urvalsgrunder om det finns särskilda skäl. Vid i övrigt likvärdiga meriter ska urval också få göras genom lottning. är tveksamma till detta förslag. Det är viktigt att det finns möjligheter för individer som saknar formell kompetens att kunna söka till yrkeshögskolan. Utgångspunkten bör vara den sökandes förmåga att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Då kan särskilt prov vara en bra metod. Däremot finns det behov av att utveckla formerna för vad särskilt prov ska mäta där fokus bör vara just förmågan att tillgodogöra sig innehållet i utbildningen. kan också se en fara i att principen om lottning kan komma att användas slentrianmässigt av en del utbildningsanordnare och då är fåran om inte särskilt prov är en bättre princip Kvotgrupper Yrkeshögskolans behörighetsbestämmelser är generösa. En sökande med förutsättningar att studera på eftergymnasial nivå kan förklaras

9 Datum (12) behörig trots avsaknad av formella meriter. Det saknas dock i dag bestämmelser om kvotgrupper vid urvalet av sökande. I promemorian föreslås att det i yrkeshögskolan införs kvotgrupper. Detta för att sökande med olika behörigheter ska kunna konkurrera på lika villkor. Förordningen för yrkeshögskolan föreslås ändras så att det anges att platserna vid urvalet får fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. är tveksamma till förslaget. bedömer att det vore bättre att beakta möjligheten att mer systematiskt tillämpa möjligheten till särskilt prov som diskuteras under punkten Det är angeläget att det finns en väl strukturerad möjlighet för personer som saknar formella förkunskaper men har yrkeserfarenhet eller förmåga att tillgodogöra sig utbildningen har en tydlig väg in i yrkeshögskolan Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar Det finns utbildningar där kravet på nationellt likvärdigt innehåll är särskilt stort, till exempel trafiklärare, pilot, tandsköterska och undersköterska. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper när det gäller utbildningar med en inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. ser positivt på förslaget men menar samtidigt att man bör beakta möjligheten att en specifik utbildning har ett nationellt likvärdigt innehåll men utöver detta innehåller mer än den minsta gemensamma nämnaren. 9.2 Internationella samarbeten ska främjas Yrkeshögskolans uppgift ska vara att tillgodose arbetslivets kompetensbehov lokalt och regionalt. Internationella utbyten under utbildningen borde gynna de studerande när de kommer ut på arbetsmarknaden eftersom språkkunskaper och interkulturella erfarenheter är en efterfrågad kompetens hos många arbetsgivare. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i samarbetena. ser positivt på förslaget.

10 Datum (12) 10.2 En definition av tillsyn I nuläget arbetar Myndigheten för yrkeshögskolan efter en modell som innebär att den gör en strikt kontroll av att utbildningsanordnarna följer regler och föreskrifter. Det innebär att tillsynen inte omfattar värderingar eller graderingar av enskilda utbildningars kvalitet och måluppfyllelse. Statskontoret har i den myndighetsanalys man genomförde 2012 påpekat behovet av att Myndigheten för yrkeshögskolan genomför kvalitetsgranskningar av enskilda utbildningar. I promemorian föreslås att förordningen om yrkeshögskolan ska kompletteras med en definition av tillsyn som innebär att med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer lagar och andra föreskrifter samt att det i tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäcks vid granskningen. Myndigheten för yrkeshögskolan ska också inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning till utbildningsanordnarna. ser positivt på förslaget Tillsyn och kvalitetsgranskning Som nämnts ovan finns det behov av att tillsynen kompletteras med en kvalitetsgranskning av de enskilda utbildningarna. Kvalitetsgranskningen avser LIA-platser, kvaliteten i undervisningen och hur utbildningsanordnarna säkerställer att lärarna har den kompetens och pedagogiska förutsättningar som krävs. En bedömning av kvaliteten i utbildningarna är viktigt både för de studerande och för arbetslivet. Det är något som bland annat påpekats i Statskontorets myndighetsanalys 2012 samt av flera branschföreträdare. I promemorian föreslås att det i förordningen om yrkeshögskolan ska anges att kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter om kriterierna. Kvalitetsgranskningen bör även avse det kvalitetsarbets som utbildningsanordnarna själva bedriver. Arbetslivet bör ges möjlighet att påverka utformningen av kriterierna. Resultaten av tillsynen och kvalitetsgranskningen ska inte bara sammanfattas och publiceras. Resultaten ska även publiceras uppdelat på varje granskad utbildning. ser positivt på förslaget. Det är viktigt både för de studerande och arbetslivet att yrkeshögskoleutbildningarna präglas

11 Datum (12) av hög kvalitet och relevans ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Kvalitetsgranskningar krävs för att arbetsgivare och de studerande ska ha ett högt förtroende och tillit till yrkeshögskoleutbildningarna. har lyft fram behovet av ett förstärkt kvalitetsarbete i rapporten Framtidens yrkeshögskola inom teknik och tillverkning. Samtidigt anser att det är viktigt att betona att kvalitetskriterierna utformas på ett precist och tydligt sätt så att det blir möjligt för utbildningsanordnarna att förhålla sig till dessa på ett effektivt sätt. Utöver kvalitetskriterier kopplat till LIA, undervisningstid, lärarkompetens, relevansen för arbetslivet, rätt utrusning och lokaler bör kvalitetskriterier även inbegripa frågor kopplat till studenthälsa, tillgång till yrkes- och studievägledning etc. Studerande på yrkeshögskoleutbildningar bör ha en likvärdig tillgång till dessa funktioner som studerande vid högskolor. Om kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling av utbildningarna ska bli meningsfull i praktiken kräver detta dels att utbildningarna i högre utsträckning än i dag får bedrivas över längre tid, dels att utbildningarnas resultat beaktas vid förnyad prövning i högre utsträckning än idag. Vidare anser att det behöver förtydligas med vad som avses med formuleringen arbetslivet bör ges möjlighet att påverka utformningen av kriterierna. Det är oklart om arbetslivet avser nationella branschorganisationer eller företrädare för arbetslivet på exempelvis regional och lokal nivå Ändringar för att säkerställa kvaliteten För att säkerställa den kvalitativa nivån i de kvalifikationer som kan utfärdas inom yrkeshögskolan finns det skäl att göra vissa förändringar, särskilt för de utbildningar som kan avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Förändringarna bör avse dels vad som ska ingå i en utbildning, des ansvaret för ledningen av utbildningen. I promemorian föreslås att för att en utbildning ska få avslutas med en yrkeshögskoleexamen ska det, utöver dagens krav, även vara ett villkor att den studerande inom ramen för kursfodringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Det bör även i fortsättningen ankomma på utbildningsanordnaren att bestämma omfattningen på examensarbetet. Vidare föreslås att det i ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. ser fördelar med förslaget men menar samtidigt att det finns svårigheter med förslaget som behöver utredas ytterligare. När det gäller kravet om ett självständigt arbete menar

12 Datum (12) att det är rimligt att det i yrkeshögskolan, precis som i gymnasieskolan, finns ett krav på ett självständigt arbete i de utbildningar som får avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Däremot kan man fundera över om det är rimligt att det är utbildningsanordnarna som själv kan bestämma omfattningen på examensarbetet. Hur förhåller detta sig till övriga förslag om ökad nationell likvärdighet i utbildningarna(t.ex. vårdutbildningar)? Förslaget om att det alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet förefaller rimligt för att säkerställa att utbildningen i dess helhet och examensarbetet utformas på sätt som tydligt skiljer den från de gymnasiala utbildningarna och utbildningar inom högskolan. Samtidigt finns det oklarheter som anser behöver utredas ytterligare. Inbegriper företrädare för skolväsendet även representanter från fristående skolor? Här kan det uppstå svårigheter då kommunala och privata utbildningsanordnare ibland är konkurrenter om samma utbildningar.