Myndighetens syn på. tillträde till utbildning
|
|
- Sven-Erik Bo Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1
2 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: Grafisk form: Markant Reklambyrå AB
3 Myndighetens syn på tillträde till utbildning Introduktion Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildningsform. Behörighetskraven styrs av bestämmelserna i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och skiljer sig från högskolans behörighetskrav. Behörighet till yrkeshögskolan kan nås på flera olika sätt och sökande med olika bakgrund har möjlighet att uppfylla behörighetskraven. Utöver de behörighetskrav som specificeras i förordningen kan varje utbildningsanordnare ange ytterligare krav för en specifik utbildning. Behörighetsprövning, urval och antagning genomförs lokalt av varje enskild utbildningsanordnare. Antagning till yrkeshögskolan skiljer sig därmed från högskolan där antagningen görs centralt och av en myndighet. Den lokala antagningen ställer krav på kunskap och kompetens hos de enskilda utbildningsanordnarna för att säkerställa att antagningen sker på ett rättssäkert sätt. Tillträde till utbildning är reglerat Reglerna för behörighet, urval och antagning finns i förordningens tredje kapitel. Behörighetskraven kan se olika ut för olika utbildningar eftersom hänsyn ska tas till vad som krävs för att kunna tillgodogöra sig en specifik utbildning. Även vilka urvalsgrunder som används kan variera. Vilka behörighetskrav och urvalsgrunder som tillämpas för en specifik utbildning framgår av utbildningens utbildningsplan. Processen för tillträde till utbildningar inom yrkeshögskolan kan delas in i tre steg: behörighetsprövning urvalsprocess beslut om antagning 3
4 Behörighet till yrkeshögskolan Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildningsform, det vill säga behörigheten ska motsvara gymnasial nivå. I förordningen ges möjlighet till att kunskaper motsvarande detta kan ha förvärvats på olika sätt, inte enbart genom tidigare studier. 1 Behörig att antas till utbildningen är den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning. 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Punkt 1 och 2 anger att kravet på utbildning som motsvarar gymnasieskolan är uppfyllt, men det ställs inte förkunskapskrav i något enskilt ämne. Där skiljer sig yrkeshögskolan från högskolan som 4
5 kräver godkänt i ett antal ämnen för att få grundläggande behörighet. Om en utbildning ställer krav på kunskaper från en eller flera kurser från gymnasieskolan, måste detta därför specificeras som ett särskilt förkunskapskrav. 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2. Punkt 3 kan avse personer med svensk folkhögskoleutbildning, äldre former av gymnasiebetyg eller en utländsk gymnasieutbildning. Verket för högskoleservice (VHS) bedömer utländska gymnasiebetyg inför högskolestudier och en sådan bedömning kan vara ett underlag även vid prövning av behörighet för yrkeshögskolan. Om man av VHS har bedömts ha grundläggande behörighet för högskolestudier uppfyller man även behörigheten för yrkeshögskolan. Observera dock att även den som inte har grundläggande behörighet för högskolestudier ändå kan vara behörig till utbildningar inom yrkeshögskolan, eftersom kraven skiljer sig åt. 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning. Punkt 4 grundar sig på nordiska utbildningsavtal och är i praktiken svår att precisera eftersom det inte finns exakta motsvarigheter till den svenska yrkeshögskolan i de andra nordiska länderna. Utbildningsanordnaren ansvarar för att bedöma behörigheten enligt den här punkten, och det finns ingen myndighet som har detta uppdrag. Det är viktigt att utbildningsanordnaren bedömer underlagen som tas in på ett jämförbart sätt. 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Punkt 5 måste prövas av utbildningsanordnaren från fall till fall. Det som ska ligga till grund för bedömningen är den sökandes förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningsanordnaren behöver då bedöma om den sökande kan klara av att tillgodogöra sig utbildningen genom sina samlade erfarenheter och eventuell tidigare genomförd utbildning. Det är viktigt att utbildningsanordnaren har en mall för sin bedömning som syftar till att mäta kunskaper i förhållande till gymnasial nivå. Bedömningen ska genomföras på samma sätt oavsett vem som söker och när. I de fall dokumentation saknas kan validering vara ett verktyg för att kartlägga, bedöma och dokumentera tidigare lärande. Alla behörighetspunkterna, 1-5, är likvärdiga och samtliga ska ge tillträde till yrkeshögskolan. Ingen behörighetspunkt är mindre viktig än någon annan. Ingen sökande ska behöva falla ur tillträdesprocessen på grund av behörighetskravet utan en fullgod motivering. Utbildningsanordnaren bör upprätta en sökandelista och dokumentera varje sökandes behörighet för att på ett tydligt sätt strukturera behörighetsprövningen. 5
6 Kunskaper i svenska 2 Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. För de sökande som har ett annat modersmål än svenska och vissa andra nordiska språk ställs krav på kunskaper i svenska för att anses som behörig. Vad som menas med de kunskaper i svenska som behövs finns inte preciserat i förordningen. Vägledande kan vara krav på kunskap motsvarande betyget Godkänt i Svenska A alternativt Svenska som andraspråk A för gymnasiet. Vilken nivå av svenska som behövs kan dock variera beroende på en utbildnings innehåll. Om utbildningen helt bedrivs på engelska, kan det vara möjligt att bedöma att inga kunskaper i svenska behövs. Då bör man istället överväga hur kraven på särskilda förkunskaper utformas. Om dokumentation saknas kan validering vara ett verktyg för att kartlägga, bedöma och dokumentera tidigare lärande. Särskilda förkunskaper 3 För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. 3 ger möjlighet att ange ytterligare krav än de som ställs i 1 och 2, och på så sätt utforma krav på förkunskaper till en specifik utbildning. När särskilda förkunskaper tas fram för en enskild utbildning ska fokus ligga på det som är nödvändigt för att klara utbildningen. Denna paragraf är viktig för behörighet till yrkeshögskolan, eftersom den ger möjlighet att specificera kraven för tillträde till en enskild utbildning. Här kan utbildningsanordnaren, gärna i samverkan med berört arbetsliv, utnyttja möjligheten att ange de specifika förkunskaper som krävs för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Förordningen för yrkeshögskolan anger vilka krav som kan utgöra särskilda förkunskaper. Förutom att de ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, så anges tre olika typer av krav som kan ställas: 6
7 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper Om en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen är att man har godkänt exempelvis i Matematik A eller Engelska A ska detta anges som ett särskilt förkunskapskrav. Här ges med andra ord möjlighet att komplettera behörighetskraven som anges i 3 kap 1. Motsvarande kunskaper kan antingen vara dokumenterat eller icke dokumenterat lärande på jämförbar nivå. Om den sökande inte kan visa upp dokument som styrker tidigare lärande kan validering vara ett användbart verktyg för att skapa beslutsunderlag för antagning. 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för Om yrkeserfarenhet anges som ett särskilt förkunskapskrav ska den vara relevant för utbildningens inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Även vilken omfattning på erfarenheten som krävs bör framgå. Yrkeserfarenhet kan även utgöras av eget företagande, hobbyverksamhet på avancerad nivå till exempel inom hantverk, biodling, hästsport, flyg med mera, om det genererar samma specifika lärande. Även här kan validering vara ett användbart verktyg för att påvisa tidigare lärande. Att bara ange ett generellt krav på arbetslivserfarenhet för att indirekt införa ett sorts mognadskrav är inte förenligt med bestämmelsen, utan kraven ska vara mera specificerade och ställda i relation till utbildningens inriktning eller det yrke som utbildningen är tänkt att leda till. 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för Den tredje punkten är vidare än de två övriga och ger en möjlighet att ställa ytterligare krav som är kopplade till utbildningen eller det 7
8 yrke som utbildningen är tänkt att leda till. Det kan till exempel vara fysiska eller psykologiska krav för yrkesrollen som utbildningen förbereder för. Det är viktigt att de krav som ställs är nödvändiga utifrån utbildningen eller det framtida yrkesområdet. Exempel på sådana krav kan vara godkänt höjdtest eller fullgott färgseende, då kan det särskilda förkunskapskravet vara ett godkänt syntest. Andra villkor kan vara krav på körkort. Generellt för samtliga förkunskapskrav gäller att det som bedöms ska vara relevant för utbildningen eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för och tillförlitligheten i bedömningen måste vara god. Ett personligt brev som i allmänna ordalag beskriver varför en person har sökt sig till utbildningen kan med andra ord inte betraktas som ett krav under särskilda förkunskaper. Om ett personligt brev begärs in i samband med ansökningsprocessen får detta betraktas som allmän information om den sökande som inte värderas. Möjlighet till undantag I förordningen lämnas möjlighet till att göra undantag från de krav som nämnts ovan. Det innebär att en utbildningsanordnare kan behörighetsförklara sökande trots att de inte uppfyller de formella kraven för utbildningen. 8
9 4 Högst 20 procent av de studerande får antas till en utbildning trots vad som anges i 1 3, om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Bestämmelsen innebär att utbildningsanordnaren vid behörighetsprövning kan göra undantag från det som anges i 1-3, det vill säga frångå kravet på behörighet kunskaper i svenska för dem som inte har svenska, danska, färöiska, isländska eller norska som modersmål särskilda förkunskaper Utbildningsanordnaren ska då istället bedöma följande: 1. Kommer den sökande kunna tillgodogöra sig utbildningen? 2. Kommer den sökande efter utbildningen kunna utöva det yrket som utbildningen förbereder för? Det är utbildningsanordnarens ansvar att fastställa rutiner för hur bedömningen ska genomföras. Det är viktigt att processen är utformad så att bedömning kan ske på ett likvärdigt sätt och att det framgår vad utbildningsanordnaren grundar sin bedömning på. De sökande som bedöms vara behöriga enligt den här paragrafen, ska samtliga gå vidare till urvalsprocessen om det finns fler behöriga sökande än platser. Det är därför viktigt att tänka på att urvalet utformas på ett sådant sätt att det kan hantera även personer som inte har några formella meriter. När urvalet är genomfört får den här gruppen utgöra högst 20 procent av det totala antalet antagna. Urval När behörighetsprövningen är genomförd ska det framgå hur många och vilka sökande som är behöriga till den specifika utbildningen. Om det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser ska ett urval bland behöriga sökande ske. 5 Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande enligt 1 4, får ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Utgångspunkten för att en utbildningsanordnare ska få göra ett urval är att det finns fler behöriga sökande än det finns utbildningsplatser. Det betyder att alla behöriga sökande måste antas om det finns platser. Urvalet ska ske bland samtliga behöriga sökande. En sökande 9
10 som inte är behörig kan aldrig antas till utbildning i yrkeshögskolan. Sökande som förklarats behöriga enligt 4 ska delta i urvalet. Målet för hela urvalsprocessen är att de som slutligen antas till utbildningen är de personer som bedöms ha de bästa förutsättningarna att tillgodogöra sig utbildningen. Det är viktigt att göra rätt avvägning mellan vilka särskilda förkunskapskrav som ställs och vilka kriterier som ska vara avgörande i urvalet. Skillnaden mellan de båda är att förkunskapskraven ska vara nödvändiga och krävas för att kunna genomföra utbildningen, medan urvalskriterierna ska utformas så att den som bäst kan tillgodogöra sig utbildningen ska få en plats om det är fler sökande än platser. Det är viktigt att inte ställa krav i urvalsprocessen som är nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen, eftersom ett urval bara blir aktuellt om det finns fler behöriga sökande än vad det finns utbildningsplatser. Om det däremot finns kompetenser som anses vara en fördel men inte är nödvändiga, så bör dessa prövas i urvalet. 6 Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Utbildningsanordnaren ska sträva efter att konstruera en urvalsprocess som är rättssäker, och där urvalsgrunderna väljs med hänsyn till den som bäst kan tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsförfarandet bör även utformas med hänsyn till de generösa behörighetsbestämmelserna som gäller för yrkeshögskoleutbildningar, eftersom behöriga sökande kan ha varierande meriter. Det är viktigt att använda en urvalsmodell som genom den lämpligaste kombinationen av urvalsgrunder identifierar de individer som har störst möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Lika viktigt 10
11 är det att urvalsprocessen är tydlig och begriplig inte minst för de sökande och att den kan hantera samtliga behöriga sökande. Vid ansökningstillfället ska de sökande veta vilka urvalsgrunder som används och hur dessa värderas. Det är inte möjligt att förändra urvalsgrunderna under antagningsprocessen. Urvalsmodellen ska tydligt beskrivas i utbildningsplanen. Hela urvalsprocessen ska dokumenteras noggrant, så att Myndigheten för yrkeshögskolan vid en granskning kan följa processen och förstå resultatet av urvalet bland de sökande. Dokumentationen är naturligtvis också till stor hjälp både för sökande och för utbildningsanordnare. De urvalsgrunder som anges i förordningen är betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Ett särskilt prov kan vara muntligt eller skriftligt. Det kan också genomföras som ett praktiskt prov som visar vissa färdigheter, språk- och matematiktest, psykologiskt lämplighetstest eller en intervju. Om man använder sig av intervju är det viktigt att den utformas på ett strukturerat sätt, att den dokumenteras och att den fokuserar på kompetenser som är viktiga för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan vara värdefullt att berört arbetsliv engageras i urvalsprocessen, men det måste göras klart för deltagande arbetslivsrepresentanter att det inte är fråga om en anställningssituation, utan att det är möjligheten att tillgodogöra sig utbildningen som ska bedömas. Det är också viktigt att tänka på att intervjun utformas så att det går att säkerställa att resultatet blir likvärdigt oavsett vem som intervjuar. Begreppet social kompetens används ibland i dessa sammanhang, men kan ur urvalssynpunkt vara ett problematiskt begrepp. Social kompetens kan sägas vara ett kluster av olika kompetenser och egenskaper, där vissa relevanta delkompetenser kan mätas på ett tillförlitligt sätt medan andra inte hör hemma i ett urval. Social kompetens bör följaktligen inte användas som ett kriterium i det särskilda provet, utan en mer specifik beskrivning av vad som ska mätas krävs. När det gäller urvalsgrunden yrkeserfarenhet har myndigheten valt att göra en vid tolkning och likställa detta med arbetslivserfarenhet, vilket innebär att här kan allmän arbetslivserfarenhet som inte direkt kopplar till den aktuella utbildningen komma ifråga. Yrkeserfarenhet kan även utgöras av eget företagande, hobbyverksamhet på avancerad nivå till exempel inom hantverk, biodling, hästsport, flyg med mera. Myndigheten rekommenderar inte att urvalsgrunden underrepresenterat kön tillämpas vid lika meriter för att skilja sökande åt. Det huvudsakliga skälet är att detta kan vara en grund för diskriminering. Däremot ska samtliga utbildningar inom yrkeshögskolan verka för att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. 11
12 Frågor utbildningsanordnaren kan ställa vid val av urvalsgrunder är: Varför används dessa urvalsgrunder? Vad ska urvalsgrunderna mäta? Mäter urvalsgrunderna verkligen det som avses? Kan alla behöriga sökande hanteras likvärdigt i urvalet? Hur kan rangordning ske efter urvalsgrunderna? Går det som sökande att förstå hur urvalet går till? Behörighetsreglerna inom yrkeshögskolan är generösa, vilket exempelvis gör att det kan finnas behöriga sökande utan slutbetyg från gymnasiet. Denna situation bör utbildningsanordnaren ha beredskap för och ha utformat urvalsprocessen därefter. Det gäller exempelvis den andel på 20 procent behöriga sökande som får antas till en utbildning utan att formellt uppfylla behörighetskraven. De kan antas, förutsatt att de bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Om en utbildningsanordnare förklarar personer behöriga enligt denna regel, är det viktigt att tänka på att man har en urvalsprocess som möjliggör för dessa att delta i urvalet. Det innebär exempelvis att man använder sig av andra urvalsgrunder än enbart formella betyg. Om en utbildning har ett mycket stort antal sökande, kan det vara angeläget för en utbildningsanordnare att hitta urvalsmetoder som kan hantera detta utan att urvalsprocessen blir alltför omfattande. Om en utbildningsanordnare bestämmer sig för att någon av de tillämpade urvalsgrunderna är mer meriterande än någon annan, ska detta vara känt för de sökande på förhand. Det är angeläget att fundera på hur urvalsgrunderna ska värderas för att hitta de som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta så att man till exempel inte slentrianmässigt värderar betyg högst. Det bör även framgå i urvalsprocessen hur man gör om flera sökande har samma resultat efter genomgånget urval. Komihåg för urvalsprocessen Urvalsprocessen måste alltid kunna hantera samtliga behöriga sökande oavsett enligt vilken regel i förordningen de har förklarats behöriga. Blanda inte ihop särskilda förkunskapskrav och urvalsgrunder. De har olika syften. Dokumentera urvalsprocessen noggrant. Om intervju används som särskilt prov, ska den ha ett tydligt syfte, vara strukturerad och dokumenteras. Resultatet ska bli likvärdigt oavsett vem som utför intervjun. Engagera gärna arbetslivet i processen, men klargör att det inte handlar om en anställningssituation. Underrepresenterat kön bör inte användas som urvalsgrund. Det är möjligheten att tillgodogöra sig utbildningen som ska bedömas i urvalet inte möjligheten att verka i yrket. 12
13 Antagning av studerande 4 kap. 2 Ledningsgruppen för utbildningen ska 1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, denna förordning och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten, 2. anta sökande till utbildningen, 3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12, 4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och 5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Enligt förordningen om yrkeshögskolan är det ledningsgruppens ansvar att anta studerande till en utbildning. Hanteringen av behörighetsprövning, urvalsprocess och antagning kan delegeras av ledningsgruppen till en eller flera personer, men det är alltid ledningsgruppen som har ansvar för det fattade beslutet om antagning. Själva ansvarsfrågan kan med andra ord inte delegeras bort. Ledningsgruppen bör ha tydliga rutiner för hur en sådan arbetsuppgift kontrolleras, om det är så att man väljer att delegera den. Det är viktigt att ledningsgruppen har tillgång till ett tillräckligt omfattande beslutsunderlag som redogör för hur behörighetsprövning och urval har skett. En sådan dokumentation är även viktig för att kunna ge återkoppling till de sökande som inte blir antagna och som vill veta var i processen de har sållats bort. 13
14 Beslut om antagning ska dokumenteras och detta bör ske i form av ett ledningsgruppsprotokoll. Antagningen ska vara beslutad innan de första antagningsbeskeden skickas ut till de studerande och innan utbildningen har startat. Beslut om antagning ska fattas av ledningsgruppen för samtliga som antas till en utbildning, även de som varit reserver eller antagits efter utbildningens start. Det ska framgå genom beslut, att samtliga personer som påbörjar en utbildning och som utbildningsanordnaren rekvirerar statsbidrag för, är formellt antagna. I samband med antagning bör utbildningsanordnaren vara tydlig med vilka regler som gäller för de studerande för att tacka ja till sin plats. Överklaga beslut om behörighet Om den ansvariga utbildningsanordnaren är ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman kan sökande överklaga ett beslut om att han eller hon inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till en utbildning till Överklagandenämnden för högskolan. Det är enbart utbildningsanordnarens beslut om att den sökande inte uppfyller kraven på behörighet som kan överklagas. Om en sökande har synpunkter på hur antagningen har genomförts bör han eller hon i första hand kontakta utbildningsanordnaren för att få reda på hur antagningen har gått till och vad som ligger till grund för beslutet. Den sökande kan även kontakta Myndigheten för yrkeshögskolan, avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning. 14
15 Dokumentation av antagningsprocessen Hela urvals- och antagningsprocessen från behörighetsprövning till antagning ska dokumenteras på ett tydligt sätt, så att man i efterhand kan se hur processen har gått till. Av dokumentationen bör man kunna utläsa när och av vem beslutet om antagning har fattats, hur behörigheten prövats enligt förordningen samt resultatet av urvalsprocessen. Det bör även framgå om sökande som antagits till utbildningen valt att tacka ja eller nej till sin plats. Olika utbildningsanordnare kan ha olika regler för hur länge denna typ av dokumentation ska sparas beroende på om man är en offentlig eller privat utbildningsanordnare. Som utbildningsanordnare bör man därför själv ta reda på om man omfattas av några andra krav på arkivering av dokumentation än de som ställs av Myndigheten för yrkeshögskolan. De krav som ställs av myndigheten är att dokumentationen ska sparas så länge det finns en pågående utbildningsomgång på den aktuella utbildningen. Anledningen är att det i tillsynsarbetet kan ställas krav på tillgång till den dokumentation som finns över utbildningens tidigare urvals- och antagningsprocesser. 15
16 Myndighetens syn på är en publikationsserie som ger Myndigheten för yrkeshögskolans tolkningar och rekommendationer kring olika ämnen som berör yrkeshögskolan som utbildningsform. Denna utgåva riktar sig till utbildningsanordnare och de personer som sitter i ledningsgrupper för yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan Swedish National Agency for Higher Vocational Education Box Västerås
Behörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt
Läs merBehörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping
Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Vad händer när en ansökan kommer till Östsvenska Yrkeshögskolan AB? När en ansökan kommer in till oss på Östsvenska
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Affärslogistik, 400 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? För att komma in på vår utbildning så behöver du vara behörig i två steg, dels den grundläggande behörigheten
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
Läs merBehörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping
Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Management inom besöksnäringen, 300 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Drifttekniker inom energi och processteknik 415 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
Läs merTilltra de till utbildningen
Tilltra de till utbildningen Vem kan söka? Vilka behörighetskrav gäller? Hur går antagningen till? Hur görs urvalet? Du som söker till vår Yh-utbildning Logistiker och Speditör har säkert en del frågor
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
Läs merBehörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet, 200 Yh-poäng, Söderköping
Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom
Läs merBehörighet, urval och antagning Geodetisk mätningstekniker, 415 Yh-poäng, Norrköping
Behörighet, urval och antagning Geodetisk mätningstekniker, 415 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning.
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Undersköterska med specialistkompetens inom demens 100 Yh-poäng, Motala/Mjölby Distans, halvfart Östsvenska Yrkeshögskolan AB Laxholmstorget 3, Norrköping www.osyh.se 1
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Produktionsutvecklare, 300 p. Heltid i Linköping Vad händer när en ansökan kommer till Östsvenska Yrkeshögskolan AB? När en ansökan kommer in till oss på via vårt webbsystem
Läs merBehörighet, urval och antagning Byggledare, 410 Yh-poäng, Norrköping
Behörighet, urval och antagning Byggledare, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har
Läs merBehörighet, urval och antagning Specialistundersköterska anestesi- och operationssjukvård 200 Yh-poäng, halvfart, distans, Linköping
Behörighet, urval och antagning Specialistundersköterska anestesi- och operationssjukvård 200 Yh-poäng, halvfart, distans, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen
Läs merMyndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner
Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning CNC-Tekniker 400 Yh-poäng, Vimmerby 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har en
Läs merTillträde till yrkeshögskolan
Tillträde till yrkeshögskolan Presentation av en ny handbok YH-väst 2015-10-09 A. Bernharth Tillträde till utbildningen - en vanlig kritikpunkt vid tillsynen av YH Bland annat därför kom...... regeringsuppdraget
Läs merBehörighet, urval och antagning Software developer embedded systems/internet of Things 400 Yh-poäng, Linköping
Behörighet, urval och antagning Software developer embedded systems/internet of Things 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller
Läs merUTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen
UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad 2010-01-01 --- 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 Antagning
Läs merANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen
ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Specialistundersköterska anestesi- och operationssjukvård 200 Yh-poäng, halvfart, distans, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om yrkeshögskolan; SFS 2009:130 Utkom från trycket den 17 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Utbildningar inom yrkeshögskolan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) Utfärdad den 5 juli 2018 Publicerad den 13 juli 2018 Regeringen föreskriver 1 i fråga om högskoleförordningen (1993:100)
Läs merTillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare
UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå
Läs merFör dig med examen från gymnasieskolan (Gy11) Uppdaterad november 2014 För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara behörig. Förkunskapskraven
Läs merYrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Flygtekniker 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Geodetisk mätningstekniker, 400 Yh-poäng, Motala Östsvenska Yrkeshögskolan AB Besöksadress: Näringslivets Hus, Ågatan 9, Linköping Postadress: Box 388, 581 04 Linköping
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2012:712 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga om
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt
Läs merANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen
ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Boendehandledare och integrationsassistent med specialisering på ensamkommande barn och ungdomar 2 år, 200 Yh-poäng Halvfart Distans Kisa 1 Vem är behörig? Grundläggande
Läs merMyndighetens syn på. Lärande i arbete
Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete
Läs merLathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.
2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet
Läs merIkraftträdande. Kapitel 1. Ändring av 3. förslag som. bestämmelser. uppgifter (2. utlämnande av. lydelse: Kommentar: examina, eller
1 (9) Förordningsförändringar från 2016-04-15 Regeringen har fattat beslut om ändringar i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) och i förordningen ( 2011:1162) med instruktion för Myndigheten
Läs merBehörighet, urval och antagning Lokförare, 220 p. Heltid i Hässleholm
Behörighet, urval och antagning Lokförare, 220 p. Heltid i Hässleholm Vad händer när din ansökan registreras? När en ansökan kommer in så kontrolleras först den grundläggande behörigheten. Grundläggande
Läs merAntagningsordning. Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan
Beslutat av: Högskolestyrelsen Datum: 2008-02-15 Antagningsordning Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08 402 22
Läs merYh-myndigheten beviljar att en utbildning
Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,
Läs merNya bestämmelser som rör yrkeshögskolan
1 (8) Version 2 Ändringar på s.7 Nya bestämmelser som rör yrkeshögskolan Regeringen har fattat beslut om ändringar i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF), förordningen (2009:131) om utbildning
Läs merMyndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan
Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolan. myh.se
Myndigheten för yrkeshögskolan Yrkeshögskolan Kvalificerade yrkesutbildningar, utformade utifrån arbetslivets behov av eftergymnasial kompetens Eftergymnasial utbildningsform En yrkeshögskoleutbildning
Läs merBehörighetsprövning, urval och antagning inom yrkeshögskolan. Återrapportering 2014
Behörighetsprövning, urval och antagning inom yrkeshögskolan. Återrapportering 2014 Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2014-06-23 Dnr: MYH 2014/822 1 (20) Datum: 2014-06-23 Dnr: MYH 2014/822 Behörighetsprövning,
Läs merVägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor
2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det
Läs merFriskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning
Ansökningshandlingar Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansvarig utbildningsanordnare: Norrlidens Kunskapscentrum AB Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng
Läs merStockholms universitets lokala riktlinjer för bedömning av reell kompetens
1 (5) BESLUT 2013-01-24 Dnr SU FV-1.1.2-0184-13 Peter Wretling Avdelningsdirektör Studentavdelningen Stockholms universitets lokala riktlinjer för bedömning av reell kompetens Dessa riktlinjer är beslutade
Läs merRIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST
RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merBehörighet, urval och antagning. Lokförare, 220 p. Heltid i Stockholm
Behörighet, urval och antagning Lokförare, 220 p. Heltid i Stockholm Vad händer när din ansökan registreras? När en ansökan kommer in så kontrolleras först den grundläggande behörigheten. Grundläggande
Läs merAntagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 18/770)
Antagningsordning för KMH - dnr 18/770 (2018-12-14) 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 18/770) Fastställd
Läs merAntagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll
Läs merHandbok för tillträde till yrkeshögskolan
Handbok för tillträde till yrkeshögskolan 2015 Innehållsförteckning 1. En handbok för planering, genomförande och uppföljning av tillträde... 4 2. Utgångspunkter för tillträde till yrkeshögskolan... 5
Läs merTillträde till högskolan
2018-09-14 Erica Finnerman Tillträde till högskolan Information kring senaste ändringarna Ändringar i 7 kap. högskoleförordningen juli 2018 Grundläggande behörighet 1 Nödvändiga kompetenser för grundläggande
Läs merTillträde till högskolan
2018-09-14 Erica Finnerman Tillträde till högskolan Information kring senaste ändringarna Ändringar i 7 kap. högskoleförordningen juli 2018 Grundläggande behörighet 1 Nödvändiga kompetenser för grundläggande
Läs merTillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI
Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19, dnr 4816/07-300 Träder i kraft 2008-01-01 2 Innehåll Tillgodoräknande vid KI...
Läs merAntagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet
Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,
Läs merHandbok för tillträde till yrkeshögskolan
Handbok för tillträde till yrkeshögskolan Version 2.0. Reviderad i maj 2017 Rättssäker process Reell kompetens Urval Behörighet 1 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: 2017/1150 ISBN-nr: 978-91-88619-13-6
Läs merInformation om bedömning av reell kompetens
Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2010:2020 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver i fråga om
Läs merAntagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet
Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1054 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad den 21 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 att 7 kap. 5, 9
Läs merAnvisningar för ansökan behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan
Anvisningar för ansökan behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan 2019 Myndigheten för yrkeshögskolan Foto: Scandinav / Gert Olsson Diarienummer: MYH 2019/695 ISBN: 978-91-88619-57-0 YH2000,
Läs merAnmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister
Stockholms universitet Rektor 106 91 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ann-Kristin Vesterlund 08-563
Läs merPromemorian Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning (U2007/1587/UH)
SID 1 (5) 2007-03-13 Handläggare: Ingrid Florin Telefon: +46 8 508 33 877 Till Utbildningsnämnden 2007-03-15 Promemorian Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning (U2007/1587/UH)
Läs merHur MYH främjar YH. YH-forum A. Bernharth. myh.se
Hur MYH främjar YH YH-forum 2015-11-12 A. Bernharth Uppdraget Gemensam tolkning Struktur och organisation Strategi och plan Främjandet är inte kopplad till något specifikt verksamhetsområde, all verksamhet
Läs merVägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval
2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar; SFS 2013:871 Utkom från trycket den 26 november 2013 utfärdad den 14 november 2013.
Läs merAntagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016
Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll
Läs merReell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola
Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...
Läs merYrkeshögskola vad är det?
Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan
Läs merANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ FÖR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA.
ANTAGNINGSORDNING 2013-09-23 Högskolestyrelsen Dnr 748/2.1.1/2013 ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ FÖR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA. Med stöd av 2 kap 2 och 6 kap 3 högskoleförordningen
Läs merYttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR
Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att
Läs merAntagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet
Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100, med senare ändringar,
Läs merANTAGNINGSORDNING För utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet
ANTAGNINGSORDNING För utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Fastställd av Organisationskommittén 2009-04-16 Dnr: HL2009/0018 1 LOKAL ANTAGNINGSORDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänt
Läs merAntagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret
Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2017-2018 Dnr:: 62/2012 Antagningsordningen fastställd av Högskolenämnden 2012-09-12 och reviderad
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Ds 2016:24 Validering med mervärde (U2016/03105/GV)
1 (10) Yttrande Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Ds 2016:24 Validering med mervärde (U2016/03105/GV) Inledning I departementspromemorian Validering med mervärde redovisas förslag för att skapa
Läs merRapport om inledande tillsyn. av konst- och kulturutbildningar 2015
Rapport om inledande tillsyn av konst- och kulturutbildningar 2015 1 (8) Datum: 2016-06-27 Innehåll 1 Konst- och kulturutbildningar... 2 2 Inledande tillsyn... 2 3 Urval... 2 4 Förberedande insatser...
Läs merRapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005
Rapport 2006:19 R Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2011:1020 Utkom från trycket den 20 september 2011 utfärdad den 8 september 2011. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merAntagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Ersta Sköndal Bräcke högskola
1 (11) Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Ersta Sköndal Bräcke högskola Beslutad av Pedagogiskt kollegium 2018-12-19 (Ersätter Antagningsordning ISV, Policy för antagning
Läs merFOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE
2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o
Läs meruppmärksammas innovativa utbildningar som ger kompetens för nya yrken och som kan komma att få betydelse på den framtida arbetsmarknaden.
Förord Sveriges ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning. Utbildningspolitiken lägger grunden för den enskildes möjligheter att skaffa sig den kompetens som behövs för att etablera
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 Avd. för utbildningsstöd. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås
HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 2014-04-10 Dnr 866-13 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås Denna Antagningsordning har genom beslut den 25 april 2014 fastställts av
Läs merRutin fö r behö righetsbedö mning CNC Tekniker, blå tt certifikåt
Rutin fö r behö righetsbedö mning CNC Tekniker, blå tt certifikåt Dragonskolan, Umeå Kontaktpersoner Annika Svensson, rektor/utbildningsansvarig annika.svensson.2@umea.se 090-16 41 99, mobil 070-330 77
Läs merYttrande över remiss om betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20)
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-05-04 Handläggare Robert Jägare Telefon: 08-508 47 998 Till Arbetsmarknadsnämnden den 16 maj 2017 Ärende 4
Läs merRutin fö r behö righetsbedö mning Tandskö terska
Rutin fö r behö righetsbedö mning Tandskö terska Tandsköterskeutbildningen, VIVA Komvux Umeå Kontaktpersoner Karin Lidvall, utbildningsledare karin.lidvall@vll.se 090-785 60 11, mobil 070-305 72 26 Annika
Läs merAntagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå
Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande
Läs merYH-forum 22 mars 2017
YH-forum 22 mars 2017 Christer Bergqvist, verksamhetschef Jenny Sörby, kommunikationschef Myndigheten för yrkeshögskolan Program Det går bra för yrkeshögskolan Vad har hänt sedan sist - vad är på gång
Läs merMyndighetens stöd till utbildningsanordnare avseende tillträdesprocessen för sökande till yrkeshögskoleutbildningar. Återrapportering 2015
Myndighetens stöd till utbildningsanordnare avseende tillträdesprocessen för sökande till yrkeshögskoleutbildningar Återrapportering 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/145 ISBN-nr:
Läs merKomvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA
Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,
Läs merAnmälan till Automationsingenjör
Anmälan till Automationsingenjör Innehåll Support... 2 Registrera dig som ny användare... 2 Logga in i CompetenceTool... 4 Innan du anmäler dig... 4 Anmäl dig till utbildning... 5 Fyll i information om
Läs merLathund om tillträde till högre utbildning
Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta
Läs merUtbildningsplan för behörighetsgivande förutbildning Garment Technical Designer YH
1 (5) Utbildningsplan för behörighetsgivande förutbildning Garment Technical Designer YH00410-2018-2 Ansvarig utbildningsanordnare Borås Yrkeshögskola Omfattning 5 veckor Studieort Borås Studieform Bunden
Läs merAntagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå
Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16, 2019-06-11 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering:
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Undersköterska med specialistkompetens inom allmän och specialiserad palliativ vård 200 Yh-poäng, Distans med träffar i Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet:
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolan. myh.se
Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Yrkeshögskolan Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens utveckling Besluta om vilka
Läs mer