Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Rektor Stefan Quas Dnr: UBN/2014: Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar att fastställa antagningsreglerna. 2. Utbildningsnämnden beslutar att fastställa rutiner och bestämmelser kring antagningen till vuxenutbildning. 3. Utbildningsnämnden godkänner antagningsstopp till lärlingsvux 2015 och uppdrar åt rektor att återkomma om förändring av statsbidraget för utbildningsformen sker. 4. Utbildningsnämnden beslutar att bestämmelserna börjar gälla den 1 januari Sammanfattning av ärendet Att inte slutfört sin gymnasieutbildning innebär en svag ställning på arbetsmarknaden. Över sextio procent av de som studerar på vuxenutbildningen är födda utanför Sverige och därför spelar vuxenutbildningen en stor roll i kommunens integrationsarbete samt kan motverka inlåsningseffekter på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen regleras av skollag och vuxenutbildningsförordning. Grundprincipen i styrdokumenten är att vuxenutbildningen är ämnat för de som inte lyckats nå målen för grundskolan respektive gymnasieskolan. Det är viktigt att kommunens antagningsprinciper till vuxenutbildningen är rättssäkra och att de sökande får en likvärdig behandling. Utbildningsnämnden fattade beslut om antagningsregler i februari 2014 och de behöver nu kompletteras med framförallt beslut kring hur kommunen ska hantera de som söker vuxenutbildning och som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. 1

2 Under handläggningen av ansökningarna till vuxenutbildning finns ett antal rutiner och bestämmelser. Det är viktigt i en myndighetsutövning att rutinerna är fastlagda, tydliga, transparanta och politiskt beslutade. Upplands Väsby kommun får enligt preliminära beräkningar ett lägre statsbidrag för lärlingsvux Anledningen till att kommunen får färre antal platser inom lärlingsvux jämfört med innevarande år är att det är färre platser i statens budget och fler kommuner har sökt lärlingsvux Vi har redan antagit elever till lärlingsvux och dessa fortsätter att studera under 2015 motsvarande 14 helårsplatser. Detta medför att Utbildningsnämnden behöver fatta beslut om att införa ett antagningsstopp till lärlingsvux Beslutsunderlag 1. Tjänsteutlåtande , Dnr UBN/2014:232 Beslutet skickas till: Väsby Välfärd Ärendet i sin helhet Att inte slutfört sin gymnasieutbildning innebär en svag ställning på arbetsmarknaden. Över sextio procent av de som studerar på vuxenutbildningen är födda utanför Sverige och därför spelar vuxenutbildningen en stor roll i kommunens integrationsarbete samt kan motverka inlåsningseffekter på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen regleras av skollag och vuxenutbildningsförordning. Grundprincipen i styrdokumenten är att vuxenutbildningen är ämnat för de som inte lyckades få betyg i grundskolan och/eller gymnasieskolan. I styrdokumenten framgår att det finns en laglig rätt för de elever som behöver läsa grundläggande vuxenutbildning (motsvarande grundskolenivå) samt en laglig rätt för de elever som läst yrkesförberedande program att läsa kurser som krävs för att bli behörig till högskolan. Utöver detta är det upp till kommunen att bestämma vilka elever som ska antas. Det framgår i styrdokumenten att om inte alla elever kan antas till utbildningen och ett urval måste göras ska de elever som har kortast utbildning prioriteras. Detta brukar tolkas som att det är de elever som inte slutfört sin gymnasieutbildning som ska antas före de som har slutbetyg från gymnasieskolan. Förutom skollag och vuxenutbildningsförordning finns riktade statsbidrag till vuxenutbildning. Två av dessa riktar sig till yrkesutbildning inom komvux: yrkesvux och lärlingsvux. Yrkesvux handlade från början om att ge kommunerna möjlighet att frångå prioriteringsordningen och anta elever som har slutbetyg från gymnasieskolan under förutsättning att de har svag ställning på arbetsmarknaden. Statsbidraget för 2

3 yrkesvux var med andra ord ett sätt för staten att hjälpa kommunerna att utbilda arbetslösa. Detta undantag från prioriteringsordningen ändrades 1 juli i år och nu gäller det precis som för övrig vuxenutbildning att den med kortast utbildning ska prioriteras oavsett ställning på arbetsmarknaden. Under 2014 har Upplands Väsby kommun fått statsbidrag motsvarande 44,6 årsstudieplatser och vi har förbrukat närmare 150 årsstudieplatser. Samtliga som antagits på yrkesvux har angett att de är arbetslösa. Elever som angett att de har arbete (oavsett omfattning eller anställningsform) har inte antagits. Skillnaden mellan tilldelat statsbidrag och antalet förbrukade poäng har finansierats av vuxenutbildningens budget. I regeringens budget för 2015 finns förslag på platser inom statsbidraget för yrkesvux men Skolverket avvaktar med information på grund av det osäkra parlamentariska läget. Kommunen skulle dock behöva fatta beslut kring antagning oavsett beslut om eventuellt statsbidrag. Lärlingsvux är till skillnad från yrkesvux en egen utbildningsform där staten har bestämt att utbildnigen ska bedrivas till minst 70 procent på arbetsplatsen. Statsbidraget för lärlingsvux är uppdelat på följande: genomförande av lärlingsutbildning kr ersättning till arbetsplatsen kr utbildning av handledare på arbetsplatsen kr. Priortering av elever till lärlingsvux ska enligt förordningen ske utifrån utbildningsbakgrund och den med kortast utbildning ska prioriteras har Upplands Väsby fått statsbidrag motsvarande 26 helårsplatser och vi kommer att förbruka dessa platser. Statsbudgeten är inte antagen ännu men Skolverket har gjort en preliminär fördelning av statbidraget för 2015 och den visar att Upplands Väsby kommun endast får nio helårsplatser Anledningen till att kommunen fått mindre än innevarande år är att det är färre platser i budgeten och fler kommuner har sökt lärlingsvux 2015 jämfört med Vi har redan antagit elever till lärlingsvux och dessa fortsätter att studera under 2015 motsvarande 14 helårsplatser. Detta medför att Utbildningsnämnden behöver fatta beslut om att införa ett antagningsstopp till lärlingsvux Detta är givetvis mycket beklagligt då just lärlingsvux visat sig fungera väl en elevgrupp som den ordinarie utbildningen inte lyckats nå. Lärlingsvux är förutom detta starkt kopplat till ett yrke och statistik visar att en stor majoritet får arbete efter avslutad utbildning. Det är viktigt att kommunens antagningsprinciper till vuxenutbildningen är rättssäkra och att de sökande får en likvärdig behandling. Detta perspektiv gäller även kring själva handläggningen av ansökningarna. Rutinerna och arbetsbeskrivning bör vara tydliga och transparanta och politiskt beslutade. Utbildningsnämnden fattade beslut om antagningsregler i januari 2014 och de behöver nu kompletteras med framförallt beslut kring hur kommunen ska hantera de som söker vuxenutbildning och som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. Övervägande och ställningstagande om antagning av elever som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa och som söker en yrkesutbildning via vuxenutbildning (punkt 8 och 9 i förslag till antagningsregler) 3

4 Utbildningsnämnden behöver fatta beslut om antagningsregler och prioriteringsordning för de elever som har fullgjort gymnasieskolan. Ska dessa personer antas till vuxenutbildningen eller ska de anses ha för hög utbildningsnivå? Hur ska den sökandes ställning på arbetsmarknaden hanteras? För att förtydliga detta kan tre typer av sökande diskuteras: 1. Hur ska Upplands Väsby kommun hantera ansökningar från elever som slutfört gymnasieskolan och/eller gått på högskola/yrkeshögskola och som är arbetslösa och som söker yrkeskurspaket inom vuxenutbildning? 2. Hur ska Upplands Väsby kommun hantera ansökningar från elever som slutfört gymnasieskolan och/eller gått på högskola/yrkeshögskola och som har anställning men där arbetsgivaren anger att de tänker säga upp personen om denne inte utbildar sig? Detta är vanligt för stora grupper inom t ex äldreomsorgen och barnomsorgen. 3. En stor grupp elever som riskerar att hamna i en svår sits är de elever som är utrikesfödda och som gått 12 års utbildning i sitt hemland men där denna utbildning inte motsvaras av svensk gymnasieutbildning. Hur ska Upplands Väsby kommun hantera denna grupp? I princip kan man säga att kommunen har två val här. Antingen väljer man att prioritera de som har kort utbildningsnivå och med det bestämma att vuxenutbildningens roll är att utbilda de personer som saknar motsvarande gymnasieskola. Följden är att vuxenutbildningen kommer att avslå ansökningar från personer som har slutbetyg och/eller studerat på högskola och som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. Eller så väljer kommunen att bevilja studier för de elever som är arbetslösa oavsett utbildningsbakgrund. Konsekvensen av ett sådant beslut är att utbildningsvolymen kommer att öka för vuxenutbildningen. Det är mycket svårt att utifrån statistik göra prognos kring hur stor kostnadsökning och volymökning detta skulle medföra. Men antagligen kommer samhällets och kommunens kostnader, genom t ex minskade kostnader i försörjningsstöd, minska. Avslutningsvis bör Utbildningsnämnden ta i beaktning hur beslutet påverkar kommunens övriga arbetet med arbetslösa ungdomar och vuxna genom dels Vägval Vuxens ordinarie verksamhet och det särskilda projektet Vägval Ungdom. Hur gör andra kommuner? Det är svårt att generalisera kring hur andra kommuner gör. Det beror på den lokala budgeten och lokala prioriteringar och förutsättningar. De allra flesta kommuner har använt vuxenutbildningen till att ge medborgare att läsa upp till slutbetyg från gymnasieskolan. Kommunerna har i samband med statsbidraget kring yrkesvux vidgat målgrupp och antagit elever som slutfört gymnasieskolan men som varit arbetslösa. Nacka och Sollentuna har fattat beslut att alla elever som är arbetslösa ska antas till vuxenutbildningen. Vuxenutbildning i Stockholms stad har i budgeten för 2015 fått i ett särskilt uppdrag att öka samverkan med jobbtorgen och anta elever som är arbetslösa till utbildning inom bristyrken. 4

5 Antagningsregler Nämnden fattade beslut om antagningsregler i februari 2014 och dessa behöver kompletteras och förtydligas enligt nedan. Förändringarna är markerade med kursiv stil. 1. Sökande som är pågående elever och som ska fullfölja sina studier enligt en upprättad individuell studieplan ska antas. Ingen förändring jämfört med tidigare beslut. 2. Sökande till kurs som behövs för att få slutbetyg/gymnasieexamen ska antas. Sökande som har slutbetyg/gymnasieexamen och som söker kurs för att få särskild behörighet till högskola och yrkeshögskola ska antas. Dock inte elev som läst mot högskoleförberedande slutbetyg/gymnasieexamen och saknar ett mindre antal kurser för slutbetyg/gymnasieexamen. I dessa fall ska vuxenutbildningen användas för att ge eleven den kortaste vägen till slutbetyg/gymnasieexamen. Detta betyder att elev som läst mot till exempel samhällsvetenskaplig gymnasieexamen och som inte nått kraven för examen inte ska antas till yrkespaket även om detta krävs för vissa utbildningar inom yrkeshögskolan. 3. Sökande som söker kurser som de redan har fått (minst) godkänt i ska inte antas. De hänvisas till att göra prövning. Sökande som söker kurser i syfte att höja sitt meritpoäng och där kurs inte behövs för att bli behörig till vidare studier ska inte antas. Ingen förändring jämfört med tidigare beslut. 4. Sökande som har en godkänd yrkesutbildning och som inte avser att läsa mot Slutbetyg/Gymnasieexamen och som söker kurser inom samma yrkesområde med annan inriktning ska inte antas. Det här kan till exempel handla om en sökande som har genomgått Omvårdnadsprogrammet med inriktning äldreomsorg och söker nu kurser inom inriktningen Akutsjukvård. Ingen förändring jämfört med tidigare beslut. 5. Sökande som söker många olika kurspaket får avslag på ansökan och hänvisas till studievägledning. 6. Sökande som genomgått yrkesutbildning med godkända betyg på vuxenutbildningen och söker ny yrkesutbildning ska inte antas. Ingen förändring jämfört med tidigare beslut. 7. Sökande som är arbetslösa (oavsett anställningsform och omfattning) och som söker yrkesutbildning, ska antas. Detta gäller även ifall den sökande har slutfört gymnasieskolan. 8. Sökande som slutfört gymnasieskolan och som har arbete ska inte antas. Rutiner och bestämmelser I samband med att tjänstemännen hanterar ansökningar uppstår ett antal situationer där beslut måste fattas och myndighetsutövningen som görs är avgörande för elevens ansökan. För att göra denna process mer rättssäker och 5

6 likvärdig föreslås den få politisk förankring genom att Utbildningsnämnden fattar beslut att fastställa idag gällande rutiner enligt följande: 1. Inga sena ansökningar tas emot. 2. Ansökningar som inte har kompletterats med betyg eller andra handlingar som krävs senast 7 dagar efter kursens sista ansökningsdag kommer att avslås. 3. Ansökan från elev som har fått underkänt på sökt kurs ett antal gånger och/eller gjort flera avbrott på sökt kurs kommer antingen att avslås och hänvisas till studievägledningen eller så kommer ansökan att godkännas och anordnaren kommer informeras och uppdras att upprätta en handlingsplan med syfte att elev ska nå målen. 4. Elev som söker kurser som motsvarar mer än heltidsstudier ska antas på de kurser som motsvarar heltid och avslås på de kurser som överstiger heltidsstudier och i samband med detta hänvisas till studievägledning. 5. Elev som sökt kurs den saknar förkunskaper i ska inte antas och eleven får söka till nästa tillfälle. Utbildningsenheten Gunilla Eriksson Tf Utbildningschef 6