Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Transkript

1 VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt gamla kursplaner Slutbetyg Gymnasieexamen Yrkesexamen Examen från högskoleförberedande program Kurser som inte får ingå i en examen Examen och behörighet till högskolan Slutbetyg från ett reducerat program Betygskataloger Från och med första juli 2012 ska de nya ämnesplanerna som infördes för gymnasieskolan 2011 även tillämpas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Utbildningsmålen för elever inom kommunal vuxenutbildning på gymnasialnivå ser olika ut. En del läser enstaka kurser medan andra läser för att få en gymnasieexamen. Övergångsbestämmelserna till förordning (2011:1108 ) om vuxenutbildning ger möjlighet för rektor att i undantagsfall utfärda slutbetyg fram till och med den 1 juli Läs mer om detta under Regelverk/ Övergångsbestämmelser:

2 Studie och yrkesvägledning Förstärkt rätt till studie- och yrkesvägledning I skollagen (2010:800) förstärks elevers rätt till studie- och yrkesvägledning. Elever ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. (2 kap. 29 skollagen). Skolverket reviderar de Allmänna råden om studie- och yrkesvägledning och ett stödmaterial för studie- och yrkesvägledning för gymnasieskolan finns tillgängligt på Skolverkets webbplats. Individuell studieplan För varje elev ska det finnas en individuell studieplan Bestämmelser om den individuella studieplanen finns i skollagen (2010:800), i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning samt i förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. Skolverket har dessutom tagit fram ett stödmaterial om individuell studieplan som finns att ladda ned på Skolverkets webbplats. Av 20 kap. 8 skollagen framgår att det för varje elev ska finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Vidare framgår det av 2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning att om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Det framgår även att den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven och att eleven i samband med utarbetandet ska erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information med möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska utarbetas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras. 2

3 Validering En elev inom vuxenutbildning kan få sina redan tillägnade kunskaper och kompetenser bedömda genom validering. Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En elev som genomgått en validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen. Den som har genomgått en validering ska kunna få ett intyg. (20 kap skollagen (2010:800) samt 2 kap. 8 och 4 kap. 25 förordning (2011:1108) om vuxenutbildning). Prövning enligt gamla kursplaner Elev som önskar göra en prövning utifrån de gamla kursplanerna och äldre bestämmelser i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning får detta om denna påbörjat en kurs, delkurs eller projektarbete före 1 juli Sådana prövningar får göras fram till utgången av juni Det räcker således med att eleven påbörjat någon äldre kurs för att få pröva enligt äldre bestämmelser. Läs mer om detta under: Slutbetyg I övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildningen, under punkt 4 (som finns sist i förordningen) framgår följande: Om en elev har ett eller flera betyg satta före den 1 juli 2012, varav ett eller flera inte kan omvandlas eller vilkas omvandling skulle innebära en nackdel för eleven, får rektorn besluta att slutbetyg får utfärdas om eleven uppfyller de villkor som ställs i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli

4 Notera att betyg som är satta före 1 juli 2012 kan tas med i ett slutbetyg enligt ovan om de inte är äldre än åtta år. Äldre kurser än så får endast tas med i ett slutbetyg om rektor bedömer att det föreligger särskilda skäl. (4 kap. 9 förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning) Skolverket har föreskrivit (Se SKOLFS 2012:92) om vilka kurser enligt ämnesplaner som får ersätta kurser enligt kursplaner och ingå i ett slutbetyg. En elev kan inte påbörja en äldre kurs efter utgången av juni Gymnasieexamen Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:196) ger information om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. Översättningen av kurser enligt motsvarandelistan (SKOLFS 2011:196) hanteras vid elevens studieplanering men sker först formellt då gymnasieexamen utfärdas. Det är endast vid utfärdandet av en gymnasieexamen som föreskrifterna ska tillämpas. Det är endast Gy2000 kurser som enligt föreskrifterna kan omvandlas till Gy2011 kurser och därefter får ingå i en gymnasieexamen En elev som avslutar sina studier innan ett examensbevis kan utfärdas får således ett utdrag ur betygskatalogen över kurserna som påbörjats efter den 1 juli 2012 och ett samlat betygsdokument för kurser som påbörjats innan den 1 juli De gamla kurserna kan i vissa fall användas flera gånger utifrån de möjligheter som erbjuds i motsvarandelistan. Kurserna kan användas flera gånger var för sig eller i kombination med andra kurser. Vilka kurser som måste ingå i en yrkesexamen respektive högskoleförberedande examen framgår av 4 kap förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. 4

5 Yrkesexamen En gymnasieexamen i form av en yrkesexamen ska omfatta de kurser som framgår av 4 kap. 14 i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Där framgår att en gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng, varav godkända betyg i gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1, 2. engelska kursen 5, 3. matematik kursen 1 a, och 4. gymnasiearbetet. En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även innefatta betyg 1. på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och 2. som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. I en yrkesexamen ska eleven ha betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Kurserna ska bestå av 50 poäng i varje ämne. Dessa kurser krävs för en examen. Om en elev har med sig fler än 50 gymnasiepoäng i något av dessa ämnen, eftersom eleven t.ex. tidigare har studerat på ett högskoleförberedande program, så kan eleven ändå använda dessa poäng i sin examen. De gymnasiepoäng som överstiger 50 poäng i respektive ämne kan ingå i den del av utbildningen som utgörs av valfria kurser. Förutom de kurser som anges som obligatoriska för en yrkesexamen så ska en yrkesexamen innehålla betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. En yrkesexamen ska sammanlagt uppgå till poäng. 600 gymnasiepoäng i en yrkesexamen utgörs av gymnasiegemensamma kurser. 5

6 De valfria kurserna får som mest omfatta mindre än hälften av de återstående gymnasiepoängen. Det vill säga som mest 899 gymnasiepoäng. En yrkesexamen ska även innehålla betyg på ett godkänt gymnasiearbete. Av 2 kap. 3 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Högskoleförberedande examen En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen ska omfatta de kurser som framgår av 4 kap. 15 i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Där framgår att en gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng, varav godkända betyg i gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3, 2. engelska kurserna 5 och 6, 3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och 4. gymnasiearbetet. En sådan gymnasieexamen ska även, utöver det som framgår ovan punkterna 1-4, innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik* i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Med lydelsen till övervägande del avses mer än hälften av de återstående kurser som ingår i det nationella programmet. * Matematik Enligt de krav som ställs för en högskoleförberedande examen i 6

7 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ett godkänt betyg på den inledande kursen i matematik 1 b eller 1 c ingå (dvs. 100 poäng) samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår nedan när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar: Ytterligare poäng i matematik utöver den inledande kursen Estetiska och humanistiska programmet Ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskaps- och teknikprogrammet 0 poäng 100 poäng 200 poäng Av 4 kap. 16 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 första stycket 3 eller 15 första stycket 3, de inledande kurserna som är specificerade för respektive examen. Utbildningens innehåll är inte styrt på samma sätt som i gymnasieskolan. Vilka specifika kurser eleven måste ha med sig från exempelvis en utbildning som till huvudsak motsvarar ekonomiprogrammet är inte specificerat utöver de krav som ställs i 4 kap. 15 förordningen om vuxenutbildning för en högskoleförberedande examen. Det är elevens mål med studierna som måste beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan exempelvis den särskilda behörigheten vara vägledande för vilka kurser som eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Ett godkänt gymnasiearbete behövs för att en examen ska kunna utfärdas. Av 2 kap. 3 förordningen (2011:1108) framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. 7

8 Kurser som inte får ingå i en examen Vidare finns ämnen och kurser som inte kan erbjudas inom kommunal vuxenutbildning och som inte får ingå i en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Dessa är ämnen och kurser som är särskilt framtagna för specifika utbildningar: Specialidrott (SKOLFS 2010:144) Dansgestaltning för yrkesdansare (SKOLFS 2011:16) Dansteknik för yrkesdansare (SKOLFS 2011:17) Byggproduktionsledning (SKOLFS 2011:38) Datalagring SKOLFS (2011:39) Gymnasieingenjören i praktiken (SKOLFS 2011:40) Informationsteknisk arkitektur och infrastruktur (SKOLFS 2011:41) Mjukvarudesign (SKOLFS 2011:42) Produktionsfilosofi (SKOLFS 2011:43) Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning (SKOLFS 2011:46) Naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning (SKOLFS 2011:47) Elprojektering (SKOLFS 2011:137) Installationsteknik VVS (SKOLFS 2011:165) I framtiden kan även ytterligare ämnen och kurser tas fram för att endast gälla vissa utbildningar. Examen och behörighet till högskolan När det gäller gymnasieexamen kommer eleverna att kunna få två typer av examen i form av yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. För en elev som tidigare erhållit någon typ av gymnasieexamen kan skolan inte utfärda en högskoleförberedande examen. Elever som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan men inte uppnått grundläggande behörighet till högskolan har dock rätt att läsa för att kunna erhålla grundläggande högskolebehörighet enligt 20 kap. 19 skollagen. Det innebär att eleven har rätt att läsa in de kurser som eleven inte sedan tidigare har minst betyget E i av svenska 2 och 3 samt engelska 6. 8

9 För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en yrkesexamen med samma innehåll som den tidigare examen inte utfärdas. Det är möjligt att utfärda ytterligare en yrkesexamen om innehållet till övervägande del kan hänföras till ett annat yrkesprogram i gymnasieskolan än den yrkesexamen som tidigare utfärdats. Med övervägande del avses mer än hälften av de poäng som refereras till i 4 kap. 14 förordning (2011:1108) om kommunal vuxenutbildning. Slutbetyg från ett reducerat program Gymnasieexamen för den som tidigare fått slutbetyg från ett reducerat nationellt program eller motsvarande Enligt p.7 övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning får en gymnasieexamen inte utfärdas för den som har ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande. Enligt Skolverkets bedömning kan dock en gymnasieexamen utfärdas för den som tidigare fått ett slutbetyg från ett reducerat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande, under förutsättning att övriga villkor som ställs för en gymnasieexamen är uppfyllda. Slutbetyg för den som tidigare fått slutbetyg från ett reducerat nationellt program eller motsvarande Skolverket bedömer även att de elever som fått ett slutbetyg från ett reducerat nationellt program eller motsvarande utfärdat efter den 1 januari 2010 har möjlighet att senast den 1 juli 2015 få ett nytt slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, om villkoren för ett slutbetyg enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning är uppfyllda och nödvändiga kompletteringar har gjorts. Om ett sådant slutbetyg utfärdas kan dock inte en gymnasieexamen utfärdas (Se p.7 övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning). Betygskataloger Ett samlat betygsdokument ska utfärdas för de kurser som eleven påbörjat enligt de äldre bestämmelserna före den 1 juli För ämnen och kurser som påbörjats efter den 1 juli 2012 ska ett utdrag från betygskatalogen utfärdas. För en elev som både har äldre och nya kurser utfärdas då två olika dokument. 9

10 4 kap. 8 förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning, 4 kap. 12 förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning. 10