Kort om gymnasieskolan

Transkript

1 Kort om gymnasieskolan

2 Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice Stockholm tel: fax: e-post: ISBN Beställningsnummer: 12:1318 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto: Michael McLain Upplaga: ex Tryck: Elanders Sverige AB Stockholm december 2012

3 ALLA UNGDOMAR i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasie ut bildning. En förutsättning är att man har godkänt i ett antal ämnen från grundskolan. Gymnasie utbildningen ger en god grund för yrkesverks amhet, fortsatta studier, personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 3

4 18 nationella program Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Alla program är treåriga. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet och utbildningen ska hålla hög kvalitet. En elev som avlutat ett yrkesprogram ska kunna påbörja en yrkesbana direkt efter utbildningen. Alla elever på ett yrkesprogram har också rätt att välja de kurser som krävs för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. Efter ett högskoleförberedande program ska eleverna vara förberedda för högskolestudier. Dessutom finns fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. På vissa skolor finns utbildningar som avviker från de nationella programmen: särskilda varianter, olika riksrekryterande utbildningar och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). 4

5 DE 18 PROGRAMMEN YRKESPROGRAM Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet 5

6 Behörighetskrav till gymnasieskolan Behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att komma in på ett nationellt program oavsett om det är ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik från grundskolan. För yrkesprogrammen krävs dessutom godkända betyg i ytterligare femämnen, det vill säga totalt åtta. För högskoleförberedande program krävs dessutom godkända betyg i ytterligare nio ämnen, det vill säga totalt tolv ämnen. För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet samt för humanistiska programmet ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskapsoch teknikprogrammet ska tre av de nio övriga godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio övriga ämnena valfria. Vissa utbildningar inom det estetiska området, spetsutbildningar och idrottsprogram, kan ha särskilda antagningskrav och ibland tester. Läs mer på 6

7 7

8 Introduktionsprogram Fem olika introduktionsprogram ska ge obehöriga elever nya möjligheter. Via programmen kan eleven bli behörig till ett nationellt program, förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning. DE FEM INTRODUKTIONSPROGRAMMEN ÄR Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion 8

9 Examensmål För varje nationellt program finns ett examensmål. Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. De ska styra utbildningen och gymnasiearbetets utformning och innehåll. Kurser och ämnesplaner Den svenska gymnasieskolan är kursutformad. Det betyder att eleverna läser en eller flera kurser inom de olika ämnen som ingår i programmen. De flesta kurserna omfattar 100 poäng vilket motsvarar cirka fyra veckors heltidsstudier. Gymnasieskolans ämnen och de olika kursernas innehåll och kunskapskrav beskrivs i ämnesplaner som styr undervisningen. 9

10 Programmens struktur De gymnasiegemensamma ämnena är ämnen som alla gymnasieelever läser. Dessa är engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk. Eleverna studerar de gymnasiegemensamma ämnena i varierande omfattning på de olika programmen. Utöver de gymnasiegemensamma ämnena innehåller varje program ett antal programgemensamma ämnen, som alla elever på ett specifikt program läser. De ger programmet dess prägel. Alla program utom vård- och omsorgsprogrammet har olika inriktningar som eleven kan välja mellan. Dessutom finns på varje program olika kurser i en programfördjupning. I utbildningen ingår också ett individuellt val. Inom det individuella valet på yrkesprogrammen ska skolan erbjuda kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. På samtliga program ska eleverna ha möjlighet att läsa minst en estetisk kurs och minst en kurs i idrott och hälsa inom det individuella valet. I utbildningen på alla program ingår också ett gymnasiearbete, som sammanfattar utbildningen på programmet. Gymnasiearbetet måste vara godkänt för att eleven ska få examen. 10

11 Två typer av examen En elev som avslutat ett gymnasieprogram kan få en gymnasieexamen. För en yrkesexamen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. Eleven kan få en yrkesexamen både genom lärlingsutbildning och genom skolförlagd yrkesutbildning. För en högskoleförberedande examen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1. Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. En högskoleförberedande examen ger automatiskt grundläggande behörighet till högskolan. En elev som går ett yrkesprogram kan får grundläggande behörighet till högskolan genom att välja kurserna svenska 2, svenska 3 och engelska 6. Skolan måste erbjuda dessa kurser som individuellt val och som utökat program. Dessutom har eleven rätt att läsa kurserna inom den kommunala vuxenutbildningen efter examen. Utöver den grundläggande behörigheten till högskolan krävs ofta godkända betyg i kurser som har särskild betydelse för den sökta utbildningen, så kallad särskild behörighet. Läs mer om behörighet till högskolestudier på 11

12 En elev som har en yrkesexamen från gymnasieskolan kan börja jobba direkt inom det yrke man utbildat sig för. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen ska i stället för ett examensbevis få ett studiebevis. Lärlingsutbildning och apl En elev i gymnasieskolan kan gå utbildningen antingen på en skola eller på en eller flera arbetsplatser. På ett skolförlagt yrkesprogram är minst 15 veckor av utbildningen på en eller flera arbetsplatser som så kallat arbetsplatsförlagt lärande (apl). Lärlingsutbildningen har samma mål och kunskapskrav som utbildningen som bedrivs på en skola. Den leder även till samma yrkesexamen från gymnasieskolan. På en lärlingsutbildning är minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Läs mer om lärlingsutbildning på De ansvariga för en skola kan också besluta att även högskoleförberedande program kan erbjuda apl. 12

13 Entreprenörskap Entreprenörskap ska genomsyra hela gymnasieskolan. På alla program finns möjlighet för eleverna att fördjupa sig i entreprenörskap. Entreprenörskap kan vara både att starta och driva företag, och att vara kreativ, ta initiativ, se möjligheter och lösa problem. 13

14 Betygsskalan Betygsskalan har beteckningarna A F, där A är det högsta betyget och E är det lägsta godkända betyget. F innebär icke godkänt. Eleven får betyg efter varje avslutad kurs. Nationella kunskapskrav finns för betygsstegen A, C och E. En del av Europa Den svenska gymnasieskolan knyter an till de europeiska kvalifikationssystemen. Syftet är att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och att underlätta det livslånga lärandet. Vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska använda samma ämnesplaner och kunskapskrav som gymnasieskolan. Samtidigt ska vuxenutbildningen vara flexibel och anpassas efter vuxenelevens behov. 14

15 15

16 Den här trycksaken finns också översatt till minoritetsspråken och ett antal invandrarspråk. Översättningarna finns som pdf-filer på skolverket.se i publikationsdatabasen.