Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Transkript

1 Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

2 Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell samordnare validering

3 Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån europeiska principer och riktlinjer Främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas, i samverkan med berörda myndigheter

4 Verksamhet - Driva nätverk och samverkan: Nationellt Forum för Validering; Branschnätverket; Forskarnätverket; Informationssamverkan myndigheter emellan; Regionala Kompetensplattformar - Driva en webbaserad, publik plattform (portal) för samlad valideringsinformation: valideringsinfo.se; Sök valideringsutförare; Din valideringsväg - Bidra till andra infrastruktursatsningar som är nödvändiga: Resultatdatabas för validering - Sprida information om möjligheterna till validering och vem som ansvarar för vad: Delta i seminarier och konferenser; Besöka regionala aktörer - Främja validering inom de utbildningsformer som MYH ansvarar för - Ta fram och implementera kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens: Publicerade på Valideringsinfo; Krav i upphandlad validering via AF; Krav för övrig branschvalidering

5 En nationell struktur

6 Ur återrapporteringen för Uppdrag till Myndigheten för yrkeshögskolan om insatser i fråga om validering U2009/7143/SV En nationell struktur för validering syftar till att: - Säkerställa att den validering som genomförs sker med god kvalitet och på ett rättsäkert sätt för individen. - Kvaliteten ska vara likvärdig oavsett vem som utför valideringen eller var i landet valideringen genomförs. - Göra validering tillgänglig oavsett var i landet man bor genom en god regional och lokal spridning. - Göra all validering legitim det vill säga att valideringen och dess slutprodukter erkänns av de aktörer, exempelvis arbetsgivare eller utbildningsanordnare, som individen vill bevisa sin kompetens för.

7 Samverkan med andra myndigheter - Validering är ett tvärpolitiskt område som berör Arbetsmarknad, Näring och Utbildning med ett särskilt fokus på integration - Samverkan sker främst med Arbetsförmedlingen, Skolverket, Universitets- och högskolerådet, Tillväxtverket, Folkbildningsrådet, Regionala kompetensplattformar, arbetsmarknadens parter och nationella branscher - Myndigheten har ett främjandeuppdrag, det är andra aktörer som har det operativa ansvaret

8 Roller och ansvar i en nationell struktur för validering Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Vuxenutbildning Möjlighet till validering finns i samtliga skolformer Utförare: Kommuner/landsting Arbetsförmedlingen Upphandlar valideringstjänster av externa aktörer och är i huvudsak beställarorganisation Universitets- och högskolerådet Myndigheten ansvarar för bedömning av utländsk utbildning för behörighet till högre utbildning och för arbetsmarknadssyften. Bedömning av utländsk utbildning organiseras i tre enheter: Enheten för bedömning av gymnasial utbildning; Enheten för bedömning av akademisk utbildning; Enheten för bedömning av yrkesutbildning Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Utbildningsanordnare Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utförare: Branschens godkända utförare Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Högskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Lärosäten Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för reglerade yrken Branschorganisationer Vissa avtalsreglerade yrken där arbetsmarknadens parter har reglerat villkoren Folkbildningen Folkhögskolor och studieförbund har lång erfarenhet av validering och syftena varierar beroende på utbildningens karaktär

9 Utmaningar inför att förverkliga nationella system för validering - Enhetliga och avstämda rättsliga och ekonomiska förutsättningar för individ och utförare. - Tydliga accesspunkter för individen till oberoende vägledning och validering. - Legitimiteten måste höjas genom att validering erbjuds alla, till gagn för de som står långt från utbildning och arbetsmarknad. - Kompabiliteten mellan utbildningar på olika nivåer och mellan utbildning och arbetsmarknad måste höjas, annars begränsas värdet av en validering genom stuprörseffekter.

10 Utmaningar inför att förverkliga nationella system för validering, forts - Kunskapsnivån hos professionella som arbetar med validering måste generellt höjas. - Kvalitetsfrågorna måste adresseras genom samsyn på begreppstolkningar, nationell statistikinsamling, extern tillsyn och kvalitetsgranskning mm. - Effektstudier behöver genomföras som visar på de statsfinansiella och samhällsekonomiska vinsterna med att satsa på utbyggd validering.

11 och informationssamverkan

12

13

14 Utvecklingsspår

15 Briefing note 9065, Shaping lifelong learning EQF Industries Social partners NQF level of qualification Learning ECVET credit transfer system ESCO Mobility Framework Key-competences Transferable Skills Validation assessment recognition Outcomes Quality Assurance legitimacy Formal education EQAVET Qualifications are currencies, Jens Björnåvold, CEDEFOP

16 ECVET, EASQ och det livslånga lärandet På ECVET forum i Prag 2013 konstaterades att den starkaste utvecklingen sker inom livslångt lärande och den drivs av arbetsmarknadens behov. I det sammanhanget är det främst för att ackumulera delkvalifikationer som ECVET används. EQF/NQF, ECVET och validering får då en mycket naturlig koppling till varandra för att stödja individens livslånga lärande. European Area of Skills and Qualifications Bolognaprocessen och ET2020 behöver sammanföras.

17 Tre koncept: Validering för integration; validering riktad mot utsatta målgrupper utanför utbildnings- och/eller arbetsmarknad. Validering för matchning; validering riktad mot breda målgrupper för att klara omställning och mobilitet (även tillträde till och anpassning av utbildning). Validering för strategisk kompetensförsörjning; validering också för personer i arbetslivet i syfte att främja kompetensutveckling, transparens, mobilitet och resursplanering (även validering motsvarande hel examen).

18 Strategisk kompetensförsörjning Andra näringsgrenar Validering Nyanställd Befintlig personal Pensionsavgångar B-lag A-lag Ersättningsrekrytering Kompetensmismatch

19 Aktuellt

20 Validering mot bransch- /yrkeskrav Om syftet med valideringen är att synliggöra, bedöma och dokumentera yrkeskompetens för anställningsbarhet, eget företagande eller för kompetensutveckling på arbetsplatsen kan det göras med hjälp av de valideringsmodeller som utvecklats av branschorganisationer. Om valideringen leder till ett yrkesbevis är det branschernas bevis som utgör slutdokumentet, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller behörighet. Branschmodellerna

21 Just nu finns det ungefär 30 olika nationella branschmodeller i Sverige, tillsammans omfattar de cirka 150 olika yrkesroller. Information om modellerna finns på: valideringsinfo.se/valideringsmodeller Branschernas utförare hittas i Sök valideringsutförare

22 Samverkan med Arbetsförmedlingen Nationell upphandling - Samråd om yrkesområden och branschmodeller - MYH s resultatdatabas krav i upphandlingen - Kriterier och riktlinjer för validering likaså - Genomför gemensamt leverantörsmöten AF deltar i branschnätverket för validering AF deltar i ny informationssamverkansgrupp AF har fått ett uppdrag att utveckla metoder och omfattning av validering av nyanlända AF har beviljats en förstudie om matchning av generella kompetenser

23 Synliggöra KOMPETENSER i Matchningen (SKiM) Kompetenser och digital matchning Matcha arbetssökandes kompetenser gentemot arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov Version

24 ESF-förstudie: Synliggöra Förstudieperi od: Februari Juni 2014 Samverkan med Myndigheten för yrkeshögskolan kompetens i matchningen (SKiM) ESF-rådet har utifrån prioritering av Strukturfondspartnerskapet i Stockholm beviljat Arbetsförmedlingen kr för förstudien Synliggöra kompetens i matchningen. förstudien ingår även som en del av Arbetsförmedlingens utvecklingsprogram NEXT E-tjänster för arbetsgivare och arbetsökande Förstudien ska komma med utvecklingsförslag och utreda förutsättningarna för att: Genomföra ett utvecklingsarbete om att synliggöra och matcha arbetssökandes kompetenser gentemot arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov

25 Förslag på utvecklingsinsatser Från ansökan: Samsyn om vilka kompetenser Digital matchning av kompetenser Förbättrad validering och vägledning Utbildning utifrån krav på läranderesultat inom följande områden: 1. Hur en ökad samsyn kring en de facto standard för att klassificera och beskriva kompetenser kan uppnås (inklusive generella kompetenser). 2. Hur den digitala matchningen kan utvecklas för att bättre kunna matcha på kompetensnivån (inklusive förutsättningarna för att matcha generella kompetenser). 3. Hur en ökad validering av generella kompetenser kan uppnås samt vägledningens roll i valideringsprocessen. 4. Hur utbildningssystemen kan utvecklas för att bättre utbilda utifrån kompetensbehov och krav på läranderesultat (Learning outcomes)

26 Genom att synliggöra kompetenser i matchningen så: Varför fokusera på kompetenser? Möjligheter: Ökar träffsäkerheten i matchningen Skapas nya matchningsmöjligheter som ökar den yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden (även för omställning) Kan utbildningsinsatser skräddarsys utifrån mer specifika kompetensutvecklingsbehov Möjliggörs en mer träffsäker profilering av arbetssökandes och arbetsgivares förutsättningar på arbetsmarknaden (även bättre underlag för gap-analyser och data mining) Får vi mer information om de verkliga kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Stärks de arbetssökandes egenmakt och självförtroende.

27 Samverkan med regioner om validering En kontaktpunkt för individen till validering var en viktig slutsats från expertseminariet Samverkan med regionerna ligger i myndighetens verksamhetsplan för Validering Väst är ett exempel på hur samordning kan genomföras

28 Regional samordning Individer Regional samordningsplattform Accesspunkt för vägledning och validering Kommuner Skolor och utbildningsaktörer Lokala AF-kontor Privata valideringsutförare Matchning arbetslivets behov

29 Tack för uppmärksamheten! Pär Sellberg För mer information se: eqfinfo.se valideringsinfo.se