Roadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering

Transkript

1 Schools EQF and National Qualification Framework Agency The River of EQAVET Systematic Quality Assurans Europass express The Art of Life Long Learning Universities ECVET The city of accumulation of part qualifications Life Long Guidance center VET Life Long Guidance center ESCO - European Skills, Competences, Qualifications and Occupations Coordinating office Little Shop of Gap Training VPL Validation of Prior Learning Fast track of Competence based standards The High Road of Learning Outcomes Working Life Society, Social Partners, Stakeholders Life Long Guidance center Roadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering

2 Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell samordnare validering

3 Myndighetens uppdrag avseende en nationell struktur för validering

4 Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån europeiska principer och riktlinjer Främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas, i samverkan med berörda myndigheter - Initiera och driva nödvändiga valideringsnätverk för samverkan - Tillhandahålla en webbportal för samlad information om validering - Utveckla nationella kriterier för validering och riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentation

5 Samverkan med andra myndigheter Validering är ett tvärpolitiskt område som berör Arbetsmarknad, Näring och Utbildning med ett särskilt fokus på integration Samverkan sker främst med Arbetsförmedlingen, Skolverket, Universitets- och högskolerådet, Folkbildningsrådet, Tillväxtverket, Regionala kompetensplattformar, arbetsmarknadens parter och nationella branscher Myndigheten har ett främjandeuppdrag, det är andra aktörer som har det operativa ansvaret

6 Roller och ansvar i en nationell struktur Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Vuxenutbildning Möjlighet till validering finns i samtliga skolformer Utförare: Kommuner/landsting Arbetsförmedlingen Upphandlar valideringstjänster av externa aktörer och är i huvudsak beställarorganisation Universitets- och högskolerådet Myndigheten ansvarar för bedömning av utländsk utbildning för behörighet till högre utbildning och för arbetsmarknadssyften. Bedömning av utländsk utbildning organiseras i tre enheter: Enheten för bedömning av gymnasial utbildning; Enheten för bedömning av akademisk utbildning; Enheten för bedömning av yrkesutbildning Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Utbildningsanordnare Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utförare: Branschens godkända utförare Lärosäten Universitet och högskolor bedömer utländsk utbildning för tillträde och tillgodoräknande Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Högskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Lärosäten Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för reglerade yrken Branschorganisationer Vissa avtalsreglerade yrken där arbetsmarknadens parter har reglerat villkoren Folkbildningen Folkhögskolor och studieförbund har lång erfarenhet av validering och syftena varierar beroende på utbildningens karaktär

7 Validering som begrepp

8 Skollagen och de europeiska riktlinjerna Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. The term validation of learning outcomes is understood as: The confirmation by a competent body that learning outcomes (knowledge, skills and/or competences) acquired by an individual in a formal, non-formal or informal setting have been assessed against predefined criteria and are compliant with the requirements of a validation standard. Validation typically leads to certification.

9 Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens Förutsättningar /utveckling/ stöd Förvaltning/samordning Modeller Standarder Kvalitetssäkring Kompetensutveckling Finansiering Lagstiftning NQF Inledande kompetenskartläggning Vägledning/orientering/återkoppling/uppföljning Kompetenskartläggning Kompetensbedömning CV/ meritförteckning, handlingsplan mm Rekommendation Kompetensintyg Kartläggningsutlåtande Kompletteringsutlåtande Kompetensbevis

10 Breddning av rekrytering, validering och bedömning av reell kompetens

11 Bakgrund och koppling till våra uppdrag - Myndigheten ska ta fram stödmaterial om behörighet, urval och antagning när det gäller yrkeshögskolan. Stödmaterialet ska ge utbildningsanordnaren vägledning och stöd i syfte att öka individens rättssäkerhet i antagningsprocessen. Det bör av stödmaterialet särskilt framgå hur reell kompetens ska vägas in i behörighetsprövningen. - Myndigheten ska stimulera utbildningsanordnare att utifrån ett mångfaldsperspektiv bredda rekryteringen av sökande till yrkeshögskolan. I arbetet ingår att särskilt uppmärksamma den möjlighet som finns enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan att anta en sökande på grundval av reell kompetens.

12 Stödet i förordningen 3 kap. 1 Behörig att antas till utbildningen är den som 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 4 Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1 3, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. 2 kap. 12 En studerande ska även kunna få tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i yrkesverksamhet eller på annat sätt.

13 Sambandet med äldre regelverk Efter att 25/4-regeln togs bort har bedömning av reell kompetens för behörighet blivit ett krav för all formell eftergymnasial utbildning: Myndigheten ska när det gäller yrkeshögskolan redovisa hur många av samtliga sökande som ansetts behöriga enligt 3 kap. 1 första stycket 4 eller 4 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och hur många av dessa som antagits till den sökta utbildningen samt innehålla en bedömning och analys av resultatet. Brister i att hantera samtliga behöriga sökande ska kunna vara föremål för beslut om kritik vid tillsyn.

14 Vad skiljer validering från exempelvis prövning? Prövning har en rent kontrollerande ansats. Den är konvergent i betydelsen att individens kompetens bedöms mot vissa på förhand fastställda krav. Den är summativ, dvs den summerar det tidigare lärandet för att värdera/bedöma vad en person redan kan. Validering utgår alltid från individen, kan vara både summativ och formativ, dvs användas framåtsyftande för att utforma en fortsatt lärprocess. Perspektivet kan även vara divergent i betydelsen att förutsättningslöst se vad en individ kan. Den utforskande ansatsen finns därför alltid med i validering.

15 Betydelsen för breddad rekrytering med ett mångfaldsperspektiv När man breddar fokus från prövning till validering åstadkommer man ett inkluderande förhållningssätt. Förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen bör vara viktigast när behörigheten ska fastställas. Att individuellt kunna anpassa YH-utbildning kan också vara viktigt, likaså att ge en relevant vägledning och karriärrådgivning. Möjligheten att ange behörighetskrav i form av läranderesultat underlättar att validera reell kompetens. Svaren på dessa frågor hittar vi tillsammans i pilotstudien om ett riktat statsbidrag för validering.

16 Pilotstudien om ett villkorat riktat statsbidrag för validering

17 Pilotstudien syftar till att: Utveckla valideringsverksamheten inom YH Kartlägga effekterna av ett riktat statsbidrag avseende validering för behörighet Utvärdera hur ett sådant bidrag ska villkoras Utvärdera vilka faktiska kostnader som kan uppstå Följa upp vilka effekter det kan få på breddad rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv Utvärdera vilket anordnarstöd som är relevant för ändamålet

18 Mina sidor / YH / Hantera beviljade.. / Blanketter Ansökan om att ingå i pilotstudie

19 Representativt urval YH-utbildningar Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens Samverkan med Arbetsförmedlingen m.fl. Professionell studie- och yrkesvägledning Mätbara läranderesultat för bedömning Individanpassade och rättssäkra valideringsmetoder Relevant utförarkompetens Likvärdig möjlighet till tillträde i urvalet Förhandsbesked om tillgodoräknande Anpassad individuell studiegång Dokumentation, uppföljning och utvärdering Piloten kan komma att ingå i ESF-projekt

20 Viktiga målgrupper ur ett inkluderande mångfaldsperspektiv

21 Identifierade målgrupper som kan dra nytta av validering för behörighet Utrikes födda kan ha annan utbildningsbakgrund (undervisning i svenska med yrkesinriktning) Sökande med funktionsnedsättning likaså (identifiera behov av särskilt pedagogiskt stöd) Avbrutna gymnasiestudier eller långtidsarbetslös Behov av att karriärväxla till nytt yrkesområde Varslad eller friställd efter längre anställning Bryta könsmässigt traditionsbundna yrkesval

22 Statsbidrag i form av schablon ska täcka följande merkostnader

23 Rekrytering Merkostnader för samverkan med AF, kommun och andra intressenter för att rekrytera sökande med reell kompetens till utbildningen Merkostnader för förstärkt vägledning där varje individ får en personlig kontaktperson Merkostnader för kompetensinventering och kartläggning samt en första bedömning av förutsättningarna för tillträde

24 Antagning Merkostnader för processen att bedöma reell kompetens för behörighet på ett sätt som motsvarar uppställda krav i piloten Merkostnader för att leda behörigheten i bevis på ett kvalitetssäkrat sätt som kan ha ett fortsatt värde för individen Merkostnader för att anpassa urvalsprocessen så att de behöriga på reell kompetens har likvärdiga möjligheter till tillträde

25 Anpassning Merkostnader för att ge förhandsbesked om tillgodoräknande och utarbeta en individuell studieplan Merkostnader för att anpassa kurser på ett sådant sätt att utbildningstiden (och tid med studiemedel) kan förkortas för den studerande Merkostnader för att utifrån reell kompetens betygssätta kurser eller kursmoment som kan tillgodoräknas

26 Pilotstudien ett utvecklingsprojekt! Utöver de merkostnader som är direkt relaterade till individernas validering ska anordnarna inom ramen för schablonersättningen: Bidra till att utveckla läranderesultat för bedömning av behörighet, samt metoder och stöd för validering av reell kompetens för tillträde Anpassa utbildningsplan och organisation Uppskatta faktiska kostnader för framtida bruk Följa upp och bidra till utvärdering av piloten Vara ambassadörer för breddad rekrytering

27 Tack för uppmärksamheten! Pär Sellberg För mer information se: eqfinfo.se valideringsinfo.se

28 Frågor: - Varför ryms inte denna typ av insatser inom ordinarie verksamhet? - Vad skulle behöva förändras för att underlätta detta? - Vilka samarbeten behöver etableras för att bredda rekryteringen ur ett mångfaldsperspektiv? - Kan man integrera vägledning, validering, utbildning och matchning i ett sammanhängande löp för individen?