Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Transkript

1 Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

2 Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens regelverk skiljer sig åt mellan de europeiska länderna. synliggör de kvalifikationer som personer kan uppnå genom formell utbildning eller genom lärande på annat sätt. två huvudmålen är att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och stimulera deras livslånga lärande.

3 Europeisk referensram för kvalifikationer Kärnan i EQF är åtta referensnivåer. Varje referensnivå ska återge vilken kunskap, färdighet och kompetens en person ska ha uppnått för att erhålla kvalifikationen helt oberoende av hur dessa resultat uppnåtts. De åtta nivåerna spänner över hela skalan av kvalifikationer, från dem som inhämtas i grundskolan till den högsta nivån på akademisk och yrkesinriktad utbildning. Det bör vara möjligt för kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet att kopplas till referensramen. Tydliga kvalitetssäkringsprinciper och informationsutbyte ska bidra till att skapa ömsesidigt förtroende.

4 Länder ska som ansluter sig till EQF förbinder sig bl.a. att: Utarbeta ett nationellt ramverk, NQF, där det är så lämpligt och koppla sitt nationella utbildningssystem till NQF/EQF. (senast år 2010) Hänvisa till EQF i alla nya examens- och utbildningsbevis samt Europassdokument som utfärdas från och med år Använda resultat av lärande när kvalifikationer beskrivs och fastställs. Främja validering av icke-formellt och informellt lärande. Utse en nationell samordningspunkt, NSP. Främja och tillämpa principerna för kvalitetssäkring när kvalifikationer ska kopplas till NQF/EQF.

5 Sveriges ramverk för kvalifikationer

6 Utgångspunkten för framtagandet av ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF Den svenska regeringens önskemål i utvecklingen av ett svenskt NQF har varit att utifrån EQF skapa ett kvalifikationsramverk som skulle täcka det offentliga utbildningssystemets kvalifikationer men även gör det möjligt för andra kvalifikationer att kopplas till ramverket. Slutsats Den nationella referensramen för kvalifikationer bör ligga så nära den europeiska som möjligt. Den nationella ramen bör ges samma grundläggande struktur som den europeiska. Den nationella ramens kategorier och bedömningsuttryck ska ges en generell utformning som tillåter inplacering av vunna erfarenheter och kunskaper och samtidigt vara ett verktyg i framtida förändringar. Den nationella ramen ska ha öppenhet och beredskap att inkludera kvalifikationer från alla typer av lärande på samtliga nivåer. Den nationella ramen ska utformas så att den underlättar den kompetensutveckling som hela tiden försiggår i utbildning och arbetsliv. Den nationella ramen bör omprövas med jämna tidsintervall.

7 Begrepp i förslaget till ett svenskt NQF Resultat av lärande definieras som det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Kvalifikationerna ska bedömas utifrån sina kvaliteter, inte utifrån var eller hur de är förvärvade. Kunskaper är resultat av tillgodogörande av information genom lärande. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Kunskaper kan vara erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska. De kan ha förvärvats utvecklade i praktiska situationer i vardagsliv och arbetsliv eller i olika studiesituationer. Färdighet är förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Färdigheterna beskrivs som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande och innovativa lösningar) eller praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap ). Kompetens är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbetseller studiesituationer samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Ansvar och självständighet är centrala begrepp.

8 Begrepp i förslaget till ett svenskt NQF Formellt lärande är ett lärande som äger rum i en organiserad och strukturerad omgivning och som tydligt är utformat som lärande i termer av ämnen/områden, tid och resurser. Formellt lärande är avsiktligt. Det formella lärandet regleras av lagar, förordningar och föreskrifter och ger i vissa fall examen eller utbildningsbevis som erkänns av det offentliga utbildningssystemet. Tillsyn, inspektion och uppföljning genomförs av myndigheter. Det icke-formella lärandet påminner om det formella lärandet men regleras inte av några av staten eller myndigheter fastställda lagar, förordningar eller föreskrifter. Detta lärande pågår i studiecirklar, på arbetsplatser, inom organisationer etc. I många branscher utfärdas av branschen erkända certifikat eller diplom efter ett genomfört icke-formellt lärande. Eventuell tillsyn, inspektion eller uppföljning genomförs av den egna branschen eller av branschen erkända organisationer. Det informella lärandet pågår fortlöpande i hemmet, på fritiden, under ledighet etc. Detta lärande är inte organiserat eller strukturerat och kan vara oavsiktligt. Validering kommer att vara ett viktigt instrument för att utvärdera kvalifikationer efter det informella lärandet.

9 Begrepp i förslaget till ett svenskt NQF Full Fit innebär att resultat av lärande, ska stämma helt med deskriptorernas kvalifikationer på en bestämd nivå. Om Full Fit inte föreligger ska en helhetsbedömning av deskriptorernas kvalifikationer göras så att den nivå som bäst motsvarar de sammanvägda kvalifikationerna väljs Best Fit. Deskriptorerna under kategorierna kunskap, färdighet och kompetens ska visa på grundläggande kvaliteter som i progression blir alltmer fördjupade. De ska leda såväl till större ansvarstagande som till en ökad förmåga att agera med självständighet och med utvecklingsansvar för eget och andras arbete och lärande.

10 Begrepp i förslaget till ett svenskt NQF De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 1-3 kan sammanfattas med begrepp som grundläggande och elementära kunskaper med en tilltagande fördjupning och i deskriptorn kompetens med ökande förmåga till självständighet, ansvarstagande och värdering av egna och andras resultat. Nivåerna 4-6 kännetecknas av ökad fördjupning och specialisering, utvecklat kritiskt tänkande och förmåga att leda. De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 7 och 8 kan närmast sammanfattas med begreppet spetskompetens. Sådana kvalifikationer kännetecknas av en mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, en mycket högt utvecklad förmåga att utföra uppgifter och lösa problem av olika slag och i skiftande miljöer samt en mycket högt utvecklad förmåga att agera med ansvar och självständighet, fatta beslut, kommunicera och leda.

11 Begrepp i förslaget till ett svenskt NQF Följer till stora delar EQF:s definitioner Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Kan visa: Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Kan: Kompetens (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Kan:

12 Begrepp i förslaget till ett svenskt NQF Nivå Följer till stora delar EQF:s definitioner Kunskaper 1 Grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, 2 Breddade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, 3 Kunskaper som krävs för att utföra uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, 4 Fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde 5 Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, 6 Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde, 7 Mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde 8 Den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie och forskningsområde,

13 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 5 Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Kompetens (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Examen/utbildning Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller studieområde. Kan: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk. Kan: Självständigt behandla innehåll i ett arbetseller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. Teknikprogrammets 4 år Kustbevakningens Grundutbildning Kriminalvårdens Grundutbildning Polishögskolans grundutbildning Trafikverkets utbildningar: Trafikinspektörskurs för behörigheterna A Grundutbildning av förarprövare i Försvarsmakten, (Tunga behörigheter) Grundutbildning av förarprövare i Skola, (Tunga behörigheter) Trafikinspektörskurs för behörigheterna BE, C, CE, D och DE Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps utbildning: Examen i räddnings- och säkerhetsarbete Yrkeshögskoleexamen

14 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 6 Kunskaper Färdigheter Kompetens Examen/utbildning (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) (utföra uppgifter och lösa problem) (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Kan visa: Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings/utvecklingsfrågor. Kan: Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang. Kan: Värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet, ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet. Högskoleexamen Kandidatexamen Yrkesexamina enligt examensordningen, bilaga 2 till HF på grundnivå Konstnärliga examina enligt examensordningen, bilaga 2 till HF på grundnivå Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps utbildning: Examen från påbyggnadsutbildning för brandingenjörer Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen

15 Hur kan NQF användas? Högskoleverkets föreskrifter om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen NQF nivå Kunskaper Färdigheter Kompetens NQF 5 Exempel från ämnet Bygg och anläggning Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, Kan: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, Kan: Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, Bygg och anläggning Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om minst ett yrke inom anläggning, husbyggnad, måleri, plåtslageri eller om minst ett specialyrke i byggoch anläggningsbranschen Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom minst ett yrke inom anläggning, husbyggnad, måleri, plåtslageri eller inom minst ett specialyrke i bygg- och anläggningsbranschen, enligt de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten.

16 Styra kopplingen mellan Sveriges fastställda ramverk och EQF

17 Hur ser det ut i Europa just nu? 34 länder har anslutit sig till EQF- rekommendationen 28 har utvecklat ett NQF 14 NQF har fastställts av landets regering eller av relevant myndighet 12 NQF från10 länder har refererats mot EQF 26 länder har en 8 nivå struktur undantag England (9), Scotland (12), Irland, Slovenien (10), Island and Norge (7) Några få länder, t.ex. Kroatien har undernivåer Några länder har parallella descriptors, t.ex. Belgien och Österike för nivåerna 6-8 och för Norge nivåerna 3 och 5 Förslag på nivå under 1 t.ex. UK och Holland

18 Hur ser det ut i Europa just nu? Några länder använder NQF/EQF för att beskriva status quo, dvs. EQF förändrar inte utbildningssystemet t.ex. Norge Andra länder reformerar sitt utbildningssystem utifrån EQF t.ex. Polen och Island Tyskland och Österike kommer att använda NQF/EQF som referenspunkt för validering av icke-formellt lärande Finland och Österike kommer att lagstifta om NQF Danmark använder NQF som ett kommunikationsramverk, dvs. ingen lagstiftning eller förordning

19 Viktiga kom ihåg! Ramverket EQF/NQF ersätter inte utbildningssystemets styrdokument. En kvalifikationsnivå är inte samma sak som en examen, men olika examina är inplacerade på olika kvalifikationsnivåer i NQF. Ramverket EQF/NQF ersätter inte det offentliga utbildningssystemets antagningssystem till högre utbildning. En kvalifikation som är inplacerad i NQF ger inte per automatik access till nästa NQF nivås utbildning/examina.

20 Ramverkets möjligheter några exempel För utbildningssystemet: att lägga sig på rätt nivå i olika utbildningar, mer focus på lärande resultatet, mindre på betyg och olika pedagogiska metoder, validera av tidigare kvalifikationer inför en utbildningsinsats. För individen får alla* sina kvalifikationer synliggjorda, motiv för ett fortsatt lärande, validera av tidigare kvalifikationer inför påbörjandet av en utbildning, validering mot en kvalifikation i arbetslivet, en ny möjlighet om lärandet i det offentliga utbildningssystemet inte varit helt lyckat. * = förutsätter att kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet kan inkluderas i NQF

21 Sveriges ramverk för kvalifikationer