Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Transkript

1 Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område. Examensmål Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. I detta ingår kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle. Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och orientera sig inför framtida samhällsförändringar. Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska utveckla elevernas vetenskapliga medvetenhet genom att de får formulera och utreda frågeställningar och pröva att tillämpa teorier och metoder som används inom samhällsvetenskapen. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera lösningar på samhällsvetenskapliga problem och motivera ställningstaganden med väl grundade argument. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att skriva, läsa, tolka och förstå olika typer av texter inom utbildningens olika kunskapsområden. Eleverna ska också ges möjlighet att uttrycka sig i varierande skriv- och talsituationer på framför allt svenska och engelska. Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk

2 handling. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Programstruktur

3 De gymnasiegemensamma ämnena De gymnasiegemensamma ämnena läses av alla elever men i olika omfattning och ibland med olika kurser för olika program. De har en nyckelroll för att eleverna ska kunna utveckla kunskaper såväl för yrkesverksamhet och fortsatta studier som för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. De gymnasiegemensamma ämnena är inte ensamma om denna uppgift, utan elevernas kunskaper utvecklas i samspel mellan alla ämnen som ingår i programmet. Därför är det viktigt att behandla de gymnasiegemensamma ämnena dels i förhållande till de generella läroplansmålen, dels i förhållande till examensmålen för programmet. Examensmålen för samhällsvetenskapsprogrammet ska alltså prägla de gymnasiegemensamma kurserna, liksom de andra kurserna, som läses inom programmet. Historia, samhällskunskap och religionskunskap Ämnena historia, samhällskunskap och religionskunskap är centrala karaktärsämnen i programmet eftersom dessa ämnen ger en fördjupning i, och olika perspektiv på, samhällsfrågor, samhällsförhållanden och förändringsprocesser i det förflutna och i nutiden. Dessutom betonas i dessa ämnen vetenskaplighet, och de förbereder för fortsatta studier inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet. Engelska och svenska Ämnena engelska och svenska eller svenska som andraspråk bidrar till elevernas generella högskoleförberedelse. De utvecklar bland annat elevernas förmåga att läsa och arbeta med vetenskapliga texter. I arbete med svenska och engelska texter om till exempel samhällsfrågor utvecklar eleverna en säkerhet och bredd i sina språkkunskaper, och de ges möjlighet att använda språket i alltmer varierande och komplexa situationer. Matematik I ämnet matematik läser eleverna ett särskilt spår, b-spåret, som anknyter till programmets karaktär genom att kurserna bland annat betonar statistik, estetiska aspekter av matematiken (symmetrier) och matematik som är relevant för modellering av samhällsvetenskapliga och ekonomiska frågeställningar. Naturkunskap Ämnet naturkunskap bidrar till att eleverna utvecklar förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle, vilket också betonas i examensmålen för samhällsvetenskapsprogrammet. Ämnet kan också behandla andra aktuella samhällsfrågor, exempelvis miljöfrågor. Idrott och hälsa Ämnet idrott och hälsa kan behandla frågor som genus och etik i relation till idrottsutövande samt kan stimulera elevernas intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle.

4 De programgemensamma ämnena De ämnen som är gemensamma för samhällsvetenskapsprogrammet är: filosofi, moderna språk och psykologi. Filosofi Ämnet filosofi behandlar vetenskapsteorier samt utvecklar elevernas kritiska tänkande och omdöme när det gäller att värdera argument och underbygga ställningstaganden i etiska, existentiella och kunskapsrelaterade frågor. Det bidrar därmed till att utveckla ett strukturerat vetenskapligt förhållningssätt inför fortsatta studier. Moderna språk I ämnet moderna språk ges eleverna till exempel möjlighet att reflektera över och diskutera livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i områden där målspråket används. Att behärska språk, såväl det egna modersmålet som andra språk, är av stor vikt i ett globalt samhälle. Språkkunskaper ger möjlighet till kontakt med människor från olika länder. Många samhällsvetare arbetar i dag i en miljö som innebär internationella kontakter där kunskaper i andra språk än engelska är en fördel. Psykologi Ämnet psykologi bidrar till att utveckla elevernas förståelse av individers handlingar, tankar och känslor samt kunskaper och insikter. I ämnet behandlas olika psykologiska perspektiv och deras förklaringsmodeller för att utveckla en djupare förståelse av förklaringarna till mänskligt beteende och mänskliga tankar och känslor. Inriktningarna Inriktningarna på samhällsvetenskapsprogrammet är: beteendevetenskap, medier, information och kommunikation samt samhällsvetenskap. Inriktningen beteendevetenskap Inriktningen behandlar människors utveckling och livsvillkor, socialisation och samspel i olika sammanhang. Den ger eleverna möjlighet att utveckla förståelse av människors agerande, som individer och som deltagare i grupper, organisationer och samhällen, ur olika perspektiv. Inriktningen ger även kunskaper om kommunikation, lärande och ledarskap samt utvecklar elevernas förmåga att tillämpa samhällsvetenskapliga metoder. I inriktningen ingår ämnena psykologi, pedagogik, sociologi, ledarskap och organisation samt samhällskunskap. Ämnena psykologi, pedagogik och sociologi bidrar bland annat till att ge eleverna breda kunskaper om människors agerande, utveckling, livsvillkor, socialisation och samspel. Ämnet ledarskap och organisation behandlar individers och gruppers sätt att fungera i en organiserad verksamhet samt grupprocesser och konflikthantering. I ämnet samhällskunskap får eleverna en fördjupning i olika samhällsfrågor samt möjlighet att tillämpa olika samhällsvetenskapliga metoder. Inriktningen medier, information och kommunikation Inriktningen ger grundläggande kunskaper i kommunikationsteori och eleverna ges möjlighet att använda olika massmedieteorier för att analysera och strukturera masskommunikation. Den behandlar mediernas kommunikativa roll och funktion, kopplat till samhällets och

5 demokratins utveckling, samt olika aktörers agerande. Nya medieformer behandlas, utifrån medielandskapets snabba förändringar i ett globalt perspektiv. I inriktningen behandlas också skiljelinjerna mellan mediers budskap och innehåll. Textens roll som uttrycksmedel i detta sammanhang är en viktig aspekt. Dessutom ger inriktningen eleverna grundläggande kunskaper om hur medier produceras. I inriktningen ingår ämnena medier, samhälle och kommunikation, mediekommunikation, medieproduktion samt psykologi. Ämnet medier, samhälle och kommunikation behandlar medier och kommunikation utifrån ett teoretiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Ämnena mediekommunikation och medieproduktion behandlar bland annat hur budskap kan framställas och hur man skapar en medieproduktion utifrån ett specifikt syfte. Ämnet psykologi kompletterar medieämnena, bland annat för att kunskaper om vad som styr människors känslor, tankar och beteenden är viktiga för att utforma budskap och innehåll i en medieproduktion. Inriktningen omfattar 350 poäng till skillnad från de två andra inriktningarna som omfattar 450 poäng. Detta ger den enskilda skolan utrymme för profileringar för att kunna fördjupa eller bredda studier i olika medieområden. Inriktningen samhällsvetenskap Inriktningen ger fördjupade kunskaper om samhällsstrukturer samt om människors livsvillkor utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå och utifrån ett lokalt till globalt perspektiv. Den ger också fördjupad förståelse av samhällsfrågor. I inriktningen ingår ämnena samhällskunskap, historia, religionskunskap och geografi. Ämnena samhällskunskap, historia och religionskunskap fördjupar det samhällsvetenskapliga områdets kärna och ger eleverna möjlighet att tillämpa olika vetenskapliga metoder, begrepp, teorier och modeller. De behandlar samhällens organisation, historiska frågeställningar samt religioner och livsåskådningar. I dessa ämnen ges eleverna möjlighet att diskutera och ta ställning i olika etiska frågor. Ämnet geografi behandlar bland annat samband mellan människa, samhälle och miljö samt globala miljö och utvecklingsfrågor i relation till resursförbrukning, resursfördelning och hållbar utveckling. Det internationella och det globala perspektivet är extra framträdande i denna inriktning jämfört med de andra inriktningarna på programmet. I programfördjupningen kan skolan skapa profiler som breddar eller fördjupar kunskaper i internationella och globala frågor av olika slag. Programfördjupningen Programfördjupningen innehåller kurser som ligger inom ramen för samhällsvetenskapsprogrammets examensmål och karaktär. Det är kurser som ryms inom det breda samhällsvetenskapliga fältet eller som bidrar till generell högskoleförberedelse. Bredden motiveras bland annat av att media och informationsteknik ingår i samhällsvetenskapsprogrammet. Eleverna behöver inom dessa områden kunna fördjupa sig inom ett aktuellt kunskapsområde, både utifrån sina intressen och utifrån krav på kompetens inför fortsatta studier inom medie-, informations- och

6 kommunikationsområdet. I denna grupp av ämnen ingår bland annat digitalt skapande, filmoch TV-produktion, grafisk kommunikation, ljud produktion, mediekommunikation, medier, samhälle och kommunikation, medieproduktion samt visuell kommunikation. Ett antal ämnen med anknytning till det beteendeveteskapliga området finns i programfördjupningen. Det handlar bland annat om ämnet pedagogik och ämnet sociologi. Dessa ämnen finns med för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper, framför allt efter inriktningen beteendevetenskap. Ämnena biologi och hållbart samhälle möjliggör tvärvetenskapliga studier och en fördjupning mot hållbar utveckling. Kursen biologi 1 betonar ekologi, som är viktigt för helhetsförståelsen av hur man ska kunna uppnå ett hållbart samhälle. Ämnet hållbart samhälle belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en fördjupning inom de kunskapsområden som skolan väljer. Exempel på specialiseringsområden inom samhällsvetenskap kan vara FN, EU, freds- och konfliktfrågor, globala utvecklings- och rättvisefrågor samt kriminologi. Ämnet ställer tydliga krav på vetenskaplig nivå, källhantering, praktiska tillämpningar och relevanta presentationsformer. Förkunskapskraven markerar såväl när i utbildningen kursen kan läsas som på vilken kunskapsnivå. Ämnet entreprenörskap ingår i programfördjupningen. På samhällsvetenskapsprogrammet kan det till exempel inriktas mot socialt entreprenörskap, till exempel att starta och driva en social verksamhet där drivkraften i första hand är att bidra till ett bättre samhälle.